Kvalitetsredovisning 2-22 HEDEN
Kvalitetsredovisning 2-22 FÖRORD Grundvärderingar på Hedens skola(framtagna när vi tog fram Hedens första Värdegrund, 2) Ärlighet Respekt Trygghet Förståelse Ansvar Allas lika värde Vara rädda om varandra Tro på sig själv Glädje Dessa grundvärderingar genomsyrar vår verksamhet och återspeglas i vårt sätt att förhålla oss till alla som finns på Hedens skola och fritidshem. 3 (58)
Kvalitetsredovisning 2-22 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 9 Elevtalsutveckling... 9 Ekonomisk utveckling... 9 Lokaler... 9 Ledning och styrning... 9 Har skolan några särskilda förutsättningar?... 9 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... ARBETET I VERKSAMHETEN... Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder... Arbetet med elever med annat modersmål än svenska.... Arbetet med hälsa och livsstil... RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL... 3 Normer och värden... 3 mål... 3 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 3 Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning.... 6 Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt.... 6 - Kunskaper... 7 mål... 7 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 8 Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning.... 9 Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt.... 2 Antal och andel elever i skolår 3 uppnådde målen i svenska och SVENSKA SOM ANDRA SPRÅK OCH matematik, enligt de nationella proven?... 2 Antal och andel elever i skolår 3 uppnådde målen i svenska och svenska som andra språk och matematik, enligt skolans bedömning?... 2 Vilken analys gör enheten av resultatet? Vilken bedömning gör enheten av resultatet?... 2 Vad grundar sig bedömningen på?... 23 Antal och andel elever i skolår 6 uppnådde målen i svenska och svenska som andra språk, engelska och matematik, enligt de nationella proven?... 24 Antal och andel elever i skolår 6 uppnådde målen i svenska och svenska som andra språk, engelska och matematik, enligt skolans bedömning?... 24 Vilken analys gör enheten av resultatet? Vilken bedömning gör enheten av resultatet?... 24 Elever i årskurs 6 som enligt skolans bedömning uppnådde målen i respektive ämne.... 26 Andel av eleverna i skolår 9 som uppnådde målen i svenska och svenska som andra språk, engelska och matematik enligt de nationella proven?... 26 Vilken analys gör enheten av resultatet? Vilken bedömning gör enheten av resultatet?... 27 Andel elever som nått målen och fått slutbetyg (åk 9) i respektive ämne.... 27 Elever i årskurs 8 som uppnådde målen i respektive ämne.... 27 Vilken analys gör enheten av resultatet?... 27 - Elevernas ansvar och inflytande... 28 mål... 28 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 28 Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt.... 28 5 (58)
Kvalitetsredovisning 2-22 Skola och hem... 29 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 29 Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt.... 3 Övergång och samverkan... 3 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 3 Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning.... 3 Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt.... 32 Skolan och omvärlden... 33 mål... 33 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 33 Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt.... 34 bedömning och betyg... 34 mål... 34 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 34 Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning.... 35 Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt.... 35 - Rektorns ansvar... 36 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 37 Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt.... 38 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN... 39 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING LÄSÅRET 2/22... 4 Normer och värden... 4 Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5... 4 Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning... 42 Kunskaper... 43 Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5... 44 Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning... 44 Elevernas ansvar och inflytande... 45 Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5... 45 Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning... 46 Skola och hem... 46 Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5... 46 Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning... 46 Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5... 47 Skolan och omvärlden... 47 Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5... 48 Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning... 49 Bedömning och betyg... 49 Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5... 49 Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning... 5 Rektors ansvar... 5 Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5... 5 Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning... 5 6 (58)
Beskrivning av verksamheten Kvalitetsredovisning 2-22 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Per 5 oktober 2 x-skolan Kommunen Landet Elever i förskoleklass Elever skolår -2 Elever skolår 3-6 Elever skolår -6 Inskrivna barn på fritids Andel inskrivna på fritids (f-6) Personal i förskoleklass Lärare i skolan (-6) Specialpedagog Elevassistent Övriga pedagoger i skolan Övrig personal Personal på fritids Årsarbetare per elever i förskoleklass Lärare per elever i skolår -6 (enligt SCB) Pedagogisk personal per elever i skolår -6 Personal per elever i skolan Inskrivna barn på fritids, per årsarbetare 7 (58)
