BOSTADSo EFTERFRAGAN

{, :~.', /.;- BOSTADSo EFTERFRAGAN -med hansyn tll hushallens nkolllster och sarnlilansattnng STOCKHOLM 1955

INDUSTI{IEr.JS UTREDNINGSINSTITUT JOSTADSEFTERFRAGAN med llansyn tll hush~lllens nkomster och San1E~aI1sattnng av Stg Rydorff Stockholr1 1955

Pa uppdrag av narl~slvets bostadsbyggnadsdelegaton har noll IndustrerlS Utrednngsnsttut utforts en undersokn11g av flokandc Stg Rydorff rorande bostadsefterfragans elastcteto Underso~lngen baserar sg pa nateral fran 1945 ars bostadsraknng for StockholrJ och Goteborgo Sonl narrare utvecklas av forfattaren sa ar 80jlgheterna att fran en tvarsnttsanalys av denna typ dra generella slutsatser rorande elastctetsforhallandena 1:la11 begransadeo Materalet orrfattar ju ocksa e11dast tva ortero De nuvarande forhallandena pa bostadsnarknaden praglas vdare av den langvarga bostadsbrsteno vss h0s grad Undersoknngens resultat kan ~trfor helt naturlgt nte utan vdare applceras pa den nlnaralde rr:arknadeno Dess syfte bar heller nte forsta hand vart att presentera resultat son skall kunna vara av drekt praktsk betydelse for den dagsaktuella bostadspoltska dskussoneno De materal son for narvarande star tll buds ger 11te nl0jlgheter tll undersoknngar SOD ett sadant salj1.rlanhang skulle vara av prr-;art ntresseo Undersoknngen syftar stallet att behandla vssa probl~l blr av betydelse pa nagot langre skt~ Av ntresse det samnanhanget ar nte cnst efterfragans nkomstelastctet, dvso detta fall hur nkomstfarandrngar paverkar efterfragan pa bostader bade med hansyn tll dessas storlek och kvalteto Pa grundval av bostadsraknngens r-ateral demo11streras och utvecklas for beraknng av denna typ av elastcteto ll1dersoknngen vssa metoder Med all reservaton for de 8varg11eter 80[1 berorts evan f Qrefaller det som om de resultat SOt harvd presenteras skulle kwllla vara av ett cke rnga ntresse for den mer langsktga planerngen pa bostadsomradeto detta sarmanhang ar de beraknngar son~ Av betydelse SOQ forfattaren utfer rorm1de effekten pa bostadsefterfragan av e11 allr,an hoj11ng av 11koDstnva1o :Ial1 tar ocksa upp fragan OD verknngarna pa efterfragan av en nkorstutjaonl~ och dskuterar olkheten bostadsefterfragan mellan olka hushal1styper och ortero Stockholn den 27 caj 1955 Jan Wallander

INNEHALL 10 Efterfragebesta17~r~lal1de faktorer (> 000 e 0 0 (> 0 000 0 0 0 000 I» 00 0 0 10 Inlednng 0000000000.000000000000000000000000000 20 Decografska faktorer 00000000000000000000000000 30 Inkonsten OOOOOOOQOOOOOOooooooooooooooeooooooo o sdo 1 1 2 7 ao tlltalet lagenheter 00000000(>00000000000000 b (> 1yresutgften och dess kornp011e11ter (> 0 00. 0 0 40 Prserna OOOOOQOOooooooeooooOOOOOOOQOOOOOOOOOOOO 50 Preferenserna Ooooooooooeoooooooooooooo.oooCOOOO 9 1L1 18 110 ~etoder ooooooooo~oooooooooooooooooooooooooooooooooooo 10 Mojlgheter och forutsattnngar 0000000000000000 20 InkoDstfordeln:~ar och efterfragan oooeoooo~ooo 30 Efterfragff1s nrktnng och konponenterna 000000 40 Hushallstyper och tatortstyper 00000000000000000 50 Olka f0rdelnl~ar pa lagenhetstyper 00000000000 23 23 27 31 36 38 1110 Probler1ell belys11n.g av D1at eralet 0 0 0 0 0 000 0 0 000 000 0 0 10 f'rrjarrlateralet C) 0 0 0 Q 0 0 0 0 0 00 0 0 000 0 eo. 0 0 0 ~ 0 0 000 0 ao Jostadsraknngen 00000000000000Q0000000008 bo Specalbearbetnngarna 00000000.0000000000 Co Uppgfternas kvaltet 00000000000000000000 F0ra.l1drllg av antalet lagenheter o. 0 0 000 0 0 0 000 0 () ao L~genhetsantalet OQeOOOQOOOO()OOOOOOOOOO~OO b 0 ryres utgft e11 0 0,) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 coo () 0 0 0 0 0 Fora11drng av nkor;~stllvan 000 00 0 0 000 00 0 0000000 0 ao bo Hyresutgften ooooooooooooooeo~ooooooooooo Konponenterna oooooooooooooooooooo~ooooooo Foralldr11g av llkor:lstfordelnngsforf 0 0 0 000 000 00 50 Forandrng av hushallstyper OQOOOOOOoooooooooooo 60 Forandrng av tatortstyper 000000000000000000000 3 0 -' 39 39 40 44 46 46 51 55 55 57 61 64 72 Ltteratur ooooo.oeooclqooooo()ooooooooooooooooooooooocooo()oo Blaga OOOOOOOO.OOOOOO()OO~OOOocooooooooooeoooooOOOOCOOQOQOOO Fortecknng over dagran 000000000000000.0000000000000000000 FortecIDlng over tabeller ooooooooooooooooooocoooocooooooooo Dagrarl och tabeller OQOOOgOOQOoo.o~oooeeOOQoo.QOOOOOOOO~OOO 81 84 85 E6 89

1 I EFTERFRAGEBESTAI~{ANDE FAKTORER 1 Inlednng I denna redogorelse framlagges resultatet av en undersoknng av bostadsefterfragans kanslghet for nkomstandrngar. Under mycket specella forutsattnngar kan de erhallna resultaten aven tolkas som verknngar av hyresforandrngar. Bostadsefterfragan kan utt~ckas antngen fysska enheter som antal lagenheter och rumsenheter eller varde, dvs. bostadsutgften Bostadserterfragans reakton nfor en nkomstandrng har darfor matts, dels som forandrng antal lagenheter och rumsenheter, dels som forandrng hyresutgft. Forandrngen bostadsefterfragans nrktnng pa olka lagenhetstyper har ocksa bestamts. Dessa forhallanden har studerats for olka hushallstyper, varvd ja.m..forelser mellan t. ex. hushall av olka storlek mojlggjorts Undersoknngen ar baserad pa en specalbearbetnng av materal fran 1945 ars bostadsraknng. Denna bostadsraknng ar den sst redovsade, och nagon ny raknng 1955 kommer nte att aga rum. En undersoknng av bostadsefterfragan kan ses som ett exempel pa allrnan efterfrageanalys. Vd en sadan analys utgar man fran att efterfragan pa ett eller annat satt sammanhanger med vssa andra storheter, vlka antngen ar kanda eller hypotetskt gvna. Det galler cta forst att utrona, vlka varabler och forhallanden, som kan tankas nverka pa bostadsefterfragan. Problemet ar sedan

