JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan
1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun för år 2016 och framåt är under framtagande varför det inte finns något färdigt dokument att utgå ifrån inför 2017 års budget. De av politiken uttalade ledorden befolkning, näringslivsutveckling och attraktiv livsmiljö ligger tillsammans med det övergripande visions- och måldokumentet Jokkmokk 2015 därför till grund för arbetet med budgeten för år 2017. Det har genomförts en omorganisation inom kommunstyrelsens verksamhetsområden vars syfte är: Ökat medborgar- och företagarfokus. Medborgare och företagare ska se förändringen och ambitionen med nya visionsdokumentet. Organisationen ska uppmuntra förbättrings- och utvecklingsprocesser för att möta framtida utmaningar. Även dessa inriktningar utgör grundstenar i budgetarbetet. Detta dokument visar de ekonomiska förutsättningarna och det ekonomiska läget inför nästkommande år med upprättade treårsplaner samt nästa års rambudget. Målet är att kommunfullmäktige i Jokkmokks kommun ska fatta beslut om detta dokument i juni månad året innan aktuellt år. Det innebär att de ekonomiska ramarna för nästkommande år slås fast drygt sex månader innan aktuellt verksamhetsår börjar. Därmed kan förvaltningen jobba med det operativa detaljbudgetarbetet under andra halvåret för att vara klar i god tid innan aktuellt år börjar. Investeringsbudget Kommunfullmäktige i Jokkmokks kommun fattar vid behov beslut om delar av nästa års investeringsbehov vid kommunfullmäktige i juni månad. Beslut om resterande investeringsbehov inför nästa år tas i kommunfullmäktige i november eller december. Skattesats Kommunfullmäktige fattar även beslut om nästa års aktuella skattesats. Det beslutet fattas senast under november månad. Tertialbokslut och månadsrapportering Kommunfullmäktige i Jokkmokks kommun har beslutat att två tertialbokslut ska upprättas varje år. Årets första tertialbokslut avser tidsperioden 1 januari till 30 april. Eftersom det läggs fram tidigt på året är det viktigt ur ett styrningsperspektiv. Kommunfullmäktige i juni månad fattar beslut om årets första tertialbokslut. 2 (12)
Årets andra tertialbokslut ska enligt gällande regelverk revideras och fastställas i kommunfullmäktige. Det andra tertialbokslutet omfattar tidsperioden 1 januari till 31 augusti. Kommunfullmäktige i oktober, november eller december fattar beslut om årets andra tertialbokslut. Förutom de båda tertialboksluten upprättar Jokkmokks kommun fem andra månadsrapporter med fokus på helårsprognosen innevarande år. Dessa fem månadsrapporter upprättas efter det att februari, mars, juli, oktober och november har passerat. Årsbokslut Efter kalenderårets slut upprättas årsbokslutet för det gångna året. Kommunstyrelsen ska behandla och överlämna årsbokslutsärendet för beslut i kommunfullmäktige senast den 15 april året efter aktuellt bokslutsår. Budgetprocessen Processen startar med en chefsdialog i början av året. Där träffas kommunens ledningsgrupp och avdelningschefer. Ekonomiska förutsättningar och verksamhetsbehov inför nästkommande år gås igenom på tjänstemannanivå. Därefter träffas tjänstemän och politiker under en strategisk beredningsdag i februari eller mars månad där förutsättningar för framtiden är på agendan. Fokus under denna dag ligger på verksamheten även om ekonomin finns med i övergripande termer liksom kommande investeringsbehov. Nästa steg i budgetprocessen är ett antal möten i det som kallas budgetberedning. Kommunstyrelsens arbetsutskott utgör den politiska budgetberedningen i Jokkmokks kommun. Budgetberedningen bjuder in politiker och tjänstemän från facknämnderna och från kommunstyrelsens olika verksamhetsområden för att diskutera innehållet i de olika facknämndernas, avdelningarnas och enheternas budgetar. Dessa träffar sker under april och maj månader. Rambudgeten för nästkommande år och den ekonomiska treårsplanen ska därefter upp för beslut i kommunfullmäktige i juni månad. Tidplaner I slutet av ett kalenderår slås datum för nästa års politiska möten fast. När tidplanen för de politiska mötena har bestämts upprättas särskilda tidplaner för såväl bokslutsarbetet, månadsrapporteringarna, budgetarbetet inklusive de strategiska beredningsdagarna och budgetberedningstillfällena. Även tidpunkterna för de fackliga informationsträffarna och eventuella MBL-förhandlingar planeras utifrån de övriga tidplanerna. 3 (12)
