Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet

Överenskommelse Parter Nybro kommun, 212000-0753 Arbetsförmedlingen i Nybro, 202100-2114 Syfte Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet Mål Det här är de gemensamma mål vi tänker arbeta mot: Mål 1 är att 25 % av de under varje år inskrivna ungdomarna i åldern 20-24 år som saknar gymnasieexamen ska påbörja utbildningskontrakt. Mål 2 är att 20 % av de under varje år inskrivna ungdomarna i åldern 20-24 år som har en gymnasieexamen ska påbörja en traineeutbildning. Mål 3 är att 30 % av de under varje år inskrivna ungdomarna som har en gymnasieutbildning ska påbörja en anställning. Med dessa tre mål vill vi att andelen unga av kommunens totala antal invånare i åldersgruppen som varken jobbar eller studerar ska minska med fem procent per år från dagens ca 10 % till 8 % under den tid överenskommelsens avser. Målgrupp Alla unga i åldern 16 till 24 år som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Antalet anmälda vid Arbetsförmedlingen i åldern 16-24 var 172 stycken i början av oktober 2015. Av dessa var 124 inskrivna i program och 48 utan insatser. I AF:s etablering fanns 75 st nyanlända i åldern 16-24 år. 43 stycken var inskrivna med hinder (kodade) Nybro kommun har 248 tim/deltidsanställda utan full sysselsättning under 25 år. Hos Arbetsförmedlingen är 13 unga inskrivna med tim/deltidsanställning. 1

Antalet unga med okänd sysselsättning är på ett ungefär 45 stycken, varav ca 15 under 20 år. Målgruppens storlek kan, efter en uppskattning av dubbelförda ungdomar, uppskattas till ca 200 stycken. Åldersfördelningen ser i dagsläget i ungefärliga tal ut så här: 16-19 år 20 20-24 år 180 Av dessa saknar uppskattningsvis en tredjedel en gymnasieexamen och minst en fjärdedel med hinder i form av bostadsproblem, missbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionshinder eller ekonomi. Oftast förekommer en kombination av flera av dessa hinder. En mer detaljerad redovisning av målgruppen och deras behov framgår av Bilaga 1 Redovisning av befintlig verksamhet I Nybro kommun bedrivs redan verksamheten kring målgruppen i en väl organiserad samverkan. Arbetsmarknadsenheten har genom sin Ungdomsservice, på uppdrag av den politiska ledningen, sedan 2014 genom samverkan med Arbetsförmedling, skola och Individ- och Familjeförvaltning så gott som uteslutande arbetat med unga vuxna i åldern 16-30 år. Samverkan sker även med och mellan Integration, Näringsliv, Försäkringskassa och andra externa aktörer kring målgruppen. De olika samverkansparternas nuvarande arbetssätt med målgruppen framgår av Bilaga 2 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Samverkan mellan Nybro kommun och Arbetsförmedlingen i Nybro kommer att bygga på den grund vi redan byggt upp genom en tät samverkan mellan Kommunstyrelseförvaltning, Arbetsförmedling, skola och Individ- och Familjeförvaltning (IFF) i arbetet inom Nybro kommuns Ungdomsservice. Befintlig samverkan i form av vägledning, praktik, arbetsprövning, utredningar mm ska även i fortsättningen bedrivas i samverkan mellan parterna. Alla verksamheter ska tillsammans hjälpa de ungdomar i målgruppen som behöver, 2

både förebyggande och reaktivt. Arbetet ska sprida kunskap till alla parter och tillsammans ska detta bilda en tydlig samverkan. Den utökade samverkan mellan parterna ska dels röra utbildningskontrakt och traineejobb, och dess implementering. Ett viktigt arbete är också samverkan vad gäller ungdomars möjlighet till och utbud av yrkesutbildningar/arbetsmarknadsutbildningar och ungdomsanställningar. Den utökade samverkans arbetssätt och organisering framgår av Bilaga 3 Dokumentation och uppföljning Nybro kommun ansvarar för att löpande registrera deltagarens aktiviteter under placeringstiden och överföra den till Arbetsförmedlingen. Personuppgiftslagen (1998:204), med tillhörande förordning, ska iakttas vid hantering av personuppgifter. Överenskommelsens varaktighet och revidering Överenskommelsen gäller 2016-01-01 2019-12-31 Överenskommelsen utvärderas och revideras efter behov, dock minst en gång per år vid årets slut. Anmälan om eventuella förändringar ska då göras till DUA för godkännande. Nybro den Christina Davidsson Kommunstyrelsens ordförande Hans Fritz Arbetsförmedlingschef Nybro Kommun Bilaga 1 - Kartläggning av målgruppens storlek och Sammansättning 3