2 att mata de varatoner efterfragan, vlka foljer av forandrngar de bestarr@ande varablerna. Det galler darfor att bestamrna sambandet mellan efterfragan och dessa varabler, dvs. berakna efterfragefunktonen. For att det skall vara mojlgt att gora en emprsk uppskattnng, ar det naturlgtvs nodvandgt att ha tllgang tll lamplgt statstskt materal. En forandrng bostadsefterfragan /lksom efterfragan efter andra varor/ pa en vss geografskt avgransad marknad brukar vanlgen betraktas som bestamd av forandrngar 1/ befolknngens storlek och s~ansattnng, 2/ nkomsterna, 3/ de pa marknaden gallande prserna oeh/eller 4/ konsumenternas olka smak och onsknngar, dvs. deras preferenser. Vd faktskt ntraffade forandrngar bostadsefterfragan ar det naturlgtvs ofta fraga om kombnatoner av dessa faktorer. Dessa kan ha olka nbordes styrka vd olka tllfallen, vlket ocksa kan vara fallet, da olka langa peroder betraktas Olka uttolkare av det faktska handelseforlappet lagger huvudvkten pa antngen befolknngsutvecklngen eller hyres-nkomstutvecklngen med en stark tendens att helt bortse fran ovrga faktorer. Den forstnfunnda synpunkten har ett vsst stod statstskt materal, medan franvaron av sadant ar karakterstskt for den sstnamnda. 2. Demografska faktorer 1 / Bostadsefterfragan uttryckt antalet lagenheter, dvse efterfragan pa bostad overhuvudtaget, da man bortser fran bostadens ut- 1/ Sakuppgfterna detta avsntt bygger pa Samhallets stod at bostadsforsorjnngen, Stockholnl 1952 samt Bostader och hushall, Stockholm 1952.

3 ryrr@e och kvaltet, kan alternatvt sagas vara defntorskt bestfund av antalet personer de olka befolknngsgrupperna och av hushallskvoterna for dessa olka befolknngsgrupper 1/ Med hushallskvot menas da det procentuella antalet hush~11sf6rest~ndare/= l~genhetsnnehavare/ en vss befolknngsgruppc Andras dessa fah~orer, okar eller mnskar den samlade bostadsefterfragan. Det ar huvudsaklgen genom andrng av hushallskvoterna sam de ekonomska faktorernas nflytande pa bostadseftel"'fragan gel'" sg tll kanna. Da enbart de d~lografska forhallandena betraktas detta avsntt, antas hushallskvoterna har vara konstanta. Tll en del nverkar ekonornska forhallanden aven pa antalet de olka befolknnb~3grupperna, men det ar overvagande cke-ekonomska faktorer sorn har ar bestarnmande. Forandrngar bostadsefterfragan vd oforandrade hushallsbldnngsvanor jhushallshvoter/ brukar tllskrvas de demografska faj(torsrna. Da totala befollc11ngen okar, ar det emellertd nte gvet att bostadseftc'rfrflgan okar SaDlTlla takt. Sa, skedde t.ex. under 1940... ta~et en f~)lkoknng pa ca 10 :proc611t J :-11eda.n bostadsefterfragan okade avsevdrt Tl1era, ~{anske bortat 20 procent. ~vsserlgen far en okad natvtet nte omedelbart nagon nverkan pa bostadsefterfragan /raknad antal lagenhetcr/, forst da d~ssa storre arskullar koitlnt upp hushallsbldande aldrar kan en sfterfrageol<.:nng bl rna,rkbar. DareElot ger mnskad dodlghet hushallsbldande aldrar en efterfrageoknng. S~Dffa blr forhallandet am dessa grupper far ett tllskott genom nflyttnnge Aven vd en oforand- 1/ Det forutsattes har att hushallskvoterna v8rklgen avspeglar konsumenternas onsknngarc Forekolmner bostadsbrst nnebar detta att bostadsefterfragan ar storre an vad hushallskvoterna vsar.

4 rad befolknngsvolym kan bostadsefterfragan paverkas av strukturforandrngar nom befolknngen, dvs. forskjutnngar fordelnngen pa alder oeh cvlstand. Uppenbarlgen okas bostadsefterfragan om forskjutnngarna gar mot grupper med hogre hushallskvoter. Betydelsefulla forandrngar befolknngsstrukturen har verklgheten agt rum. Huvudtendenserna under 1940-talet har vart dels en forskjutnng aldersfordelnngen, lnnebarande en oknng antalet personer aldrarna over 30 ar och en mnsknng aldersklasserna 10-30 ar) dels en andrng cvlstandsfordelnngen form av en kraftg oknng av antalet gfta. Den betydande oknngen av antalet personer de aldre aldersgrupperna har aven medfort en vasentlg oknng av antalet forut gfta, lksom en hojnng av genomsnttsaldern for ett mnskat antal ogfta. Gftermalsfrekvensen har tenderat att hojas men den faktska forandrngen ar sakerlgen ej rnga grad uppbyggd av den gynnsamma ekonomska konjunkturen. Hur starkt sambandet mellan den ekonomska utvecklngen och befolknngsutvecklngen egentlgen ar, tarde man for narvarande nte kunna avgora. Da aktenskapsbldnngen okar och alltsa relatvt fler overgar fran gruppen ogfta tll gruppen gfta, dar hushallskvoten ar vasentlgt hogre, stger den samlade bostadsefterfragan. Vd aktenskapsbldnng tllkommer vsserlgen nastan lka manga famljehush&ll som aktenskap, men varje nytt famljehushall behover nte nnebara ett tllskott med att unga ogfta personer efterfragan pa lagenheter. loch storre utstracknng skaffar sg egna bostader, ko~ner de nya aktenskapen mera sallan att resultera ett nytt behov av lagenheter. Inverkan av detta forhallande kan nte bedomas~ da statstskt materal say~as. len annan sak

5 ar att nya aktenskap pa bostadsmarknaden skulle nnebara ett vsst behov av lagenhgtsbyte, dvs. en forskjutnng av efterfragans nrktnng pa olka lagenhetstyper/o En forskjutnng mot hogre lldersklasser med hogre hushallskvoter leder lka18des tll en oknng av bostadsefterfragan. En vktg nverkan pa hushallsbldnng och bostadsefterfragar1 kan slutlgen nunj_graton och nrkes omflyttnng ha. Under 1940 talet var rrmlgratonen osedvanlgt star, den bdrog 11led nte [flndre an 20 procent tll folkoknngen. Av vda storre betydelse ar emellertd nflyttnngen tll tatorterna. Detta belyses av forhallandena under 1940-talet, da a v en folkoknng tatorterna pa narmare 1 mlj. mannskor, 35 procent var overskott av nflyttade. Det vj<:tgaste rnotvet tll flyttnngar ar forhopprr.nge11 oiii battre ekonomska forhallanden och anstallnngsmojlgheter. Infly~tnngen tll ett ol~ade hanger tydlgen ntlnt SaJIUl1an llled den el\:ononuska utvecklrlgerl for detta. De rlflyttade tarde tll Inycket stor del b8fnn~ sg de lagsta hushallsbldande aldrarna, vlket tll en borjan fr.<j,jtlfor allt vsar sg 8rl okad efterfragan pa rnoblerade rwu. De nflyttades bostadsefterfragan kan fa specella drag genom att a ena sdarl en bestfund tdsrymd afta forloper rnellan nflyttnngcn och hushallsbldnngerl, a 3.ndra sdan avflyttnngen fran farnljen aktualserar behovet elv eget hushall. lvan }~anske vagar s\3.ga, att bostadsefterfragan fralnst paverkas av ett nflyttnngsoverskott dargenom att en mycket star procent av de nflyttade tllhor de produktya aldrarna,dar aktenskapsbldnngen ager rum, och darfor tamlgen snart ngar aktenskap och da skaffar sg egna bostader. lvletoden for att kval1ttatvt bsstarnrna effekten pa bostadsef-

