Sammanfattning FoU Välfärd i Södra Småland har på uppdrag av Regionförbundet södra Småland gjort en utvärdering av projektet Validering Kronoberg. Den övergripande målsättningen med projektet var att skapa ett permanent Valideringscentrum i länet. Verksamheten är tänkt att rikta sig till alla länsinvånare som är i behov av validering. Dock har målgruppen i projektet till större del utgjorts av invandrare. Utvärderingens syfte är att belysa processen för att skapa ett regionalt Valideringscentrum i Kronobergs län samt studera de effekter projektet fått. Det innebär att studera vilka erfarenheter som gjorts under projektperioden. I denna utvärdering är frågeställningarna kopplade till projektets målsättning. På så sätt kan projektarbetet beskrivas samt visa om och hur målsättningen uppnåtts. Efter två år har grunden till ett Valideringscentrum lagts. Det har gjorts genom att knyta kontakter med utbildningssamordnare, branschorganisationer, olika yrkesgrupper samt med andra valideringsverksamheter både inom och utanför länet. Utgångspunkten för Validering Kronoberg är att ha en mäklande roll. Därför har samverkan varit en viktig komponent för att kunna utveckla projektet. Utvärderingen visar också att olika yrkegrupper har nytta av ett Valideringscentrum. Genom att vända sig till Validering Kronoberg blir det lättare att få information om validering samt rådfråga gällande presumtiva validander. Vidare anses projektgruppen ha stor kunskap om validering samt utgör en viktig resurs då de har möjlighet att lägga mer tid på validander. Utöver den övergripande målsättningen med Validering Kronoberg finns ytterligare femton mål. Utvärderingen visar att tio av målen uppnåtts. Vidare har två av målen påbörjats medan tre inte uppnåtts. I målsättningen ingick att få ihop en testgrupp på 110 validander. Något som bara delvis nåtts då antalet validander uppkommit till 87 personer. Att det saknas 23 personer beror till viss del på att i upp-

starten av projektet prioriterades att bygga nätverk kring validering både inom och utanför länet samt att informera om Validering Kronoberg. Därför dröjde det innan man tog emot validander. Utav testgruppen har målsättningen varit att hälften skall ha arbete eller påbörjat kompletterande studier efter projektslutet. Utvärderingen visar att så även har skett då drygt hälften av de 87 validanderna idag arbetar eller studerar inom det validerade området. För att Validering Kronoberg skall kunna fortsätta utvecklas är det viktigt att bygga vidare på sitt kontaktnätverk samt underhålla den samverkan som redan finns. En annan åtgärd är att skapa rutiner för uppföljning och på så sätt kunna tydliggöra effekterna av validering. Dessutom är det viktigt att strama upp valideringsprocessen så att validanden verkligen vinner tid jämfört mot ordinarie utbildningssystem.

Innehåll INLEDNING... 7 Uppdrag...7 Innebörden av validering... 7 Att validera utländsk kunskap...9 Projektet Validering Kronoberg...10 Utvärderingens syfte och frågeställningar...11 Kompetens och kunskap...11 Disposition...11 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT...13 Urval...13 Genomförande av intervjuer...14 Bearbetning av intervjuerna...15 PROJEKTETS ORGANISATION OCH VALIDERINGSMODELL...17 Projektstart och marknadsföring...18 Valideringsmodell...19 Val av utbildningsanordnare...21 Behovet av ett Valideringscentrum...22 Hinder i projektarbetet...23 Utvecklingspotential...24 Valideringens framtid...25 FÖRANKRING AV VALIDERING KRONOBERG...27 Kontakt med Validering Kronoberg...27 Kännedom om validering...28 Fördelar med validering...29 Nackdelar med validering...32 Behovet av ett valideringscentrum...33 Framtida konsekvenser...35 Framtida utvecklingsområden...36 Resultatet av validering...38 Framtida validering...40