1.2 Årshjulet I en schematisk bild ser styrprinciperna och styrprocessen i Jokkmokks kommun ut så här: Kommunfullmäktige beslutar om kompletterande investeringar nästa år Strategisk beredningsdag. Dialog politiker och chefer, diskussioner om slutliga investeringar nästa år Operativt bokslutsarbete Jokkmokks marknad Chefsdialog Strategisk beredningsdag, dialog politiker och chefer. Tertialrapport 2 Årsredovisning och bokslut föregående år Budgetberedning Operativt budgetarbete Tertialrapport 1 Kommunfullmäktige beslutar om strategisk plan och ekonomiska ramar samt om delar av investeringarna nästa år I den strategiskt orienterade styrprocessen ligger tyngdpunkten på arbetet under första halvåret varje enskilt år. Under andra halvåret finns tid och möjlighet för nämnderna och förvaltningen att jobba operativt med budgetarbetet för nästkommande år. 2 Övergripande mål Under innevarande år kommer ett nytt visionsdokument för år 2016 och framåt att tas fram. Processen pågår och beslut om fastställande av dokumentet kommer ske under året. 4 (12)
De av politiken uttalade ledorden befolkning, näringslivsutveckling och attraktiv livsmiljö ligger tillsammans med det övergripande visions- och måldokumentet Jokkmokk 2015 därför till grund för arbetet med budgeten för år 2017. Ytterligare målsättningar för budgetarbetet: Ökat medborgar- och företagarfokus. Medborgare och företagare ska se förändringen och ambitionen med nya visionsdokumentet. Organisationen ska uppmuntra förbättrings- och utvecklingsprocesser för att möta framtida utmaningar. 2.1 Finansiella mål Följande övergripande finansiella mål gäller i Jokkmokks kommun. Grundprincipen är att generationsprincipen ska råda. Dagens generation ska inte förbruka morgondagens resurser. Det innebär att de intäkter som Jokkmokks kommun har under ett enskilt år ska räcka till att täcka de kostnader som finns för att bedriva verksamheten under samma år så att det varje enskilt år redovisas ett positivt resultat i Jokkmokks kommuns räkenskaper. Förutom ett positivt resultat ska dessutom ett antal andra finansiella mål vara uppfyllda för att god ekonomisk hushållning ska råda. Därför finns följande övergripande finansiella mål i Jokkmokks kommun. Generationsprincipen ska råda. Resultatet bör uppgå till minst plus 3,5 miljoner kronor varje enskilt år. Det motsvaras av ungefär 1,2 procent av verksamheternas nettokostnader. Att under enstaka år göra avvikelser från denna budgeterade resultatnivå är acceptabelt utan att det långsiktiga målet bryts under förutsättning av att det redovisade snittresultatet under den senaste femårsperioden inte understiger 3,5 miljoner kronor per år. Andelen nettokostnader exklusive avskrivningar i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till maximalt 92 procent. Soliditeten ska ha en över den senaste femårsperioden positiv trend. Jokkmokks kommun ska amortera låneskulden med ungefär 6,5 miljoner kronor per år till dess att skulden är slutamorterad. Pensionsplaceringarna ska uppgå till mellan en och fem miljoner kronor per år. Investeringsnivån ska ligga på ungefär samma nivå som kostnaden för de årliga avskrivningarna. 5 (12)
Enligt Lag om kommunal redovisning och god redovisningssed ska varje kommun ha ett aktuellt anläggningsregister. Dessutom är ett av Jokkmokks kommuns finansiella mål att generationsprincipen ska råda. För att följa god redovisningssed och uppnå det finansiella målet behöver anläggningsregistret ses över för att se om driftskostnader bokförts som investeringar vilket i sin tur kan ha medfört för högt bokförda värden på anläggningstillgångarna. Följden av att bokföra driftskostnader som investeringar blir att framtida generationer belastas med årliga avskrivningskostnader i stället för att kostnaderna för driften tas det år de uppstår. Eventuella driftskostnader som bokförts som anläggningstillgångar kan därför behöva skrivas ner/kostnadsföras. Därför finns en avsiktsförklaring att fortsätta inventering av anläggningstillgångarna och deras värden med syftet att uppnå en nivå på balansomslutningen som motsvarar de verkliga värdena. Dessutom är avsikten att inventeringen ska resultera i fortsatt införande av komponentuppdelning av anläggningstillgångarna. Om det efter inventeringen beslutas om nedskrivningar och dessa skulle resultera i ett balanskravsunderskott skulle synnerliga skäl kunna åberopas med följd att underskottet inte, till den del de beror på nedskrivningarna, behöver återställas. På längre sikt ger sådana nedskrivningar en positiv resultatpåverkan genom att avskrivningskostnaderna kommer att minska. Eventuella nedskrivningar är inte medtagna i 2017 års budget. 