6 terfragan av forandrngar befolknngens storlek och Sffnmansattnng lvd konstanta hushallskvoter/ ar prncp mycket enkel. Genom att applcera hushallskvoterna fran,-perodens borjan pa befolknngen vd perodens slut kan man berakna det demografskt betngade hushallstllskottet. Skllnaden mellan det realserade hushallstllskottet och det pa detta satt beraknade anger hur star del av hushallstllskottet sorn UppkOlnmt genom hushallssprangnng. Metodens brst lgger svargheten att gora tllracklgt noggranna statstska matnngar av hushallskvoterna for olka grupper vd en vss tdpunkt. Vdare maste det realserade hushallstllskottet It.ex. matt genom nytllskottet av bostader/ verklgen vara ett uttryck for efterfrageoknngen, vlket nte ar fallet vd bostadsbrst, da rnan ju har en cke tllgodosedd efterfragan. For att ge ett exempel pa den betydelse forandrngen befolknngcns stor1ek och sam~ansattnng kan ha haft pa bostadsefterfragan under 1940-talet, kan namnas resultatet av bostadsstyrelsens undersoknng av fern storre eller medelstora stader, namlgen Norrkopng, Vasteras, Gavle, Kalmar och Krstanstad l /. Denna undersoknng vsar, att for de fern staderna var 9/10 av oknngen hushallsantalet under 1940-talet en konsekvens av demografska forandrngar. Knappt 1/10 av oknngen kan alltsa tllskrvas forandrng av hushallskvotern~, dvs. forandrngar beroende pa cke-dernografska faktorer. Bar ar emellertd hansyn nte tagen tll den vd slutet av peroden exsterande bostadsbrsten. Aven nar den cke tllgodosedda efterfragan nraknas, svarar effekten av andrngar hushallskvoterna enlgt gjorda beraknngar 1/ S~uhallets stod at bostadsforsorjnngen, Stockholn 1952.

7 knappt for mer an 15 procent av totala aknngen hushallsantalet /tab. 1/. En prelmnar uppskattnng for Stockholm synes ge lkartade resultat. Nagra generella slutsatser kan gvetvs nte dras fran detta exempel. 3. Inkomsten a.!p~ale~ lagerrh~t~r_ Den foregaende avsntt refereradeo undersoknngen av fem stader vsade, att endast en rnga del av oknngen antalet lagenheter kunde tllskrvas forandrngar efterfragade hushallskvoterna Om resultatet av undersoknngen narmare granskas fnner man emellertd J att denna del av oknngen sa gott sam helt hanforde sg tll andrade hushallskvoter for de ogfta och farut gfta For denna grupp ogfta oeh farut gfta) maste faktskt det narmaste halva oknngen bostadsefterfragan uppstatt tll foljd av andrade hushallskvoter. Detta ar specellt markbart for de ogfta, dar praktskt taget hela oknngen ar en foljd av deras andrade hushallskvoter /tab. 1/. Att derma effekt ej slagt genom kraftgare hanger naturlgtvs samman med att de ogfta och farut gfta sammanlagt endast svarar for knappt 1/3 av totala efterfragan och nte stort mer an 1/4 av totala efterfrageoknngen. Stegrngen hushallskvaterna for ogfta under 1940-talet framgar klart av materalet fran ovannwmnda undersoknng. I detta materal fnns ocksa aldersdfferenterade hushallskvoter for ogfta man och kvnnor. Dessa serer vsar en genomgaende starkare stegrng for de ogfta kvnnorna. For de farut gfta ar daremot stegrngen nte sarsklt markerad. Den specella nedgangen for ogfta och farut gfta man tarde emellertd vara betngad av

de manga mltarnkallelserna oeh darrrled s~runanhangande osaker~ hetskansla. Som farut papekats hanfor sg dessa hushallskvoter tll den realserade efterfragan. urn man hade kunnat nrakna den cke tllgodosedda efterfrzlgan hade sakerlgen hushallskv oterna for og~ta stgt ej rnga grad vd Ij40-talets slut 0 Forhallandena torde vara lkartade for farut gfta. Hushallskvoterna for gfta ar rllycket hoga, narmare 100 procent, och vsar 811 pafallande konstans under peroden. I den man andra undersoknngar fnns synes dessa akttagelser bekraftas /tab. 2/. Orsakerna tll hushallskvoterl1as utvecklng kan sorn najll1ts ha vart dels ekonomska faktorer, dels andrngar preferenserna for de olka htlshallsgrupperna. De ekononlska faktorer SOln best3.111 lner 'vlken utstracknng de olka hushallsgrupperna efterfragar egna lagenheter ar frar11sta. rwnmet nkolllstforhalla11dena och prserna I detta avsntt dsl<:uteras endast effektell av nkohlstandrngar e IVlan vii da veta den fora,ndrng efterfragarl SOll foljer av en vss forcndrng nkomsten, dvs~ efterfragans kanslghet for nkornstf(jrarldrngare For att undvka koilpll'~atoner TIled rnattenheten kan sambanddt l~1atas san kvoten rnellan r81atva forandrngen kvantteten /= antalet lagenheterj och relatva forandrng8n nkomsten. Detta ~r efterfr~gans antalselastctet med avseende pa nkomsten Enklast kan den a-nges son1 den procentuella fora11drngen efterfragade antalet lagenheter tll foljd av erl procents forandrng nkomsten. SOfl redan vsats har nastan alla gfta egen bostad och detta forhallande ar oberoende av ntraffade forandrngar. Det prmara bostadsbehovet Inaste alltd tllfredsstallas och for de gfta fnns knappast nagot substtut. De gftas bostadsefterfragan ar tydlgen

9 sa gott som okanslg for nkornstforandrngar. Antalselastcteten med avseende pa nkomsten ar saledes det narmaste lka med noll oeh nagon anlednng att narmare undersoka denna fnns nte. Den obetydlga elastcteten for gfta har star stablserande betydelse, da de ju svarar for mer an 2/3 av alia lagenheter. Substtutonsmojlgheterna for ogfta oeh forut gfta ar daremot avsevarda. Forutom att hyra egna lagenheter kan de hyra moblerade rum eller bo h~ruma has foraldrar eller slaktngar. Om dessa grupper far en nkomsthojnng kan de ha r&d att blda egna hushall. De flyttar storre utstracknng hemfran oeh fran moblerade rum och skaffar sg egna lagenheter. Denna hushallssprangnng avspeglar sg hojda hushallskvoter. Samrna blr forhallandet da hushall brytes upp genom dodsfall eller sklsmassa. Vd hogre nkomster kanske den kvarvarande medlermnen nte frmer det nodvandgt att flytta n has andra utan bbehaller en egen lagenhet Nar man konstaterat att hushallskvaterna varerar med nkomsten, blr nasta steg att bestanlla antalselastcteten. Om nkomsten forandras med en procent, hur star blr da den procentuella forandrngen hus~ hallskvoterna, eller hur star blr den proc~ntuella forandrngen efterfragade antalet lagenheter? b. lyr.e~ugfed QCQ Qe~s_k m oge!.lt~r_ Httlls har bastadsefterfragan och dess forandrng matts antalet lagenheter. Efterfragan kan emellertd ocksa uttryckas sam varde, dvs. matas kronor. Efterfragan ar da detswlma som totala hyresutgften eller hyressumman, som konsumenterna ar vllga att betala. Kvoten mellan relatva forandrngen hyresutgften och relatva forandrngen nkomsten anger efterfragans ut-

