ÅUCS ÅBO UNIVERSITETS- CENTRALSJUKHUS TYKS/TURUN YLIOPISTOLLINEN KESKUSSAIRAALA Kliniken för ortopedi och traumatologi Höften i skick Råd för patient som kommer till höftprotesoperation EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI
Publicerare Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Kinakvarngatan 4-8 PB 52, 20521 Åbo Tfn (02) 313 0000 Fax (02) 313 3613 www.vsshp.fi Redaktion ÅUCS, kliniken för ortopedi och traumatologi Luolavuorivägen 2 PB 28, 20701 Åbo Höftprotesoperation Det vanligaste skälet för en höftprotesoperation är artros eller ledförslitning. En artros utvecklas vanligen långsamt med tilltagande ålder utan någon särskild orsak. Ärftliga faktorer spelar dock en klar roll vid uppkomsten av artros. Medfödda sjukdomar och utvecklingsstörningar, sjukdomar under uppväxttiden, frakturer i höften och i höftskålen samt reumasjukdomar kan också leda till artros. Däremot inverkar benskörhet, osteoporos, inte på uppkomsten av artros. Lårbenets ända Höften Höftskålen Skadad broskyta Lårbenet Normal höftled Försliten höftled Artros medför smärta i sätet, ljumsken och låret, den här smärtan kan stråla ut ända till knäet. I början känns den närmast då man sätter sig i rörelse och så småningom börjar det bli allt svårare att gå. Då artrosen fortskrider uppstår hos de flesta patienter så småningom vilovärk och värk under natten. På grund av artrosen försvåras gåendet och höftens rörelser blir begränsade. Först begränsas vanligen den inre rotationen i höften. Om artrosen lämnas obehandlad leder det till att leden blir stel. I början kan man lindra smärtorna genom att minska belastningen på höften, till exempel med hjälp av en promenadkäpp eller med hjälp av kryckor. Belastningen på leden kan också minskas om man går ner i vikt. Man kan lindra symtomen med smärtstillande mediciner och med fysioterapi. Till artrosens natur hör, att symtomen varierar. I början kanske symtomen försvinner emellanåt, men med tiden har smärtorna en tendens att öka. En höftprotesoperation är aktuell, då det i höften förekommer värk vid vila och då gåendet är klart begränsat och symtomen inte längre kan korrigeras med annan behandling. En lyckad protesoperation ger bra hjälp för flera år framåt. Vanligtvis försvinner värken och svårighet att gå upphör. Då musklerna förstärks minskar symtomen ock gåendet blir bättre ca ett halvt år efter operationen. 2
På röntgenbilden till vänster är höftent ännu i gott skick. På bilden i mitten ser man hur en sliten knäled som tärts av artros ser ut. På bilden till höger har höftleden ersatts med en konstgjord led, d.v.s. en endoprotes.. Att beakta före man kommer för operativ behandling Behandling av infektioner Alla infektioner, såsom till exempel urinvägsinfektion, bihåleinflammation, inflammerade utslag och söndrig hud, kan utgöra hinder för att operationen skall utföras. Därför måste de behandlas före operationen. Vid behov lönar det sig att kontakta fotvårdare. Tandvård Man borde låta kontrollera och behandla hela munnen i god tid före ledprotesoperationen. Man känner till fall då infektionshärdar i tänderna orsakat att bakterier kommit i blodcirkulationen. Infektionshärdar kan förekomma i munnens slemhinnor, tandköttet, tänderna samt i käkbenet, t.o.m. i ett käkben utan tänder. Infektionshärdar kan vara dolda så att man endast kan observera dem med röntgenavbildning. Före ledprotesoperation bör man låta ta en röntgenbild av tänderna (ortopantomogram). Även tandlösa käkar bör röntgas för att man skulle kunna observera infektionshärdar dolda innanför käkbenet eller kvarblivna rötter. Man bör låta behandlingen av infektionshärdar göras i god tid före ledprotesoperationen. Man skall till exempel reservera minst två veckor för läkningen av hålet efter en borttagen tand. Man måste fästa speciell uppmärksamhet vid vävnaden runt tanden. En infektion i tandköttet kan obemärkt ha spritt sig i omfattande grad i tänderna och vävnaderna kring dem. Sakkunnig vård av infektion i tandköttet kräver tid och egen aktivitet. Därför bör Ni söka Er i god tid före ledprotesoperationen till tandläkarmottagning. Undersökningarna och vården lönar sig att påbörja genast då man fått operationsbeslutet. 3