VALIDERINGSPROCESSEN OCH VALIDANDERNA...41 Urvalsprocessen...44 Språknivå för validering...45 Åtgärder och uppföljning...46 Valideringsprocessen...47 Kompletterande utbildning...49 Hinder i valideringsprocessen...50 Tyst kunskap...51 Validanderna...52 Fallbeskrivning...55 Resultatet av valideringen...57 ANALYS...59 Övergripande måluppfyllelse...59 Samverkan...59 Mäklarrollen...60 Valideringsmodeller...62 Projektets valideringsmodell...64 Effekter av validering...65 Projektets måluppfyllelse...67 Uppnådda mål...68 Påbörjade och delvis uppnådda mål...68 Ej uppnådda mål...69 Testgruppen...69 Projektets målgrupp...70 Fördröjning av resultatet...71 SLUTDISKUSSION...73 Valideringsbar...73 Förslag till åtgärder...74 REFERENSER...77 BILAGOR Bilaga 1. Validering Kronobergs Projektplan 2005 Bilaga 2. Validering Kronobergs preliminära valideringsmodell Bilaga 3. Praktiksamordnarens uppgift Bilaga 4. Olika valideringsfaser

INLEDNING Uppdrag FoU Välfärd i Södra Småland har på uppdrag av Regionförbundet södra Småland utvärderat projektet Validering Kronoberg. Ägare till projektet är Regionförbundet södra Småland och det samfinansieras av kommunerna i länet, Landstinget Kronoberg, Länsarbetsnämnden, Migrationsverket och Samarbetspartners Validering. Validering Kronoberg har pågått under två år (2005-09-01 2007-08-31) och är ett ESF-projekt för hela länet. Utvärderingen har gjorts av fil.mag. i sociologi Christin Holmberg och handledare har varit fil.dr i sociologi Elvi Richard, universitetslektor vid Växjö universitet. Då validering har blivit ett allt viktigare komplement till den formella vuxenutbildningen ansågs kommunerna samt andra organisationer inom Kronobergs län vara i behov av ett nära samarbete kring dessa frågor. Därigenom skapades Validering Kronoberg, som är ett integrations-, utbildnings- och arbetsmarknadsprojekt med syftet att skapa ett permanent Valideringscentrum i Kronobergs län (Södra Smålands kommuner och landsting (SSKL) 2007). Innan projektet beskrivs behöver dock två frågor ställas. Den första är; Vad menas med validering? Och då merparten av målgruppen i projektet utgörs av invandrare är andra frågan; På vilket sätt kan invandrare ha hjälp av validering? Innebörden av validering Det är den befintliga kunskapen som utgör kärnan i validering. Innebörden av validering är därför att bli uppmärksammad för det man kan. Men det handlar också om att tydliggöra möjligheterna med den kompetens och kunskap som finns och hur denna kan användas eller kompletteras (Lindvall 2004). Valideringsprocessen innebär alltså att synliggöra individens kompetens och kunskaper, vilka kan ha inhämtats genom studier, i arbetsliv och i samhällsliv, dvs. både formellt och informellt. Valideringen innebär ett erkännande oberoende av hur kunskaper och kompetenser förvärvats hos en person (Sveriges Kommuner och Landsting 2007).

Olika nyckelord för vad validering står för är: identifiering, bedömning, värdering, beskrivning, dokumentation och erkännande (Andersson 2005). Utbildningsdepartementet har en officiell definition av begreppet: Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. (Utbildningsdepartementet 2003) Valideringsverksamheten vänder sig till personer som har ett behov av att få sin kompetens dokumenterad. Det innefattar såväl anställda, arbetssökande som studerande inom vuxenutbildning. Validering kan bli aktuellt för den som exempelvis (Tursell 2005: s.13): tidigare haft ett arbete i Sverige eller i något annat land har en utländsk utbildning är eller riskerar att bli arbetslös är sökande till vuxenutbildning eller högskola är anställd och vill stärka sin ställning på arbetsplatsen har behov av rehabilitering för att återgå till arbete har deltagit i utbildningar och kurser utanför det offentliga utbildningssystemet. Syftet med valideringen kan vara att (Tursell 2005:s.13): få formellt bevis på sin kompetens kunna påbörja studier på rätt nivå och få möjlighet att förkorta utbildningstiden vid fortsatta studier öka sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden öka möjligheten att få ett arbete inom sitt kompetensområde. Validering kan ses ur ett individ- och arbetsgivarperspektiv, men också ur ett samhällsperspektiv då valideringen på ett bättre sätt kan möta förändringarna på arbetsmarknaden. Vidare kan det bli effektivare att bedriva vuxenutbildning/högskoleutbildning då validering bättre tillvaratar det lärande som sker inom arbetslivet. Det livslånga lärandet värderas och synliggörs (Tursell 2005).