Unga som varken arbetar eller studerar Kommunala Aktivitetsansvaret Arbetet med KAA för första halvåret 2015 gav oss följande information om de 16-19- åringar som inte studerar, eller har fullföljt studier vid nationellt program: Sysselsättning Antal Anm. IM 40 Ungdomsservice 3 Studier grundskola 12 Framförallt nyanlända Övriga studier 4 AF - Etablering 3 Nyanlända Jobb 2 Sjukskrivna 2 Bor på annan ort 2 Okänd sysselsättning 14 Summa 82 Antalet unga vuxna i Nybro kommun som varken arbetar eller studerar i åldern 20-24 år var, enligt Temagruppen Unga i Arbetslivet, år 2012 142 unga varav 31 med okänd sysselsättning. Försörjningsstöd Unga under 25 år som i oktober 2015 uppbar försörjningsstöd: Orsak Antal Arbetslöshet 6 Ohälsa 10 Sociala skäl 12 Totalt 28 Skola Antalet unga som i grundskolan inte uppnådde behörighet till gymnasiet var vid senaste mätningen, enligt SIRIS, 28 st. Genomströmningen vid gymnasieskolorna var för de som startade läsåret 2011/2012: Totalt antal Avslutat med Ej betyg från gymnasiet elever gymnasiebetyg Nationella Program 140 122 18 IM 36 36 Totalt 176 122 54 4

Anmälda arbetslösa Hos Arbetsförmedlingen i Nybro fanns i början av oktober 2015 följande inskrivningstal i åldern 18-24 år: Inskrivna med insatser 124 Inskrivna utan insatser 48 Totalt 172 Av dessa utgör antalet inskrivna med hinder ( kodade ) 43, varav 5 öppet arbetslösa. Idag är det omöjligt att göra någon tillförlitlig fördelning vad gäller utbildningsnivå på de inskrivna. Var och en registrerar sig själv i systemet och väldigt ofta förekommer felregistreringar. Vanligaste felet är att även dom som börjat, men inte fullföljt, gymnasiet registrerar att de har en gymnasieutbildning. I AF:s etablering finns idag 75 unga nyanlända i åldern 18-24. Undersysselsatta under 25 år. Timanställda med kommunen som arbetsgivare Inskrivna vid AF med tim- eller deltidsarbete 248 st 13 st Kartläggning av målgruppens behov Kartläggning har skett genom såväl individuella samtal som möten i mindre grupp av deltagare i åldern 17-23 år vid Ungdomsservice och IM. Deltagarna har en mycket skiftande utbildningsbakgrund med allt från en misslyckad grundskola till akademisk examen. Den enda gemensamma faktorn har varit att de för närvarande inte arbetar eller studerar vid nationellt program eller högre utbildning. Samtal har också förts med kurator och SYV vid gymnasieskola, SYV vid vuxenutbildningen samt handläggare vid IFF, AF, och anställda vid Ungdomsservice, Näringslivsenhet, Nybro Företagsgrupp. Alla med bred erfarenhet av arbetet med ungdomar utanför skola och arbetsmarknad. Målgruppen är mycket heterogen, men vi ska här försöka göra en liten kategorisering utifrån de uppgifter som framkommit vid kartläggningen: Den första gruppen är de fullt anställningsbara som bara inte får till det sista steget, eller har den rätta tekniken, för att få en anställning. Ibland har man trots sina goda förutsättningar tappat tron på att man ska lyckas få tag i något jobb. Nästa grupp har skaffat sig minst en gymnasieexamen, men har ingen aning om vad man vill göra nu. Man vill bara ha ett jobb under tiden man väntar på att man ska bestämma sig för vad man egentligen vill göra. Dessa två grupper upplever att de bara behöver stöd och hjälp med verktyg och/eller kontakter med arbetsgivare för att hitta rätt väg till ett arbete eller fortsatta studier när planen är klar. De upplever ofta att Arbetsförmedlingen på grund av bristande resurser inte har tid att ge dom den hjälp de själva känner att de behöver. Nästa grupp är den som haft förmågan, men ofta inte orken, att påbörja eller fullfölja en påbörjad gymnasieutbildning. Orsakerna kan ofta vara ungdomens sociala situation, men ofta upplever man 5