10 gftselastctet med avseende pa nkomsten. I stallet for forandrngen antalet efterfragade lagenheter vd en nkomstandrng studerar lllan alltsa effelcten pa hyresutgften tll foljd av denna forandrng antalet lagenheter. Denna utgftselastctet ger svar pa fragan hur hyresutgften forandras cta antalet lagenheter /kvantteten/ varerar vd en nkomstandrng. Det gar dock nte att a pror saga nagot om storleken pa denna utgftselastctet forhallande tll antalselastcteten, men den varerar tydlgen med antalselastcteten. Enlgt tdgare resonemang bor den saledes vara storre for ogfta an for forut gfta samt noll for gfta. Vd en nkomstoknng stger hyresutgften nte bara darfor att flera skaffar sg egna lagenheter, dvs. antalet efterfragade lagenheter okas. Aven d0 som redan ha lagenheter okar sn konsumton genom att hoja bostadsstandarden o De efterfragar salades dy~ rare lagenheter, varvd deras hyresutgft stger trots att deras lagenhetsantal ar oforandrat~ Da nkomsten okar stger alltsa hyresutgften tll foljd av dels en kvanttetseffe1~, antalet efterfragade lagenheter stger, dels en standardeffekt, efterfragan forskjuts mot dyrare lagenheter. Problemet ar nu att bestfuruna den totala procentuella oknngen hyresutgften da nkomsten okas en procent, dvs. /den totala/ u~tgftselastcteten. Derma utgftselastctet ar uppenbarlgen storre an antalselastcteten och vaxer med derma. Den del av utgftselastcteten SOUl hanfor sg tll kvanttetseffekten dskuterades forra st:ycket. Man kan vdare fr~ga hur stor del av utgftselastcteten som hanfor sg tll standardeffekten. Hur star blr alltsa den pracentuella oknngen hyresutgften tll foljd av standardforskjutnng efterfragan vd en procents nkomsthojnng, am anta-

II let efterfragade l~genheter f~rblr of6r~ndrat? Det ~r sj~lvklart :3.tt denna desto ltlera k01l1eler a tt dverensst31nraa frled totala utgftselastcteten, desto ~Jndre antalselastcteten are Darav fr,?jl1gar att oknngen efterfragan /= hyresutgften/ vd en 11kolnsthojnng fdr gruppen gfta helt blr en fbljd av standardh~jnng Det fnns tydlgen goda skal for att narmare studera standardeffekten. I fortsattnngen av detta avsntt a1' alltsa ntresset helt koncentrer3t tll de forandr11gar SOHl kan aga rura for ett konstant antal redan exsterande bostadshushall Utgangspunkten for varje d2kusson av sllnbandet mellan nkornsten och olka konsumtonsutgfter brul(ar vara den s.k. Engels lag. Denna lag sager helt enkelt att da nkomsten okar far utgfterna for sklda andwnal budgeten andrade andelar, och att andelarna for nodvandghetsvaror avtar rnedar1 de for lyxvaror okar Engel t.llarnpade 0 cksa sn analys specellt pa bostadsproblem. En sajntda tll Brlgel forrnulerade 1868 3chwabes hyreslag, sora sager att hyresandelen budgeten ar er1 kontnuerlgt avtagande del av nkonlsterl. Denna lag har olhsorgsfullt verferats pel t- dgare svenskt och u_tlandskt statstskt Inateral. Det s~rnes darfor rdnlgt att basera analysen pa foljande hypoteser: Hyresutgften stger staclgt dc n]{oelsten okar. Aven orn hyresutgften stger lllgd nkotilsten, stger del1 nte proporton rled nkomsten utan langsa.mrnare takt. Saledes faller hyresp1'ocenten j"[led stgande nkomst. Utgftselastcteten maste Irled andra ord vara rnndre an ett. l)kn11gen hyresutgften vd nkornststegrng lmebar att hushallen efterfragar la.genrleter 80rn ar storre raj~nat antal ruin och/eller herr hogra kvaltet form av battre utrustnng eller

12 lage. En oknng hyresutgften kan saledes tankas uppdelad tva kolnponenter sorn tar sg uttryck oknng av utrymmet respektve oknng av kvalteten. Oknng av utdnnmet betyder att hushall har overgatt tll en annan storre lagenhetstyp medan oknngen kvaltet sker nom oforandrad lagenhetstyp. Forandrngen fordel~ngen pa lagenhetstypen ar ett uttryck for utrymneskomponenten. D& oknng utryrr~e har har defnerats som en okrrng antalet rum, kan utrymmeskomponenten ses som oknngen efterfragade antalet rumsenheter~ Kvaltetskomponenten kan belysas av en jamforelse mellan medelhyrorna fore oeh ofter nkomsthojnngen for olka lagenhetstyper. Det maste da antas, att olkheten medelhyra for vss lagenhetstyp uttrycker atmnstone nagon olkhet mellan lagenheterna 1 /. Da nte alla lagenheter av vss typ har sm~~a yta,kowner kvaltetskomponenten att forutoll1 forandrng utrustnng och lage nnefatta forandrng av lagenhetsytan nom bestamd lagenhetstyp. Utr~~eskomponentennnebar ju varaton enbart lagenhetstj~' dar lagenhetstypen karakterseras av antalet rumsenheter. For att nu kunna avgora komponenternas andelar av en utgftsoknng ar det nodvandgt att precsera denl sornvarde e l\lan maste bestfumna den hyresutgftsforandrng SOlTI hanfor s.g tll respektv8 kohlponent.. Utgftselastcteten/vd ofarandrat antal lagenhete skulle saledes kunna uppdelas en utgftse1astctet for utrynuneskornponenten och en for kvaltetskomponenten. Detta bor da ge svar pa fragan, am hushallen vd nkomsthojnng stravar efter att aka kvalteten starkare an utr~n:ffnet. 1/ Har bortses da fran forekomsten ~v hyressplttrng under nu radande specella forhallanden.

13 Nar det h~lr talats Oln att okeu nkodlsten h2r darnled avsetts 811 hojnng av nkorrrstnvan rl1en Elect nkoijstfordelnngens form oforandrad. EUlellertd har det skett och sker fortfarande en rlkotilstutj3jru1ng, dvs. en fora11drng av nkol'llstfbrdelnngens fonn. Hu~r fora11dras da bost:?<-dseft8rfrag:~n -vd en nkolylstorafordelnng med konstant totalnkornst? PTO blely18t lc:1d analyseras analogt Eled tdgare forfarande. JY:!ln behover alltsa kunna bcstarn:rna forandrngen a11talet lagenheter samt hyr8sutgftel1 och dess kolnponenter. Orn det vsar sg att andrng fordelnng811 har endast obetydlg effekt, forenkl~.1s analy-sen ~lvsevart. 'ld en andrng total11komsten skulle ITBn cta kunna bortse fran andrng fordelnngens form} dvs. anta den oforandrad och endast behova veta forandrngen genomsnttsnkomsten fdr att bgst~~@a verkan av nkomst~ndrngen. Sor:l S-3J:1J11anf/l.ttrlng av en rlkoelstoknngs nverkan pa bostadsefterfragan kan sagqs folj~nde. Antalct efterfragade lagenheter ok:lr da nya hushall l-<::ohltner,:ltt bldels gerlorfj. hu~shallssprangnng och dessa ju efterfrag,'lr lagenhbter e Efterfragarl uttryckt hyresu..tgft okar tll erl del gerlolll derrna oknng av ant.,?"let lagenheter, kv~nttetseffekten utgftsbknngene Den andra delen av ~knngen hyresutgfted harlfor sg t ll en standardhojnng for derh SOl'll redan hclr egen lag8flh0t, standardeff81\:ten. Denna del av efterfrageoknngen }<:an sn tur uppdelas tva kojnponenter~ Kvaltetskomponenten tar sg uttryck stravan,::'1.tt hoja lagel1hetens utrustnng etc. 0 ch utr:yt[ljneskor~lr)onenten nrktnng pa storre lagenhetstyper. UtrynlJIH3SkoYJponenten kan 3.v en tankas Llatt. rwnsenheter. Effel<:ten av en forandrng s8,val nkornstnvan SOEl nkolnstfordelnngsns faitl1 kj,d.311alyseras pa dettel satt.

