Kvalitetsledningssystem. inom Järfälla Stöd och Behandling

Kvalitetsledningssystem inom Järfälla Stöd och Behandling Uppdaterad okt 2011

2 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. JSB:s förebyggande, öppna och biståndsbedömda insatser samt tillhörande arbetsprocesser... 4 3.1 Förebyggande och öppna verksamheter... 4 3.2 Biståndsbedömda verksamheter... 5 4. Socialstyrelsens kvalitetsområden... 7 5. JSB:s kvalitetsnivå inom ramen för Socialstyrelsens krav och riktlinjer... 10 5.1 Tillgänglighet... 10 5.2 Kompetensförsörjning... 10 5.3 Synpunkter och klagomål... 11 5.4 Försörjning av varor och tjänster... 11 5.5 Samverkan och samarbete... 11 5.6 Utveckling och hållbarhet... 12 6. Rutiner för handläggning och dokumentation... 12 6.1 Öppen dörr... 12 6.2 Remisser från myndigheten... 12 6.3 Fel och brister inom verksamheten... 13 6.4 Utvärdering och uppföljning... 13 7. Övriga ambitioner inom verksamheten... 14 8. Slutord... 15 2

3 1. Inledning Järfälla Stöd och Behandling (JSB) använder sig av ett kvalitetsledningssystem som hjälper till att leda kvalitetsarbetet i verksamheterna framåt. Systemet handlar om att jobba med ständiga förbättringar av det utförda arbetet gentemot JSB:s kunder, både brukare och beställare. Systemet hjälper även till att ge förutsättningar till ett ständigt lärande hos personalen. Socialstyrelsen har tagit fram en föreskrift Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS (2006:11) och enligt föreskriften är ett ständigt kvalitetsarbete viktigt. 2. Syfte Syftet med ett kvalitetsledningssystem är följande enligt socialstyrelsens föreskrifter: 3 För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet skall nämnden inrätta ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. Ledningssystemet skall säkerställa att: 1. uppföljningsbara mål utifrån SoL eller LSS fastställs, 2. kvalitetsarbetets inriktning och omfattning är anpassad till vad som krävs för att uppnå verksamhetens mål, 3. ansvarsfördelningen i kvalitetsarbetet fastställs, 4. enskilda och grupper, t.ex. brukarorganisationer, ges möjlighet att vara delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten, 5. personalen görs delaktig i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten, 6. kvalitetsarbetet dokumenteras och kontinuerligt följs upp. För att garantera en systematisk och fortlöpande utveckling och säkra verksamhetens kvalitet ska ledningssystemet säkerställa att de viktigaste sociala tjänsterna och tillhörande arbetsprocesser beskrivs. Det systematiska kvalitetsarbetet ska även omfatta analyser av hur tjänsterna svarar mot enskilda och gruppers behov samt mot lagstiftningens krav. Resultatet av analyserna bör ligga till grund för det fortsatta arbetet med att utveckla och säkra tjänsternas kvalitet. Utifrån resultatet fastställs de kvalitetsmål som verksamheten därefter ska arbeta för att uppfylla. 3