Övervikt Övervikt inverkar på det tekniska utförandet av operationen, förlänger konvalescensen och ökar risken för att protesen skall lossna. Man kan minska vikten genom att ändra på sina matvanor. Vid behov ger hälsocentralen på hemorten råd om bantning och diet. Muskelkraften Om de muskler som rör höftleden är i god kondition främjar det tillfrisknandet efter operationen, likaså allmänkonditionen. I slutet på det här instruktionsbladet finns gymnastikrörelser som det är bra att göra hemma för att upprätthålla muskelstyrkan och rörligheten i lederna, också före operationen. Att cykla, simma och gå är motionsformer som rekommenderas för patienter med höftartros.. Hjälpredskap Efter operationen kommer Ni att röra Er med kryckor. Ni får även instruktioner om andra nödvändiga hjälpmedel under det förberedande besöket till operationen. Ni bör hämta dem före ankomsten till operationen från Er egen hälsovårdscentral/hjälpmedelsenhet. Preventivbehandling av blodpropp Motion är ytterst viktig efter operationen för att förebygga blodpropp. På avdelningen påbörjas medicinering, som förebygger blodpropp i vener och lungor. Medicineringen fortsätter vid behov hemma. Annat att beakta Den största risken för operationer orsakas av koronarsjukdomar och störningar i blodcirkulationen i hjärnan. Blodtrycksjukdom och diabetes borde vara i god balans då man kommer till operationen. Besök vid behov den egna hälsostationen för kontroll ca 1-2 månader före operationen. En mångsidig diet och ett mångsidigt vätskeintag under veckorna före operationen hjälper Er att återhämta Er bättre efter operationen. Det stärker kroppens försvar och minskar risken för infektioner. Rökning sammandrar blodkärlen och fördröjer benbildningen. Vi rekommenderar att Ni slutar röka eller i alla fall minskar på rökningen före operationen. Om Ni upplever att Ni kan ha problem med att klara Er hemma efter operationen, kontakta då hemtjänsten i Er egen kommun. Därifrån kan Ni fråga er för om möjlig hemhjälp. Förberedande besök för operationen Ungefär två veckor före operationen kallas Ni in för ett förberedande besök till bäddavdelningen. I samband med detta besök tas nödvändiga laboratorietest och röntgenbilder. På avdelningen träffar Ni sjukskötaren, den opererande läkaren, fysioterapeuten samt vid behov anestesiologen. Av dem får Ni uppgifter som gäller operationen. På avdelningen finns videofilmen Lonkka kuntoon (Höften i skick), som berättar om operationen såsom en patient själv har upplevt den. Ni kan avgiftsfritt få låna hem videokassetten och lämna tillbaka den då Ni kommer till avdelningen. Om Ni är intresserad av videofilmen, kontakta avdelningen dit ni köar för operationen. Man kan också se videofilmen på avdelningen. Operationen Till en höftprotes hör en lårdel, en panndel och ett skilt utbytbart ledhuvud. Protesens lårdel är av metall. Protesens ledhuvud är av metall eller keramik och panndelen kan vara av plast, metall eller keramik, eller en kombination av dessa. Protesen kan fästas med bencement, då den genast fäster på sin plats. En cementfri protes fäster så småningom i benet då benet växer fast i protesens yta. 4
På bilden till höger är en cementfri höftprotes med stort ledhuvud, i bilden till vänster en höftprotes som fästs med bencement. Olika proteser har sina starka och svaga sidor. Man väljer en sådan protes som bäst passar varje enskild patient. Till valet inverkar framför allt patientspecifika saker som åldern, muskulaturens och benets kvalitet, motionsaktivitet och patientens rehabiliteringsmålsättningar. Den opererande läkaren gör det slutliga valet om protesmodellen efter att ha diskuterat med patienten. protesmodellen kan ha betydelse beträffande instruktionerna för den postoperativa rehabiliteringen. En ledprotesoperation görs vanligen under ryggbedövning och tar vanligen 1 2 timmar. Efter operationen behandlas smärtan ett par dagar med en smärtpump. Dessutom påbörjas en tablettmedicinering som även fortsätter hemma. I samband med operationen blir man tvungen att lösgöra höftmuskler och att vid slutet av operationen på nytt fästa dem på plats. Under den tid de på