också själv att man helt enkelt prioriterat fel och/eller tappat motivationen. Denna grupp vill ofta in på arbetsmarknaden snabbt och lätt för att tjäna pengar, men är alltför sällan beredd att göra någonting åt sina brister i sin grundläggande utbildning. Här skiljer sig dock gruppen beroende på ålder. Ju äldre man blivit desto mer funderingar har man på att försöka reparera de misstag man anser sig ha gjort i yngre år. Den här gruppen vill oftast att man snarast av någon erbjuds ett jobb eller en ren yrkesutbildning/arbetsmarknadsutbildning. Oftast får utbildning dock inte vara förknippad med några studielån. Den tredje gruppen är de som befinner sig längst från arbetsmarknaden. Oftast grundar det sig i en icke fungerande vardag. Orsaken är ofta psykisk ohälsa, neuropsykiatriska och/eller sociala hinder som påverkat förmågan att fullfölja studier eller ta till sig av de åtgärder som erbjudits. Deras bakgrund är ofta kantad av mobbning, kriminalitet, missbruk, bostadslöshet eller annan kaos i vardagen. Deras behov är oftast att få komma in i ett sammanhang och få bekräftelse på att de stegvis klarar av att påbörja något och på sikt fullfölja någonting. Kartläggningen har visat att många inom målgruppen gärna skulle påbörja en yrkesutbildning. Dock ser man ofta inget värde i att läsa ämnen som inte berör ett specifikt yrkesområde. Utbudet på yrkesutbildningar i Nybro är begränsat, varför en tänkbar möjlighet vore att utbilda sig på någon av de större orterna i regionen, där utbudet är betydligt större. Dock sätter kommunens ekonomi en käpp i hjulet i detta fall. Nybro kommun anser sig inte ha någon möjlighet att betala utbildningsanordnare i annan kommun för sina elever. Valet för den unge blir då att antingen avstå från utbildning med risk att vara kvar i arbetslöshet, eller att flytta från orten. Nybro kommun har under hösten 2015 tagit ett initiativ för att lyfta frågan om ökad finansiell samverkan i dessa fall till nationell nivå. Nybro kommuns näringsliv har av tradition till största delen byggt på industriell verksamhet. De senaste åren, inte minst det senaste året, har kommunen drabbats av flera stora nedskärningar och avvecklingar av verksamheter inom tillverkningsindustrin. Detta har försvårat möjligheterna för unga människor att få tag i okvalificerade arbeten inom industrin. Konkurrensen om dessa jobb har varit hård från det stora antal erfarna industriarbetare som blivit friställda. Konsekvenserna av den senaste tidens flyktingström till kommunen är idag svåra, rent av omöjliga, att bedöma. Läget förändras just nu från dag till dag. Nybro kommun tillhör de kommuner som idag drar det tyngsta lasset vad gäller flyktingmottagande. Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet Arbetsförmedlingen i Nybro Arbetsförmedlingen erbjuder ungdomar särskilda insatser och program för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden. Vilka insatser eller program som kan bli aktuella beror på vilket behov den unga har av att rustas inför arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har särskilda insatser och program för arbetssökande under 25 år för att de så snabbt som möjligt ska nå målet arbete eller utbildning. Exempel på detta är jobbgarantin för ungdomar, yrkesintroduktion, nystartsjobb och utbildningsinsatser vid folkhögskolor. Nytt från andra 6

delen av 2015 är utbildningskontrakt och traineejobb. Även för nyanlända ungdomar finns flera insatser. Matchning till arbete Ungdomar som anmäler sig som arbetssökande matchas mot lediga platser utifrån sin kompetens. Matchning omfattar alla former av möten mellan arbetsgivare och arbetssökande. Arbetsförmedlingen erbjuder mötesplatser för arbetsgivare och arbetssökande dels genom webbplatsen, dels genom rekryteringsträffar och personliga möten. Att matcha innebär också att ackvirera plats för arbetssökande som har behov av sådant stöd. Arbetsförmedlingen har ett inriktningsmål inom funktionshinderpolitiken som innebär att matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. Jobbgarantin för ungdomar Att motverka den höga ungdomsarbetslösheten och korta ungdomars tid i arbetslöshet är en viktig del av arbetsförmedlingens arbete. Jobbgaranti för ungdomar skiljer sig från andra liknande program genom att målet inte enbart är arbete utan också att få ungdomar att påbörja eller återgå till utbildning. Med tanke på den kommande generationsväxlingen är det viktigt att poängtera vikten av att utbilda sig. Arbetsförmedlingen har här ett stort ansvar att vägleda ungdomarna till att återuppta utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet. Målgrupp För att anvisas till jobbgarantin ska en arbetssökande ha fyllt 16 men inte 25 år och under en period om sammanlagt 90 kalenderdagar, inom en ramtid av fyra månader, ha varit arbetslös på heltid och anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen alternativt under en period om sammanlagt 90 kalenderdagar, inom en ramtid av fyra månader, haft deltids- eller timarbete och vara berättigad till arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsersättning. Anvisning till programmet kan också ske utan kvalificeringstiden för ungdomar som fyllt 16 men inte 25 år som Deltagit i det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion. Varit arbetslös och anmäld hos arbetsförmedlingen och har dömts till fängelse och beviljats vistelse utanför anstalt (utslussningsåtgärder) eller är villkorligt frigiven men inte fullgjort ett år av prövotiden enligt 11 kap 1 Fängelselagen (2010:610). Har deltagit i insatser enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och etableringsplanen har upphört att gälla för att tiden för etableringsplanen har löpt ut. I jobbgarantin finns ungdomar upp till 25 år samt upp till 30 år om ungdomen har en funktionshinderkod. Jobb- och utvecklingsgarantin Syfte 7