4 3. JSB:s förebyggande, öppna och biståndsbedömda insatser samt tillhörande arbetsprocesser JSB har kontinuerliga uppföljningar med beställaren där det förs en löpande dialog om de olika avtalen/överenskommelser och brukarnas behov, samt utvecklingsfrågor. JSB:s verksamheter kan delas in i tre kategorier: förebyggande, öppen och biståndsbedömd verksamhet. Förebyggande verksamhet innebär i allmänheten en generell och preventiv insats för kommunens invånare, vilket ofta innebär en uppsökande verksamhet. Öppen verksamhet betyder att kommunmedborgare kan komma till verksamheten utan biståndsbeslut. Biståndsbedömd verksamhet är när en enskild person har fått ett myndighetsbeslut ifrån kommunen att få tillgång till tjänsterna. Inom den öppna verksamheten kan efter ett visst antal besök krävas ett biståndsbeslut från kommunen för att tjänsten ska fortsätta att finnas tillgänglig för den enskilde. Den förebyggande verksamheten är anslagsfinansierad och uppdragsstyrd. 3.1 Förebyggande och öppna verksamheter Föräldramottagning Mottagning är öppen för familjer med barn/ungdomar mellan 0-20 år. Familjerna kan få upp till fem samtal utan biståndsbedömning. Syftet är att föräldrar på ett enkelt och smidigt sätt kan få råd och stöd kring sina barn/ungdomar. Familjerådgivning Mottagningen erbjuder samtal för enskilda, par och familjer. Rådgivningen är en hjälp för att kunna komma vidare i sin livssituation. Samtalen kan till exempel handla om att fortsätta som par eller skilja sig. Samtalens syfte är även att se till barnens behov i olika situationer. Socionomer vid familjecentralerna Socionomerna möter föräldrar och barn i enskilda samtal, riktade grupper samt i de generella föräldrautbildningar som erbjuds genom barnmorskemottagningar, samt inom barnhälsovården. Det stödjer även personalen inom Barnmorskemottaningen, Barnavårdscentralen och Öppna förskolan i olika psykosociala frågor. Socionomerna erbjuder även stödsamtal till barn som har upplevt familjevåld. Vidare sker samverkan med Landstinget kring familjecentralsliknande verksamhet. Föräldragrupper Uppdraget är att driva föräldrastödsgrupper i kommunen. Verksamheten erbjuder gruppverksamheter till föräldrar i syfte att de ska få en möjlighet att stärka sitt föräldraskap. 4

5 Stödgrupper för barn och ungdomar Vänder sig till barn/ungdomar som har en förälder med beroendeproblematik eller psykisk ohälsa. Verksamheten kommer även att utökas med grupper för barn vars föräldrar separerat och har umgänges/vårdnadskonflikt. Fältverksamheten och Drog- och brottsförebyggaren Dessa verksamheter erbjuder förebyggande insatser på både strukturell, grupp och individnivå. Verksamheterna arbetar med information, upplysning, kartläggning, uppsökande verksamhet samt individuellt stöd. Grannstöd/Trygghetssamordnare På uppdrag ifrån kommunala brottsförebyggande rådet utförs uppdragen för samordnandet av grannstödsbilförare och nattvandrare i Jakobsberg Centrum. Trygghetssamordnarens uppdrag är att rekrytera, utbilda och schemalägga nattvandrarna. Grannstödsuppdraget innebär att rekrytera, utbilda och schemalägga bilförare som patrullerar i bostadsområden under dagtid i olika delar av kommunen. Ungdomsmottagningen Verksamheten omfattar ungdomar mellan 13 23 år. Inom mottagningen erbjuds individuella stödsamtal, medicinska åtgärder, gruppverksamheter och utåtriktade insatser. Målet är att främja ungdomars psykiska, fysiska och sexuella hälsa samt att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt smittsamma infektioner. Ungdomsteamet (är även en biståndsbeslutad verksamhet) Teamet erbjuder behandlande insatser t.ex. missbruksbedömning, behandling för missbruket, råd och stöd till anhöriga för ungdomar med missbruksproblem. I verksamheten erbjuds ungdomarna även provtagning och medicinsk bedömning, i samverkan med Maria Ungdom. Vuxenmottagningen (är även en biståndsbeslutad verksamhet) Här erbjuds strukturerad och kvalificerade behandlingsprogram för vuxna och dess anhöriga som har varierad problematik, i syfte att få den enskilde drogfri. Samverkan sker med Beroendecentrum Stockholm och Landstingets Vuxenpsykiatri. 3.2 Biståndsbedömda verksamheter Familjebehandling Uppdragen utgår från den enskildes eller familjernas behov/önskemål. Uppdraget är att skapa förutsättningar till att en förändring i familjernas livssituation. Behandlingsarbetet utgår från ett systemiskt/pedagogiskt förhållningssätt med en helhetssyn gällande familjen. Arbetet sker i både familjernas hemmiljö och verksamhetens lokaler. 5