Beskrivning av verksamheten Kvalitetsredovisning 2-22 Elever skolår 7-9 Lärare i skolan Specialpedagog Elevassistent Övriga pedagoger i skolan Övrig personal Lärare per elever i skolår 7-9 (enligt SCB) Pedagogisk personal per elever i skolår 7-9 Personal per elever i skolan 8 (58)
Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Kvalitetsredovisning 2-22 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Elevtalsutveckling (Förändras elev- och/eller barntalen - vilken riktning? Förändrad sammansättning?) Elevtalet är relativt stabilt i rektorsområdet. Vi har nästan varje läsår elever från Salboheds samhälle som väljer Hedens skola, mycket beroende på att föräldrarna arbetar i Västerås och Sala och att det då är närmare till Heden än till Västerfärnebo. Ekonomisk utveckling För att få Hedens organisation att fungera krävs ett gleshetsstöd, vilket vi fått detta år. Lokaler Hedens skola är belägen mellan Sätrabrunn och Fläckebo, vid Sätra IF idrottsplats, nära skog och omgiven av en stor trädgård. All idrott på Heden sker utomhus. Inomhusidrott och slöjd sker i Västerfärnebo. Vi har ett eget skolbibliotek och tillgång till bokbuss. Ledning och styrning Skolan styrs av rektor i samverkan med personal, en tydlig ansvarsfördelning finns. Vi har ett föräldraråd som träffas regelbundet. Har skolan några särskilda förutsättningar? Cirka 55 barn är inskrivna på fritids. Alla barn åker buss till skolan. Vi arbetar för att hålla värdegrunden levande. Vi har börjat profilera oss som en skola med naturinriktning vilket även var en önskan från politiker. 9 (58)
Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Kvalitetsredovisning 2-22 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen All pedagogisk personal är delaktig i utvärderingen, analysen och formulering av nya mål i kvalitetsredovisningen. Vi arbetar med själva skrivandet av kvalitetsredovisningen under studiedagar. Målen aktualiseras vid ett flertal tillfällen under året vid t ex medarbetarsamtal och vid vissa hållpunkter under året. Vi har i år använt oss av elev- och föräldraenkäter som underlag för likabehandlingsplan och kvalitetsredovisning. (58)
Arbetet i verksamheten Kvalitetsredovisning 2-22 ARBETET I VERKSAMHETEN Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. De elever som vi bedömer riskerar att inte nå målen i år 3 resp. 6 skriver vi åtgärdsprogram för. För att upptäcka elever i behov av särskilt stöd använder vi kommunens testplan läs och skriv, nationella prov för år 3 och 6 samt bedömningar utifrån våra pedagogiska planeringar. Vi skriver åtgärdsprogrammen efter Sala kommuns mall. Uppföljning sker var 6-8:e vecka. Elevhälsopersonalen på skolan består av skolsköterska och specialpedagog. Efter elevvårdskonferens skickas eventuell anmälan till CRT. Läs- och skrivutredningar görs av specialpedagogen på enheten. Två elever har anpassad studiegång. Vi anpassar klassrummet efter elevernas särskilda behov, utifrån de förutsättningar som finns. Två elever har annan skolform, Klöverskolan. Flera elever på skolan har kontakt med BUP. Personal på skolan har handledning av skolpsykolog och skolteam. Skolteamet är involverat kring flera elever. Två elever har kontakt med habiliteringen. En elev har kontakt med hörselvården. Personalen har också kontakt med hörselpedagog och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Två deltidsassistenter finns på skolan. Arbetet med elever med annat modersmål än svenska. Tre elever har läst modersmål under delar av läsåret fram till läraren slutade. Därefter har det inte funnits någon lärare att tillgå. Vi har kartlagt behoven inför nästa läsår och har skickat det till skolförvaltningen. Arbetet med hälsa och livsstil Eleverna får svara på en enkät för att kartlägga deras trygghet och arbetsro. Vi har regelbundet klassråd och elevråd. (58)
Arbetet i verksamheten Kvalitetsredovisning 2-22 Vi gör även egna enkäter på skolan. Svaren från elev- och föräldraenkäter ligger till grund för det fortsatta arbetet med likabehandlingsplanen. Några elever har samtalsstöd omkring socialt samspel. Skolan följer kursplanens mål angående hälsa och livsstil. Enskild rörelseträning för elever med motoriska svårigheter. Vi har följt vår genusplan. Vår naturprofil där vi använder vårt uteklassrum och vår närmiljö bidrar till elevernas välmående och arbetsglädje. 2 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL Normer och värden MÅL Skolan skall sträva efter att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål (Vad?) Skolans mål utifrån Lgr lå /2 är att varje elev respekterar andra människors egenvärde, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, Hedens skolas konkretiserade mål utifrån läroplanen: Föräldrar och elever ska vara förtrogna med innehållet i likabehandlingsplanen samt skolans arbete med att följa planen. Alla elever känner sig trygga i skolan. Att arbeta med att öka medvetenheten hos oss pedagoger om hur vi bemöter elever utifrån deras kön. Få vetskap hur varje elev ges utrymme att pröva och utveckla sin förmåga och sitt intresse oberoende av könstillhörighet. 