Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens och socialnämndens åtgärder mot ungdomsarbetslösheten Stefan Wik Britt-Mari Idensjö Februari 2012
2012-02-28 Britt-Mari Idensjö Stefan Wik
Innehållsförteckning 1 Uppdrag 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Uppdrag 1 2 Genomförande 2 3 Iakttagelser 3 3.1 Vilka mål finns för verksamheterna? 3 3.2 Vilka riktlinjer och rutiner finns för samarbetet mellan kommunstyrelsens arbetsmarknadsenhet och socialtjänsten? 4 3.3 Hur samarbetar kommunens enheter med arbetsförmedlingen och näringslivet? 4 3.4 I vilken utsträckning samverkar kommunen med Kalmarsunds gymnasieförbund? 6 3.5 Används EU- medel? 6 3.6 Samordnas insatserna med andra kommuner? 8 3.7 Vilken återrapportering av arbetet med att få arbetslösa ungdomar i arbete erhåller kommunstyrelsen och socialnämnden? 9 3.8 I vilken utsträckning sker uppföljning och utvärdering av resultat från arbetet med arbetslösa ungdomar? 10 4 Revisionell bedömning 12
1 Uppdrag 1.1 Bakgrund De förtroendevalda revisorerna i konstaterar att det är viktigt att insatser sätts in för att minska ungdomsarbetslösheten. Framgångrika åtgärder i arbetet mot arbetslösheten ger ungdomar möjligheter att bli delaktiga och aktiva i samhällsbyggandet samtidigt som kommunens insatser i form av försörjningsstöd minskar. Revisorerna anser att det är angeläget att granska hur kommunen arbetar inom detta område. Arbetsförmedlingens statistik för december månad 2011 och 2010, avseende ungdomar i åldern 20-24 år, visar: Öppet arbetslösa 2011 Öppet arbetslösa 2010 Progr med aktivitetsstöd 2011 Progr med aktivitetsstöd 2010 Riket 35 802 35 528 57 597 56 226 Kalmar län 934 849 1 858 1 704 Kalmar 236 222 499 481 I kommunen är det således 735 ungdomar, som är anmälda som arbetslösa, varav 499 har någon form av insatser via arbetsförmedlingen. 1.2 Uppdrag Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: Bedriver kommunstyrelsen och socialnämnden verksamheter som är ändamålsenliga när det gäller insatser mot ungdomsarbetslösheten? Är kommunstyrelsens och socialnämndens interna kontroll av dessa verksamheter tillräckliga? Kontrollmål/granskningsmål: Vilka mål finns för verksamheterna? Vilka riktlinjer och rutiner finns för samarbetet mellan kommunstyrelsens arbetsmarknadsenhet och socialtjänsten? Hur samarbetar kommunens enheter med arbetsförmedlingen och näringslivet? I vilken utsträckning samverkar kommunen med Kalmarsunds Gymnasieförbund? Används EU-pengar? 1 av 13
Samordnas insatserna med andra kommuner? Vilken återrapportering av arbetet med att få arbetslösa ungdomar i arbete erhåller kommunstyrelsen och socialnämnden? I vilken utsträckning sker uppföljning och utvärdering av resultat från arbetet med arbetslösa ungdomar? 2 Genomförande Granskningen har genomförts genom intervjuer och dokumentstudier. Inom Kalmar kommun har vi intervjuat: presidiet för arbetsmarknadsberedningen kommunchefen socialchefen enhetschef på socialförvaltningen chefen för arbetsmarknadsenheten handläggare på arbetsmarknadsenheten rektorn på Kunskapsnavet rektorn på Axel Weüdelskolan Vi har även genomfört intervjuer med företrädare för Arbetsförmedlingen Swedbank Följande styrdokument och rutinbeskrivningar har ingått i granskningen: s verksamhetsplan för 2011 s delårsrapport i augusti 2011 Kommunledningskontorets internbudget för 2012 Dokumentation över olika projekt Före färdigställande av rapporten har de intervjuade haft möjlighet att sakgranska innehållet. 2 av 13
