Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren
Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr. I sklans lärplan står det att undervisningen ska genmsyras av internatinalisering för att elever ska få ett internatinellt perspektiv. Vi har studerat hur fyrkantens gymnasiesklr ch gymnasieprgram arbetar med internatinalisering samt m internatinella prjekt fungerar sm marknadsföring för en gymnasieskla eller ett gymnasieprgram. Vi har använt ss av litteraturstudier, genmfört en enkätundersökning med elever från årkurs ni samt intervjuat rektrer från fyrkantens gymnasiesklr. I resultatet framgår det att alla gymnasiesklr i fyrkanten arbetar med internatinalisering men det sker på lika sätt ch i varierande utsträckning. Vi såg att många gymnasiesklr ch gymnasieprgram använder sig av internatinella prjekt för att ge sina elever ett internatinellt perspektiv. Resultatet visar att en del gymnasiesklr ch gymnasieprgram använder sig av internatinella prjekt i sin marknadsföring medan andra anser att det inte fungerar i marknadsföringssyfte. Abstract This study is abut the internatinalizatin f Luleå, Piteå, Älvsbyn and Bden s high schls. The schl curriculum states that educatin shuld include internatinalizatin in rder t give the students an internatinal perspective. We have studied hw the high schls and high schl prgrams wrk with internatinalizatin and if internatinal prjects can wrk as marketing fr a high schl r a high schl prject. We have used literature studies, made a questinnaire survey with students frm 9 th grade and interviewed headmasters frm the high schls. In the result it appears that all f the high schls wrk with internatinalizatin but it ccurs in different ways and in varius extents. We saw that many high schls and high schl prgrams are using internatinal prject t give their students an internatinal perspective. The result shws that sme f the high schls and high schls prgrams are using internatinal prgrams in their marketing while thers believe that it des nt wrk fr prmtinal purpses.
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte ch frågeställning... 1 3. Metd... 1 3.1 Val av metd... 1 3.2 Genmförande... 3 3.3 Urval ch avgränsning... 3 4. Bakgrund... 3 4.1 Vad är internatinalisering?... 3 4.2 Histriskt perspektiv utveckling i internatinella rganisatiner... 4 4.3 Vad säger frskningen?... 4 4.4 Utveckling av internatinalisering i Sverige... 5 4.5 Vad säger Sklverket?... 6 4.6 Internatinalisering i gymnasiesklr... 6 5. Resultat... 7 5.1 Resultat från den kvantitativa enkätundersökningen... 7 5.2 Tlkning av enkätundersökningens resultat... 8 5.3 Brister i enkätundersökningen... 9 5.4 Resultat från intervjuer av rektrer... 9 5.4.1 Resultat av intervjuer med rektrer i Bden... 9 5.4.2 Resultat av intervjuer med rektrer från Luleå... 10 5.4.3 Resultat av intervjuer med rektrer från Piteå... 10 5.5 Tlkning av intervjuer med rektrer... 11 5.6 Brister i intervjuer med rektrer... 11 6. Diskussin... 11 6.1 Diskussin utifrån resultat... 11 6.2 Relevans för Eknmiprgrammet... 13 6.3 Vidare frskning... 13 Källhänvisning... Bilagr... Bilaga 1 - Enkät Gymnasiearbete... Bilaga 2- Tidningsartikel... Bilaga 3- Intervju...