Jobb- och utvecklingsgarantin är ett program för den som varit frånvarande från arbetsmarknaden under en längre period. Jobb- och utvecklingsgarantins fokus är arbete och programmet ställer höga aktivitetskrav på deltagaren. Den arbetssökande ska under programtiden kontinuerligt matchas mot arbetsmarknaden. Insatserna inom programmet ska vara individuellt utformade och syfta till att den arbetssökande så snabbt som möjligt kommer i arbete. Programmet ska ge utrymme för samarbete med externa aktörer. Programmets tre faser Jobb- och utvecklingsgarantin är indelad i tre faser som i huvudsak innehåller följande aktiviteter: Fas 1, kartläggning, jobbsökaraktiviteter med coachning och förberedande insatser. Fas 2, arbetspraktik, arbetsträning och förstärkt arbetsträning. Fas 3, sysselsättning hos anordnare. Etableringsuppdraget - målgrupp och uppdrag Målgruppen är personer som har fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande med flera samt anhöriga till dessa. De anhöriga ska ha sökt uppehållstillstånd inom sex år från det att den utlänning som den anhöriga har anknytning till först togs emot i en kommun för att tillhöra målgruppen. Personerna ska ha fyllt 20 men inte 65 och det får inte ha gått mer än ett år sedan första folkbokföringen i en kommun. I vissa fall omfattas även unga från 18 år som saknar föräldrar i Sverige. Arbetsförmedlingen har fått ett övergripande ansvar för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ska genomföra etableringssamtal med samtliga nyanlända som omfattas av målgruppen, så snabbt som möjligt efter att den nyanlände har beviljats uppehållstillstånd. Syftet är att upprätta en individuell etableringsplan med insatser på heltid, som ska underlätta och påskynda den nyanländes etablering på arbetsmarknaden. Kompletterande arbetsförmedlingstjänster Arbetsförmedlingen har i uppdrag att samarbeta med kompletterande aktörer. Kompletterande aktörer erbjuder individuellt anpassade tjänster som innefattar personlig handledning och stöd utifrån varje deltagares specifika behov. De kompletterande aktörernas förmåga att pröva nya angreppssätt och lösningar, med fokus på individens behov, ökar den arbetssökandes möjligheter till arbete. Arbetsmarknadsutbildning och förberedande utbildning Arbetsmarknadsutbildning är en kortare utbildning med tydlig inriktning mot aktuell efterfrågan på arbetsmarknaden som inte kan tillgodoses via det reguljära utbildningsväsendet. Förberedande utbildning ska vara av förberedande eller orienterande karaktär. Introduktion till arbete 8

Målgruppen för tjänsten är personer som har behov av tidiga insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet. De aktiviteter och insatser som ingår i tjänsten ska ha fokus på att stimulera arbetsförmågan och ha en tydlig koppling till arbete. Stöd och matchning Tjänsten riktar sig till arbetssökande som kan arbeta men som behöver ett förstärkt stöd för att komma ur sin arbetslöshet. Den upphandlas i ett valfrihetssystem och varje arbetssökande får själv välja leverantör. Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för unga med funktionsnedsättning Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att bedriva verksamhet för vissa unga med funktionsnedsättning. Uppdraget kan delas upp i två områden: 1. Verksamhet för unga med funktionsnedsättning innebär att arbetsförmedlingen samverkar med skolan för att genom vägledning och information underlätta övergången från skola till arbetslivet för den som har en funktionsnedsättning och har fyllt 16 år men inte 30 år. 2. Arbetsförmedlingen samverkar också med försäkringskassan för att öka möjligheterna till egenförsörjning genom förvärvsarbete för den som uppbär aktivitetsersättning p.g.a. nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmedlingens jämställdhetsarbete Arbetsförmedlingen bedriver ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet och mångfald. Jämställdhets- och mångfaldsarbetet ingår i den ordinarie verksamheten, är allas ansvar och ska integreras i alla delar av verksamheten. Det innebär att arbetsförmedlingen ska vara en myndighet som förebygger och motverkar diskriminering samt tillvaratar kompetens och respekterar allas olikheter. Arbetsgivararbetet Grunden i arbetsgivararbetet är att alla arbetsgivare ska få en basservice via digitala verktyg för en effektiv självservice. Målet är att på ett effektivt sätt sänka vakans- och arbetslöshetstiderna. Det innebär att arbetsförmedlingen ska samarbeta med arbetsgivare på ett differentierat sätt. De arbetsgivare som bedöms som strategiskt viktiga får en fördjupad service och får en kundansvarig. Det kan vara arbetsgivare som har behov av den kompetens som finns bland de inskrivna hos oss, tillväxtföretag eller arbetsgivare som har möjlighet att anställa arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ska vara proaktiv i arbetsgivarkontakterna. Sedan flera år tillbaka driver arbetsförmedlingen ett rikstäckande arbete med vissa större arbetsgivare som t.ex. Swedbank, ICA, Försvarsmakten, Apoteket Kronan m.fl. Arbetsförmedlingens prognosarbete Två gånger om året intervjuar arbetsförmedlingen mer än 10 000 arbetsgivare över hela landet. 9