3 Iakttagelser Kursiverad text innebär att den är kopierad ur hänvisade dokument. 3.1 Vilka mål finns för verksamheterna? Enligt det nationella regelverk, som finns för arbetet med att motverka arbetslösheten i landet, har staten det övergripande ansvaret medan kommunens åtagande är frivilligt. Budget 2011 Politikens förord Vi kommer att fortsätta arbetet med en aktiv arbetsmarknadspolitik. Kalmar ska ha lägre arbetslöshet än riksgenomsnittet och lägst arbetslöshet av våra jämförelsekommuner. Vi kommer även i fortsättningen att satsa på sommarjobb för ungdomar. För de allra flesta blir sommarjobbet en erfarenhet och ett första steg ut på arbetsmarknaden. Mål Uppdrag till Kommunledningskontoret och Kalmarsunds Gymnasieförbund: ska bedriva en aktiv arbetsmarknadspolitik och arbetslösheten ska inte överstiga rikssnittet för ungdomar I delårsbokslutet i augusti 2011 konstateras att ungdomsarbetslösheten fortfarande är hög. Statistiken för visar en något mer positiv bild än för riket. Ingen jämförelse med resultaten i jämförelsekommunerna redovisas i delårsbokslutet. Vid tiden för vår granskning i januari 2012 är inte årsredovisningen för 2011 färdigställd. Budget 2012 Politikens förord... vi fortsätter vår satsning på sommarjobb under 2012. Totalt kommer 600 ungdomar att erbjudas denna möjlighet. Mål Arbetslösheten ska vara lägre än riksgenomsnittet och lägre än i liknande kommuner. Uppdrag- Arbetsmarknadsåtgärder För att möjliggöra särskilda arbetsmarknadsåtgärder avsattes 10 miljoner kronor år 2010. För att kunna fortsätta med detta avsätts ytterligare 21 miljoner kronor för investeringar åren 2012-2014. 3 av 13
Servicenämnden och arbetsmarknadsberedningen får i uppdrag att ta fram arbetsmarknadsprojekt som ska bidra till att blir Bryggornas och strandpromenadernas stad, att gästhamnen fortsätter att utvecklas, att förbättra skolgårdar och att utveckla Kalmar som cykelstad m.m. Uppdraget ska redovisas i kommande uppföljningar. 3.2 Vilka riktlinjer och rutiner finns för samarbetet mellan kommunstyrelsens arbetsmarknadsenhet och socialtjänsten? Enligt intervjuerna finns inga skrivna riktlinjer. Det framgår av intervjuerna med kommunens företrädare att det saknas entydig struktur, som klargör hur ansvaret i arbetet ska fördelas mellan olika förvaltningar samt hur de var för sig ska prioritera olika grupper i arbetet med ungdomsarbetslösheten. Det saknas även riktlinjer för praktisk samverkan mellan arbetsmarknadsenheten och socialtjänsten. Det finns emellertid exempel på mötesplatser där både Arbetsmarknadsenheten och socialtjänsten deltar: Trepartssamtal innebär att handläggare från socialtjänsten och Arbetsmarknadsenheten tillsammans träffar den ungdom, som deltar i projektet RAMP och som även har försörjningsstöd. I styrgruppen för projektet Jobhouse, som drivs av socialtjänsten, ingår representant från Arbetsmarknadsenheten. I den lokala samverkansgruppen inom samordningsförbundet deltar socialtjänsten och Arbetsmarknadsenheten tillsammans med Landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. 3.3 Hur samarbetar kommunens enheter med arbetsförmedlingen och näringslivet? Kommunens samarbete med Arbetsförmedlingen regleras i Förordning om Arbetsförmedlingens samarbete med kommuner om arbetsmarknadspolitiska program (2007:1364). Där framgår att Arbetsförmedlingen får ingå en överenskommelse med en kommun om anordnande av arbetsmarknadspolitiska insatser eller aktiviteter i fall då lagen om offentlig upphandling (2007:1091) inte är tillämplig. Arbetsförmedlingen centralt lägger ut en anbudsförfrågan för att nå så kallade kompletterande aktörer och då kan endast privata aktörer komma i fråga. Uppdraget till dem som tecknar avtal innebär att de under 6 månader åtar sig att t.ex. ge berörda ungdomar: stöd i kontakter med arbetsgivare utbildning i utformning och innehåll i ett CV hjälp vid sökande av praktikplats 4 av 13