1. Inledning Vi är två snart färdigutbildade elever på Eknmiprgrammet sm har varit en del av ett internatinellt prjekt mellan fem eurpeiska länder. Detta prjekt ansåg vi var både väldigt lärrikt ch en rlig upplevelse sm gav ss en inblick i hur andra eurpeiska ungdmar lever ch studerar. Vårt prjekt kallades för EFREC (Entrepreneurship fr the respnsible Eurpean Citizen) med syftet att vi skulle arbeta fram bl.a. en business mdel canvas. Alla elever från dessa fem länder (Sverige, Nrge, Belgien, Tyskland ch Frankrike) fick ta emt en eurpeisk student från ett annat land ch leva med studenten under en vecka. Vi båda fick chansen att resa till Nîmes i södra Frankrike där vi fick b hs en värdfamilj ch uppleva deras vardag under en vecka. Denna upplevelse var väldigt givande ch gav ss en inblick i Frankrikes kultur ch vardag. Vår upplevelse av prjektet gjrde att vi blev intresserade av att ta reda på hur gymnasiesklr i fyrkanten arbetar med internatinalisering. Vi vill även ta reda på m internatinella prjekt kan fungera sm marknadsföring av en gymnasieskla eller ett gymnasieprgram. 2. Syfte ch frågeställning Syftet med denna uppsats är att lyfta fram internatinaliseringens viktiga plats i undervisningen samt hur arbetet med internatinalisering praktiseras i fyrkantens gymnasiesklr. Vi vill även undersöka m internatinella prjekt fungerar sm marknadsföring för gymnasieprgram i fyrkantens gymnasiesklr. Våra frågeställningar är: - Hur arbetar gymnasiesklr ch gymnasieprgram i fyrkanten med internatinalisering? - Fungerar internatinella prjekt sm marknadsföring för ett gymnasieprgram eller en gymnasieskla? 3. Metd 3.1 Val av metd För att få svar på vår frågeställning har vi använt ss av kvantitativa undersökningar i denna studie. Vi har genmfört en enkätundersökning sm riktade sig till elever i 1
årskurs ni. Vi ville undersöka elevers attityd till internatinella prjekt ch m det är en betydande faktr inför valet av gymnasieskla ch gymnasieprgram. Eleverna svarade på samma enkät ch blev ställda samma frågr 1. När enkäterna var genmförda samlade vi in ch sammanställde svaren ch gjrde diagram av resultatet. Vi har även genmfört intervjuer med rektrer från alla gymnasiesklr inm fyrkanten 2. I dessa intervjuer har vi undersökt m gymnasiesklr eller särskilda gymnasieprgram arbetar med internatinella prjekt. Vi har granskat hur ch på vilket sätt gymnasiesklr samt gymnasieprgram arbetar med internatinalisering. Rektrerna svarade även på m internatinella prjekt attraherar mer ungdmar till att söka till en viss gymnasieskla eller gymnasieprgram. Alla rektrer genmförde likadana intervjuer ch blev ställda samma frågr 3. När intervjuerna var genmförda sammanställde vi svaren ch tlkade dessa för att få fram ett resultat. I kapitlet Bakgrund har vi använt ss av litteraturstudie ch studerat rapprten Internatinalisering i sklan en studie av internatinaliseringsarbete ch elevers erfarenheter av deltagande i ett utbytesprjekt. Vi har använt denna rapprt sm material för att tlka ch ta reda på hur gymnasiesklr i Sverige arbetar med internatinalisering. Vi har även använt denna källa för att utreda hur arbetet med internatinalisering sett ut i ett histriskt perspektiv. En annan rapprt vi använt vid litteraturstudie är Internatinaliseringsbegreppet i grundsklan: en dkumentanalys. Denna rapprt använde vi för att granska hur utvecklingen av internatinaliseringen skett i Sverige men även för att utreda vad frskningen säger m effekten av internatinaliseringsarbeten. Vi har studerat Sklverkets publikatin sm litteraturstudie Lärplan, examensmål ch gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskla 2011 för att undersöka vad gymnasiesklans värdegrund säger m internatinaliseringsarbeten samt internatinella prjekt. 1 Se bilaga 2. 2 Luleå, Piteå, Bden ch Älvsbyn är ett mråde sm kallas för fyrkanten. 3 Se bilaga 1. 2