3 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 Åtgärd (Hur?) -Tydligt visa och involvera elever i vårt arbete med likabehandlingsplanen: -Genomgång av likabehandlingsplanen för alla elever i början av läsåret. -Genomföra enkät och förklara sambandet mellan enkät och likabehandlingsplan. -Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig i varje klassrum. - Personalen hänvisar till likabehandlingsplanen vid konflikthantering. - Tydligt visa och involvera föräldrar i vårt arbete med likabehandlingsplanen: - Tydliggöra hur vi arbetar med likabehandlingsplanen vid höstens föräldramöte. - Förklara föräldraenkätens samband med likabehandlingsplanen. - Personalen hänvisar till likabehandlingsplanen vid konflikthantering. - Maila likabehandlingsplanen till alla föräldrar i början av varje läsår och i samband med föräldraenkäten. Papperskopia till de föräldrar som önskar detta. -En personal från Hedens skola åker med till Västerfärnebo skola och finns med som stöd och trygghet. -Personal som rastvakt och bussvakt. -Diskussion med varje elev kring trygghet under utvecklingssamtalet utifrån enkäten i Unikum. -Använda elevenkäten som diskussionsunderlag med eleverna. Hur kan vi tillsammans förändra resultatet och förbättra allas skolsituation? -Arbeta med värdegrundande material i klasserna. - Läraren ska tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen. -Arbeta enligt Hedens skolas genusplan med bl.a. filmer, diskussioner och enkäter. - Ta reda på hur eleverna upplever att de ges utrymme att pröva och utveckla sin förmåga och sitt intresse oberoende av könstillhörighet genom elevenkät. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas/analyseras och bedömas) Föräldraenkät Elevenkät med öppna frågor Kvalitetsredovisning 4 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 ANALYS OCH BEDÖMNING AV ENHETENS MÅL OCH ÅTGÄRDER Mål: Föräldrar och elever ska vara förtrogna med innehållet i likabehandlingsplanen samt skolans arbete med att följa planen. Analys och bedömning: Vi har genomfört åtgärderna ovan. Enligt föräldraenkäten känner 59 av 6 svarande till att skolan har en likabehandlingsplan. 4 av 6 föräldrar tycker att skolan jobbar på ett bra sätt för att motverka mobbning och kränkande behandling enligt likabehandlingsplanen. 3 av 6 föräldrar tycker att skolan arbetar ganska dåligt med frågan. Ingen förälder upplever att vi inte alls arbetar med frågan. 6 av 6 föräldrar har ingen uppfattning i frågan. Inför nästa läsår ser vi ett behov av att synliggöra vårt arbete med att motverka mobbning och kränkande behandling enligt likabehandlingsplanen. Vi har genomfört åtgärderna tillsammans med eleverna. År 4-6 hade även ett temaområde som hette Människan i samhället där fokus låg på mänskliga rättigheter, värdegrund samt människans likheter och olikheter. Där använde vi likabehandlingsplanen. Efter detta område gjorde år 4-6 filmer under bildlektionerna där dessa frågor var i fokus. År -3 har arbetat med samarbete och gjort boken om mig. Enligt elevenkäten känner 67 av 78 svarande elever till att skolan har en likabehandlingsplan. 6 av 78 elever känner till vad den handlar om. Nästa läsår kan vi utveckla hur vi arbetar med eleverna kring likabehandlingsplanen t.ex. genom att använda planen som grund i olika arbetsområden t.ex. skrivande, drama, bild etc. Mål: Alla elever känner sig trygga i skolan. Analys och bedömning: Enligt föräldraenkäten tycker 58 av 6 svarande att deras barn känner sig trygga i skolan. av 6 upplever att tryggheten är ganska dålig och av 6 svarar att deras barn inte alls är tryggt i skolan. I elevenkäten har vi inte ställd en direkt fråga kring trygghet utan har ställt frågor indirekta frågor kring trygghet t.ex. finns det ställen i eller utanför skolan där andra elever kan göra eller säga elaka saker till dig eller andra elever? Där svarar 3 av 78 elever att de tycker att det finns ställen där detta kan ske t.ex. i skogen, toaletten, fotbollsplanen, på bussen, på skolgården samt där ingen lärare är. Exempel på vad som sägs eller görs är puttas, fula ord, slåss, skojar med fula ord, nyps, säger dumma saker, säger att jag är tjock, skitunge, du är ful, fick inte vara med, säger att jag är dålig på fotboll. Vår analys är att det fortfarande finns ställen där vuxna behöver hålla extra koll. Vi har under året tillsatt fler rastvakter ute men enkäten visar att rastvakten behöver röra sig i större utsträckning. 5 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 Mål: Att arbeta med att öka medvetenheten hos oss pedagoger om hur vi bemöter elever utifrån deras kön. Analys och bedömning: Föreläsningen med John Steinberg satte igång diskussioner i arbetslaget kring detta. Vi har även observerat varandra i klassrummet och anser oss ha ökat medvetenheten kring detta. Mål: Få vetskap hur varje elev ges utrymme att pröva och utveckla sin förmåga och sitt intresse oberoende av könstillhörighet. Analys och bedömning: Vi har gjort en enkät angående jämställdhet mellan pojkar och flickor för att få vetskap om detta. Vi kan konstatera att våra frågeställningar var otydliga och svåra att förklara för eleverna. På frågan får alla elever, flickor och pojkar, prata lika mycket under lektioner svarar 2 av 32 elever på mellanstadiet att det alltid eller oftast är så. 6 st svarar att det sällan är så. 2 elever svarar att pojkar och flickor aldrig får prata lika mycket under lektionerna. I kommentarerna från eleverna nämns att detta kan bero på att flickorna är så många fler till antalet. Förskoleklass, år,2 och 3:s resultat är inte sammanställda då eleverna hade svårt att förstå frågeställningarna. Lärarna förklarade frågorna på många olika sätt men resultatet är ändå svårt att tolka. Nästa läsår behöver vi se över formuleringarna i elevenkäten eller om man kan mäta detta på annat sätt. ANALYS OCH BEDÖMNING MED ANLEDNING AV ÅTGÄRDER I KOMMUNENS KVALITETSREDOVISNING. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Målen gällande normer och värden genomsyrar det mesta vi gör i skolan. Vi tycker att vi arbetar aktivt med de flesta mål dagligen. 