Arbetsförmedlingen centralt har för Arbetsförmedlingen i Kalmar tecknat om avtal med följande kompletterande aktörer: Lernia Academia Eductus Arbetslivsresurs samt Folkuniversitetet Avtalet innebär att de kompletterande aktörerna ska kunna ta emot 201 ungdomar per månad för olika typer av insatser under sex månader. Avtalet mellan Arbetsförmedlingen i Kalmar och de kompletterande aktörerna omfattar inga åtaganden för. Arbetsförmedlingen får ingå en överenskommelse med en kommun om anordnande av insatser eller aktiviteter om det efter ett upphandlingsförfarande visar sig att någon annan lämplig aktör för insatserna eller aktiviteterna inte finns. Under år 2011 har Arbetsförmedlingen och inte haft något avtal om insatser för arbetslösa ungdomar. Arbetsförmedlingen har bedömt att regelverket inte tillåter avtal med angående arbetslösa ungdomar. Frågan har diskuterats vid ett flertal tillfällen och har lyfts med jurister på central nivå inom Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen får medverka i projekt, som kommunerna anordnar för att minska arbetslöshet. Se kapitel 3.5 om EU-medel och projektet RAMP. Arbetsmarknadsenheten och näringslivskontoret inom samt Arbetsförmedlingen och Kalmarsunds Promotion ingår i ett nätverk som initierats av Swedbank. Syftet är att förmå arbetsgivare att erbjuda praktikplatser till unga arbetslösa, 18-24 år, som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. I intervjuerna framkommer att det idag är stor konkurrens om praktikplatserna. Utöver Arbetsmarknadsenheten letar de kompletterade aktörerna efter praktikplatser och Socialförvaltningen söker sina praktikplatser, vilket till viss del sker i samarbete med Kalmar arbetsgivarring. Dessutom söker socialförvaltningen praktikplatser för personer som ska erbjudas sysselsättning enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) samt till personer med psykiska funktionshinder som ska erbjudas sysselsättning enligt SoL (socialtjänstlagen). Någon samordning för att finna praktikplatser mellan kommunens båda enheter, arbetsmarknadsenheten och socialförvaltningen, eller övriga aktörer förekommer inte. Inom gymnasieskolan och Komvux samt inom utbildningar som anordnas av privata aktörer ingår krav eller önskemål om praktik för unga som inte är etablerade på arbetsmarknaden. Arbetsgivare som tar emot praktikanter får ingen ersättning. Det är först när en arbetsgivare anställer en person med funktionshinder, som påverkar arbetsförmågan, som anställningsstöd kan bli aktuellt. 5 av 13
När man skriver in sig på Arbetsförmedlingen har man från dag 1 tillgång till en arbetsförmedlare som kan ge coachstöd. Om den unge har rätt till A-kasseersättning betalas denna ut efter fem karensdagar och efter 90 dagar erbjuds plats i UGA (jobbgaranti för unga). Därutöver kan Arbetsförmedlingen erbjuda ytterligare stöd genom flera olika resurser. I kapitel 3.5 redovisas projekt där samarbetar med Arbetsförmedlingen och privata aktörer. 3.4 I vilken utsträckning samverkar kommunen med Kalmarsunds Gymnasieförbund? Kommunens uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år ligger under Kalmarsunds Gymnasieförbund. Förbundet har regelbundna möten med Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsenheten och socialtjänsten för att gå igenom läget i ungdomsgruppen. I gymnasieförbundets uppdrag ingår att följa upp vad samtliga ungdomar upp till 20 år sysslar med. Om det finns individer, som förbundet inte vet något om trots upprepade försök till kontakt, lämnas namnen till Arbetsmarknadsenheten som får spåra vidare. Under år 2011 gällde det åtta personer. Efterforskningarna visade att ett par var inskrivna på gymnasier utanför Gymnasieförbundet, någon hade skyddad identitet, en annan hade flyttat och ett par ville inte ha någon kontakt. Prova på praktik (PPP) för gymnasieungdomar innebär ingen samverkan men genomförs under sommarmånaderna och riktar sig till alla ungdomar som gått ut första året på gymnasiet. Samtliga förvaltningar och bolag inom kommunen, och i viss mån även föreningslivet, erbjuder praktikplatser till dem som är folkbokförda i och som inte själva skaffat sommarjobb hos privata arbetsgivare. Alla som söker PPP erbjuds tre veckors praktikjobb på halvtid. Drygt 400 ungdomar deltog sommaren 2011. Ersättningen de får är 1050 kronor per vecka. 