6 Spädbarnsverksamhet Verksamheten är en samverkan mellan Järfälla Kommun och Barn och ungdomspsykiatriska öppenvårdsmottagningen i Järfälla. Syftet med verksamheten är att ge stöd till föräldrar och barn där deras samspel brister. Målgruppen är familjer med barn 0-1 år. Ungdomsbehandlarteamet Teamet arbetar med att ge stöd och insatser till föräldrar och ungdomar. Behandlande insatser sker i form av familjesamtal, enskilda samtal i den miljö som passar familjen. Stöd i vardagen erbjuds i form av individuellt stöd för att motivera till förändring samt stödja och strukturera upp ungdomens livsföring. Bosamordnare Hanterar och förvaltar Individ- och familjeomsorgens (IFO) samt Handikappomsorgens (HO) sociala kontrakt. Samordnaren ansvarar och förvaltar alla sociala boendekontrakt inom IFO och HO. Boendekontraktet är ett avtal mellan de olika parterna som reglerar ansvar och skyldigheter i boendet. Inackorderingshemmet Fågelsjö - Boende för 9 hemlösa missbrukare Verksamheten erbjuder boende för hemlösa missbrukare både män och kvinnor. Vistelsen ska vara drogfri och syftar till ett fortsätt drogfritt liv samt att få ett eget boende genom verksamhetens boendekedja. Arbetet sker genom stöd och struktur i den dagliga livsföringen samt att den boende har en sysselsättning. Arrendevägen - Träningsboende om 5 lägenheter Efter boendet i Fågelsjö erbjuds den enskilde vid drogfrihet ett mellanboenden där personen får bo i en träningslägenhet som sedan kan leda till eget boenden om prövotiden går bra. Cylindern Boende för ungdomar med stöd av boendestödjande och kvalificerande kontaktperson för att klara sitt egen boende. Korttidsboende - Boende för missbrukare 3 platser I detta boende har den enskilde kunnat styrka en period av drogfrihet och här ska personen ha en parallell sysselsättning samt att i fortsättning kunna styrka drogfrihet. Syftet är att den enskilde ska få ett eget boendekontrakt för att klara sin egen livsföring. 6

7 Hus 226 - Lågtröskelboende för missbrukare 5 platser I denna verksamhet erbjuds fem boende ett lågtröskelboende med stöd och tillsyn i vardagen. I detta boende finns inget krav på drogfrihet utan huvuddelen handlar om att ge stöd och förenkla den enskildes tillvaro. Vuxenteamet Teamet erbjuder på uppdrag av myndighetsenhetens råd och stöd, motivationsinsatser och tillsyn gällande vuxna personer med missbruk och personer som lever i annan utsatthet. Arbetet bedrivs genom hembesök och arbete i den enskildes livsmiljö. Vidare erbjuds också tillsyn och kontroll av den enskilde i syfte att upprätthålla eller uppnå drogfrihet. SAM-teamet Här erbjuds en strukturerad behandling och medicinska insatser i samverkan med personal från beroendecentrum Stockholm samt landstingets vuxenpsykiatri. Målgruppen avser personer som har multipla problem när det gäller sin sociala situation, beroendeproblematik samt lider av allvarlig psykisk ohälsa. Fokus ligger på långsiktiga kontakter och samordning av stöd och behandling. SAM-teamet erbjuder även visst anhörigstöd. Jobbcenter Jobbcenter får sina uppdrag från myndighetsenheten och arbetsförmedlingen (AF). Verksamheten riktar sig till personer som uppbär försörjningsstöd, är arbetslösa eller har ett arbetshinder. Jobbcenter samverkar med olika aktörer i syfte att människor inte fastnar i långvarit bidragsberoende. Vidare är uppdraget att ge åtgärder i syfte att enskilde ska klara sin egen försörjning. Flyktingenheten Flyktingenheten uppdrag är att erbjuda personer som fått uppehållstillstånd på flyktingskäl. Arbetet sker både på individuell och strukturell nivå och omfattar bl a vägledning, rådgivning, gruppverksamheter och workshops, men också ekonomisk ersättning. Flyktingenheten samverkar med både interna och externa aktörer för att ge förutsättningar till självförsörjning och kunskaper om det svenska samhället. 4. Socialstyrelsens kvalitetsområden Socialstyrelsen förespråkar att myndigheterna ska inrikta sitt kvalitetsarbete inom nedanstående områden i verksamheterna. JSB kommer att inrikta sitt kvalitetsarbete mot följande områden. 1) Tillgänglighet För att, i enlighet med 3 kap. 3 tredje stycket SoL och 6 första stycket LSS, garantera en systematisk och fortlöpande utveckling och säkring av verksamhetens kvalitet ska ledningssystemet säkerställa att det finns arbetsformer för hur verksamheten skall göras 7