6 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 Kunskaper MÅL Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagslivet, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, har fått kunskaper om de nationella minoriteterna (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. 7 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål (Vad?) Skolans mål utifrån Lgr lå /2 är att varje elev kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, Hedens skolas konkretiserade mål utifrån läroplanen: Eleven kan skriva berättande texter och faktatexter med ett tydligt innehåll. Åtgärd (Hur?) Undervisning kring hur olika texter är uppbyggda. Eleven får många tillfällen att prova på att skriva olika typer av texter. Arbeta med skrivande i olika ämnen. Bearbeta innehållet och formen i texterna genom bl.a. kamratbearbetning, ge och ta emot respons. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas/analyseras och bedömas) Nationella prov i år 3 och 6 Bedömning utifrån Lokala pedagogiska planeringar. ANALYS OCH BEDÖMNING AV ENHETENS MÅL OCH ÅTGÄRDER Alla elever har fått undervisning kring hur olika texter är uppbyggda samt fått många tillfällen att prova detta. I de nationella proven för år 3 kan man se att när det gäller att skriva en faktatext är det tydligheten i texten som några elever inte når kravnivån för. De använder sig av stödorden men har svårare att beskriva så innehållet tydligt framgår. 4 av 5 elever når inte kravnivån. I den berättande texten är det två elever som har skrivit mycket korta texter. De har tydlig början och handling, men har svårt att avsluta texten på ett tydligt sätt. En elev missuppfattade uppgiften och skrev en instruktion. 3 av 5 elever når inte kravnivån. I de nationella proven för år 6 är det av 4 elever som når kunskapskraven vad gäller berättande text och 2 av 4 elever når kunskapskraven när det gäller argumenterande texter. Vi kan konstatera att vi behöver fortsätta att arbeta med både berättande texter och faktatexter. Eleverna behöver både läsa själva, i grupp och få lyssna på högläsning för att få en förståelse av hur texter är uppbyggda. De behöver även få många tillfällen att skriva och att bearbeta sina texter. Undervisningen behöver fokusera både på delar (ex. inledning, handling, slut) och helheter. Under läsåret 8 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 har pedagogerna läst och diskuterat boken God skrivutveckling och kommer att arbeta mer med det materialet under nästa läsår. ANALYS OCH BEDÖMNING MED ANLEDNING AV ÅTGÄRDER I KOMMUNENS KVALITETSREDOVISNING. Mål (Vad) och Åtgärd (Hur?) Mål: Den nya läroplanen skall implementeras. Åtgärd - En systematisk plan för varje verksamhet skall upprättas, för att genomföra implementeringen av läroplanen. Mål: Kunskapsresultaten skall förbättras. Åtgärd - Formerna för skriva och räkna-garantin skall fastställas inför höstterminen 2. - Elevernas språkval skall följas upp och åtgärdsplanen förstärkas för att få fler elever att fullfölja utbildningen. Rapport lämnas i nämnden i oktober. - En kompetensförsörjningsplan skall upprättas under 2. Mål: Andelen elever som fullföljer utbildningen i moderna språk skall öka och minst uppgå till den andel som finns i riket i snitt. Åtgärd Åtgärderna i den handlingsplan som upprättats skall utvärderas och revideras. Mål: Tillsynen av enskilda skolor, fritidshem och förskolor skall förbättras. Åtgärd - En tjänsteman ska ha huvudansvaret för att inspektioner regelbundet utförs i enskild verksamhet. Mål: Kommunens tillsyn av att elever fullgör sin skolgång skall förstärkas. Åtgärd - En särskild enhet för uppföljande och inkluderande verksamhet för elever som inte kommer till skolan, skall införas. Mål: Samtliga elever som lämnar grundskolan utan fullständiga betyg skall ha haft åtgärdsprogram. Åtgärd - Stickprovsundersökning skall genomföras under hösten 2. Åtgärderna i programmet skall sammanställas och analyseras för att bland annat skapa diskussionsunderlag om vad som är att betrakta som specifik åtgärd och vad som ryms inom ramen för normal individualisering av undervisningen. - Utvecklingen av läsförståelseproven i årskurs 2 och 6 skall följas upp på individnivå. Mål: Kvaliteten i förskolan skall förbättras. 9 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 Åtgärd - Barngruppernas storlek skall minskas genom en utbyggnad av förskolan. - Andelen förskollärare i verksamheten skall öka från 4 till 6 %. Mål: Barn i förskolan skall ges möjlighet att utveckla sitt modersmål. Åtgärd - Kommunen skall under 2 öka antalet modersmålslärare för att möta de behov som finns. Mål: Traditionella könsmönster skall motverkas. Åtgärd - Varje enhet skall våren 2 upprätta en plan för hur genusarbetet skall ges ett konkret och tydligt innehåll. Detta följs upp genom en rapport till skolnämnden under hösten 2. Mål: Kvaliteten i skolbarnsomsorgen skall förstärkas Åtgärd - En utvecklingsplan för varje fritidshem skall upprättas. - Andelen fritidspedagoger i verksamheten skall öka. ENHETENS ANALYS AV KOMMUNENS MÅL Vi har gjort en plan gällande implementering av Lgr samt följt den. Alla elever som vi misstänker har svårt att nå kunskapskraven har haft ett åtgärdsprogram. På Hedens skola har vi en genusplan som vi följt. Där har vi också genomfört en enkät för att kartlägga jämställdheten mellan pojkar och flickor. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Målen gällande kunskaper genomsyrar det mesta vi gör i skolan. Vi tycker att vi arbetar aktivt med de flesta mål dagligen. Det mål vi arbetat väldigt mycket med är att varje elev känner trygghet och lär sig ta hänsyn och visar respekt i samspel med andra. De mål vi tänker fortsätta fokusera extra på under nästa läsår är: kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt 2 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 Antal och andel elever i skolår 3 uppnådde målen i svenska och SVENSKA SOM ANDRA SPRÅK OCH matematik, enligt de nationella proven? Antal elever i år 3 Svenska/SvA Matematik Samtliga delprov Delprov A B C D E F G H A B C D E F G - som deltog i provet 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 - som uppnådde målen enligt provet 5 5 5 4 5 2 5 5 5 5 3 4 5 7 Procent av skolans elever som uppnådde målen. (uppnådda mål/antal elever i åk 3) 9 3 8 7 3 7 3 8 6 9 3 47 ANTAL OCH ANDEL ELEVER I SKOLÅR 3 UPPNÅDDE MÅLEN I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRA SPRÅK OCH MATEMATIK, ENLIGT SKOLANS BEDÖMNING? Svenska/SvA Matematik Samtliga ämnen (sv, ma) Antal elever i år 3 som bedömdes uppnå målen enligt skolan. Procent som bedömdes uppnå målen enligt skolan. (uppnådda mål/antal elever i år 3) 9 2 9 6 8 6 VILKEN ANALYS GÖR ENHETEN AV RESULTATET? VILKEN BEDÖMNING GÖR ENHETEN AV RESULTATET? Hedens skola är en liten skola vilket gör att varje elev motsvarar en hög procentandel. Om man ser för varje delprov så uppnår många elever många delprov men det samlade resultatet i samtliga ämnen blir lägre eftersom det är olika elever som når olika delmål. Analys av Nationella prov år 3 VT22 i svenska. Vi ser att satsningen på läsning och läsförståelse gett resultat, då alla elever klarat dessa delprov. En elev når inte kravnivån för högläsningsprovet. I delprov A och E, det muntliga provet och elevens textsamtal, når alla elever kravnivån. Det är delproven som handlar om skrivande som varit svårare för eleverna. I delprov H, att skriva en faktatext, är det tydligheten i texten som några elever inte når kravnivån för. De använder sig av stödorden men har svårare att beskriva så innehållet tydligt framgår. 4 av 5 elever når inte kravnivån. 2 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 I delprov F, den berättande texten, är det två elever som har skrivit mycket korta texter. De har tydlig början och handling, men har svårt att avsluta texten på ett tydligt sätt. En elev missuppfattade uppgiften och skrev en instruktion. 3 av 5 elever når inte kravnivån. I delprov G, stavning och interpunktion, har en elev skrivit så kort text att kunskapskravet inte uppnåddes. En elev med dyslexi har i vanliga fall dator med stavningshjälp, vilket han inte hade tillgång till här. De elever som inte når kravnivån för stavning når heller inte kravnivån för interpunktion. 4 av 5 elever når inte kravnivån. Alla elever behöver få mer träning i att skriva egna texter med olika syfte, där de tränar att använda sin fantasi, stavning, interpunktion och tydlighet. Detta behöver de träna på redan från år. I undervisningen är det viktigt att deras texter har en mottagare och fyller ett syfte t.ex. kamratbearbetning, processkrivning och sammanhang där deras texter fyller en funktion som att skriva till en gemensam kokbok, brevväxla eller göra en utställning. Analys av resultat från nationella prov, skolår 3 i matematik 22. Eleverna har fått gott resultat gällande problemlösning, att formulera och lösa enkla problem. De visar att de på egen hand kan koppla ett matematiskt uttryck till en räknehändelse. De visar också de klarar att på egen hand ta sig igenom problemlösningsuppgifter, från förståelse av frågeställning genom användning av någon strategi till ett svar. Det som fler elever visar svårigheter i, är att välja och använda lämpliga matematiska metoder särskilt där skriftlig huvudräkning krävs. De är osäkra eller klarar inte att använda någon metod för subtraktion då talsorter inte räcker till. Det testas i delprov E. 2 av 5 har inte klarat kravnivån. Ytterligare 4 elever befinner sig på gränsen för kravnivån. Av de elever som klarat nivån, finns ett flertal strategier representerade, såsom uppställning, talsorträkning, rita på tallinje, lägga till/dra ifrån m fl. En elev klarar inte kravnivån gällande multiplikation i kombination med förståelse för likhetstecknets innebörd. Övriga elever har klarat det bra. Elever visar också osäkerhet gällande begreppen udda/jämn. De klarar ental, men flersiffriga tal är svårt. De tror att tiotal, ex 3 är ett udda tal. Delprov A visar att elever är osäkra på namnen på de 2 dimensionella formerna, särskilt skillnaden på kvadrat och rektangel. En bråkuppgift i delprov F har varit svår för vissa elever. Svårigheten har varit att förstå att i bråk ska delarna vara lika stora i en uppdelning. 22 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 Matematikämnet innehåller många delar och det är viktigt att hålla alla delar i gång. Det märks snabbt att en del elever tappar kunskaper i ett område då vi arbetar med ett annat. Vi försöker ständigt repetera. Vissa delar repeteras oftare, till exempel taluppfattningsövningar, automatisering av additionstabellen, räknestrategier i problemlösning, klockan, relationer mellan räknesätt m fl. Andra områden vävs in i undervisningen mer sällan, så som volym, bråk och area. Undervisningsgruppen hålls ihop med gemensamma genomgångar och tydliga förklaringar. Elevernas olika styrkor/svagheter och hastighet i räknande bemöts med extramaterial/böcker för utmaning och färre antal uppgifter med extra förklaringar kompletterat med konkret material (pengar, stavar, tallinje). Detta