3.5 Används EU- medel? RAMP är ett projekt som finansieras av EU. I projektet ingår sex kommuner: Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Lessebo, Mörbylånga, och Nybro. Dessutom deltar Arbetsförmedlingen Södra Kalmar län, Arbetsförmedlingen Lessebo samt Försäkringskassan Södra Kalmar län. Beroende på hur länge deltagarna i projektet varit arbetslösa får de ersättning antingen från Arbetsförmedlingen via Försäkringskassan eller från socialtjänsten. Varje kommun har sitt eget delprojekt med egen utformning men kommunerna samarbetar och drar nytta av varandras erfarenheter och kompetenser. Projektet startade i januari 2011 och ska avslutas 30 april 2013. Syftet med RAMP- projektet i Kalmar är att få fler unga att komma närmare jobb eller studier. De unga ska presenteras yrken och yrkesområden på nya sätt och ges nya bilder av ett yrke. 6 av 13
I Kalmar kunde RAMP-projektet börja intagning av ungdomar i maj 2011. Vägledare från Arbetsmarknadsenheten och Kunskapsnavet möter tillsammans de ungdomar som väljer RAMP. I Kalmarprojektet kan 20 ungdomar vara inskrivna i RAMP samtidigt. En del av dem behöver kontakt med vägledarna flera gånger i veckan medan det räcker med en gång per vecka för andra. De ungdomar som ingår i RAMP får individuellt och motiverande stöd av handläggarna. När den enskilde bedöms vara mogen för att komma i utbildning eller i någon form av arbete slussas den unge till någon sysselsättningsaktivitet som ordnas inom kommunen, kommunalt bolag eller i en verksamhet som drivs i privat regi. För de ungdomar som under en lång tid varit arbetslösa och som behöver sysselsättning förekommer det att den unge får inleda sysselsättningen med tillrättalagd praktik inom kommunen för att sedan ta steget över i den privata verksamheten. Sedan starten och fram till juluppehållet 2011 har 44 personer deltagit. Av dessa har 13 avslutats för att gå till kortare eller längre anställning medan 6 har gått vidare till studier. Sammanlagt har sju personer slutat av andra skäl och bland dem finns några som flyttat från orten och några som har så stora behov att de har remitterats till arbetspsykolog för en fördjupad utredning. För att få vara med gäller: att vara under 30 år att vara yrkesobestämd att ej ha avslutat gymnasiet att vara inskriven på Arbetsförmedlingen och delta i jobbgarantin för ungdomar (UGA) eller Jobb och Utvecklingsgarantin (JOB) Projektet erbjuder bland annat: vägledningssamtal vägledningstester studiebesök hos olika arbetsgivare och utbildningssamordnare praktik Socialförvaltningen har samlat sina insatser för att minska ungdomsarbetslösheten i det så kallade Resurshuset. Förutom den fasta verksamheten som finansieras av egna medel pågår i januari 2012 tre ESF-projekt (europeiska socialfonden). Tillträde till verksamheterna har individer som erhåller försörjningsstöd. Arbetsförmedlingen och försäkringskassan är delfinansiärer i ESF-projekten. Jobhouse är ett ESF- projekt inom socialförvaltningen. Målet är att personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ska hjälpas dit utifrån sina egna förutsättningar. Av dem som deltar ska 70 procent komma närmare arbetsmarknaden antingen genom en anställning, en riktad yrkesutbildning eller längre studier. De metoder som används är coachning och empowerment. Definitionen av begreppet empowerment är inte helt lätt att beskriva kortfattat men innebär bland annat att en individ i en orga- 7 av 13