Resultatet publiceras i prognoser för arbetsmarknadens utveckling den närmaste tiden, på riks- och länsnivå. Prognosarbetet skapar förutsättningar för kontoren att nå god kunskap om den lokala arbetsmarknaden och stärker förmedlingens nätverk med arbetslivet. God kunskap om arbetsgivarnas rekryteringsbehov och om kompetensen hos de arbetssökande är nödvändigt för en effektiv matchning mellan arbetssökande och vakanser. Goda nätverk ökar även möjligheterna för förmedlingen att hjälpa personer i utsatta grupper att få fotfäste på arbetsmarknaden. Prognosarbetet är också en förutsättning för en gedigen verksamhetsplanering och påverkar även utvecklingen av de arbetsmarknadspolitiska instrumenten. Hela organisationen har ett ansvar för att prognosen håller en hög kvalité och att produkten är till nytta för hela verksamheten. Det viktigaste kugghjulet för detta är de lokala arbetsförmedlingarna. Prognosarbetet inkluderar i huvudsak två delar: Prognosintervjuerna som genomförs två gånger per år med både privata och offentliga arbetsgivare. Prognosintervjuerna resulterar i 21 länsprognosrapporter och en riksprognosrapport. Yrkesbarometern är en yrkesprognos på ett års sikt, som även den genomförs två gånger per år. De bedömningar som arbetsförmedlingskontoren registrerar i Yrkesbarometern utgör underlag för Yrkeskompassen samt rapporten Var finns jobben? och den länsvisa broschyren Jobbmöjligheter. Detta arbete ligger till grund för vägledningen och matchningen av de arbetssökande. Eures - Europeisk arbetsförmedling Syftet med Eures-nätverket är att öka rörligheten på den gemensamma arbetsmarknaden i Europa. Det sker via matchning av arbetsgivare och arbetssökande inom EU, EES-länderna och Schweiz. Det handlar om tjänsterna Rekrytera nya medarbetare och Söka arbete. Eures service till arbetssökande På webbplatsen finns utlandssidor med lediga jobb, tips och råd till arbetssökande för att de ska bli bättre förberedda inför arbete utomlands. Detta utnyttjas framför allt av ungdomar som vill pröva på att arbeta i ett annat EU-land. Arbetsförmedlingen anordnar regelbundna rekryteringsmässor för europeiska arbetsgivare med rekryteringsbehov. Eures service till arbetsgivare Arbetsförmedlingen hjälper svenska arbetsgivare som vill rekrytera i Europa att hitta rätt kompetens till sina lediga platser. Fokus ligger på bristyrkesområden: ingenjörer, IT-specialister, läkare och specialistsjuksköterskor. 10

IFF Barn- och Familjeförvaltningen Olika insatser som syftar till att stötta individer till en fungerande vardag där sysselsättning i form av skola/praktik/jobb är en del av detta. Om individen ej kan delta i sysselsättning av hälsoskäl så krävs läkarintyg för detta. Olika insatser och vad de delvis kan syfta till: Kontaktperson- en lightinsats som syftar till att stötta den enskilde ungdomen att exempelvis bryta en social isolering. Att erbjuda den unge en trygg vuxen som kan stötta ungdomen i olika situationer, således även i kontakter med skola, sjukvård, arbetsförmedling etc. samt via samtal kunna motivera den unge till någon form av sysselsättning. Kontaktfamilj- mer omfattande insats än kontaktperson men med samma syfte samt även att erbjuda den unge en paus hemifrån och utöka nätverket med fler trygga vuxna. Familjebehandling- En insats som vilar på systemteoretisk bas och syftar till att stötta ungdomen och hela dennes familj att få en mer fungerande vardag genom att via samtal, vardagsgöromål etc. tillsammans med familjen försöka få till en gemensam hållbar förändring som bidrar till positiv förändring för familjen. Exempelvis så kan föräldrar erbjudas stöd i hur de kan motivera den unge till att komma ut i fungerande sysselsättning. Familjebehandling är en insats med väldigt skiftande omfattning. I vissa fall en gång/vecka men kan även vara flera tillfällen/vecka. Träningsboende- syftar till att stötta den enskilda individen i vardagen. Ungdomen bor då i någon av socialtjänstens lägenheter och har individanpassade insatser via socialtjänstens personal. En fungerande sysselsättning är ett krav för fortsatt insats. Familjehemsplacering- syftar till att erbjuda den enskilde ungdomen en trygg stabil tillvaro samt då även stötta den enskilde ungdomen att ha en fungerande vardag och således även sysselsättning. BIO insats- Ett samarbete mellan IFF (Barn och Familj och Omsorgen) och Lärande och Kulturförvaltningen där respektive förvaltnings egna insatser inte är tillräckliga utan behov av intensiv daglig insats krävs. Riktar sig till barn/ungdomar som stannar hemma. Syftar till att bryta isoleringen och stötta individen till en fungerande vardag och sysselsättning i någon form. IFF - Ekonomienheten. Utifrån den ekonomiska utredningen görs en individuell genomförandeplan som har som mål att den unge ska bli självförsörjande genom arbete, studier eller ersättning från annan myndighet. Handläggare hjälper den unge till arbetsförmedlingen, arbetsprövning, sjukvården, vuxenenheten för missbruk, omsorgen för funktionshindrade samt socialpsykiatrin inom kommunen m m. Handläggare fungerar som en samordnare mellan de kontakter som den unge har. 11