8 tillgänglig. Med tillgänglighet avses bl.a. tillgänglighet till lokaler och byggnader, hur besök och andra kontakter organiseras och hur information om verksamheten ges. 2) Samverkan och samarbete 1 Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner som tydliggör 1. ansvaret för samarbete, internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser avseende t.ex. överföring av information, 2. hur samverkan skall bedrivas såväl internt, inom och mellan nämnder, som externt med myndigheter och andra aktörer, med beaktande av bestämmelserna i offentlighets och sekretesslagen (2009:400) eller bestämmelserna om tystnadsplikt i SoL eller LSS. 3) Handläggning och dokumentation 2 Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för 1. handläggning och dokumentation av ett ärende Rutinerna enligt 2 1 bör bl.a. omfatta när en utredning skall inledas, hur olika typer av utredningar skall genomföras, hur målen för en planerad eller beslutad insats skall formuleras, hur beslut skall formuleras, och hur ett överklagande skall hanteras. 2. dokumentation av genomförandet av en beslutad insats, 3. hur uppgifter skall lämnas mellan den som fattar beslut om en insats och den som ansvarar för det praktiska genomförandet av en insats, i förekommande fall efter prövning enligt bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) och bestämmelserna om tystnadsplikt i SoL eller LSS, 4. uppföljning och utvärdering av en beslutad insats. 4) Fel och brister i verksamheten ( inifrån) 3 Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för hur fel och brister i verksamheten skall identifieras, dokumenteras, analyseras och åtgärdas samt hur vidtagna åtgärder skall följas upp. De erfarenheter som gjorts i samband med uppkomna fel och brister skall utgöra ett underlag för det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbetet skall vidare omfatta en bedömning av vilka fel och brister som kan komma att uppstå vid planerade 8

9 förändringar i verksamheten. Den bedömning som gjorts skall användas som ett underlag för att minimera risken för att fel och brister uppkommer. 5) Synpunkter och klagomål på verksamheten (utifrån) 4 Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för att samla in och använda synpunkter och klagomål från enskilda samt från t.ex. myndigheter och organisationer för att: 1. förebygga fel och brister, 2. utveckla verksamheten, 3. identifiera nya eller ej tillgodosedda behov. 6) Personal- och kompetensförsörjning 5 Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att 1. det finns den bemanning som behövs för att utföra socialtjänstens uppdrag, 2. personalen har den kompetens som krävs för att utföra uppgifterna, 3. personalen ges förutsättningar för fortlöpande kompetensutveckling som svarar mot verksamhetens behov och kunskapsutvecklingen inom verksamhetsområdet. 7) Uppföljning och utvärdering av verksamheten 6 Ledningssystemet skall säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet omfattar metoder för uppföljning och utvärdering av verksamhetens planering, genomförande, resultat och utveckling. Uppföljningen och utvärderingen bör bl.a. göras utifrån hur väl verksamheten uppfyller lagstiftningens krav och de kommunala målen, hur väl verksamheten tillgodoser enskilda och gruppers behov, samt hur den enskilde och andra intressenter uppfattar verksamhetens kvalitet. 9

10 5. JSB:s kvalitetsnivå inom ramen för Socialstyrelsens krav och riktlinjer 5.1 Tillgänglighet Öppna verksamheter Kontakten med verksamheten ska kunna ske via telefon på tydliga telefontider, och att det då alltid finns någon som svarar, avsteg ifrån detta beslutas av enhetschef. Vidare ska brukaren/kunden kunna komma i kontakt med oss i våra öppna tjänster genom e-post, hemsida, webbbokning via Internet samt sociala medier t.ex. Facebook. Detta möjliggör att brukare kan boka tid utifrån egna förutsättningar. Verksamheterna ska kunna ge tid för besök inom två veckor. Avsteg ifrån detta beslutas av enhetschef. Besök på mottagningarna ska kunna ske måndag till fredag. Information och upplysningar om JSB:s utbud av tjänster och insatser ska kunna nås genom hemsida, broschyrer, sociala medier och informationsmöte i olika sammanhang. Lokalerna ska utformas så att funktionshindrade har lätt att komma till verksamheterna. Biståndsbedömda insatser I uppdragen där JSB ska utföra en biståndsbedömd insats alternativt har fått en remiss ifrån beställaren så ska uppdragsgivaren få en återkoppling inom två veckor fr.o.m. att utföraren har fått uppdraget. Utföraren ska då kunna ge en tidplan och upplägg för hur uppdraget ska genomföras. Utföraren ska ge en löpande återkoppling och kommunikation med beställaren under uppdragets genomförande. Utföraren ska vara tillgänglig genom telefon, e-post, och internpost gentemot uppdragsgivaren och ska vid behov skyndsamt kontakta berörda parter. Vad gäller relationen och kontakten med brukarna i biståndsbedömda insatser ska utföraren klart och tydligt ange möjligheterna och förutsättningarna för hur kontakten kan ske utefter vad brukarna efterfrågar, via telefon, e-post eller brev. Hembesök ska kunna genomföras om den enskilde av olika skäl har önskemål om detta. Ledigheter Verksamheten ska organiseras så att enheterna ska vara tillgängliga så väl under jul- och sommarsemestrar. 5.2 Kompetensförsörjning Ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att det finns bemanning att utföra brukarens och beställarens uppdrag. JSB och beställaren avtalar 10