Trots att det finns många positiva aspekter med validering finns det även en viss problematik att ta hänsyn till. Begreppet och processen kan tolkas på olika sätt, vilket även gäller metodens generaliserbarhet. Ytterligare ett problem är att utarbeta anpassningsbara metoder och modeller eftersom syftet med validering varierar (Andersson m.fl. 2003). Att validera utländsk kunskap Trots lång och gedigen yrkeserfarenhet är det många yrkesverksamma som saknar betyg. Framförallt har utländsk arbetskraft kunskaper som ofta inte tas tillvara eftersom det tidigare inte funnits några riktigt bra sätt att värdera dessa på (Lindvall 2004). Det är ett stort samhällsproblem, av flera skäl, när många personer med utländsk bakgrund saknar arbete. Ett arbete medför ökad delaktighet i samhällsutvecklingen och minskar risken för att utanförskap och exkludering av vissa grupper uppstår. I departementsutredningen Arbetsutbud och sysselsättning bland personer med utländsk bakgrund presenteras framförallt fyra förklaringar till skillnader mellan personer med svensk- och utländsk bakgrund gällande sysselsättning på arbetsmarknaden. Dessa är (Finansdepartementet 2007): Brister i språket och annan Sverigespecifik kunskap. Sämre tillgång till de informella nätverken. Högre krav för att en person skall betraktas som anställningsbar. Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Det som gör arbetsgivare tveksamma till att anställa invandrare hänger mycket samman med svårigheten att bedöma dem som arbetssökande. Arbetsgivaren anser sig ha svårt att värdera invandrares utländska utbildningar samt tidigare yrkeserfarenhet. Språkproblem kan ytterligare hindra anställning. Validering anses speciellt gynna invandrare då dessa kan få sin yrkeskompetens dokumenterad. Detta borde i förlängningen underlätta vid kontakt med presumtiva arbetsgivare (SOU 1998:165).

Projektet Validering Kronoberg Den övergripande målsättningen med projektet har varit att skapa ett permanent Valideringscentrum i länet. Verksamheten är tänkt att rikta sig till alla länsinvånare som är i behov av validering. Dock har målgruppen i projektet till större del utgjorts av invandrare. Syftet har varit att med hjälp av validering tillvarata, synliggöra och certifiera den kompetens och kunskap som finns hos invandrare i Kronobergs län (SSKL 2005). För mer information kring projektets målsättning se Bilaga 1. Validering Kronoberg har indelats i två faser; uppbyggnadsfasen och testfasen. Under uppbyggnadsfasen, hösten 2005, var det tre teman som stod i fokus för arbetet; kunskap, strukturbygge och nätverk. För mer information om första fasen av projektet rekommenderas att läsa delrapporten (Holmberg 2006). I denna slutrapport är det framförallt testfasen som studerats, vilket innebär att undersöka hur projektet har utvecklats efter uppbyggnadsfasen samt vad arbetet har resulterat i. Utvärderingens syfte och frågeställningar Utvärderingens syfte är att belysa processen för att skapa ett regionalt Valideringscentrum i Kronobergs län samt studera de effekter projektet uppnått. Det innebär att studera vilka erfarenheter som gjorts under projektperioden. I denna utvärdering är frågeställningarna kopplade till projektets målsättning. På så sätt kan projektarbetet beskrivas samt visa om och hur målsättningen uppnåtts. Utvärderingen är uppdelad i tre områden och till dessa är frågeställningar kopplade. Projektets organisation och valideringsmodell - Hur har Validering Kronoberg organiserats? - Vilken valideringsmodell har valts? - Hur har valideringsmodellen fungerat? Förankring av Validering Kronoberg - Hur har projektet marknadsförts? - Hur har man lyckats att förankra projektet inom länet? - Vilket behov finns det av ett valideringscentrum i länet? 10