3.2 Genmförande I början av höstterminen anrdnade vi ett event på Björknäsgymnasiet i Bden. Vi kallade eventet för After Schl ch vi bjöd in elever från hela eknmiprgrammet, eknmilärare, rektrer, föräldrar ch press. Under eventet talade den ansvariga läraren m vårt internatinella prjekt. Vi presenterade vad vi hade gjrt hittills på våra internatinella utbyten samt vad vi hade fått för lärdmar. Vi genmförde även en intervju med andra elever sm gjrt samma utbyte för att undersöka vad deras upplevelse var. Sedan frtsatte vi eventet med att gör en gemensam aktivitet sm var ett Eurquiz sm innehöll frågr m EU ch de internatinella länder vi besökt. Vi avslutade eftermiddagen med att bjuda på egengjrda belgiska våfflr. Vår andra aktivitet var under Björknäsgymnasiets öppet hus. Vi valde att ta tillfället i akt för att utföra vår enkätundersökning eftersm vår målgrupp redan fanns på plats. Under förmiddagen talade vi med elever från årskurs ni ch delade ut våra enkäter. Vi blev nöjda över att så många elever valde att delta i vår undersökning. Den tredje ch sista aktiviteten vi genmfört var när vi intervjuade rektrer från alla gymnasiesklr i fyrkantens mråde. Vi valde att göra vår intervju via mail eftersm vi insåg att vi inte hade möjlighet att bka träff med alla 20 rektrer. 3.3 Urval ch avgränsning Vi bestämde ss tidigt för att arbeta med hur lika sklr arbetar med internatinalisering ch m internatinella prjekt attraherar elever till att välja en viss gymnasieskla eller gymnasieprgram. Vi insåg att vi behövde avgränsa vårt mråde ch beslutade därför att endast undersöka gymnasiesklr inm fyrkanten. Vårt val av infrmanter styrdes av vår avgränsning ch fick därför bli alla rektrer för gymnasiesklr i fyrkantens verksamheter. Urvalet av elever från årskurs ni sm deltg i vår enkätundersökning skedde slumpmässigt. Vi valde att genmföra vår enkätundersökning vid ett tillfälle där vår målgrupp fanns på plats. 4. Bakgrund 4.1 Vad är internatinalisering? I en rapprt från sklverket 4 framgår det att internatinalisering har många lika innebörder. Arbetet med internatinalisering innebär att man arbetar över gränser. 4 Internatinalisering i sklan. Rapprt. Sida 15. 2016-02-17. http://hdl.handle.net/2077/19917. 3
Dessa gränser kan vara både över sklmiljöns gränser, staden man br i ch Nrden. Det betyder att man ska förankra sklans värdegrund hs eleverna. Arbetet med internatinalisering handlar även m att elever ska utvecklas sm individer ch internatinaliseringsarbetet kan användas sm ett medel för persnlig utveckling. Internatinaliseringsarbetet bidrar till att skapa lugn ch harmni på sklan samt att förmedla alla människrs lika värde. Detta bidrar till att eleverna blir tryggare ch får en ökad förståelse för sin egen kultur ch mgivning. 4.2 Histriskt perspektiv utveckling i internatinella rganisatiner UNESCO är en internatinell rganisatin för utbildning, vetenskap ch kultur. Organisatinen bildades år 1945 ch är ett av Förenta natinernas 15 fackrgan. 5 En av UNESCO: s tyngdpunkter blev undervisning för internatinell förståelse efter andra världskrigets slut. Målet med undervisningen är att förmedla kunskaper m andra länder för att förebygga främlingsfientlighet ch intlerans. För att skapa frtsatt fred i världen ch undvika ett tredje världskrig vill UNESCO genm undervisning att människan ska utveckla en psitiv ch förstående attityd till främmande flk. 6 4.3 Vad säger frskningen? I en studie har effekten av internatinaliseringsarbeten undersökts. Undersökningen visar att sklan ska förmedla psitiva ch utvecklande kulturmöten mellan elever med lika kulturella bakgrunder. För att få förståelse för andra kulturer är det viktigt att elever i sklan får ta del av andra kulturer i sin undervisning. Interkulturella sklkntakter kan bidra till en ökad förståelse ch respekt för andra kulturer. I en annan undersökning framkmmer det att det finns vissa svårigheter sm kan uppstå i samband med internatinella kntakter. Dessa svårigheter kan vara språkmässiga men även likheter i kultur ch tekniska prblem. De psitiva effekterna av internatinella kntakter är ökad förståelse för andra kulturer, bättre språkkunskaper ch ökad IT-kmpetens. En tredje studie visar att det uppkm svårigheter i att skapa en internatinell kntakt sm förblir långvarig ch regelbunden. Detta på grund av att i de flesta fall står 5 UNESCO. Wikipedia. 2016-02-10. https://sv.wikipedia.rg/wiki/unesc. 6 Internatinalisering i sklan. Rapprt. Sida 11. 2016-02-10. http://hdl.handle.net/2077/19917. 4