11 fram vilka tjänster som ska utföras med vilka resurser. Detta utgör således den avtalade kvalitetsnivån. Personalen inom JSB ska ha den utbildning som krävs i upphandlingar, LOV eller av arbetsgivaren definierad examen. Personalen ska ha fortlöpande kompetensutveckling för att utföra beställarens eller kundens uppdrag. Inom JSB ska det finnas en utbildningspolicy samt en kompetensförsörjningsplan på varje resultatenhet. Planen skall utgå ifrån vilken kompetens som behövs på enheten. Varje enhetschef ansvarar för att varje resultatenhet har en plan för vilken kompetensförändring som ska ske under det kommande verksamhetsåret samt att uppdatera planen årligen. 5.3 Synpunkter och klagomål JSB har idag en klagomålsrutin för hur klagomål hanteras i förhållande till brukarna, beställaren och berörd utförare. Vidare ska det finnas rutiner för hur JSB arbetar för att öka kvaliteten och förhindra fortsatta klagomål. Klagomål och synpunkter kan ske via blankett, via e-post, telefon, brev eller kommunens kundtjänst. Berörd enhetschef är sedan handläggare och hanterar klagomålet enligt JSB:s skriftliga rutiner. Klagomålet redovisas till beställaren och kommuniceras internt inom JSB. Vidare ska utföraren lämna avvikelserapporter till beställaren. 5.4 Försörjning av varor och tjänster Inom JSB sker arbetet med intentionen att bedriva insatser med ett hållbart miljötänkande. Det innebär att vara sparsam med administrativa resurser och arbetet är samordnat med de krav och mål som finns i övrigt i kvalitetsledningssystem. Verksamheten arbetar med en inriktning som bidrar till att de varor och tjänster som tillhandahålls alltid är anpassade till uppdraget utifrån beställarens önskemål samt ske utifrån JSB:s mål och vision. Tjänsterna och insatserna följer kommunens policy som baseras på ett långsiktigt, hållbart och ekologiskt tänkande och resultaten ska kunna följas upp och utvärderas så att god kvalitet säkerställs. Enhetschef ansvarar för att genomföra och uppdatera detta arbete inom respektive verksamhetsområde. På varje arbetsplats finns tydliga uppmaningar om hur vi på bästa sätt arbetar inom verksamheten utifrån ett miljötänkande. 5.5 Samverkan och samarbete Samverkan och samarbete med andra parter ska ske enligt de mål som finns och säkerställa att JSB hanterar den enskildes angelägenheter på ett korrekt och rättssäkert sätt. Detta innebär att när uppdrag ges till JSB genom remiss eller på annat sätt ska det följa med ett samtycke från kunden där det framgår att information om den enskildes angelägenheter får hanteras mellan parterna. Detta gäller både externt och internt. 11