nytt fästa musklerna läks är belastningen av höften tillåten på det sätt som man separat kommer överens om. Man får vanligen sitta genast från början. Man använder vanligen i 1 2 månaders tid kryckor som hjälp när man går. Sjukhusvistelsen efter operationen av höftprotes varar vanligtvis 3 5 dygn. Den postoperativa tiden kräver aktivt deltagande i övningarna för Er del. Efter operationen Lägesvård efter operationen I ungefär en veckas tid efter operationen lönar det sig då man ligger på rygg i sängen att ha det opererade benet är i mellanläge och stöds av en kudde. Ni kan ha en liten kudde under vaden. Ni kan emellanåt även sova på mage, då höften och knäet sträcks ut fullständigt raka. Ungefär en vecka efter operationen kan Ni även egenhändigt vända Er på den friska sidan. För att förhindra att höften går ur led skall man ha en stadig kudde mellan benen då man ligger på sida. Ni kan vända Er på den opererade sidan 3 6 veckor efter operationen. Att gå med kryckor Man börjar den första dagen efter operationen öva sig att stiga upp och att gå med hjälp av fysioterapeuten och/eller skötaren. För båda kryckorna fram, stig med det opererade benet mellan kryckorna och ta sedan ett steg med det friska benet förbi det andra. Ta lika långa steg med båda benen. 5
När gången blivit säkrare övar man sig också att gå i trappor. Gång i trappor upp Stig först med det friska benet på det övre trappsteget, ta sats och för sedan kryckorna och det opererade benet på samma trappsteg. Om en månad kan Ni stiga upp för trapporna på normalt sätt med alternerande steg. Gång i trappor upp medan man håller i räcket Stig först med den friska nedre extremiteten på det övre trappsteget, för sedan kryckorna och den opererade nedre extremiteten på samma trappsteg. Gång i trappor ner För först kryckorna och det opererade benet på den nedre trappstegen, sedan det friska benet på samma trappsteg. Gymnastikprogram efter en höftprotesoperation Syftet med gymnastikprogrammet är att förbättra rörligheten i höftleden och musklernas funktioner i benet efter en höftprotesoperation. Man börjar övningarna dagen efter operationen. Man borde gymnastisera regelbundet flera gånger per dag ända till det första kontrollbesöket. Utför rörelserna lugnt, andas normalt. Slappna av mellan rörelserna. Undvik smärta. Liggande på rygg Böj och sträck på vristerna kraftigt i rask takt minst 20 gånger. Upprepa en gång per timme. Liggande på rygg Kläm skinkorna hårt ihop. Slappna av. Upprepa 10 - gånger. Liggande på rygg Böj och sträck ut benet längs med underlaget. Upprepa 5 - gånger. 6
Liggande på rygg med en rulle under knäna Sträck ut det opererade benet så rak som möjligt med böjd vrist, håll uppe en stund och släpp försiktigt ner. Under sträckningen får inte knät stiga upp från rullen. Upprepa 5 - gånger. Utför rörelsen även med det andra benet. Övning av sätets muskler Liggande på rygg, med böjda knän och fotsulorna på underlaget. Kläm ihop skinkorna och lyft sätet upp från underlaget. Håll uppe en stund och släpp sakta ner sätet. Upprepa 5 - gånger. Viloställning Liggande på rygg med benet särade. I sittande ställning Sträck ut knät rakt med böjd vrist. Håll lårmuskeln spänd en stund och släpp benet försiktigt ner. Upprepa 5 - gånger. I stående ställning Kläm ihop skinkorna och för foten bakåt med knät rakt. Luta inte överkroppen framåt. Upprepa 5 - gånger. 7
I stående ställning med övre kroppen rak För det opererade benet i rak ställning snett bakåt med hälen först och för den tillbaka bredvid det andra benet. Luta inte kroppen mot sidan. Upprepa 10 - gånger. I stående ställning Fatta tag om något stadigt, t.ex. ett räcke eller stolrygg. Stig upp på tårna. Upprepa 10 - gånger. I stående ställning Lyft den ena foten. Upprepa 5- gånger. I stående ställning Stå med benen särade och tårna riktade rakt fram. Flytta heloa kroppens vikt från ett ben till det andra. Luta inte på kroppen. Upprepa 10 - gånger. Liggande på sida med ryggen och bäckenet i normal ställning, höften och knäna i krok Sätt vid behov en dyna mellan Era ben. Håll hälarna ihop, för det övre knäet mot taket. Låt inte ryggen eller bäckenet vridas överhuvudtaget. Liggande på rygg Flytta baken just till madrasskanten. För lugnt ner det opererade benet utanför kanten, håll där i 1 5 minuter, lyft benet lugnt tillbaka på sängen. Teckningar: Physio Tools Efter sjukhusvistelsen Observation av det opererade området hemma Det är viktigt att följa de instruktioner om skötseln av såret som man fått i samband med att man skrivits ut. Hakarna i såret får Ni låta avlägsnas 2 veckor efter operationen på hälsovårdscentralen. Om det i operationsområdet förekommer plötslig smärta, som blir värre, om det förekommer rodnad, svullnad eller blödning i operationssåret eller fortsatt feber, 8
