LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Landskapsvård i Skåne 1998 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Jämställdhetsperspektiv på Skånes tillväxtavtal Samhällsbyggnadsenheten Maria Lindegren
LÄNSSTYRELSEN 1(7) I SKÅNE LÄN Samhällsbyggnadsenheten 1999-11-15 Maria Lindegren, 040/044-25 22 26 Region Skåne Att: Jan Lindelöf Jämställdhetsperspektiv på Skånes Tillväxtavtal Enligt överenskommelse har undertecknad granskat Skånes Tillväxtavtal - en bearbetad version daterad 15/9-99. Granskningen har utmynnat i 1. förslag till hur jämställdhetsperspektivet bättre kan integreras i tillväxtavtalet som helhet 2. identifiering av relevanta frågeställningar i avsnittet rörande tillväxtpaket och åtgärder som bör besvaras för att kunna säkerställa ett jämställdhetsperspektiv 3. förslag till plan för hur arbetet med ett jämställt tillväxtavtal ska bedrivas framöver Till grund för granskningen ligger de nationella jämställdhetsmålen bland vilka främst följande bör bli vår långsiktiga strävan en jämn fördelning av makt och inflytande samma möjligheter till ekonomiskt oberoende lika villkor och förutsättningar ifråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger Utöver de jämställdhetspolitiska målen ger oss också de näringspolitiska målen en riktlinje i arbetet. De näringspolitiska målen sammanfaller på flera punkter med ovanstående mål; att arbetsmarknaden ska vara öppen för alla och att förbättra främst kvinnors företagande för att bättre ta till vara kvinnors kunskap och kompetens. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro/Bankgiro E-post 205 15 Malmö Kungsgatan 13 040/044-25 20 00 vx 040/044-25 23 25 6 88 11-9 lansstyrelsen@m.lst.se 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 040/044-25 20 00 vx 5050-3739 RTA2
LÄNSSTYRELSEN 2(7) 1. Ingångsvärden/ analysdel Grundläggande för ett jämställt tillväxtavtal måste bli en noggrant genomförd analysdel. I hittills framtaget material saknas helt en problematisering av kön. Analysdelen är könsneutral till sin utformning och därigenom osynliggörs mäns och kvinnors olika villkor och förutsättningar i samhället. I analysdelen bör redogöras för såväl könsuppdelad arbetsmarknads- och utbildningsstatistik som företagsamhet bland män respektive kvinnor. Här kan partnerskapet ta hjälp av Jämställdhetsstrategi för Skåne län 1997-2000, framtagen av Länsstyrelsen i samarbete med Samverkansgrupp för jämställdhet i länet. På en rad väsentliga områden (makt och inflytande, arbetsmarknad och utbildning) har de nationella jämställdhetsmålen regionaliserats och genom en regional nulägesbeskrivning för vart och ett av områden synliggörs också behov av åtgärder. Skånes tillväxtavtal använder sig av en SWOT-analys. En genomförd SWOT-analys med också jämställdhet och ojämställdhet definierat som hot och möjligheter, styrkor och svagheter ger bättre underlag för kommande prioriteringar. Vi vet att en låg andel kvinnor söker sig till det privata näringslivet och att få kvinnor startar egna företag, men att kvinnor generellt sett är mer välutbildade än män. I den köns-segregerade arbetsmarknaden finns både möjligheter och svagheter. En svaghet är att kvinnors kompetens och kunskap inte nyttjas fullt ut i det privata näringslivet. En möjlighet är att kompetensen finns - om vi ser till att ta den till vara. Förutom en låg andel kvinnor i det privata näringslivet kan vi av mäns och kvinnors olika utbildningsval dessutom se att kvinnor och män söker sig till olika branscher. Således finns en horisontell segregering inom näringslivet. Endast med kunskap om utgångsläget kan vi ställa de rätta frågorna och ur jämställdhetsperspektiv göra de rätta prioriteringarna. Insatsområden och kluster Partnerskapet har identifierat tre Insatsområden och tre Kluster. För varje insatsområde/ kluster har ett tillväxtpaket tagits fram som innehåller analys, åtgärder och uppföljning/utvärdering. För respektive insatsområde bör man