12 Internt gäller vid överföring av information av den enskildes angelägenheter mellan JSB:s olika verksamheter att bestämmelserna i sekretesslagen och bestämmelserna i SoL om tystnadsplikt tillämpas. Personalen inom alla verksamheter har styrkt genom signatur att de vet hur tystnadsplikt ska tillämpas. För att underlätta genomförandet av uppdraget tillämpas bland annat flerpartssamtal mellan brukaren, handläggaren och utföraren. 5.6 Utveckling och hållbarhet Vidare krävs att JSB:s verksamheter behöver en god omvärldsbevakning vad gäller tendenser och strömningar som rör uppdraget. Detta för att säkerställa att verksamheterna levererar kvalitativa insatser över tid. Verksamheterna ska således stimulera och prioritera uppdrag som kan medverka till att förbättra insatser och tjänsternas innehåll. Ledningen ska förutom ha en genomtänkt kompetensutvecklingsplan också följa vad som händer och förändras inom respektive branschområde. 6. Rutiner för handläggning och dokumentation 6.1 Öppen dörr Brukaren kan på eget initiativ söka kontakt med Järfälla Stöd och Behandling för stöd och råd i olika livssituationer. Vuxna över 18 år kan anonymt få fem samtal utan myndighetsprövning. Uppdrag som kommer in via öppen dörr aktualiseras genom telefonsamtal. Ingen skriftlig registrering förekommer. Uppgifter kring problemställning och kontaktinformation nedtecknas på en blankett vid telefonkontakten. Uppdraget fördelas av ansvarig chef till en utförare inom JSB. Kontakt tas inom två veckor och första samtal sker så fort som brukaren och utföraren kan. Om anmälningsplikt framkommer i ärendet gör ansvarig handläggare en anmälan tillsammans med brukaren till myndighetsenheten för fortsatt handläggning av ärendet. Detta sker muntligt alternativt skriftligt till bedömningsenheten. Brukare som önskar att få fortsatt stöd från JSB och då inte anmälningsplikt inte föreligger får själva söka detta bistånd via myndighetsenheten. Inom familjerådgivningen måste brukaren söka ett kundnummer från socialtjänsten innan samtalen kan påbörjas. 6.2 Remisser från myndigheten Remisser inkommer från socialsekreterare på myndighetsenheten utifrån de avtal som finns med JSB. Remisser kan inkomma på olika sätt, vanligtvis via internposten, telefonsamtal, fax 12

13 eller e-post. Ärendet dras i remiss/ärendegruppen inom JSB och fördelas till den som lämpligast kan utföra uppdraget. Ansvarig chef alternativt samordnare fördelar ärendet till en eller flera utförare beroende på uppdraget. Ärendet registreras i Procapita av ansvarig chef eller samordnare. Ansvarig handläggare kontaktar uppdragsgivaren och startar ett treparts samtal med kunden för att klargöra mål och syfte med arbetet. Uppdragsgivaren skall få information om vem som utför uppdraget inom två veckor efter inkommen remiss. Löpande journalanteckningar förs i ärendet i Procapita av ansvarig utförare. Uppföljning görs var tredje månad eller då uppdragsgivaren begär det. I vissa typer av ärenden finns hjälpmallar inlagt i journalsystemet för att tydliggöra journalanteckningarna, t ex så finns mallar för urinprovsvar mm. Journalanteckningar förs på ett sådant sätt att arbetets gång, resultat och svårigheter alltid kan redovisas till uppdragsgivaren. Skriftliga redovisningar sparas i journalsystemet. Brukaren har alltid tillgång till utdrag ur journalsystemet. 6.3 Fel och brister inom verksamheten För att undvika och åtgärda fel och brister inom JSB:s verksamhet har alla verksamheter veckovisa arbetsplatsträffar där de noga går igenom hur arbetet fortlöper med pågående ärenden samt vad som behöver förändras avseende bemanning, resurser m.m.. Vidare har enhetscheferna veckovisa gemensamma träffar för att tillsammans analysera, dokumentera samt åtgärda de fel som uppkommer. Alla verksamheter som omfattas av socialtjänstlagen har även handledning som en del i för att få ett externt perspektiv på hur uppdragen genomförs. Slutligen har driftchefen månadsvisa möten med de fackliga organisationerna i syfte av att minimera risker att fler fel och brister uppkommer i verksamheten. Därtill har enhetschefer och driftchef kontakt med respektive myndighetsavdelning och samhällsuppdragsfunktionen för att åtgärda och förebygga att fel och brister uppkommer. 6.4 Utvärdering och uppföljning All verksamhet i JSB planeras utifrån det avtal som tecknas med beställaren året innan, oftast i november månad. Därefter presenteras en årsbudget och mål som verksamheten ska uppnå och genomföra enligt de avtalade överenskommelserna. Ägarstyrelsen godkänner verksamhetens mål och planering samt hur insatserna ska följas upp. Därefter, under löpande verksamhetsår, har verksamheterna månatliga uppföljningar med beställaren (kunden) avseende volymstatistik. Uppföljningarna har fokus på vilka volymer som har utförts och måluppfyllelse. Inom JSB har varje resultatenhet mål och delmål för att kunna mäta av hur utfallet blir på utförda insatser. Det centrala målet för alla resultatenheter är att 80 % av alla utförda insatser ska resultera i nöjda brukare. Detta mäts av flera verksamheter på JSB genom att det genomförs en enkätundersökning på varje avslutat uppdrag. På det sättet erhålls en bild av vilken servicenivå som erbjuds och hur nöjda brukarna är med tjänsterna. 13