endast en lärare sm ansvarig för kntakten vilket innebär en str risk för att kntakten bryts vid den ansvariga lärarens frånvar. Den internatinella kntakten har större chans till att bli långvarig m lärarna möts persnligen. I en rapprt m internatinell sklsamverkan genm EU 7 har lärare intervjuats. Denna intervju visade att en del av lärarna tenderar att se internatinella samarbeten sm extra arbete utöver den rdinära undervisningen. Det framgår att vissa sklr har annat sm pågår i verksamheten sm upptar lärarnas tid vilket medför att det inte finns ng med tid eller energi för att starta internatinella samarbeten med andra länder. 4.4 Utveckling av internatinalisering i Sverige Det var rganisatiner sm FN ch UNESCO på 50-talet sm förverkligade att Sverige fick undervisning i internatinell förståelse. Sverige var ett av femtn länder sm startade en ASPRO-verksamhet 8. Sklöverstyrelsen ch svenska UNESCO-rådet samarbetade på 60-talet för att utveckla handledningar för undervisning i internatinell förståelse. När lärplanen för 1962 lanserades hade den blivit påverkad av detta ch undervisning för internatinell förståelse ch internatinellt medansvar fick ett strt utrymme. I slutet av 60-talet diskuterades det på allvar m undervisning för internatinell förståelse. Denna utveckling skedde tackvare ökat infrmatinsflöde mellan länder, ökad invandring ch u-landsprblem. 9 En annan rganisatin sm arbetar med liknande mål är Eurparådet. De bildades efter andra världskriget ch hade sm syfte att främja samarbete ch enhet mellan lika länder i Eurpa. Eurparådets inriktar sig på samarbete inm utbildning ch kultur mellan medlemsländerna. Syftet är att skapa ömsesidig förståelse ch respekt för varandras kulturer. 10 Eurparådet ägnar sig åt prjekt sm gäller interkulturella ch mångkulturella frågr i undervisningen. Den interkulturella undervisningen grundar sig på att etablera det sciala samspelet ch kntakten mellan individer. Den mångkulturella undervisningen tar upp kulturmråden sm mat, musik ch traditiner. 7 Internatinaliseringsbegreppet i grundsklan: en dkumentanalys. Rapprt. Sida 3. 2016-02-17. http://hig.diva-prtal.rg/smash/get/diva2:208751/fulltext01. 8 ASPRO står för The Asssiated Schls Prject in Educatin fr Internatinal Understanding. 9 Internatinalisering i sklan. Rapprt. Sida 12. 2016-02-17. http://hdl.handle.net/2077/19917. 10 Internatinalisering i sklan. Rapprt. Sida 11. 2016-02-10. http://hdl.handle.net/2077/19917. 5
4.5 Vad säger Sklverket? Sklverket anser att internatinalisering i den svenska sklan bör främjas ch är därför en viktig del i sklans värdegrund: Det svenska samhällets internatinalisering ch den växande rörligheten över natinsgränserna ställer höga krav på människrs förmåga att leva med ch inse de värden sm ligger i en kulturell mångfald. Sklan är en scial ch kulturell mötesplats, sm har både en möjlighet ch ett ansvar för att stärka denna förmåga hs alla sm verkar där. Förtrgenhet med Sveriges kultur ch histria samt det svenska språket ska befästas genm utbildning i många av sklans ämnen. En trygg identitet ch medvetenhet m det egna ch delaktighet i det gemensamma kulturarvet stärker förmågan att förstå ch leva sig in i andras villkr ch värderingsgrunder. Sklan ska bidra till att elever får en identitet sm kan relateras till intet bara det specifik svenska utan ckså det nrdiska, det eurpeiska ch ytterst det glbala. Internatinella kntakter ch utbildningsutbyte med andra länder ska främjas. 11 Sklverket anser även att det är sklans uppdrag att ge elever ett internatinellt perspektiv i sin utbildning: Ett internatinellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett glbalt sammanhang ch för att skapa internatinell slidaritet. Undervisningen i lika ämnen ska ge eleverna kunskaper m den Eurpeiska Uninen ch dess betydelse för Sverige samt förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kntakter över natinsch kultur gränser. Det internatinella perspektivet ska ckså bidra till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inm landet. 12 4.6 Internatinalisering i gymnasiesklr Gymnasiesklr arbetar med internatinalisering på lika sätt. Det kan vara sklutbyten, lärarutbyten ch teman. Detta kan variera berende på sklans förutsättningar ch elevers behv. Vanligast är att man arbetar med utbyten mellan länder i språkundervisningen. Utbytena kan vara både digitalt genm mail, blgg, chatt ch vides men även fysiska möten mellan elever från lika länder. Sklrnas 11 Sklverket. (2011). Lärplan, examens mål ch gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskla 2011. Sklverket. Sida 5. 12 Sklverket. (2011). Lärplan, examens mål ch gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskla 2011. Sklverket. Sida 7. 6