3 Omvärldsanalys 3.1 Samhällsekonomisk utveckling Högkonjunktur i sikte för svensk ekonomi Den svenska ekonomin växer snabbt. BNP ökade i fjol med nästan fyra procent och tillväxten förväntas bli minst lika hög i år. Den offentliga konsumtionen har ökat kraftigt och detsamma gäller investeringarna. Det är två av faktorerna som gör att tillväxten är hög. Det stora flyktingmottagandet gör att kommunernas kostnader kommer att öka i snabb takt. Sveriges kommuner och landsting (SKL) manar därför till försiktighet. Skatteunderlagsprognosen för år 2017 är osäker och kostnadsutvecklingen i år och kommande år är svår att bedöma. SKL menar att kommunerna bör planera för att ha marginal för oförutsedda händelser i arbetet med budget för år 2017. Att ökningstakten i den svenska ekonomin är så kraftig gör att sysselsättningen och skattunderlaget växer snabbt. Skatteunderlaget växer realt med nästan 3 procent i år och det är den största ökningen på mycket länge. En samtidig ökning till det dubbla förväntas ske i kommunsektorns kostnader. I år bedömer SKL att exporten och hushållens konsumtionsutgifter har ungefär samma tillväxttakt som år 2015. Det blir inte samma höga takt på investeringstillväxten, men investeringarna kommer ändå att vara på fortsatt hög nivå. Den offentliga konsumtionen har en påfallande kraftig tillväxt, den beräknas bli över fem procent och så hög har den inte varit sedan år 1970. Kommunerna beräknas ha den största tillväxtökningen vilket till stor del beror på det ansenliga flyktingmottagandet. Kommunal konsumtion bedöms av SKL att fortsätta utvecklas i stadig takt med beräknad ökning på cirka tre procent åren 2017 2019. Antalet invånare ökar med cirka två procent årligen i Sverige vilket är en följd av invandringen. Delvis av detta skäl bedöms tillväxten i den svenska ekonomin att vara betydande även år 2017. Efter det ser ökningstakten ut att mattas av på 6 (12)
grund av att exporten inte utvecklas i samma takt och att investeringarna minskar liksom hushållens konsumtion. Den svenska ekonomin lämnar en lågkonjunktur för att gå mot högkonjunktur på grund av att tillväxttakten ökar snabbt. Sysselsättningarna ökar i snabb takt och som en följd av det sjunker arbetslösheten till ner till 6,5 procent. Skatteunderlaget kommer att öka snabbt i år och nästa år för att därefter mattas av. Det kommer även då vara högt i ett historiskt perspektiv. Den betydande flyktinginvandringen innebär samtidigt att befolkningsantalet växer mycket snabbt. Befolkningsökningen kommer att vara fem gånger så hög som mellan åren 1980 och 2015 då den var cirka 0,4 procent per år. Framåt i tiden kommer invånarantalet att stiga i avsevärt mycket snabbare takt än skatteunderlaget och SKL menar att det kommer att innebära stora problem för kommuner och landsting. Inflationen enligt konsumentprisindex (KPI) var 0,0 procent i genomsnitt. Räknas effekterna av räntesänkningarna och att energipriserna sjunkit blev inflationen 1,4 procent. Den låga räntenivån har medverkat till att bostadspriserna skjutit i höjden på vissa håll och att hushållen ökat sin skuldsättning. Förutom ekonomi är det många andra viktiga faktorer som påverkar Jokkmokks kommun. Några av dem är globalisering ökad mångfald, demografiska förändringar ökad andel äldre och minskad andel förvärvsarbetande, ökad individualisering, urbanisering en global process, klimatförändring och teknikutveckling. Möjligheterna är goda i kommunen för satsningar på etablering av elenergikrävande verksamheter. Inom kommunen produceras en stor del av Sveriges elenergi, vilket tillsammans med det kalla klimatet gör området lämpligt för exempelvis datacentersatsningar. Besöksnäringen har konstaterats vara en näring värd att satsa på. Intresset för den samiska kulturen är stort och i Jokkmokks kommun finns även stor utvecklingspotential i efterfrågade tillgångar som orörd natur, ren luft, snö, kyla, norrsken och ljusa sommarnätter. Även livsmedelssektorn har goda framtidsutsikter. Det blir allt viktigare att ha en säker livsmedelsförsörjning. Efterfrågan på bra matråvaror växer och i Jokkmokks kommun finns tillgång på naturliga råvaror som bär, örter, fisk och kött vilket ger bra förutsättningar för utveckling av livsmedelsnäringarna. 