nisation, stat eller annan grupp skall känna makt över sin egen situation och sina arbetsuppgifter. Enkelt uttryckt: En metod som bidrar till att skapa en stark självbild. Hittills har 60 personer deltagit varav 30 är i åldrarna 16-26 år. Projektet startade med en mobiliseringsfas i januari 2011 och kunde ta emot deltagare i maj 2011. Avslutning ska ske under 2013. I utvärderingen för 2011 hade 5 slutat på grund av arbete 5 slutat på grund av studier 2 slutat av andra skäl Lusthuset har som mål att långtidssjukskrivna eller de som varit långtidssjukskrivna och som har stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden ska få nya möjligheter. Genom Lusthuset får deltagarna vara med i motivationskurser och orienteringskurser. Ambitionen är att 90 procent ska uppnå målen enligt sina egna handlingsplaner för studier, arbete eller praktik. Övriga 10 procent ska gå till andra projekt eller utredning. Lärlingsplatser erbjuds på prov under två månader inom områdena handel, vård och omsorg. Unga Kalmar är ett projekt som ägs av Folkuniversitetet med socialförvaltningen och försäkringskassan som medaktörer. Starten skedde i januari 2011 och avslutningen är planerad till april 2013. Målgruppen är individer mellan 18-29 år med psykiska funktionshinder. Målen är: att minst 70 procent av dem som erbjuds projektets resurser ska ta del av dem att deltagarna ska bli anställningsbara att minst 50 procent av dem som deltar har gått vidare till arbete, studier eller annan försörjning t.ex. projekt där försäkringskassa, arbetsförmedling och landstinget deltar. Resultatet från Unga Kalmar är att hittills har en person gått vidare till studier. 3.6 Samordnas insatserna med andra kommuner? Projektet RAMP, som redovisas i kapitel 4.5, är exempel på en samverkan mellan Borgholms, Emmaboda, Kalmar, Lessebo, Mörbylånga, och Nybro kommuner, där Nybro kommun är projektägare. 8 av 13
Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för vuxenutbildningen i kommunen. Samarbete sker med Mörbylånga och Torsås kommuner. Detta samarbete styrs av Styrelsen för vuxenutbildningen i Kalmar, Mörbylånga, och Torsås. Samarbetet regleras genom avtal och styrelsen beslutar bland annat om fördelningen av resurser inom vuxenutbildningen. Av förbundsordningen för Kalmar Gymnasieförbund framgår att Kalmarsunds Gymnasieförbund ska vara huvudman för följande utbildningsområden: svenska för invandrare, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och grundläggande vuxenutbildning. Vid Kunskapsnavet får den enskilde vägledning och information om utbildning inom hela vuxenutbildningen. Där finns broschyrer och material om kommunal vuxenutbildning, folkhögskolor, studieförbund, yrkeshögskola samt högskolor och universitet. Det finns också material från Centrala Studiestödnämnden (CSN) samt arbetsförmedlingens kundarbetsplats. Regelbundet finns vägledare vid Kunskapsnavets filialer på arbetsförmedlingen i Kalmar, Torsås och Färjestaden. 3.7 Vilken återrapportering av arbetet med att få arbetslösa ungdomar i arbete erhåller kommunstyrelsen och socialnämnden? Ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott får varje månad via mejl en tabell som visar hur arbetslösheten ser ut i jämfört med riket. Tabellerna nedan visar resultaten för december 2011. En gång per år redovisar Arbetsmarknadsenheten sitt arbete och sina resultat i kommunstyrelsens arbetsutskott. Då finns möjlighet till diskussioner, som i sin tur kan påverka hur mål och uppdrag diskuteras i kommande budgetarbete. Tabell 1: Arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % i december 2011. Siffrorna inom parentes redovisar arbetslösheten samma månad föregående år. Ungdomar 18-24 år Ungdomar 18-24 år Riket 10,4 (10,2) Växjö 12,3 (12,3) Kalmar 9,7 (9,7) Karlskrona 15,4 (15,2) Kristianstad 15 (14,6) Halmstad 10,4 (10,3) 9 av 13