inriktningar på prjekt kan variera utifrån intresse såsm: sprt, musik, näringsliv, kultur eller miljö. 13 Gymnasiesklr kan även söka bidrag från lika prgram sm arbetar med internatinella utbyten mellan lika länder. Ett sådant prgram är Erasmus+ sm har syftet att mdernisera utbildning mellan lika länder. Detta prgram skapar möjlighet för 4 miljner eurpéer att studera ch arbeta utmlands. Erasmus+ stödjer partnerskap över gränser när det kmmer till utbildning ch vill stötta samarbeten mellan lika länder. 14 5. Resultat 5.1 Resultat från den kvantitativa enkätundersökningen I den kvantitativa enkätundersökningen sm gjrdes tillfrågades elever från årskurs ni m de hade bestämt sig vilket gymnasieprgram de skulle välja samt m de fått tillräcklig infrmatin m vad de lika gymnasieprgrammen erbjuder t.ex. prjekt, inriktningar eller samarbeten. Eleverna tillfrågades även m de skulle bli mer intresserade av ett gymnasieprgram m det hade internatinella samarbeten eller prjekt. I enkätundersökningen granskades även elevers syn på internatinella prjekt. I undersökningen tillfrågades 35 elever sm gick i årskurs ni. Svaren varierade berende på m den tillfrågade redan valt gymnasieprgram eller inte. Elevernas syn på internatinella prjekt spelade str rll m de ansåg att ett gymnasieprgram var mer intressant att välja. Figur 1 visar att 43 % av de sm tillfrågades redan hade bestämt sig vilket gymnasieprgram de skulle välja medan 57 % inte hade bestämt sig. Figur 1 visar sammanställningen av fråga 1 13 Internatinalisering i sklan. Rapprt. Sida 16. 2016-02-10. http://hdl.handle.net/2077/19917. 14 http://ec.eurpa.eu/prgrammes/erasmus-plus/discver/index_en.htm 2016-02-10 7
Figur 2 visar sammanställningen av fråga 2 Figur 2 visar att 91 % av de tillfrågade tyckte att de fått tillräcklig infrmatin m vad de lika gymnasieprgrammen erbjuder såsm inriktningar, samarbeten ch prjekt medan 9 % av eleverna ansåg att de inte fått tillräcklig infrmatin. Figur 3 visar att 77 % svarade ja på frågan m de skulle bli mer intresserad av ett gymnasieprgram m det hade internatinella prjekt medan 23 % svarade nej. Figur 3 visar sammanställningen av fråga 3 Eleverna tillfrågades hur de ser på internatinella prjekt ch det fanns fyra Figur 4 visar sammanställningen av fråga 4 svarsalternativ att välja mellan. 40 % svarade att de ansåg att internatinella prjekt var en rlig upplevelse medan 34 % tyckte det verkade spännande. 23 % av eleverna ansåg att internatinella prjekt var lärrikt ch de resterande 3 % hade ingen speciell åsikt. 5.2 Tlkning av enkätundersökningens resultat Vi kan se att mindre än hälften av de tillfrågade eleverna redan hade bestämt sig vilket gymnasieprgram de skulle välja medan större delen av eleverna frtfarande inte visste. Majriteten av de tillfrågade ansåg att de fått tillräcklig infrmatin m vad de lika gymnasieprgrammen erbjuder i frm av inriktningar, samarbeten ch prjekt. Större delen av de tillfrågade ansåg att de skulle bli mer intresserade av ett gymnasieprgram m det hade internatinella prjekt. Vi kan se att synen på internatinella prjekt varierar hs eleverna eftersm en del ser det sm en rlig upplevelse medan andra finner det spännande. Färre av eleverna ansåg att 8
internatinella prjekt är en lärrik upplevelse ch endast 3 % hade ingen speciell åsikt. 5.3 Brister i enkätundersökningen Vår enkätundersökning genmfördes genm att deltagarna fyllde i enkäten på plats. Deltagarna förväntades att kryssa i ett svarsalternativ på varje fråga. Enkäten bestd ttalt av sju frågr ch fem av frågrna hade ett antal lika svarsalternativ. Detta innebar att det kan vara enkelt att uppfatta frågrna fel eller att man av misstag kryssat i två svarsalternativ istället för ett. Vi anser att detta kan medföra att enkätundersökningen är bristande på ett antal punkter. I tre av enkäterna kryssades två svarsalternativ i ch därför valde vi att giltigförklara dessa. Hade detta inte skett skulle prcentsatserna kunnat visa ett annrlunda resultat än vad sm nu visas i vår studie. 