3.2 Kommunens ekonomi 2015 års redovisade resultat visar på ett underskott på knappt 4,0 miljoner kronor. Budgeterat resultatet beräknades till plus 1,3 miljoner kronor, vilket ger en negativ budgetavvikelse för året på 5,3 miljoner kronor. Underskottet beror huvudsakligen dels på att socialnämndens verksamhetsområde hade en negativ budgetavvikelse på 3,4 miljoner krono och dels på att en pensionsförsäkring tecknats för att minska den del av pensionsskulden som ligger som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Enligt kommunallagens 8 Kapitel 5 b, får fullmäktige besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Lag (2012:800). Eftersom tecknandet av försäkringen utgör god ekonomisk hushållning och även är i linje med det finansiella målet att generationsprincipen ska råda har fullmäktige beslutat att synnerliga skäl föreligger och att balanskravsresultatet därför inte ska återställas. Det finns inga balanskravsresultat från tidigare år att återställa. Under år 2013 beslutade fullmäktige att införa en resultatutjämningsreserv (RUR) samt fastställa regler för den och besluta om storleken på reserven. Ingående avsättning för åren 2011 till 2015 uppgår till 17,1 miljoner kronor. Inga nya avsättningar gjordes under 2015. Jokkmokks kommun får varje år medel från Migrationsverket för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och kommunplacerade flyktingar. Dessa medel fördelas inom kommunen via politiska beslut. I Jokkmokks kommun går pengarna främst till boendena för ensamkommande flyktingbarn. 7 (12)
Under december 2015 beslutade regeringen om extra medel till kommuner och landsting för extra kostnader i samband med flyktingsituationen varvid Jokkmokks kommun tilldelades 16,6 miljoner kronor för senare delen av år 2015 och för år 2016. Dessa medel har delvis fördelats ut till nämnderna. Finansieringen visar för år 2015 en negativ budgetavvikelse som beror på den tidigare nämnda pensionsförsäkringen. Jokkmokks kommuns invånarantal är den viktigaste faktorn som påverkar storleken på kommunens intäkter. Nuvarande system för skatteintäkter och statsbidrag är till stor del kopplade till invånarantalet. Det innebär att färre invånare minskar intäkterna samtidigt som kostnaderna inte direkt påverkas. Upprättat budgetförslag bygger på att befolkningen ska vara 5 070 personer vilket är två personer färre än vid årsskiftet 2015-2016. Prognosen i delårsredovisningen per den 30 april 2016 visar på ett negativt resultat om 0,9 miljoner kronor innebärande en negativ budgetavvikelse för helåret 2016 på 4,4 miljoner kronor. Socialnämndens prognos över kostnaderna för helåret 2016 beräknas bli tre miljoner kronor högre än budget och kommunstyrelsen prognosticerar en negativ budgetavvikelse om 0,7 miljoner kronor. Finansieringen förväntas inte lämna något överskott. 3.3 Befolkningsutveckling Jokkmokks kommuns invånarantal har fortsatt att minska under en lång rad av år. Antalet invånare vid årsskiftet 2015-2016 var 5 072 personer, en minskning med 14 personer jämfört med föregående årsskifte.. Statistiken för befolkningsförändringar visar att Jokkmokks kommun den 31 mars 2016 hade 5 055 invånare 4 Kommunstyrelsens och nämndernas ansvar Nämnderna ska i enlighet med kommunallagen inom sitt område tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som beslutats av fullmäktige samt de föreskrifter som gäller för verksamheten Nämnderna har till ansvar att tillsammans med kommunstyrelsen inom respektive ansvarsområde bidra till att den av kommunfullmäktige fastställda visionen och därtill hörande mål förverkligas. 5 Budget 2017 och plan för verksamhetsåren 2018-2019 Följande budget är upprättad utifrån ramarna för nämnderna år 2017. Därtill är det upprättat en plan för verksamhetsåren 2018-2019. Budgeten bygger dels på SKL:s beräkningar av skatteintäkter och statsbidrag dels de av fullmäktige fastställda övergripande finansiella målen. Planen för åren 2017-2018 utgår från befintlig verksamhet och beaktar i budgetarbetet SKL:s prognoser för skatteintäkter samt löne- och prisökningar. 8 (12)