14 7. Övriga ambitioner inom verksamheten 7.1 Förebyggande tjänster I socialstyrelsens föreskrifter lämnas inga anvisningar och riktlinjer om hur kvalitetsledningssystemet ska se ut för de förebyggande tjänsterna. JSB har dock uppdrag ifrån beställaren om att bedriva ett generellt och riktat förebyggande arbete. Därför vill organisationen i detta dokument framhålla och betona vikten av ett långsiktigt och professionellt arbete inom detta område. Detta för att säkerställa att kommunens invånare som kommer i kontakt med de förebyggande tjänsterna ska få ett professionell bemötande. För att uppnå dessa ovanstående ambitioner och mål, ska de förebyggande tjänsterna förhålla sig till följande anvisningar inom respektive områden: 1. Tillgänglighet Förebyggarna skall i huvudsak arbeta med uppsökande, riktat och generella insatser utifrån sina olika uppdrag. Detta säkerställer en hög tillgänglighet för barn, ungdomar och familjer samt samverkanspartners. Förebyggarna skall finnas på flera arenor i syfte av att vara lätta att komma i kontakt med samt kunna identifiera behov och möjliggöra långsiktigt samarbete med andra aktörer. Förebyggarna skall även kunna nås via telefon, mail, hemsida och sociala medier. Kontakten med förebyggarna ska ske utifrån ledorden frivillighet och respekt. De skall också arbeta aktivt med att sprida information och kunskap, både genom egna aktiviteter och genom samverkansaktörer. Järfälla Kommun är förebyggarnas arbetsfält och insatser kan variera utifrån vilka behov som finns på kort- och långsiktigt inom arbetsområdet. 2. Samverkan och samarbete Förebyggarna skall i sitt uppdrag initiera och driva samverkan och samarbetet ska ske med relevanta aktörer. Detta för att säkerställa att insatserna når målgrupperna. För att få en bra samverkan och nå ett effektivt samarbete, skall förebyggarna använda sig av förvärvade metoder och relevanta arbetssätt. 3. Handläggning och dokumentation Förebyggarna skall dokumentera på ett sådant sätt så att beställaren får relevant och viktig information i uppföljningen. Detta också för att politiken skall kunna bedöma de kortsiktiga och långsiktiga behoven inom arbetsområdet. 4. Fel och brister i verksamheten Förebyggarna skall upprätthålla rutiner så att fel och brister kan upptäckas i tid i den egna verksamheten. Detta sker främst genom ett strukturerat arbetssätt, exempelvis genom tydliga rutiner, regelbundna verksamhetsmöten och handledning. 14

15 5. Synpunkter och klagomål på verksamheten Förebyggarna omfattas av samma kriterier och regelverk som övrig personal och verksamheter inom JSB (se 5.3 Synpunkter och klagomål). 6. Uppföljning och utvärdering av verksamheten Förebyggarna har i uppdrag tillsammans med verksamhetens ledning att utveckla modeller för uppföljning av hur deras tjänster uppfattas av kommuninvånare, brukare och samverkanspartners. Detta ska sedan avrapporteras till beställaren genom delårsrapportering och vid årsbokslut.. 8. Slutord Kvalitetsledningssystemet kommer att revideras årligen och driftchefen ansvarar för att alla verksamheter följer kraven och riktlinjerna. Driftchefen beslutar om den uppdaterade versionen i och med att budgeten godkänns inför nästkommande verksamhetsår. 15