Valideringsprocessen och validanderna - Hur har valideringsprocessen fungerat? - Hur har personerna som validerats upplevt processen? - Vad har valideringen resulterat i? Kompetens och kunskap Skillnaden mellan begreppen kompens och kunskap är viktigt att klargöra då dessa begrepp används mycket i samband med validering. Att ha kunskap innebär att ha kännedom och kunnighet på ett eller flera erfarenhetsområden (Svenska Akademins Ordbok 2007). Dock har kunskap inte en lika omfattande innebörd som kompetens. Kompetens kan delas in i olika kategorier; reell kompetens, formell kompetens, informell kompetens, icke-formell kompetens och yrkeskompetens. Kompetens innebär bl.a. förmågan att använda sin kunskap praktiskt. Reell kompetens omfattar alltså sociala och intellektuella färdigheter t.ex. känsla, vilja och personlighet. Formell kompetens innebär betyg eller intyg som en person har. Med ickeformell kompetens menas det lärande som individen förvärvat i arbetslivet. Informell kompetens har personen fått genom exempelvis deltagande i föreningslivet. Därför behöver inte den formella kompetensen överensstämma med den reella kompetensen. Den reella kompetensen är vad vi faktiskt kan medan den formella kompetensen är det som vi har papper på. (Integrationsverket 2006) Disposition Följande avsnitt beskriver tillvägagångssättet för utvärderingen. Här tas bl.a. upp hur materialinsamlingen har gått till samt hur det insamlande materialet har bearbetats. Därefter är utvärderingen uppdelad i tre områden. Det första området, Projektets organisation och valideringsmodell, tar upp hur projektet är organiserat. Detta innebär att beskriva hur organisationen har utvecklats under projektperioden. Dessutom redovisas den valideringsmodell som använts. 11

Förankring av Validering Kronoberg utgör det andra området, vilket belyser hur arbetet för tre yrkesgrupper, Af-handläggare, studievägledare och praktiksamordnare, har påverkats av framväxten av ett Valideringscentrum. Det sista området utgörs av valideringsprocessen och validanderna. Här redogörs hur många personer som varit i kontakt med projektet samt vilka insatser som gjorts för dem. För att få information om hur urvalet av validander gått till har studievägledaren från projektgruppen intervjuats. Kontakt har också tagits med en valideringspedagog för att kunna beskriva hur valideringsprocessen går till. Vidare har intervjuer gjorts med validander för att undersöka hur valideringen har påverkat dem samt vad det har resulterat i. Vidare görs en analys, där teoretiska aspekter används för att tolka resultatet från de tre delområdena. I utvärderingen utgör slutdiskussionen det sista avsnittet. Här tas bl.a. upp vad det innebär att vara valideringsbar samt ges förslag till åtgärder. 12

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT I utvärderingen utgörs den kvantitativa delen av statistik som projektgruppen överlämnat till utvärderare. Statistiken visar antalet deltagare samt hur många personer som blivit validerade genom Validering Kronoberg. Vidare har utvärderaren efterfrågat statistik över könsfördelningen bland deltagare samt validander. För att kunna studera effekterna av validering har också uppgifter lämnats angående vilken typ av sysselsättning validanderna har idag (Svenning 2000). Den kvalitativa studien grundas på intervjuer med bl.a. projektansvariga, praktiksamordnare, valideringspedagog och validander. Vidare har utvärderaren varit med på olika informationsträffar och utbildningar som Validering Kronoberg har arrangerat samt tagit del av litteratur om validering (Svenning 2000). Då utvärderaren varit i kontakt med projektgruppen sedan projektstarten har det gett en bra kännedom om det arbete som utförts. Under hösten 2005 hade utvärderaren möte varje månad med projektledaren och studievägledaren. Från januari 2007 har utvärderaren även haft möte med projektgruppen samt deltagit på styrgruppsmöten för att kunna följa hur projektet utvecklats sedan uppbyggnadsfasen (Holmberg 2006). Detta har möjliggjort att utvärderaren kunnat följa projektets pågående utveckling samt fått inblick i det som upplevts som hinder respektive möjligheter i arbetet. Urval För att kunna studera hur etableringen av Valideringscentrat fungerat har kontakt tagits med yrkesgrupper vars arbete berörs av projektet. Därför har intervjuer gjorts Af-handläggare, praktiksamordnare och studievägledare. Dessa yrkesgrupper har också varit speciellt viktiga med arbetet med att hitta deltagare till projektet. I urvalet har även hänsyn tagits till att representanterna arbetar utanför Växjö kommun. 13