Särskilda satsningar Hälsofrämjande satsningar Jokkmokk kommuns sjuktal har ökat tre år i rad och ligger nu på ca 6 %. En konsekvens av ökningen är stigande, både direkta och indirekta, kostnader. Verksamheterna ska agera snabbt och kraftfullt för att trenden ska vända, målet är ett sjuktal på max 2-4 %. Att arbeta hälsofrämjande på arbetsplatserna leder till en ökad frisknärvaro, ett sjunkande sjuktal och därmed minskade sjukkostnader. Den minskade kostnaden för sjukfrånvaron ska finansiera det hälsofrämjande arbetet. Östra Hörnet Kultur- och fritidsnämnden har uppdraget att verka för en finansieringsmodell för Östra Hörnet. Vi ser ett ökat antal unga i Jokkmokks kommun som deltar i Östra Hörnets verksamhet år 2016. Bedömningen är att behovet år 2017 i viss utsträckning kommer att överstiga den planerade basverksamheten vilket medför att en flexibilitet rörande finansiering av verksamheten är försvarbar. Medel för integrationsverksamheten som kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden förfogar kan användas för att projektfinansiera delar av 2017 års verksamhet. Bibliotekssatsning Jokkmokks kommun reserverar 0,2 miljoner kronor för återköp av böcker under år 2017. Återköpen skall kopplas till de bokinnehav som förlorades vid biblioteksbranden år 2003. Socialtjänsten Det finns en kostnadsökning inom bistånd och placeringar. Kostnadsökningen är inte obetydande och påkallar därför särskild uppmärksamhet. Kommunledningen kommer i samarbete med socialtjänsten att följa kostnadsutvecklingen och påbörja en analys av situationen i syfte att identifiera möjliga åtgärder för att minska kostnaderna. 9 (12)
1. RESULTATBUDGET 2017-2019 Befolkning, antal invånare 5070 5070 5070 tkr 2017 2018 2019 Verksamhetens intäkter 115 000 115 000 115 000 Verksamhetens kostnader -417 300-425 100-431 500 Avskrivningar -19 000-19 000-19 000 Verksamhetens nettokostnader -321 300-329 100-335 500 Skatteintäkter och statsbidrag 324 800 332 600 340 400 Finansiella intäkter 0 0 0 Finansiella kostnader 0 0-1 400 Resultat före extraordinära poster 3 500 3 500 3 500 Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 Årets resultat 3 500 3 500 3 500 Verksamhetens nettokostnader exkl avskrivningar i förhållande till skatteintäkter/statsbidrag 93,1% 93,2% 93,0% 10 (12)
2. NÄMNDERNAS DRIFTBUDGET 2017-2019 Befolkning 5070 5070 5070 tkr 2017 2018 2019 Skatteintäkter/Statsbidrag 324 800 332 600 339 000 324 800 332 600 339 000 Kommunstyrelsen - 101 700-104 200-106 700 Barn- och utbildningsnämnden - 76 300-78 200-79 800 Socialnämnden - 120 200-123 200-126 300 Samhällsbyggarnämnden - 10 300-10 600-10 800 Kultur- och fritidsnämnden - 10 200-10 400-10 600 Summa - 318 700-326 600-334 200 Avskrivningar - 19 000-19 000-19 000 Pensionskostnader - 18 000-18 100-18 300 Avgår: Intern ränta o avskrivning i nämndernas ramar 25 500 25 500 25 500 Pensionskostnader i nämndernas ramar 8 900 9 100 9 100 3 500 3 500 2 100 Finansnetto 0 0 1 400 Årets resultat 3 500 3 500 3 500 11 (12)
3. KASSAFLÖDESBUDGET 2017-2019 tkr 2017 2018 2019 Den löpande verksamheten Årets resultat 3 500 3 500 3 500 Justering för av och nedskrivningar 19 000 19 000 19 000 Kassaflöde i den löpande verksamheten 22 500 22 500 22 500 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella tillgångar - 19 000-19 000-19 000 Förvärv av finansiella tillgångar Kassaflöde investeringsverksamheten - 19 000-19 000-19 000 Finansieringsverksamheten Nya lån Amortering av skuld - 6 500-6 500-6 500 Kassaflöde från finansieringsverksamheten - 6 500-6 500-6 500 Årets kassaflöde - 3 000-3 000-3 000 4. BALANSBUDGET 2017-2019 tkr 2017 2018 2019 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 238 700 238 700 238 700 Omsättningstillgångar 112 300 109 300 106 300 SUMMA TILLGÅNGAR 351 000 348 000 345 000 SKULDER O EGET KAPITAL Eget kapital 197 000 200 500 204 000 Därav årets resultat 3 500 3 500 3 500 Avsättning till pensioner 5 200 5 200 5 200 Långfristiga skulder 35 400 28 900 22 400 Kortfristiga skulder 113 400 113 400 113 400 Summa skulder 148 800 142 300 135 800 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 351 000 348 000 345 000 12 (12)