år har vi använt ett nytt läromedel för treorna. Där visas flera olika strategier för skriftlig huvudräkning. För svaga elever kan det verka förvillande att hålla reda på olika metoder och dessutom kunna välja vilken metod som är användbar vid aktuell uppgift. Då fler strategier lyfts fram i undervisningen stimulerar det å andra sidan eleverna till att diskutera lösningsförslag. Ofta ges tillfällen att resonera två och två tillsammans kring lösningar. Då kan de hjälpas åt att följa fingerfemman som är en manual för problemlösning i steg för steg. Vi använder också en manual för att själv kunna läsa, förstå och arbeta med instruktioner. Fingerfemman och instruktionsmanualen har varit ett stöd för eleverna att på egen hand jobba med uppgifter. Jag funderar till nästa år att förevisa färre antal strategier och att lägga mer tid på dem som väljs för automatisering. Vidare funderar jag på att introducera algoritm (uppställning) för subtraktion tidigare för treorna. Det är en avvägning att veta hur mycket tid som ska läggas på varje strategi. I år då fler strategier undervisats märks att olika elever fastnar för olika strategier. Vi har efter proven arbetat koncentrerat med uppställning med växling/lån, då talsorter inte räcker till. Det visar att fler elever blir säkra, men av de två som inte klarade delprov E visar en elev fortfarande osäkerhet i proceduren. VAD GRUNDAR SIG BEDÖMNINGEN PÅ? I svenska bedömer skolan att två elever klarar faktaskrivning i vanliga fall, men just inte på detta prov. I matten stämmer resultaten med övrig bedömning. Dock finns ca 4 elever som är osäkra på skriftlig huvudräkning, men vi har tränat ihärdigt på detta efter proven med en efterdiagnos som visar att de hanterar det bättre. 23 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 Antal och andel elever i skolår 6 uppnådde målen i svenska och svenska som andra språk, engelska och matematik, enligt de nationella proven? Antal elever i år 6 Svenska/SvA Engelska Matematik Samtliga delprov Delprov A B C D E A B C D E A B C D - som deltog i provet 4 4 4 4 4 5 5 5 5 5 4 4 4 4 4 - som uppnådde målen enligt provet 4 3 3 2 4 4 4 4 4 4 2 4 3 Procent av skolans elever som uppnådde målen. (Upnådda mål/antal elever i åk 6) 9 3 9 3 7 9 8 6 9 3 9 3 9 3 9 3 9 3 8 6 9 3 7 ANTAL OCH ANDEL ELEVER I SKOLÅR 6 UPPNÅDDE MÅLEN I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRA SPRÅK, ENGELSKA OCH MATEMATIK, ENLIGT SKOLANS BEDÖMNING? Svenska/SvA Engelska Matematik Samtliga ämnen (sv, eng, ma) Antal elever i år 6 som bedömdes uppnå målen enligt skolan. Procent som bedömdes uppnå målen enligt skolan. (Uppnådda mål/antal elever i år 6) 4 2 79 93 86 7 VILKEN ANALYS GÖR ENHETEN AV RESULTATET? VILKEN BEDÖMNING GÖR ENHETEN AV RESULTATET? Hedens skola är en liten skola vilket gör att varje elev motsvarar en hög procentandel. Om man ser för varje delprov så uppnår många elever många delprov men det samlade resultatet i samtliga ämnen blir lägre eftersom det är olika elever som når olika delmål. En elev började på Hedens skola i slutet av vårterminen och finns därför bara bedömd i engelska när det gäller de nationella proven. I svenska har eleverna goda kunskaper inom läsförståelse vilket vi har arbetat mycket med. Det är en elev som inte når kunskapskraven gällande läsförståelse. De lägre resultaten gäller skriftlig produktion när det gäller röd tråd (innehåll, handling och avslut) samt de skrivtekniska förmågorna som punkt, stor bokstav och stavning. Vi bedömer att vi behöver fokusera på skriftlig kommunikation. 24 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 Inom matematik har stor del av eleverna bra resultat inom förmågan att formulera och lösa problem, att tolka och strukturera den information som finns i en uppgift och överföra till matematiska symboler och använda rätt räknesätt och räknemetoder. Vi har i undervisningen arbetat mycket med problemlösning, tillsammans i olika stora gruppkonstellationer såväl som enskilt. Vi har där diskuterat olika strategier för att sig an problem av olika slag och också använt oss av manualer som Fingerfemman och LURBRA för att få stöd i struktureringen av problem. De elever som har större svårigheter med detta är några som har specifika läs- och skrivsvårigheter och koncentrationsproblematik eller inte är helt säkra på eller glömmer matematiska begrepp och sambandet dem emellan. Annars visar stor del av eleverna på ett bra resultat över förmågan att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Förmågan att använda matematiska uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser (kommunikation) är också ett område som har visat på bra resultat. Det som flera elever visade svårigheter i var att se mönster och tolka och formulera matematiska uttryck. Även tidsuppfattning och tidsberäkning var ett område som flera elever hade svårigheter med. Det är två av fjorton elever som inte når alla kunskapskrav inom förmågorna i matematik. I engelska har eleverna överlag goda kunskaper. Det är en elev som inte når kunskapskraven för godkändnivån i årskurs 6, resten når upp till kravnivån. Delprov B visar att eleverna har goda kunskaper vad gäller att lyssna och förstå talad engelska. Även att läsa och förstå fungerar bra. Vi har tränat mycket på att använda strategier i språket när man stöter på ord man vill säga men inte känner till vad det engelska ordet heter. Eleverna har fått öva på omformuleringar och att beskriva vad de menar. Dessa strategier kunde de senare använda både vad gäller den muntliga och skriftliga kommunikationen i de nationella proven. Engelskaundervisningen framöver kommer att fortsätta fokusera på ämnets olika delar. Det är viktigt att eleverna får många tillfällen att träna och utveckla förmågan att förstå och tolka innehållet i olika slags texter och i talad engelska. De behöver även utveckla strategier för att göra sig förstådda i muntlig och skriftlig kommunikation. VAD GRUNDAR SIG BEDÖMNINGEN PÅ? Skolan gör samma bedömning som bedömningen i de nationella proven. Detta baseras på de nationella proven men även på övrig undervisning där utvärderingar av pedagogiska planeringar samt diagnoser och prov ingår. 