Ungdomsservice Arbetsmarknadsenheten i Nybro kommun har sedan januari 2014 i uppdrag att uteslutande arbeta med unga i åldern 16-30 år. Verksamheten bedrivs under namnet Ungdomsservice. Ungdomsservice riktar sig till alla unga i Nybro kommun Inte bara de som är utanför arbetsmarknad eller skola. Som ung kan man komma helt frivilligt eller på anvisning från myndighet Arbetsförmedlingen, Individ- och Familjeförvaltningen, skolan eller Landstinget. Ungdomsservice är en av kommunen egenfinansierad verksamhet som idag inte till någon del finansieras med projektmedel. Verksamhetens mål är att Stärka individens möjligheter att erhålla aktiviteter, praktik, arbete eller utbildning. Ungdomsservice ska även: Motverka/förebygga långtidsarbetslöshet och därmed minska utanförskap, på längre sikt minska kostnader för Nybro kommun Effektivisera och samordna insatser och processer mellan olika organisationer Ge målgruppen en samlad information/omvärldskunskap. Jobba fram en kort och en långsiktig individuell planering tillsammans med deltagaren. Samverkan är redan nu den kanske viktigaste delen i arbetet vid Ungdomsservice. Regelbundna (ca 1 ggr/mån) träffar genomförs i en arbetsgrupp bestående av handläggare från Arbetsförmedlingen, Individ- och Familjeförvaltningen (såväl barn som vuxen), Gymnasieskolan och Ungdomsservice. Där kan alla få en lägesrapport från övriga verksamheter och lyfta problem och diskutera lösningar ner till individnivå. Ungdomsservice har ett mycket nära samarbete med gymnasieskolan och delar av IM finns sedan hösten -15 i Ungdomsservice lokaler för effektivare samarbete. Uppföljning och rapportering av KAA sköts också här. Deltagarnas behov är allt från att bara få stöd med skapandet av sitt CV till att hjälpa till med bedömningar i utredningar/rehabiliteringsärenden. De unga erbjuds även praktikplatser inom kommunens verksamheter, praktik i egen anpassad praktisk verksamhet, coaching/vägledning och att komma in i ett sammanhang. Man kan få hjälp att hitta rätt kontakt, samhällsinformation mm. Arbetet sker helt individuellt utifrån var och ens behov. Viktigt är att det blir ett resultat i form av att exempelvis den unge behöver utredas, hitta rätt studier eller praktik, ett arbete eller rätt myndighetskontakt. Samordning av insatser sker med de eventuella aktörer som är aktuellt i det enskilda ärendet. Att samverka där den unge är delaktig och att vi alla har olika arbetsuppgifter, inte i form av myndighetsutövning, ser vi som en stor framgångsfaktor. 12

Gymnasieskolan Gymnasieskolan i Nybro kommun har väl fastslagna rutiner för arbete med att förhindra avhopp från såväl de nationella programmen som IM. Vid de nationella programmen sker samverkan om individen mellan elevhälsa, kurator, SYV och i vissa fall IFF och Ungdomsservice. Man försöker genom ändrad studieplanering, programbyte, kombinationer med praktik eller andra åtgärder behålla eleven i någon form av utbildning så långt det är möjligt. Vid IM arbetar man med individuella lösningar med inslag av praktiskt arbete kombinerat med studier. Samverkan sker också med Ungdomsservice vad gäller såväl gemensamma lokaler som aktiviteter. Nybro kommun deltar sedan början av läsåret 15/16 i projekt PLUG IN. Ett ESF-projekt med SKL som huvudman. En ungdomscoach på halvtid kommer inom projektet att anställas av skolan för att bedriva en mer uppsökande verksamhet för unga under 20 år som inte går till skolan. Gymnasieskolan samverkar också med olika aktörer vad gäller yrkesutbildningar och entreprenörskap. Åkrahällskolan, Ung Företagsamhet, Nybro Företagsgrupp, Näringslivsenheten i Nybro kommun och Swedbank arbetar tillsammans med en rad aktiviteter (föreläsningar, UF-dagar, mentorskap mm) för att hjälpa gymnasieelever som vill prova på att driva egna idéer och/eller företag. Vuxenutbildningen Nybro kommun bedriver kommunal vuxenutbildning i egen regi. Utöver traditionell Komvux med fristående grund- och gymnasiekurser och SFI bedrivs även Yrkesvuxutbildningar inom följande områden: Vård- och omsorgsutbildning 35 platser Lastbilsförarutbildning 10 platser Bussförarutbildning 10 platser Finsnickeri 16 platser Glashantverk och formgivning 15 platser (Utöver detta planeras en utbildning inom el i framtiden) I kommunen finns även tre YH-utbildningar: Hälso- och vårdadministratör Teknik och produktionsstyrning Design och konstglas Fritid Allaktivitetshuset Frysdisken som initierats av Nybro Bostads AB i bostadsområdet Kungshall har aktiviteter av olika slag för alla åldrar, främst för hyresgäster i bostadsbolagets fastigheter. Den ideella föreningen som driver Frysdisken samarbetar vid sina aktiviteter bl. a 13