LÄNSSTYRELSEN 3(7) i tillväxtpaketens analysdel för respektive område beskriva det aktuella förhållandet mellan män och kvinnor. Hur många kvinnor respektive män arbetar eller utbildar sig idag inom de utpekade insatsområdena? Hur ser fördelningen av resurser ut uppdelat på män och kvinnor? Har män och kvinnor samma ansvar, skyldigheter, rättigheter och möjligheter inom området? i tillväxtpaketens åtgärdsdel kontrollera och visa på hur åtgärden medverkar till att främja en ökad jämställdhet med avseende på de nationella jämställdhetsmålen redovisa hur åtgärden kommer både män och kvinnor alternativt / enbart kvinnor/ enbart män, till del redovisa hur åtgärden på sikt bidrar till att bryta de könsbundna utbildnings- och yrkesvalen samt en könssegregerad arbetsmarknad sätta egna mätbara mål för jämställdhet i länet som kan följas upp (ex.öronmärka utbildningsplatser/ medel för män respektive kvinnor) komplettera med särskilda åtgärder för jämställdhet om behov enligt analysdelens beskrivning verkar finnas i tillväxtpaketens uppföljnings- och utvärderingsdel redogöra för hur tillväxtavtalets åtgärder ska följas upp och utvärderas mot de egna jämställdhetsmål som satts upp i tillväxtavtalets åtgärdsdel (se förslag till arbetsplan nedan) 2. Hur kan tillväxtpaketens åtgärder bidra till ökad jämställdhet? Insatsområde A Lokal företagsservice/ tillväxt i samverkan Tillväxtpaket A1; - Export/Import Hur många företag som drivs av kvinnor ingår i Region Skånes pilotprojekt för kartläggning av presumtiva exportörer? Finns behov av särskild satsning på kvinnors företagande inom export/import området? Tillväxtpaket A2; - Produkt-/Producentutveckling
LÄNSSTYRELSEN 4(7) Hur ska kvinnors idéer och kompetens tas till vara bättre i utvecklingen av nya produkter? Behöver kvinnor som konsumenter kvinnor som producenter? Ska kvinnors produktidéer få särskilt stöd, eller omfattar åtgärdsförslagen kvinnor och män i lika hög grad? Samarbete med Regionalt Resurscentrum? Tillväxtpaket A3; - Nätverksarbete/ Företagsservice De åtgärdsförslag som tillväxtpaket A3 kommer att bygga på är ett klargörande av nuläget. I denna inledningsvisa kartläggning är det ur jämställdhetssynpunkt angeläget att synliggöra mäns och kvinnors ev. olika villkor och förutsättningar för företagande. Hur medverkar försöksprojektet Hemservice till att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden? Kommer såväl arbetslösa män som arbetslösa kvinnor att lockas av denna lösning? Tillväxtpaket A4; - Planering för utveckling på sikt Tillväxtpaket A4 syftar till att skapa förutsättningar för en progressiv näringslivsutveckling som förutsätter att villkoren anpassas så att onödiga hinder för företagande undanröjes. Som en av åtgärderna nämns utveckling av tandemrekrytering. Medan tandemrekrytering löser familjens (som helhet) organisatoriska stötestenar kvarstår traditionella familjeroller och huvudansvar för hem och barn som onödigt hinder för främst kvinnor. För gynnsam utveckling på sikt behövs istället åtgärder på den privata arbetsmarknaden som förbättrar både mäns och kvinnors möjligheter att förena yrkesarbete och familj. Insatsområde B: Kompetensutveckling Tillväxtpaket B.1: Etablering av regionala utvecklingscentra med nationell funktion Här saknas en identifiering av faktorer som bidrar till att så få kvinnor finns representerade på högre poster i universitets- och forskarvärlden. Vi vet att i princip lika många kvinnor och män är intresserade av akademisk grundexamen, men ju högre upp i universitetshierarkin, desto färre kvinnor. Det behövs åtgärder som stimulerar kvinnor till högre akademisk utbildning och forskning. Fortfarande, nationellt sett, finns få kvinnor på det tekniska området. Hur ser det ut i Skåne? Vad vill kvinnor och män i regionen arbeta med i framtiden? Hur fångar åtgärdsförslagen både mäns och kvinnors intresse? Finns behov att avsätta satsningar på FoU speciellt för kvinnor (eller män beroende på nuläget)? Flera av åtgärdsförslagen t.ex. Forskningsinstitut inom det Livsmedelsindustriella området bör kunna se jämställdhet som en del i produktutveckling och kunna använda sig av
LÄNSSTYRELSEN 5(7) jämställdhet ur ett marknadsperspektiv. Ett planerat småföretagsuniversitet inom ramen för Lunds universitet bör i sin verksamhet ha kunskap och kompetens för arbete med småföretagsfrågor också ur ett genusperspektiv. Kan denna nytilltänkta forskningsinstitution bidra till forskning på kvinnors och mäns villkor i och intresse av privat företagande? Tillväxtpaket B.2; Distansutbildning och Livslångt lärande Vilka sorts utbildningar blir föremål för utvecklingsprojekt för distansutbildning? Hur finns män och kvinnor idag representerade på de utbildningar som är tilltänkta att satsas vidare på? Ställer sig män och kvinnor lika positiva till distansutbildning? Vari ligger fördelarna? Finns det några nackdelar? Tillväxtpaket B.3; Kompetensutveckling - ett program för information, motivation och uppsökande verksamhet Syftet med satsningar på kompetensutveckling är enligt tillväxtavtalet stärkta konkurrensfördelar genom kompetenta medarbetare samt bättre tillvaratagande av mänskliga resurser. Hur ser vi till att kvinnor och män får lika del av kompetensutvecklingen? Ett jämställdhetsperspektiv på kompetensutveckling innebär att kvinnor och män får lika tillgång till