14 4. Prserna Med hansyn tll mojlgheterna att kvanttat\~ precsera svaren pa de uppstallda ra-gorna -naste det prmara andarnalet med denna undersoknng vara att beskrva efterfragans forandrng da nkomsten andr~s. Da franvaron av statstskt materal gjort det helt ornojlgt att berakna efterfragans reakton nfor prsandrngar, kan har endast ges vssa all~anna reflexoner om denna faktor efterfragan. Mera specellt skall nagot beroras forutsattnngarna for att nkomstelastcteten skall vara mojlg att tolka som prselastctet. Varatonerna efterfragan tll foljd av prsandrngar beskrves av prse1astcteten resp. korselastcteten, som helt enkelt ar den procentuella forandrngen efterfragan vd en enprocentg andrng fragavarande varas prs resp. en annan varas prse Prselastcteten kan uttryckas SOla en S3.UlIUna t:1v tva termer. Den forsta av dessa avspeglar nkollsteffekten, dvs effekten av andrngen realnkomsten tll fc5ljd av andrngen den gvna varans prs /= hyran/, nar nodnalnkomsten och alla andra prser forblr oforandrade. Den andra avspeglar 8ubsttutonseffekten, dvs den olufattnng vlken substtuton ager rwn rnel- Ian den gvna varan /= lagenheten/ och alia andra varor~ nar pr~ set pa den gvntl varan /= hyran/ andr.~s, L1en relankornsten och prserna pa alia andra varor forblr oforandrade l /. Den ssta termen ar med nodvandghet negatv sa att en hyreshojnng, om realnkomsten halles konstant och ovrga prser oforandrade, kornmer att resultera en lnnsknng av efterfragan pa 1/ R. Stone: The IvIG3.surement of Consumer Expendture and Behavour vol. 1 C~:unbrdge 1954, Se 255.

15 bostader. Om substtutonsmojlgheterna ar sma, vlket tarde vara realstskt, atmnstone for efterfragan raknad antal lagenheter, ar 8IT 11ertd deru1a term lten. Den ar sakerlgen noll for gruppen gfta, for vlka nagrasubsttutknappast fnns. For bostader ar aven den forsta tethlen negatv sa att en hyreshojnng, om nomnalnkomsten och alia andra prser halles konstanta, kol~er att mnska det efterfragade antalet lagenheter. Denna term ar av storleksordnngen hyresprocenten /hyresutgftens andel av nkomstenj multplcerad med antalselastcteten med avseende pa nkomsten 1 /. For gfta ar den tydlgen noll, da ju nfumnda elastctet ar approxmatvt lka med noll. For ovrga grupper kan man knappast saga nagontng om storleken. Men aven am substtutonsmojlgheter nte skulle fnnas /substtutonseffekten = 0/ nverkar alltsa en hyresandrng genom nkomsteffekten pa bostadsefterfragan. Det prs sam framst nverkar pa efterfragan ar naturlgtvs varans eget prs, dvs. hyran. Men aven de andra prserna nverkar. Effekten pa bostadsefterfragan av andrngar dessa kan analyseras pa S~Tllla satt SOll ovan. Korselastcteten kan saledes uppdelas analogt med prselastcteten tva termer. Substtutonseffekten ar har postv feller nolll, da det knappast fnns nagra komplementara varor av betydelse, medan nkomsteffekten sam forut ar negatv 2 /. Det gar saledes nte att dra nagra precsa slutsatser am korselastcteterna. Om hyran for uthyrnngsrum hojs bor emellertd efterfragan pa lagenheter aka. Aven om substtutonsmojlgheter nte fnns, nverkar andrngar prserna pa 1/ J.R e Hcks: Th80re mathematque de la valeur, Pars 1937, s. 14. 2/ a.a. s. 17.

16 andra varor pa bostadsefterfragan genolu nkomsteffekten. Okas alla prserna~ saledes aven hyran, proportonellt tar substtutonseffekterna ut varandra, och summan av prselastcteten och korselastcteterna blr lka med cl<omstelastcteten med ombytt tecken 1 /. En proportonell oknng av alla prserna ar foljaktlgen lkvardg med en nkomstsanknng. Det ar da tydlgt att substtutonstermerna beskrver effekten pa efterfragan av en varaton relatva prserna. Om alla prser en grupp av varor andras proportonellt, kan en sadan grupp ur efterfragesynpunkt betraktas som en enhet, precs som om grup~n fysskt bldade en enda vara 2 / Han kan nu studera effekten pa bostadsefterfragan av en proportonell forandrng hyran pa 1agenheter och hyran for dess narmaste subst':' tut, uthyrnngsrum Kan nagontng db. sagas orn sambandet nlellan e1astcteterna? Aven om uthyrnngsrum ar det enda substtutet for egen lagenhet, kan man emellertd nte darav dra den slut~ satsen, att korselastcteterna med avseende pa andra prser forsvnner 3 /. Att substtuton nte exsterar for andra varor nnebar endast att substtutonseffekten elastcteten forsvnner. Inkomsteffekten fnns emellertd fortfarande kvar, och blr da den enda termen korselastcteten.aven om nagon substtuton av bostader och uthyrnngsrum for andra varor vd en prshojnng pa dessa varor nte forekorruner, nflueras alltsa bostadsefterfragan av den realnkomstsanknng sam prsstegrngen nnebar. Franvaron av andra substtut an uthyrnngsrum nnebar tydlgen nte, 1/ a.a. s. 17. E = - /e + e 1 + e 2 + e 3. /. 2/ a.a. s. 20. 3/ Den slutsatsen /- E = e + e / fnns C.J analys pa bostadsmarknaden. 1 Balans 1954:3 Aberg: Efterfrage

17 att en proportonell hojnng av hyrorna for lagenheter och uthyrnngsrum har sanuna effekt pa bostadsefterfragan som en procentuellt lka star sanknng av nkomsteno For att nkoqstelastcteten skall kunna saga nagot am effekten pa bostadsefterfragan av en proportonell andrng hyrorna for lagenheter och uthyrnngsrum, ar det nodvandgt att gora mera verklghetsframmande antaganden. Korselastcteterna med avseende pa prserna for andra varor kan endast forsvnna, om bostadsefterfragan antas vara helt oberoende av prserna pa dessa andra varor. Antar man ett sadant oberoende, exsterar nte heller nkomsteffekten korselastcteterna. Bostadsefterfragan ar da helt okanslg for forandrngarna realnkomsten tll foljd avo andrngar ovrga varors prser. Den nflueras endast av forandrngar nomnalnkomsten och naturlgtvs hyrorna. Med dessa antagande kan emellertd effekten pa bostadsefterfragan av en enprocentg andrng hyrorna pa lagenheter och uthyrnngsrum uttryckas som nkomstelastcteten ffultplcerad med hyresutgftens Ifar bade egna lagenheter och uthyrnngsrum/ andel av nkomsten. Detta ar sjalva verket resultatet av andrngen realnkomsten tll foljd av hyresforandrngarna. Slutsatserna maste tydlgen bl, att ~~n. endast utfran mycket orealstska antaganden kan utt~cka prselastcteten nkomstelastcteten, och att tdgare farsok den vagen har gvt felaktga resultat. For gruppen ogfta maste en kvanttatv precserng av prselastcteten utfran nkomstelastcteten vara behaftad med sa starka reservatoner att den saknar praktsk betydelse. For gfta tarde man emellertd vaga saga, att prselastcteten lkhet med nkolnstelastcteten ar det narmaste