5.4 Resultat från intervjuer av rektrer I intervjun tillfrågades 20 rektrer från gymnasieverksamheter i Luleå, Piteå, Bden ch Älvsbyn. Av de tillfrågade 20 rektrerna svarade endast sex rektrer från Luleå, Piteå ch Bden. De tillfrågades m de arbetar med internatinella prjekt i sin gymnasieskla ch på vilket sätt. Rektrerna svarade även på m de använder sig av internatinella prjekt till marknadsföring av gymnasiesklan eller ett visst gymnasieprgram. De tillfrågades även m de själva anser att internatinella prjekt är gd marknadsföring för en gymnasieskla eller ett gymnasieprgram. 5.4.1 Resultat av intervjuer med rektrer i Bden Samhällsvetenskapsprgrammet ch Teknikprgrammet i Bden arbetar med internatinella prjekt. De använder sig av prgram sm Nrdplus, Erasmus samt mindre internatinella prjekt. Samhällsvetenskapsprgrammet prfilerar sitt prgram med Internatinalisering ch ledarskap. Rektrn menar att det är viktigt med denna prfilering eftersm vi lever i en mer kntaktkrävande värld samt att elevernas framtida yrken kräver internatinella kntakter. Rektrn för dessa två prgram anser att internatinalisering ch internatinella prjekt kan vara gd marknadsföring för en gymnasieskla eller ett gymnasieprgram. Frdns- ch Transprtprgrammet, Bygg- ch Anläggningsprgrammet, El- ch Energiprgrammet samt Vård- ch Omsrgsprgrammet arbetar med internatinella utbyten. Frdns- ch Transprtprgrammet arbetar med ett Nrdplus-prjekt medan Vård- ch Omsrg arbetar med ett Erasmus-prjekt. Rektrn för dessa 9
prgram anser att marknadsföring av internatinalisering ch internatinella prjekt är av strt värde för både en gymnasieskla ch ett gymnasieprgram eftersm det attraherar fler elever att söka till dessa prgram. Frdns- ch Transprtprgrammet samt Bygg- ch Anläggningsprgrammet marknadsför sitt prgram med internatinalisering ch internatinella prjekt. Rektrn anser att fördelarna med marknadsföringen blir att det attraherar fler elever utanför Bdens Kmmun att söka till dess prgram. 5.4.2 Resultat av intervjuer med rektrer från Luleå El- ch Energiprgrammet, Naturvetenskapsprgrammet, Restaurang- ch Livsmedelsprgrammet samt Matte-spetsprgrammet arbetar med internatinella prjekt genm Erasmus+ prgrammet. Dessa prgram använder inte dessa prjekt sm en del i deras marknadsföring ch ser därför inga fördelar i att använda det med det syftet. Rektrn för dessa prgram anser att internatinella prjekt inte är gd marknadsföring eftersm de har svårt att få elever villiga att åka utmlands via sklan. Bygg- ch Anläggningsprgrammet, VVS- ch fastighetsprgrammet samt Intrduktinsprgrammet arbetar inte med internatinella prjekt i sin utbildning ch marknadsför därför inte detta. Rektrn anser att internatinalisering ch internatinella prjekt bör vara bra i marknadsföringssyfte men han har själv ingen erfarenhet av detta. 5.4.3 Resultat av intervjuer med rektrer från Piteå Eknmiprgrammet, Barn- ch Fritidsprgrammet, Vård- ch Omsrgsprgrammet samt Estetiska prgrammet arbetar med internatinella prjekt. Dessa prgram arbetar för tillfället med två Erasmus+ prjekt ch genm Piteå Kmmuns prjekt sm går ut på att gymnasieklasser kan ansöka medel för utmlandsvistelse. Marknadsföringen av dessa internatinella prjekt förekmmer vid Öppet Hus med anledningen att de trr att elever uppskattar m det finns möjlighet till internatinellt utbyte. Rektrn anser att internatinella prjekt är gd marknadsföring ch hn ser bara fördelar med detta. Frdns- ch Transprtprgrammet, Industritekniska prgrammet ch Gymnasiesärsklans prgram för Hantverk ch Prduktin, Htell, Restaurang ch Bageri samt Individuellaprgram arbetar inte med internatinella prjekt ch använder därför inte det i sin marknadsföring. 10
5.5 Tlkning av intervjuer med rektrer Intervjuerna visar att gymnasiesklr i fyrkanten arbetar med internatinalisering men att det sker på lika sätt ch i varierande utsträckning. En del gymnasiesklr väljer att arbeta med internatinalisering i klassrummet men vi kan ändå se att majriteten av gymnasiesklrna väljer att genmföra internatinella prjekt. Flera av gymnasiesklrna väljer att arbeta med prgram sm Erasmus+, Nrdplus ch glbala sklan. Det arbete sm sker med internatinella prjekt i gymnasiesklr har lika inverkan hs elever ch därför har rektrerna varierande synpunkter gällande det. Vi ser att en del gymnasiesklr ch gymnasieprgram använder sig av internatinella prjekt i sin marknadsföring medan andra anser att det inte fungerar i marknadsföringssyfte. 