25 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 ELEVER I ÅRSKURS 6 SOM ENLIGT SKOLANS BEDÖMNING UPPNÅDDE MÅLEN I RESPEKTIVE ÄMNE. Sv En g M a Fy Ke Bi Te Ge Hi Re Sa Bd M u Id r Sl Hk Moders mål Antal 4 2 3 3 3 4 4 4 4 3 5 2 2 4 4 Proce nt 7 9 9 3 8 6 9 3 9 3 9 3 9 3 8 6 8 6 ANDEL AV ELEVERNA I SKOLÅR 9 SOM UPPNÅDDE MÅLEN I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRA SPRÅK, ENGELSKA OCH MATEMATIK ENLIGT DE NATIONELLA PROVEN? Antal elever i år 9 som deltog i provet som uppnådde målen enligt provet Procent av skolans elever som uppnådde målen. (Upnådda mål/antal elever i år 9) Svenska/SvA Engelska Matematik Samtliga ämnen (sv, eng, ma) 26 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 VILKEN ANALYS GÖR ENHETEN AV RESULTATET? VILKEN BEDÖMNING GÖR ENHETEN AV RESULTATET? ANDEL ELEVER SOM NÅTT MÅLEN OCH FÅTT SLUTBETYG (ÅK 9) I RESPEKTIVE ÄMNE. Antal Procent Sv Eng Ma Fy Ke Bi Tk Sh Ge Re Hi Spr Bd Mu Id Sl Hk ELEVER I ÅRSKURS 8 SOM UPPNÅDDE MÅLEN I RESPEKTIVE ÄMNE. Sv Eng Ma Fy Ke Bi Tk Sh Ge Re Hi Spr Bd Mu Id Sl Hk Modersmål Antal Procent VILKEN ANALYS GÖR ENHETEN AV RESULTATET? 27 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 Elevernas ansvar och inflytande MÅL Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål (Vad?) Skolans mål utifrån Lgr lå /2 är att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan Hedens skolas konkretiserade mål utifrån läroplanen: Utforma en handlingsplan för ökat elevinflytande. Åtgärd (Hur?) Under pedagogiska konferenser diskutera och göra en handlingsplan för en progression gällande elevers möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet från förskoleklass till år 6. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas/analyseras och bedömas) Vid nästa kvalitetsredovisning. ANALYS OCH BEDÖMNING AV ENHETENS MÅL OCH ÅTGÄRDER Vi har inte gjort någon handlingsplan för ökat elevinflytande men har arbetat med elevinflytande på andra sätt. Vi har under pedagogiska konferenser diskuterat vad elevinflytande kan innebära och hur det skulle kunna se ut. Vi har pratat om olika lärstilar, klassråd och elevråd. Eleverna har under läsåret fått välja arbetssätt och redovisningsformer, vara delaktiga i elevens val, medverkat i klassråd, aktivitetsråd och elevråd. År -3 har arbetat med olika lärstilar där eleverna har fått prova på olika sätt att lära för att finna vilket sätt de själva lär sig bäst på. Även nästa läsår behöver vi fortsätta utveckla elevernas möjligheter till inflytande och ansvarstagande. Vi har under läsåret sett ett behov av att utveckla elevernas möjlighet att ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Det blir vårt mål under nästa läsår. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. De övriga målen tycker vi vävs in i vår befintliga undervisning. 28 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 Skola och hem RIKTLINJER Alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål (Vad?) Skolans mål utifrån Lgr lå /2 är att samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Hedens skolas konkretiserade mål utifrån läroplanen: Få en tydligare bild av hur föräldrarna upplever att de kan vara delaktiga i att utveckla skolans innehåll och verksamhet. Alla föräldrar ska ta del av sitt barns utveckling i Unikum. Åtgärd (Hur?) Revidera/förtydliga föräldraenkäten och ge mer utrymme för kommentarer. Informationsmöte kring Unikum. Utvecklingssamtal Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas/analyseras och bedömas) Diskussion i föräldrarådet. Föräldraenkät Utvecklingssamtal ANALYS OCH BEDÖMNING AV ENHETENS MÅL OCH ÅTGÄRDER Vi anser oss inte ha fått en tydligare bild av hur föräldrarna upplever att de kan vara delaktiga i att utveckla skolans innehåll och verksamhet. I föräldraenkäten ställdes ingen sådan fråga och det heller inte diskuterats i föräldrarådet eller på utvecklingssamtalet. Alla föräldrar har getts möjlighet att ta del av sitt barns utveckling i Unikum. Vi har haft informationsmöte kring Unikum, skickat ut information via e-post samt använt oss av Unikum vid utvecklingssamtalet. ÅTGÄRDER ENLIGT KOMMUNENS GÄLLANDE KVALITETSREDOVISNING Mål (Vad) och Åtgärd (Hur?) 29 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 Mål: Vårdnadshavare skall ha ökad kännedom om skolans mål och elevernas resultat. Åtgärd - Kommunikationsformerna skall utvecklas så att alla vårdnadshavare ges möjlighet att få information om mål och resultat, bland annat genom utvecklandet av en skolportal med säker inloggning. De vårdnadshavare som inte har tillgång eller vill använda digital kommunikation skall ha möjlighet att få informationen på annat sätt. ANALYS OCH BEDÖMNING AV KOMMUNENS MÅL OCH ÅTGÄRDER Heden skola har nått målet gällande att vårdnadshavare skall ha ökad kännedom om skolans mål och elevernas resultat. Vi har använt oss av de åtgärder som kommunen föreslagit. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Vidareutveckla samarbetet med föräldrarådet kring vår naturprofil. 