18 noll. Detta galler antalselastcteten med avseende pa prset /hyran/. For utgftselastcteten maste slutsatserna bl osakrare, eftersorn substtutonsmojlgheterna har ar av en helt annan storleksordnng. 5. Preferenserna Den ssta av de faktorer, vars forandrngar sades bestamma bostadseft8rfragans utvecklng, var konsumenternas olka smak och onsknngar, dvs. preferenserna. Har skall nu preferenserna behandlas. Lksom forut nar en enskld faktor studeras, betraktas Qvrga faktorer som konstanta. I detta avsntt antas saledes saval befolknngens storlek som nkomsten och prserna vara oforandrade. Varatonerna preferenserna bar studeras nte bara darfor att de kan snedvrda uppskattnngar av effekten av nkomstforandrngar, utan aven for att de mojlggor jamforelser av bostadsefterfragans stor- 1ek och nrktnng mellan olka typer av hushall. De mest latthanterlga v~ratonerna ar naturlgtvs de sam hanger s~mnan med observerbara, exogena /yttrel faktorer, de Qvrga maste behandlas som om de pa ett eller annat satt vore slwn~qassgt fordelade 1 /. Effekten av v~ratoner preferenserna kan endast observeras ndrekt, namlgen fran konsumtonsuppgfter. Preferenserna nverkar pa bostadsefterfragan uttryckt antal lagenheter va II Att gora en dstnkt avgransnng mellan olka faktorer 80m bestanlller bostadsefterfragan ar ofta nte mojlg. En del av de varatoner efterfragans storlek och nrktnng sam har hanfores tll olkheter preferenser kan behandlas och har aven behandlats det tdgare avsnttet om demografska faktorer. Problernen har detta avsntt tagts upp allmannare betydelse an de snavt demografska. Det har nfunlgen ansetts vara tll fordel att ge dessa fragor en enhetlg och smwlanhangande belysnng oavsett am vssa problem brytts ut och tdgare behandlats.

19 hushallskvoterna. Olkheterna hushallskvoter mellan olka hushallstyper har redan nagot berorts, forandrngarna kvoterna med cvlstand, kon och alder framgar av materal fran Stockholm /tab. 2/. I dessa forandrngar kan emellertd lgga'nkomstolkheter, faktorerna kan med andra ord vara postvt korrelerade med nkomsten. For att effekten av varatonerna preferenserna skall kunna bestammas, maste saledes nkomstolkheterna elmneras. Detta leder fram tll krav pa en dubbel klassfcerng hushallstyp och nkomst. Detta har egendomlgt nog nte tdgare skett. For bostadshushallen Ide SOln redan har egen bostad/ nverkar varatoner preferenserna dels pa bostadsefterfragans storlek, dvs. hyresutgften, dels pa dess nrktnng. Effekten pa hyresutgften kan alternatvt studeras genom hyresprocenten. Vlken verkan har da en forandrng t.ex. hushallens storlek? Det synes naturlgt, att storre hushall jovrga omstandgheter lka/ skulle medfora storre hyresutgft. En okad hushallsstorlek skulle emeller~ td kunna leda tll att utgften for andra varor, betraktade SOln mera nodvandga, forst och frm1st hojs. Detta mnskar utrymmet for andra utgfter, vlkgt kan gora det omojlgt att aka hyresutgften. IVIen aven OY:l hyresutgften forblr oforandrad, kan efterfragans nrktnng andras. Det ar trolgt att hushallen har stravar efter att aka ut~~met och stallet sanka kvalteten, vlket avspeglas en andrad fardelnng pa lagenhetstyper och andrade medelhyror for lagenhetstyperna. Detta kan ges en mera precserad fonnuler11g genoln att uttryckas de tdgare behandlade komponenterna. Man skulle saledes enlgt hypotesen kunna fa en postv utrynmeskomponent och en negatv kvaltetskomponent, vlka tll SaJllDanS bldar utgftsforandrngen /lka rned noll/. Det ar tro-

20 lgt att forhallandena ar olka for olka nkomstnvaer. Vlka preferensfaktorer leder da tll forandrngar konsumtonen? Det har redan namnts, att efterfragan kan paverkas av hushallens storlek och swlwansattnng pa alder, kon och cvlstand. Inte bara hushallsforestandarens utan naturlgtvs aven ovrga hushallsmedlemmars status spelar darvd en roll. Dessa faktorer synes vara de betydelsefullaste, ruen aven andra nverkar. Varatoner yrke och socalklass ger utslag som varerande preferenser, aven om dessa kan oras tllbaka pa olka formaga och mojlghet 1 /. Regonala varatoner ger ocksa varatoner preferenserna, am de nte beror pa olkheter prsstuatonen. Sa har man slutlgen sadana omatbara faktorer Born nsmaken tf dess trangre, vanlga betydelse. I praxs fnns endast ett rnga antal faktorer tllganglga och anvandbara for att karaktersera hushallen. Dessa betraktas da som de enda systematska och de ovrga med nodvandghet sora slwnpmassga. For att eljnnera den trolgen nkomstkorrelerade effekten av hushallens samnansattnng anvandes vanlgen en reducerng av hushallsmedlelllnarna enlgt en fxerad konsumtonsenhetsskala. Dargenom elnnneras ernellertd nte alia regstrerbara systematska faktorer preferenserna. Starka nvandnngar har ocksa av andra skal rests mot denna metod 2 /. har har stallet valts att dela upp hushallen olka typer sa att varje hushallstyp ar homogen de relevanta faktorerna. Hushallen nom en hushallstyp har saledes II H.S. Houthakker: The Econometrcs of Famly Budgets IJournal of the Royal Statstcal Socety A 115 1952,s3/. 2/ ReG.D. Allen: Expendture Patterns of F~ules of Dfferent Types, Studes n Mathematcal EconoITQcs and Econometrcs, Chcago 1942.

21 olka nkonster men skall ovrga vasentlga avseenden vara lka~ Detta g5r det m~jlgt att ber~kna nkomstelastcteterna etc. f5r varje hushallstyp och sedan jfun.f5ra husflallstyperna. Nackdelen med m8toden ar, att lnateralet kan bl alltfor starkt uppsplttrat. Det fnns enellertd en typ av forandrngar preferenserna sam lgger utanfor rackvdden for denna analyse Det galler forandrngar rned tden av fal{torer SOfa nte OE1fattas av grupperngen. En sadan faktor ar den successva hojnngen av hushallskvoterna for ogfta /med oforandrad nkolnst/, vlken rnan ansett sg kurma konstatera. Denna trend sl~ulle alltsa bero pa en fortlopande forandrng smaken tll foljd av bl a. tdgare och storre oberoende. Dar~~mot astadkornrner ntrodukton av nya varor nte nagon trendlknande fgrandrng. Naturlgtvs kan endast ntrodukton av vssa varor nfluera bostadsefterfragan, men am en prstr~skel for varan har passerats, kan smaken och vanorna snabbt andras. En efterfrageoknng for varan mnskar da ut~rlllet for andra utgfter, sam atmnstone tllfallgt mnskar bostadsefterfragans elastctet. Det ar salunda trolgt J att den okade efterfragan pa, blar mnskar takten hojnngsn av bostadsstandarden. Vssa for~ndrngar smak och vanor kan f5ras tllbaka p~ ekonomska varabler /nkomst och prser/. En tankegang ai', att efterfragesambanden ar rreversbla den menngen, att reaktonen nfor en g'jun nkolasthojnil~ kan V:1ra ai1dol'lunda 8..n reaktonen nfor en motsvarande nkomstsanknng, och att detsamma galler for prsforandrngar l /. Detta galler trolgen framfor alit efterfragan raknad antal lagenheter. Vd en nkon1sthojnng /prssanknngj 1/ l' l e J 0 Fal're11: Irreversble Dernand Functo11S /Econometrca vol. xx no 2 1952/.