5.6 Brister i intervjuer med rektrer Våra intervjuer genmfördes genm att rektrer svarade på fyra frågr via mail. Frågrna var för öppna vilket innebar att rektrerna hade möjlighet att tlka frågrna fritt vilket medförde att svaren blev ett resultat av deras tlkning. Detta innebar att en felaktig tlkning kunde genera felaktiga svar till vår undersökning. Av de 20 tillfrågade rektrerna svarade endast sex stycken vilket är prblematiskt eftersm vi inte hade tillräckligt underlag för att få fram ett trvärdigt resultat. Älvsbyns gymnasieskla skulle varit en del av vår undersökning men eftersm vi inte fått svar från deras rektr kunde vi inte ha med deras skla i vårt resultat. 6. Diskussin I vår diskussin vill vi utifrån litteraturstudier, intervjuer, enkäter samt resultatet lyfta fram tankar sm uppkmmit kring våra två frågeställningar under arbetsprcessen. Vi vill även lägga fkus på sklans lärplan ch vad tidigare frskning säger. Vi reflekterade även över våra egna erfarenheter med internatinella prjekt med kppling till lärplanen. 6.1 Diskussin utifrån resultat Internatinalisering innebär för ss att man samarbetar med andra länder samt tar lärdm m andra länders kulturer ch värderingar. Efter våra litteraturstudier har vi fått förståelse för att begreppet internatinalisering kan ha flera innebörder. Ett av internatinaliseringens viktigaste mål är att fstra elever till gda medmänniskr sm accepterar andra länders kulturer ch värderingar. Vi anser att det är svårt att ta till sig detta genm att endast studera m andra länders kulturer i sklbänken. Vår 11
uppfattning är att elever lär sig bäst genm att uppleva ch se mvärlden med sina egna ögn för att ta till sig detta på bästa möjliga sätt. Vi har själva erfarenheter från ett utbyte ch genm den upplevelsen lärde vi ss att även eurpeiska länder sm Frankrike skiljer sig mycket från livet i Sverige. Tack vare vår upplevelse har vi blivit mer medvetna m vår egen kultur ch livsstil. Detta har medfört att vi fick chans att granska våra egna värderingar ch vår världsbild. Vi anser av dessa anledningar att internatinell utbyten är viktiga för elevers persnliga utveckling ch bör därför vara någt alla gymnasiesklr erbjuder. En tanke sm slg ss under arbetsprcessen var att det fanns så lite frskning kring internatinalisering i sklan trts att det läggs str vikt på internatinaliseringsarbete i sklans värdegrund. I våra intervjuer med rektrer från fyrkantens gymnasiesklr märkte vi att lika gymnasiesklr ch lika gymnasieprgram arbetar med internatinaliseringen på lika sätt samt i varierande utsträckning. Detta bekymrar ss eftersm vår upplevelse med internatinella prjekt generade både persnlig utveckling ch en nyanserad syn på vår mvärld. I resultatet av våra intervjuer med rektrer från fyrkantens gymnasiesklr kan vi se att på Luleå gymnasieskla arbetar vissa gymnasieprgram med internatinella prjekt genm Erasmus+ prgrammet. I Piteås gymnasieskla arbetar de med två lika Erasmus+ prjekt samt att de har ytterligare ett prjekt i samarbete med Piteås kmmun sm går ut på att gymnasieklasser kan söka medel för utmlandsvistelser. I Bdens gymnasieskla arbetar många gymnasieprgram med lika internatinella prjekt sm Erasmus+ prjekt, Nrdplus samt den glbala sklan. Vi anser att metderna sm används i sklan idag är gda men vi ser även ett behv av utveckling för att hänga med den internatinaliseringsutveckling sm sker i samhället ch på arbetsmarknaden. Det är viktigt att ha ett internatinaliseringsperspektiv sm genmsyrar hela undervisningen eftersm vi lever i en glbal värld ch det är sklans uppgift att förbereda gymnasieelever inför vuxenlivet ch arbetslivet. Idag när ungdmar kmmer ut i arbetslivet ser arbetsmarknaden annrlunda ut jämfört med hur den såg ut förr. Dagens ungdmar förväntas att kunna arbeta utanför Sveriges gränser ch kunna samarbeta över natinens gränser. Vi anser att med tanke på att det läggs str vikt i värdegrunden att ungdmar ska förstå glbala strukturella samband bör mer resurser läggas på internatinella utbyten. Det är av 12