3 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål Skolans mål utifrån Lgr lå /2 är att Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Hedens skolas konkretiserade mål utifrån läroplanen: Hitta samarbetsformer mellan förskoleklass och skolan. Åtgärd Under pedagogiska konferenser diskutera hur en kunskapsprogression från förskoleklass till år 6 kan se ut i svenska för att öka samarbetet. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas/analyseras och bedömas) Kvalitetsredovisning ANALYS OCH BEDÖMNING AV ENHETENS MÅL OCH ÅTGÄRDER Samarbetet mellan förskoleklass och skolan har skett främst bland pedagogerna. Nästa läsår är vårt mål att hitta samarbetsformer där eleverna blir mer delaktiga. En kunskapsprogression i svenska har arbetats fram för förskoleklass till och med år 3. Under nästa läsår vill vi göra klart den så den sträcker sig ända till år 6. ANALYS OCH BEDÖMNING MED ANLEDNING AV ÅTGÄRDER I KOMMUNENS KVALITETSREDOVISNING. Mål: Alla verksamhetsområden skall ha fungerande överlämnanderutiner. Åtgärd - Den gemensamma handlingsplanen för samverkan och överlämnanderutiner skall årligen revideras. 3 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 ANALYS OCH BEDÖMNING AV KOMMUNENS MÅL OCH ÅTGÄRDER Det finns handlingsplaner för samverkan och överlämnanderutiner. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Se ovan. 32 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 Skolan och omvärlden MÅL Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål Skolans mål utifrån Lgr lå /2 är att eleven har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-och kulturliv, Hedens skolas konkretiserade mål utifrån läroplanen: Eleverna ska få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. Åtgärd RIK-skolan Framtidskraften Kulturskolan ska ha viss musikundervisning. Årskurs 3 och 6 kommer att vara med i förvaltningens gruvprojekt. Hembygdskunskap för år 4-6 bl.a. genom samarbete med Sätrabrunn. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Vi utvärderar kontinuerligt när ett tema eller arbetsområde är avslutat i övrigt vid terminernas slut. ANALYS OCH BEDÖMNING AV ENHETENS MÅL OCH ÅTGÄRDER Våra elever har fått en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv genom RIK-skola, framtidskraft, skapande skola, gruvprojektet samt hembygdskunskap i samarbete med Sätrabrunn. Eleverna har även arbetat mot det målet genom studiebesök på Väsby kungsgård för år 2. År 4-6 har genomfört en elevens val vecka där vår tanke var att kombinera ihop kursplanens mål med vår skolas naturprofil. Vi ville även få in entreprenöriellt lärande som bl.a. innebär att eleverna får träna sin kreativitet, nyfikenhet och att ta initiativ. Vi bjöd även in människor från bygden för att vara med och hålla eller delta i olika aktiviteter. 33 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 Samarbetet med RIK-skolan har även detta år fungerat bra och varit uppskattat av såväl elever som personal och föräldrar. År 6 har haft möjlighet att praktisera i arbetslivet under två dagar. Samarbetet med Svartådalen har fortsatt genom att vi är med i en profileringsgrupp i Västra området som träffas regelbundet. Där har riktlinjer dragits upp för hur vi kan jobba med natur och kultur i vårt område. ÅTGÄRDER ENLIGT KOMMUNENS GÄLLANDE KVALITETSREDOVISNING Mål: Skolan och arbetslivet i Sala skall genom samverkan utveckla sina verksamheter för att möta framtida kända och okända behov. Åtgärd - En projektansökan skall göras med avsikt att finna former för att grundlägga förutsättningar för att utveckla de fyra framtidskompetenserna hos eleverna; grundkompetenser, medmänskliga kompetenser, innovativa kompetenser och digitala kompetenser. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Det har under läsåret varit svårt att få aktiviteterna kring Skapande skola att integreras med övrig undervisning. Målet för nästa läsår blir därmed att få aktiviteterna i skapande skola som en del i våra lokala planeringar. BEDÖMNING OCH BETYG MÅL Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål Skolans mål utifrån Lgr lå /2 är att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Hedens skolas konkretiserade mål utifrån läroplanen: Eleven ska öva på att bedöma sina arbeten ur en eller flera aspekter. 34 (58)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kvalitetsredovisning 2-22 Åtgärd Tydliga pedagogiska planeringar. Utveckla bedömningsmatriser utifrån Lgr Använda bedömningsmatriser tillsammans med elever. Kamratbearbetning. Använda Unikum där eleven själv kan bedöma sina egna prestationer. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Utvecklingssamtal Kvalitetsredovisning ANALYS OCH BEDÖMNING AV ENHETENS MÅL OCH ÅTGÄRDER Eleverna har utvecklat sin förmåga att bedöma genom att de kan föra resonemang kring egna och andras arbeten. Detta har skett främst i svenska. Vi vill utveckla detta under nästa läsår till att inbegripa även andra ämnen. Vi har en tanke kring att vi vill utveckla användandet av unikum tillsammans med eleverna för att utveckla förmågan att själv bedöma sina arbeten och förmågor. ANALYS OCH BEDÖMNING MED ANLEDNING AV ÅTGÄRDER I KOMMUNENS KVALITETSREDOVISNING. Mål: Arbetet med kedjan LPP IUP och skriftliga omdömen/betyg skall förstärkas. Åtgärd - Under kommande läsår skall den centrala samordningen av arbetet fortgå. - Kvaliteten och omfattning beträffande IUP skall kartläggas, analyseras och bedömas för att identifiera fortsatt utvecklingsbehov. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Se ovan. 35 (58)