Tabell 2: Arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % i december 2011. Siffrorna inom parentes redovisar arbetslösheten samma månad föregående år. Ungdomar män 18-24 år Män 18-24 år Riket 11,5 (10,9) Växjö 13,1 (12,4) Kalmar 12,1 (11,8) Karlskrona 16,6 (15,7) Kristianstad 17,2 (16,4) Halmstad 11,4 (11,2) Tabell 3: Arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % i december 2011. Siffrorna inom parentes redovisar arbetslösheten samma månad föregående år. Ungdomar kvinnor 18-24 år Kvinnor 18-24 år Riket 9,3 (9,3) Växjö 11,5 (11,3) Kalmar 7,4 (7,1) Karlskrona 13,9 (13,3) Kristianstad 12,9 (12,9) Halmstad 9,5 (8,6) Socialnämnden får cirka två gånger per år en redovisning av hur socialförvaltningen arbetar med unga arbetslösa. All verksamhet som berör dem är förlagd till det s.k. Resurshuset, såväl permanent verksamhet som projekt av olika slag. Under våren 2011 gavs information och rapportering i samband med att socialnämnden gjorde studiebesök på Resurshuset. Eu-projekten rapporteras varje månad till ESF enligt särskilda krav som ställs när medlen beviljas. Socialnämnden erhåller inte samtliga månadsrapporter om de inte särskilt efterfrågas men slutrapporten ställs alltid till både ESF och socialnämnden. 3.8 I vilken utsträckning sker uppföljning och utvärdering av resultat från arbetet med arbetslösa ungdomar? I delårsbokslut och årsberättelse redovisas i vad mån kommunen uppnått målen för att komma tillrätta med arbetslösheten i kommunen. I december 2009 beslutade kommunfullmäktige att tillsätta Arbetsmarknadsberedningen. I protokollet 2009 12 21 läser vi: 10 av 13
1. För att fokusera och följa arbetet mot utanförskap och arbetslöshet beslutar kommunfullmäktige att tillsätta en beredning som ska - följa de arbetsmarknadspolitiska frågorna i kommunen - lämna förslag på hur det går att förbättra möjligheterna till arbete/sysselsättning för personer med svag ställning på arbetsmarknaden. 2. För beredningen för arbetsmarknadsfrågor ska gälla följande: Den ska bestå av sju ledamöter (inga ersättare) och ska utses bland kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare. Ledamöterna ska erhålla sammanträdesarvoden enligt bestämmelserna om ersättning till s förtroendevalda. Beredningen ska biträdas av arbetsmarknadsenhetens chef. Beredningen ska tillsättas för tiden 1 januari 2010-31 december 2011. Beredningen kan anlita externa experter för uppdraget. Beredningens budget uppgår till 100.000 kronor per år. Beredningen ska rapportera till kommunstyrelsens arbetsutskott/kommunstyrelsen. Beredningen har haft sammanträde varannan månad. Vid varje möte ger Arbetsmarknadsenheten en lägesrapport med aktuell statstik samt rapporterar om kommande insatser. Rapporteringen till kommunstyrelsen sker så som finns beskrivet i de två första styckena i kapitel 3.7. Uppdraget till beredningen har förlängts att gälla hela mandatperioden, till och med 2014. Mätningar av kundnöjdhet genomförs via Arbetsmarknadsenheten på samtliga arbetsmarknadsinsatser som enheten ansvarar för. Två medarbetare inom Resurscenter har i skriften Där viljan finns går en väg redovisat utvärdering av verksamheten. Politiker inom majoriteten - kommunalrådet, ordförande i socialnämnden, ordförande i beredningen - har genomfört två möten där tjänstemän inom såväl offentlig som privat verksamhet deltagit. Det övergripande syftet har varit att hitta former för samverkan. Enligt intervjuerna har diskussionerna bland annat berört möjligheterna att hitta former för gemensamma ESF- projekt och att skapa samverkan i arbetet med att ta fram praktikplatser. Vid senaste mötet, i januari 2012, tillsattes en arbetsgrupp med uppdraget att beskriva förutsättningar och former för samarbete. Arbetet ska redovisas i maj 2012. 11 av 13