dessa anledningar sm vi anser att internatinaliseringsarbetet i gymnasiesklr bör genmsyra hela undervisningen. I enkätundersökningen vi genmförde såg vi att det finns en stark efterfrågan hs elever att få delta i internatinella prjekt ch att de med str sannlikhet skulle kunna välja ett gymnasieprgram av den anledningen. Vi valde att undersöka m rektrer i fyrkantens gymnasiesklr har lagt märke till denna efterfrågan hs elever. Samhällsprgrammet på Björknäsgymnasiet i Bden prfilerar sitt gymnasieprgram med Internatinalisering ch Ledarskap. I intervjuerna varierade svaren hs rektrerna men vi kunde ändå dra en slutsats med hjälp av enkätundersökningar sm stöd att internatinella prjekt är bra marknadsföring för en gymnasieskla eller ett gymnasieprgram. 6.2 Relevans för Eknmiprgrammet Sklans lärplan ska ligga till grund för allt arbete i sklan ch med detta menar vi att all undervisning sm sker på sklan ska vara förenligt med värdegrunden. Det står tydligt i värdegrunden att sklan skall följa internatinaliseringsutvecklingen i samhället. Sklverket anser även att elever sm studerar på eknmiprgrammet ska få ett internatinellt perspektiv i sin utbildning. Med detta sm grund anser vi att vår studie har str relevans eftersm eknmiprgrammet ska ge ett internatinellt perspektiv i utbildningen. 6.3 Vidare frskning Vi insåg under arbetsprcessen att det finns lite frskning kring internatinalisering i gymnasiesklan. Detta anser vi vara ett prblem eftersm det framgår tydligt i sklans värdegrund att internatinaliseringsarbetet i undervisningen är av str vikt. Vi anser att det brde utföras fler undersökningar sm studerar hur gymnasieelever på bästa möjliga sätt utvecklar ett internatinellt perspektiv. Ett av målen med internatinaliseringsarbeten i sklan är att elever ska utvecklas till gda medmänniskr sm accepterar likheter vilket leder till ett mer harmniskt klimat på sklan. Genm den kunskap vi skaffat ss genm vårt arbete med denna uppsats vill vi ge förslag på vidare frskning med teman sm till exempel: vad elever lär sig av internatinella prjekt ch sklrs syn på internatinella prjekt. Vi ser ckså att vi skulle kunna utveckla ch bredda vår undersökning genm att bland annat göra mer 13
djupgående intervjuer med rektrer samt att intervjua elever ch lärare för att undersöka effekter i undervisningen. 14
Källhänvisning Litteratur Backman, Jarl (1998). Rapprter ch uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB. Sklverket (2011). Lärplan, examensmål ch gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskla 2011. Stckhlm: Edita. Undersökningar Bjerstaf, Anna ch Palmquist, Carlina. Internatinalisering i sklan. Hämtad från http://hdl.handle.net/2077/19917 Läst: 10 februari 2016. Nyberg, Ann-Luise. Internatinaliseringsbegreppet i grundsklan. Hämtad från http://hig.diva-prtal.rg/smash/get/diva2:208751/fulltext01 Läst: 17 februari 2016. Webbsidr Eurpeiska kmmissinen, Erasmus+. Hämtad från http://ec.eurpa.eu/prgrammes/erasmus-plus/discver/index_en.htm Läst: 10 februari 2016. Wikipedia, UNESCO. Hämtad från https://sv.wikipedia.rg/wiki/unesc Läst: 10 februari 2016. Intervjuer med rektrer Olaussn, Ewa; Rektr på Björknäsgymnasiet. 2016. Intervju 19 februari. Silverplats, Skytt, Mnica; Rektr på Björknäsgymnasiet. 2016. Intervju 19 februari. Nrdlund, Ida; Rektr på Luleå gymnasieskla. 2016. Intervju 17 februari. Wedin, Anders; Rektr på Luleå gymnasieskla. 2016. Intervju 31 januari. Wengelin, Åsa; Rektr på Strömbackasklan. 2016. Intervju 1 februari. Lund, Klas; Rektr på Strömbackasklan. 2016. Intervju 17 februari. 14
Bilagr Bilaga 1 - Enkät Gymnasiearbete Ange kön: Tjej Kille Ospecificerat Ålder: Vilken stad br du i?: Vet du vilket gymnasieprgram du ska välja? Ja Nej Känner du att du fått tillräcklig infrmatin m vad de lika prgrammen erbjuder? Prjekt, inriktningar, samarbeten, m.m. Ja Nej Skulle du bli med intresserad av ett gymnasieprgram m du visste att det hade internatinella samarbeten/prjekt? Ja Nej Hur ser du på internatinella prjekt? Rlig upplevelse Spännande Lärrikt Inget speciellt
Bilaga 2- Tidningsartikel
Bilaga 3- Intervju 1. Arbetar ni med internatinella prjekt i er gymnasieskla? På vilket sätt/hur? Exempel Erasmus. 2. Använder ni er av internatinella prjekt till er marknadsföring av sklan? Om ja, varför? 3. Känner ni till någt enskilt gymnasieprgram sm använder sig av internatinella prjekt i sin marknadsföring? Om ja, vilket? Fördelar/Nackdelar? 4. Anser du att internatinella prjekt är bra marknadsföring för gymnasiesklr/gymnasieprgram?