22 far ett vsst antal personer ett nctament att skaffa sg egna lagenheter. Nar de val anpassat sg tll den nya stuatonen fardras det en betydlgt storre nkomstsanknng /prshojnngj an den ursprunglga hojnngen for att de skall flytta fran sna lagenheter Med detta swm~anhanger ocksa det forhallandet, att konsumtonsvanor for hushall san under nagon td haft en vss nkomstnva ar annorlunda an vanorna for hushall sam nyss har natt denna nva, antngen uppfran eller nerfran. Om detta ar fallet, kan aven tdgare nkomst- och prsnvaer tankas nverka pa konsumtonen. Anpassnngen tll en ny nkomstnva kan aven bero pa laget konjunkturcykeln. Slutlgen skall namnas att tllgangen pa lagenheter kan foranleda en mer eller mndre permanent andrng slnak och vanor. En rktad produkton kan saledes atmnstone en brststuaton medfora att tdgare konsumtonsalternatv blr naktuella. For en dskusson av dessa problem skulle emellertd hela utbudssdan behova tas upp, nagot som lgger utanfor ramen for derma frwnstallnng.

23 II. IvIETODER 1. l'1o,jlgheter och forutsattnngar De problem 80rn dskuterades foregaende kaptel kan emprskt behandlas med olka metoder, al1tefter den typ av statstskt materal som star tll f6rfogande. Den st6rsta m~ngden upplysnngar bor naturlgtvs kunna erhallas genom kombnaton av data fran olka kallor. Ett tankbart forfarngssa.tt ar att bestarmna nkomstelastcteten fran hushallsboksstatstk och sedan nsatta dessa varden nultpelregressonsekvatoner baserade pa tdsserer for att darur erhalla prselastcteter. En sadan kombnatod av tdsserer och budgetdata har med framgang foretagts for andra V':::lror an bostader 1 / ~ For detta andamal anvandbara tdsserer over bostadsefterfra.gan ersterar ernellertd nte Sverge och kan nte heller framskaffas. Undersoknngen maste darfor helt baseras pa data fran hushallsboksstatstk. Aven en metod att genom kombnaton av budgetdata berakna prselastcteten har tdgare utvecklats 2 /. Denna metod nnebar ntertemporala jfunforelser av budgetunders6knngar9 Den fordrar ett urval av parvsa budgetunders6knngar, sonl ar utf6rda sarn- 1/ H. Wold: Efterfragan pa jordbruksprodukter) seu 1940;16) s. 29 0. 122. 2/ J.5. Duesenberry o. H. Kstrl: The Role of ljernand n the Economc Structure VI. 1eonteff: Studes n the Structure of the Amercan Economy, New York 1953.

rna stad vd tva sklda tdpunkter, och som ar helt jfunforbara med avseende pa hush~llsstorlek oeh andra hushllskarakterstka. N&gra sadana undersoknngar har nte kunnat goras for svenska forhallanden, da jamforbara och t11rack1gt stora budgetundersoknngar nte exsterar. Beraknng av prse1astetet fur bostadsefterfragan ar saledes omoj1g att utfora Sverge med nuvarande tllgang pa statstskt materal. Da dsponbla data har utgores av materal fran bostadsraknngen 1945 lnaste verferng av de uppstalldahypotes8rna heit ske pa grundval av en tvarsnttsanaly~. Man har saledes ett materal, sorn vsar sambandet raellan nkomsten oeh konswntonen for olka hushallstyper, dar alia observatoner hanfor sg tll samrna perod. Prsstuatonen ~r d~ ofor~ndrad oeh kan antas vara densamma for alia konsurnenter nof1 sarnma regon:e Vad D.lan har ar alltsa efterfragan for olka konswi18nter 111ed olka nkolnstere I v en vad Jaan vii veta ar sjalva verket efterfragan f(jr ~ konswnenter vd olka nkomstnvaer. For att Elan TIU f1"(\n detta tvarsnttsmater.21 skall kunna dra Dagra slu_tsatser om efterfragans forandrng vd nkornstforandrng, Illaste nlan gora tv a vktga antaganden: 1/ KOnSlL"Jtonsmonstrut varje nkolt1stk~ass forblr oforandrat. KOnSUIl1Gnter sorn uppfran eller nedfran forf1yttas tll en vs s nkornstklass beter sg saledes pa samnla satt SOln de SOTI1 redan befru1er sg denna nkomstklass. Det mplcerar vdare J att lkartade hushall ger ut pengar pa bostader pa SaL@a satt frarntden. Rea1sfllen detta antagande har tdgare Dagot dskuteratso Da det kan ta td for konswnenterna att anpassa sg tll den nya nkolnstnvan., avspeglar tvarst1ttsdata tydlgen konsumen-

25 ternas beteende betydelsen langsktga reaktoner nfor nkomst~ andrngare Elastcteter som ar beraknade fran tvarsnttsmateral maste darfor narmast tolkas sam langsktga elastcteterg 2/ Uppdelnngen av hushallsgrupperna skall vara sadan att hushallsgrupperna ar homogena alia for efterfragan relevanta varabler utoln naturlgtvs nkomsten. For varjs hushallsgrupp ar da genomsnttlga hyresutgften b2stfund av enbart nkomsten. Systelnatska faktorer ar omhandertagna av grupperl1gen, ovrga ar pa ett eller annat bestfunt satt slwnpmassgt fordelade. Att detta lled den valda gruppndelnngen kan vara ett rrnlgt antagande for h}t8sut gl ft en Vlsas av t' l dgare und erso{nlngar "1' 1/ Hur skall nu forandrngen efterfragan vd en nkomstandrng rnatas? Den alljnarlna prncpen ar vanlgen att beral{i1a elastcteten fran regressonsfunktoner. For varj e nkoelstklass fnns konsumtonen jgenomsnttlga hyresutgften eller hushallskvotenj regstrerad. Dessa observatoner prckas n pa ett dagrwn, dar al1tsa sambandet rnellan konsurnton och nkom.st kan askadlggoras av en ku~rva, Engelkurval1e Naturlgtvs kan denna kurva tankc:1s se ut p~ manga olka satt. Om en logartmsk funkton anpassas tll n/ kurvan blr elastcteten saledes konstant ut8fter ~rvan~ Engelkurvan blr da ett dubbellogartlnskt dagrarl en rat lnje. Grafskt bestajtis n'u elastcteten genoln att rnata lutnngen av den11a 1/ H.;vJold: Efterfragan pa jordbruksprodukter SOU 1940 :16 p. 70. 2/ S81nbandet raellan nkomst och konsumton antas da vara av forrn.en.. ~E,. Y de C = a r, dar E = C dy konstant. Av detta foljer log C b + E log Y, dar lutnngen pa lnjen dubbellogartrrrrskt dagr,gm ar E. Y nkornst, C konsurnton, a och b konstanter e