med flera andra föreningar i kommunen, fryshuset m fl. Samverkan sker också med Ungdomsservice och de myndigheter som arbetar med ungdomar. Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Vår tanke om utökad samverkan Samverkan mellan Nybro kommun och Arbetsförmedlingen i Nybro kommer att bygga på den grund vi redan byggt upp genom en tät samverkan mellan Kommunstyrelseförvaltning, Arbetsförmedling, skola och Individ- och Familjeförvaltning (IFF) i arbetet inom Nybro kommuns Ungdomsservice. Befintlig samverkan i form av vägledning, praktik, arbetsprövning, utredningar mm ska även i fortsättningen bedrivas i samverkan mellan parterna. Alla verksamheter ska tillsammans hjälpa de ungdomar i målgruppen som behöver, både förebyggande och reaktivt. Arbetet ska sprida kunskap till alla parter och tillsammans ska detta bilda en tydlig samverkan. I den kartläggning som gjorts i arbetet kring den lokala överenskommelsen ser vi tydligt att en av de målgrupper vi står inför är de ungdomar som inte fullföljer sin skolgång på ett eller annat sätt. Vi ser återkommande att många av de faktorer som uppkommit i arbetet med den lokala överenskommelsen och kartläggningen handlar om brist på kompetens och utbildning hos de ungdomar som står långt från arbetsmarknaden. Vi ser att denna målgrupp i vår kartläggning behöver ytterligare insatser och resurser. Ett aktivt förebyggande arbete för att försöka fånga upp de ungdomar som i perioder befinner sig utanför myndigheternas system ser vi också som en viktig del i arbetet. Alla parter ska verka för att hitta den bästa lösningen för varje individ i samverkan med de resurser som denna överenskommelse avser. Den utökade samverkan mellan parterna ska dels röra utbildningskontrakt och traineejobb, och dess implementering. Ett viktigt arbete är också samverkan vad gäller ungdomars möjlighet till och utbud av yrkesutbildningar/arbetsmarknadsutbildningar och ungdomsanställningar. 14