4 Revisionell bedömning Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: Bedriver kommunstyrelsen och socialnämnden verksamheter som är ändamålsenliga när det gäller insatser mot ungdomsarbetslösheten? Är kommunstyrelsens och socialnämndens interna kontroll av dessa verksamheter tillräckliga? Vår bedömning är Kommunstyrelsen och socialnämnden bedriver verksamheter som är ändamålsenliga när det gäller insatser mot ungdomsarbetslösheten. Kommunstyrelsens och socialnämndens styrning och interna kontroll av dessa verksamheter bör förbättras. Vi grundar vår bedömning på följande: Vår sammantagna bedömning är att har mål som syftar till att motverka arbetslösheten bland ungdomar. Målen är mätbara och följs upp fortlöpande. Såväl socialförvaltningen som Arbetsmarknadsenheten gör, var för sig, förtjänstfulla insatser som väl tillgodoser behoven hos de grupper som behöver stöd och hjälp för att komma närmare arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsenheten har sedan länge ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen där de tagit tillvara varandras kompetenser. Tillsammans har de utvecklat förtroendefulla kontakter med de företag som ställer upp med praktikplatser. Trots att förutsättningarna för samverkan har förändrats genom ny lagstiftning, finns viljan till att skapa nya rutiner. Socialförvaltningen har samlat sina resurser i ett Resurscenter där de utvecklat metoder och kompetens för att möta och hjälpa människor som varit utanför arbetsmarknaden en längre tid eller som aldrig har varit i arbete. I olika projekt samverkar förvaltningen med externa aktörer. I ett flertal projekt används möjligheten att få förstärkning av resurser via EU- medel. Genom samverkan med andra kommuner breddas utbud och kompetens som kommer unga arbetslösa tillgodo. Vår bedömning är att uppfyller sitt uppföljningsansvar genom Kalmarsunds Gymnasieförbund. Vi är kritiska till kommunstyrelsens och socialnämndens styrning och uppföljning av verksamheten. Vi konstaterar: 12 av 13
Kommunstyrelsen och socialnämnden arbetar sida vid sida och därför finns anledning att ifrågasätta om någon politisk instans har en helhetsbild av insatserna som görs för unga arbetslösa. Vi saknar struktur, riktlinjer och rutiner vad gäller styrning, ansvarsfördelning, resursfördelning och uppföljning. Enligt vår uppfattning bör huvudansvaret för arbetsmarknadsinsatserna ligga på en nämnd. Då kan det lärande, som utvärderingar i respektive projekt ger upphov till, vägas samman för att ge underlag för kommande beslut i budgetarbetet och den ekonomiska planeringen. Arbetsmarknadsberedningen har ingen styrande funktion utan ska enligt uppdraget lämna förslag till förbättringar samt rapportera till kommunstyrelsen och dess arbetsutskott. Vi har inte kunnat finna några insatser utöver den statistik som Arbetsmarknadsenheten levererar. Det saknas skrivna dokument såsom riktlinjer och rutiner som syftar till att kvalitetssäkra samordningen mellan de olika förvaltningarna. Dessutom skulle riktlinjer och rutiner underlätta för nyanställda att hitta rätt i förväntningar om hur samarbetet ska utvecklas. Konkurrensen om praktikplatserna är mycket stor och här ser vi behov av samordning. Det är inte tillfredsställande att privata arbetsgivare får flera olika samtal med önskemål om praktikplatser. Enligt vår uppfattning skulle en samordning i arbetet med att rekrytera praktikplatser vara mer ändamålsenlig. 13 av 13