avsatta medel för kompetensutveckling. En jämställd arbetsplats tar till vara alla medarbetares resurser och använder humankapitalet fullt ut. De företag som får utökade resurser för kompetensutveckling bör samtidigt driva ett förändringsarbete för ökad jämställdhet på arbetsplatsen. NUTEK har i en nyligen genomförd undersökning av 14 000 företag visat att jämställda organisationer också är mer lönsamma. Tillväxtpaket B.4; Analys och processtöd före utveckling i SME-företag Se ovan. Insatsområde C: Investeringsfrämjande insatser Tillväxtpaket C.1; - Infrastrukturutveckling Föreslagna åtgärder kommer förhoppningsvis gynna både kvinnors och mäns näringslivsstruktur och både mäns och kvinnors företagande. Inget att erinra. Tillväxtpaket C.2; Marknadsföring av Skåne/Öresundsregionen En marknadsföring av Skåne regionen bör kunna omfatta alla delar av näringslivet, således även kvinnors företagande. Föreslagna åtgärder kommer omfatta livsmedelsproduktion, medicosektorn, IT-branschen samt
LÄNSSTYRELSEN 6(7) högteknologisk verksamhet i de maritima sektorn. Hur många, kvinnor respektive män, är idag verksamma inom föreslagna sektorer som förväntas expandera? Hur motverkar vi en fortsatt könssegregerad arbetsmarknad genom att bereda möjligheter för båda könen att söka sig till ovanstående sektorer? Om tillväxtföretagen börjar värdera jämställdhetsfrågorna ur ett marknadsperspektiv, och ej ur ett myndighetsperspektiv, finns möjligheterna att både mäns och kvinnors synsätt och kunskaper ses som värdefulla. Tillväxtpaket C.3; - Finansiering Söker män och kvinnor i samma utsträckning finansiering från EUfonderna? Hur ser vi till att alla, oavsett företagets storlek får information och kunskap om vilka fondmedel som finns att söka? Behöver vi rikta särskild information till olika grupper företagare? Kluster D: Livsmedel Gemensamt för klustret: Hur många kvinnor respektive män sysselsätts idag inom livsmedelssektorn? Livmedelssektorn bör i utveckling och forskning kring nya livsmedel använda både mäns och kvinnors synsätt och erfarenheter. Också här borde jämställdhetsfrågorna behandlas ur ett marknads- och brukarperspektiv, och mindre ur ett myndighetsperspektiv. Utbildnings-, rådgivnings- och kompetenshöjande insatser inom sektorn ska kunna komma både män och kvinnor till del. Kluster E: Bioteknik/Biomedicin Gemensamt för klustret: Hur många kvinnor respektive män sysselsätts idag inom den biotekniska/ biomedicinska sektorn? Hur ser förhållandet ut mellan män och kvinnor bland de som idag ägnar sig åt forskning på området? Finns behov av att rikta särskilda insatser till underrepresenterat kön? Finns behov av att öronmärka utbildningsplatser eller forskningsanslag? Kluster F: Besöksnäringar och kultur Gynnas både mäns och kvinnors sysselsättning av förstärkta satsningar på besöksnäring och kultur? Planerat samarbete med Regionalt Resurs Centrum för kvinnor? Utbildningsinsatser ska riktas till både män och kvinnor.
LÄNSSTYRELSEN 7(7) 3. Plan för fortsatt arbete I det fortsatta tillväxtarbetet finns från partnerskapets sida behov av att upprätta en projektorganisation och samarbete i nätverksform. I nuvarande organisation har det tydligen varit svårt att få fram en jämn könsfördelning. Flera län, däribland Skåne, har dessutom fått kritik för att jämställdhetsaspekterna i allt för ringa utsträckning har uppmärksammats. I det kommande arbetet föreslås därför fler kvinnor i organisationen för skånsk tillväxt en jämnare könsfördelning i befintligt partnerskap jämställdhetsexpertis involverad i tillväxtarbetets alla faser (planering, genomförande, uppföljning och utvärdering) en genomarbetad och hos partnerskapet förankrad strategi för jämställdhet i det fortsatta arbetet som inkluderar långsiktiga mål och kortsiktiga mätbara mål, samt riktlinjer för hur dessa ska följas upp och utvärderas (kan ev. delvis samordnas med framtagandet av en ny Jämställdhetsstrategi för Skåne län 2001-2003) en jämställdhetsarbetsgrupp (genusgrupp), bestående av förslagsvis representanter från Partnerskapet, nya Mål 3, Länsarbetsnämnden, Länsstyrelsens jämställdhetsexpert och Regionalt Resurs Centrum som kan granska åtgärder och projekt, fastställa mål och delta i uppföljnings- och utvärderingsarbete Maria Lindegren Använt material: Skånes Tillväxtavtal - en bearbetad version 99-09-15 Skånsk Livskraft - Regionalt utvecklingsprogram för Skåne Tillväxtavtal för Jämtlands län (www.z.lst.se) Jämställdhetsstrategi för Skåne län 1997-2000, Länsstyrelsen i Skåne län Checklista, Länsstyrelsen i Hallands län Nya perspektiv på tillväxt - Hur kan mainstreaming användas i tillväxtarbetet?, NRC, NUTEK