26 rata lnje. Denna rn8tod har har endast anvants SOY1 forsake.art-. metskt anpassas en regressonsfunkton tll ~ngelkurvan lawplgsn medelst nnsta kva,dratmetoden 1 /. Detta forfarngssatt har emellertd nte vart det prmara har utan erldast anvants for att kontrollera pa andra satt erhallna resultato Tdgare har sagts att utgftselastcteten for bostadshushall kan tankas uppdelad en utgftselastctet for kvaltetskolnponenten och en for utr:y1tln18skomponenteng Vd en nkornsthojnng okas kvalteten pa de efterfragade lagenheterna, vlket tar sg uttryck en hojnng av medelhyrorna for de olka lagcnhetstyperna. ll/ledelhyrans farandrng rned nkolnsten for vss lagenhetstyp kan studeras gr,~_fskt genorn att ett dagr3jll 11prcka Inedelhyran for varje nkomstklass. For varje lagenhetstyp erhalles salunda en kurva sorn vsar sarabandet rnellan medelhyra oeh nkolllst. For att bestfuwua kvaltetskomponentens utgftselastctet ar det nodvandgt att skapa ett for dessa olka lrurvor sarnl'nanfattande uttryck, SOln da llustrerar kvaltetens ~varaton n1ed nkolllsten /vd oforandrat utryrrjlyle/. Lutnrlg(3n pa denna sannnanfattande }-:urva ett dubbellogartnnskt dagrcuti anger utgftselastcteten for kvaltetskonlponenten" Endast orn 111rvorna for de olka lagenhetstyperna ar parallella ett dubbellogartmskt dagrarl1, kan den S3Il1Jnanfattande kurvans lutnng entydgt bestamnas. Da detta nte ar fallet, och nagot satt att Sa~01YL2rlvage" de olka tendenserna knappast gves, har denna tankbara metod att bestt@na kvaltetskomponenten nte anvants annat an sorn en vag llustraton. Av alit att d~ba kan man nte genom drekt ber~knng av 1/ Forrnel for beraknng av elastcteten fnns He 'vvold: Demand Ana13Tss, UIJpsala 1952, s. 216.

~'( elastcteter koeltna lallgrc l:n tll h;)[3t-;;:3.nlllj U[; dv t';knl ngeu hyresu_tgften vd en ho jnng av nkonlstnvan. KOlnponenterna kan tydlgen besta~as endast under mycket specella forutsattnngar, vlket ger metoden ett begransat varde h2rs Den nya fordelnngen pa lagenhetstyper kan nte erhallas, ngentng kan saledes sagas orn forandrngen efterfragan pa olka lagenhetst:yper" Ivetoden ger naturlgtvs nga lnojlgheter att bestalllna effekten a v en andrng nkomstfordeln11gens forin. Ja.mforelse rnellan hush.:'.llstyper maste nskrankas tll elastc~teterna, skllnaden hyrcsutg:t tll foljd av olkheter preferenserna ka~ nte drekt ~rh~llas. Av alit detta ar det naturlgt att annan nletod valts for att be- svara de uppstallda fragorna. 2. Inkomstfordelnngar och e-fter.frd.gan For att bestarnrna nverl\:an avo en nkor1star1drng 08. bostadsefterfrag2n har utvecklats och anvants en rrtetod, 301n har kallas transfonnerngsmetoden. Denna nneb~r prncp, att nkomstfordelnngen for on populaton andras och effekte~ a7 detta studeras. Totalantalet populatodsn ar hela tden konstant~ Problelnet ar da forst att bestajlffa den nya nkoltistfordelnjj1g, som blr resultatet av en vss forandrng av nkomstnvan. En hojnng av nkomstnvan nnebar har, att nkomstfordelnngens form ar oforandrad och konsumenterna /hushllen/ darfor genomsntt okar sna nl<omster sanrrna proporton sorn totalnkorl1sten. l~len detta nnebar nte nodvarldgt"vs, att nkornsten for \Tarje konsl 1 ITLent /hushall/ okar SanllTla proportont Det enda kravet ar, att nkolnstfordelnngens for1l1 ar ofor~:ndrad, nar onlfordelnngs11 2:'"' kiai'. Den enklaste rnetoden for att erhalla den nya nkomstfordelnngen

28 ar genom grafsk beraknng fran en kw~ulatv 1-' frekvenshurva / c Detta forfarngssatt har anvants hare 1\1an kan aven forandra nkoelstfdrdelnngens foith och studera effekten av detta. Inte bara totalantalet populatonen utan aven totalnkornsten 11a1188 detta fall t~onstant. Inkornstfordelnngen kan dc3. antngen goras!nera sajnlad sa att alia konsmnenter /hushall/ har 1.1ngefar sarmlla nkorl1st, eller In8ra sprdd, varvd en del har hoga oeh resten laga nkomster. Slappes kravet pa att totalnkomsten ska~l vara oforandrad, kan populatonens nkomstfordelnng ges ett godtycklgt, onskat utseende. Inkomstfordelnngen for de11 gvna populatonen kan s.lui1da brngas att overenssta~11a rned en annan populatons nkomstfordelnng den bernarkel..- sen, att de bada populatonerna vsar smlllla procentuella fordelnng och.nkornstnva fllen olka totalantal. lalla dessa fall rnedfor naturlgtvs de nya nkomstf6rdelnngarna f~r populatonen ett andrat antal konsulnenter /hushall/ v.~1rje nkoltistklass 2uven 0111 totalantalet (3,1" oforandrat Enlgt forutsattn.ngarna foregaende avsntt beter sg konsumenter, SOln fly-ttas tll en vss nkomstklass pa sarmrra satt SOll1 de konsmnenter, vlka redan befnn8r sg dar. Detta nnebar, att husha1l3kvoten oeh genornsnttlga hyresutgften for nkomstld.assen ar konstant /vd of~r~ndrad genomsnttsnkomst klassen/. Antag nu_ att nkornst11van hojs ~'7 och nkolnstfordelnngen saledes forandras, for en populaton av presufntva kol1sw fgnter, bade de sam har egerl bostad och de son1 bar pa a.nnat satt, t.8x. alia 1/ 86 t.ex. D. DUral1d: A Srnplc l'"ethod for Estrnatng the Sze Dstrbuton of a Gven Aggregate Income /Rev8hT of Econo :Jc Sta.tstcs Vol. 25 1943/.

29 ogfta kvnnor en vss alder. De okar antalet de hogre nkonlstklasserna, dar hu~shallskvoterna a1" hoga, oeh rnnskar J110tsvarande grad frekvenstalet de lagre, dar hush2i1skvoterna ar laga. Det nya var je nkornstklass rnultplcerat llled klassens oforandrade hllshallskvot ger det nya antalet hushall nkornstklassen. Genorn swnmaton over alia nkornstklasser erballes det nya totalantalet husha.ii for populatorl.ena En jarnforelse ljed det ursprunglga hushallsantalet populatonen vsar nkornsthojnngens nverkan pa antalet hushall, dvs. oknngen eftcrfragan uttryckt antal lagenheter. \;ultplceras det nya anta10t hushall v(3.rje nkolll.stklass Ined klassens oforandrade genomsnttlga hyresutgft och de sa erhallna hyresutgftorna adderas, frarnkormner ljopulatonens nya hyresutgft. Oknng8n hyrc:sutgften fbrhallande tll populatonens ursprunglga hyres-utgft fore nkolylsthbjnngen a.nger da oknr1gen efterfragan uttr3tckt varde. Detta ar alltsa den oknng av efterfragan /hyrt;\.>utgften/, SOlC~ vd en nkoyllsthojn11g foljer av dels oknng antalet hushall, dels hc5jnng av standarden for redal1 eysterande hushall. For att dela upp oknngen hyresutgften pa dessa bada faktorer studeras forst de redan exsterande bostadshushallen populatonen~ Vd l1kol':lsth6jnng far 'uppenbarlgen hushallsgrllppen /== de redan exsterande hu_shtlllenj en n~l nkonlstfordelnng aven onl totalantalet hushall ar ofc5rar:drat. lan kan saga att nkoltistfordelnngerl forskjuts mot hogre =L11koLlstklasser., dar genomsnttlga hyresutgften ar storre If Den nya hyres-utgften for hushallsgruppen frarnkorruner SOIa forut genorn att for varje nkojflstklass lhllltplcera det nya fre kvenst3.1et raed den oforandrade gellornsntt