Arbetsbeskrivning i utökad samverkan Alla parter ska jobba aktivt med utbildningskontrakt och traineejobb. Viktigt att se över är den ansvarsfördelning som är definierade i dokumentet kring utbildningskontrakt och traineejobb. De verksamheter som drivs idag för målgruppen ska rapportera de ungdomar som de tycker är i rätt tid i livet/skick att kunna slutföra sina studier. Dessa ungdomar kan sedan stöttas vidare av studie/yrkesvägledare med rätt kunskap att hjälpa deltagaren att hitta rätt utifrån individuella behov och förutsättningar. Utbildningskontrakt är här ett mycket bra verktyg som ett alternativ till redan befintliga utbildningsvägar. Här krävs främst en utökad samverkan mellan Arbetsförmedling, Vuxenutbildning, Kommunens olika förvaltningar, Ungdomsservice och IFF. Även traineejobb är en viktig insats i arbetet med målgruppen vår kartläggning lyfter fram. De ungdomar som har en färdig gymnasieutbildning men som inte lyckats få jobb inom den aktuella utbildningen finns också i många insatser hos olika parter inom kommun och arbetsförmedling. Dessa ungdomar ska också få en extra hjälp att ta sig vidare. Yrkesvägledare ska även finnas där för dessa ungdomar, för vägledning och hjälp att ta sig vidare i den aktuella situationen. Utökad samverkan krävs här mellan Arbetsförmedling, Vuxenutbildning, Kommunens förvaltningar m fl. En samverkan ska också ske vad gäller utbudet av utbildningar för ungdomar. En översyn av möjligheterna till samverkan med utbildningsanordnare i regionen, en djupare analys av yrkesgrupper där det kommer att finnas ett rekryteringsbehov de närmaste åren och utifrån det en plan för anpassningar av utbildningsutbudet. Ett arbete som kräver samverkan mellan Kommun, Arbetsförmedling, Näringslivsorganisationer, Gymnasieskola och Vuxenutbildning. Förebyggande och reaktivt Samverkan kommer ha fokus på både förebyggande och reaktivt arbete på ungdomsarbetslösheten och dess målgrupp. Förebyggande dels genom ett samverka tillsammans med studie-och yrkesvägledare eller andra resurser ute på både grundskola och gymnasieskola och dels genom samverkan med Barn och Familjs förebyggande verksamhet. Reaktivt genom att jobba tillsammans med de verksamheter som jobbar mot den målgrupp som befinner sig långt från arbetsmarknaden, som varken studerar eller arbetar. Ett exempel kan vara att de personer som har ekonomiskt bistånd och finns hos socialförvaltning ska erbjudas samtal med yrkesvägledare. Det kan också vara så att de personer som går ur KAA som inte lyckats återgå till studier kan erbjudas hjälp av resurser med denna kompetens. Möjligheterna är många.. Arbetet i samverkan ska också innebära en kartläggning av individens förutsättningar och behov. Vi kommer även här använda det vi redan gör idag. Dagligen kartlägger handläggare, coacher etc. individen på olika myndigheter. Samverkan ska vara så öppen och kommunikativ att vi tillsammans hela tiden jobbar med denna individuella kartläggning. Vi alla jobbar redan med detta, samverkan ska vara ett paraply som fångar upp arbetet. Organisering av samverkan Det ska finnas en styrgrupp för Samverkans- och uppföljningsarbetet. Samverkan på operativ nivå ska hanteras av den redan befintliga arbetsgruppen för AME/Ungdomsservice. Styrgrupp Följande styrgrupp träffas kvartalsvis för att få en lägesrapport och för att diskutera samverkan på strategisk nivå. 15

Kommunalråd/kommunchef Arbetsförmedlingen Socialförvaltningen AME Lärande och Kulturförvaltningen Facket, Kommunal Arbetsgrupp Arbetsgruppen träffas en gång i månaden för en information om nyheter och läge i respektive verksamhet. Här kan även identifierade problem och behov bollas, ner till individnivå, för att söka gemensamma lösningar. AME Arbetsförmedlingen, handläggare Ungdomsservice, vägledare IFF Barn och Familj, handläggare IFF Ekonomienheten, handläggare Gymnasieskolan, Studie och Yrkesvägledare Vuxenutbildningen, Studie och yrkesvägledare Då det också finns styrgrupp och arbetsgrupp för etableringen ska även informationen på sikt inkludera dem. Även här finns många ungdomar med särskilda behov som ingår i målgruppen. Kompetens/rekryteringsgrupp Utöver detta kommer en ny arbetsgrupp att behövas för att se över möjligheter och rekryterings/utbildningsbehov för såväl ungdomar som arbetsmarknad. I denna grupp bör ingå: Kommunledning Personalavdelning vid kommunen Arbetsförmedling Gymnasieskola Vuxenutbildning Näringslivsrepresentant (-er) Ansvarsfördelning mellan parterna Arbetsförmedlingen: Informera om, och i förekommande fall, anvisa unga sökande till kommunens olika verksamheter för målgruppen Förmedla ungdomar till utbildningskontrakt och traineejobb Hitta platser till traineejobb Huvudansvar för dokumentation på individnivå Insamlande av statistik 16

Kommun: Skapandet/anskaffande av praktikplatser (kommunal och privat) Coachning Studie- och Yrkesvägledning Webbstöd/dokumentation för utbildningskontrakt Söka statliga medel för utbildningskontrakt och traineejobb Vilka resurser respektive part bidrar med Arbetsförmedlingen: 1 handläggare kopplad till utbildningskontrakt och traineejobb Alla ungdomshandläggare blir involverade parter Chef prioriterar tid för samverkansarbete Kommunen: Ungdomsservice (praktiksamordning, vägledning, praktik, arbetsprövning mm) Studie och Yrkesvägledare Administration - dokumentation för utbildningskontrakt. Chefer prioriterar tid för samverkansarbete Budget för samverkan Den utökade samverkan kommer till en början att bedrivas inom parternas befintliga verksamhet och ramar. Medel från DUA kommer inte att sökas initialt utan kan först vara aktuellt om behovet uppstår vid en framtida revidering av överenskommelsen. Jämställdhet Vår verksamhet skall vara jämställd och kännetecknas av demokrati, kvalitet och samverkan. Vi anser att makt, inflytande och resurser ska fördelas lika mellan könen, för att skapa rättvisa villkor och förutsättningar. För att förverkliga visionen måste värderingar som syftar till att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män genomsyra verksamheten. För att skapa jämställdhet krävs ett aktivt arbete. 17