skall Ni ta kontakt med den avdelning där Ni vårdades. Det är vanligt att det opererade benet sväller upp, men om det i anknytning till det förekommer smärta i vaden och svullnaden inte försvinner under vila, lönar det sig också att kontakta avdelningen. Förebyggande och vård av infektioner Knäprotesen är ett främmande föremål i kroppen och därför mer känslig för infektioner än annan vävnad. Det kan senare uppstå en infektion i den från annat håll i organismen. Därför måste Ni behandla alla infektionssjukdomar speciellt noga, t.ex. inflammationer i tandrötterna och febrila bakterieinflammationer i lungorna eller urinvägarna. Normala av virus orsakade inflammationer i luftvägarna, till exempel vanliga influensor, utgör ingen infektionsrisk för en protes. I samband med besök hos läkare och tandläkare måste Ni alltid berätta om protesen. En kort behandling med antibiotika är ofta befogad också vid små åtgärder, såsom kateteriseringar, punktioner eller tandvård. Sexualliv och graviditet Graviditet och förlossning är möjligt efter en höftprotesoperation. Det finns tidsmässigt inga begränsningar för sexuallivet, även om man måste beakta på operationen följande restriktioner och extremställningar. Protesen och metalldetektorer Metalldetektorer kan reagera på protesen. Numera är det inte nödvändigt med intyg på flygfälten. Motion Protesen tål bra normal daglig rörelse. I början rekommenderas att man promenerar inomhus och utomhus. Då Ni rör Er i halt vinterföre är halkningsförebyggande nabbar som fastsätts i skorna och isdubbar som fästes på kryckorna passliga hjälpmedel. Om läget vid efterkontrollen konstaterats vara gott, kan Ni utöka motionen. Som motionsformer rekommenderas simning, promenader och cykling både för att förstärka musklerna och för att utöka rörligheten i leden. Att jogga, springa och spela bollspel är grenar, där vikt med stöt kan träffa det opererade benet. Detta kan leda till att protesen i förtid slits ut och lossnar. Det är bra att diskutera motionsformerna med behandlande läkaren och fysioterapeuten Lossnande av protes Det är möjligt att ledprotesen lossnar. Då kan man vara tvungen att utföra en ny operation. Risken för att protesen skall lossna ökar så småningom, normalt efter 10 20 år. På grund av risk för att protesen skall lossna är det viktigt att följa med den opererade höften enligt en tidtabell som man kommer överens om med läkaren. Då lossnandet konstateras i tid är operationsresultatet i allmänhet gott. På grund av risk för lossnande försöker man skjuta upp den första protesoperationen för unga så länge som möjligt. Minneslista: 9
1. Tänderna - röntgen av tanduppsättningen (ortopantomogram) - tandläkarundersökning och vård - tandläkarutlåtande 2. Huden - huden är frisk och hel, inga eksem - hudvecken och tåmellanrummen är hela - inga sår på vaderna samt skötta naglar 3. Infektioner - alla infektioner behandlade före ledprotesoperationen (t.ex. urinvägs-, bihåle- och tandinflammationer) - vid behov kontakta läkaren vid Er egen hälsovårdcentral 4. Sjukdomar - grundläggande sjukdomarna i balans före operationen (t.ex. diabetes, blodtryckssjukdom m.fl.) - vid behov kontakta läkaren vid Er egen hälsovårdscentral 5. Medicinering - kontroll av medicinering på den egna hälsovårdscentralen 6. Muskelstyrka - god allmänkondition samt god muskelkondition 7. Näring - mångsidig näring - viktminskning vid behov 8. Rökning - slutande/minskande av rökning. Era individuella direktiv: Patientens namn Ert program för att stöda: Era eventuella övriga begränsningar: 10