För att kunna undersöka vad valideringen inneburit för deltagarna i projektet har utvärderaren tagit kontakt med validander inom vårdyrken. Att detta urval gjorts beror på att detta yrke haft flest valideringar i projektet. Därmed blir det lättare att studera om det är något visst mönster som upprepas än om flera olika områden skulle ha valts. De intervjuade validanderna har bestått av både svenskar och invandrare. För att få ökad kunskap om hur valideringsprocessen går till har en valieringspedagog inom vården intervjuats. Genomförande av intervjuer I utvärderingen har de flesta intervjuer gjorts per telefon pga. geografiska avstånd. Intervjuarna har bandats, efter informanternas medgivande, och därefter skrivits ut (Kvale 1997). Längden på intervjuerna varierar mellan tio minuter och en timme. Det har varit svårt att genomföra lika många intervjuer om utvärderaren skulle ha träffat alla validander personligen. Dessutom kanske inte alla skulle vara lika motiverade att avsätta tid för en intervju om de bara varit med om mindre valideringar. Därför har det fungerat bra att få informationen över telefon istället. Dessutom har det varit svårt pga. arbets- och familjeförhållanden att komma på intervju. Därför har telefonintervjuer varit ett sätt att få information som annars inte varit tillgänglig. Olika intervjuguider utformades vilka följdes i stort sätt men anpassades efter varje intervjutillfälle. Totalt har 22 intervjuer gjorts. Respondenterna har varit följande: - 2 projektansvariga - 8 validander - 3 studievägledare (Växjö kommun) - 3 Af-handläggare (placerade i Växjö och Lessebo) - 3 praktiksamordnare (Ljungby-, Alvesta- och Växjö kommun) - 1 valideringspedagog (Lernia, Växjö) - 1 utbildningsanordnare (Lernia, Växjö) - 1 styrgruppsmedlem. 14

Vidare har utvärderaren tagit del av material som framtagits genom projektet. Vid ett tillfälle (2007-01-24) deltog även utvärderaren vid ett studiecirkelmöte om validering, vilket Validering Kronoberg arrangerat. Detta för att få bättre inblick i hur projektet driver sin verksamhet, få ökad kunskap i ämnet validering samt se vilket intresse deltagarna i studiecirkeln hade av validering och hur de tänkt använda sig av detta. Bearbetning av intervjuerna Genom textanalys bearbetades informationen från intervjuerna (Kvale 1997). Vid ett flertal gånger lästes de utskrivna intervjuerna och de uttalanden som ansågs relevanta för studien noterades. I bearbetningen växte vissa kategorier fram och bildade på så sätt strukturen för resultatredovisningen och analysen. I utvärderingen används citat från intervjuerna. I vissa fall har språkliga ändringar gjorts för att de skall bli mer läsarvänliga. Dock har det gjorts med aktsamhet så att själva innehållet i citatet inte förändrats. 15

16

PROJEKTETS ORGANISATION OCH VALIDERINGSMODELL För att kunna genomföra Validering Kronoberg har projektets organisation strukturerats genom en: projektgrupp, styrgrupp och validerare. Projektgruppen består av en projektledare samt en studie- och yrkesvägledare, vilka har skött det dagliga arbetet i projektet. För att kunna uppnå projektets syfte har projektledaren haft en viktig roll. Det är han som har lett arbetet med nätverksbygge, kunskapsuppbyggnad och utbildningssatsningar. Projektledaren har även haft till uppgift att arbeta för att valideringen skulle få en större giltighet i regionen. Under uppbyggnadsfasen har en studie- och yrkesvägledare medverkat i det arbete som projektledaren ansvarat för. Projektledaren och studie- och yrkesvägledarna har också utsett personer till validering (SSKL 2005). I projektet har ingått en styrgrupp vars syfte var att samverka med projektgruppen. Genom att styrgruppsmedlemmarna representerar olika verksamheter har det funnits en bred kompens och ett stort kontaktnät i gruppen. Bland dessa återfanns representanter från Länsarbetsnämnden, vuxenutbildningen i Växjö kommun, arbetsförmedlingar i länet, Landstinget Kronoberg, Regionförbundet södra Småland, Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) Småland samt Migrationsverket (SSKL 2005). Styrgruppen har vanligtvis haft ett möte i månaden då projektledaren samt studievägledaren närvarat för att redogöra för vad som hänt, samt vad som planerats. Under styrgruppsmötena har eventuella problem samt svårigheter tagits upp och diskuterats hur de kunde lösas på bästa sätt. Ett nätverk av validerare har knutits till Validering Kronoberg, som exempel kan nämnas bildningsföretag, branschorganisationer, KY-anordnare, gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning. I första hand har valideringen skett i verksamheter där den redan är upparbetad. Detta inkluderar även orter utanför Kronobergs län (Projektledaren 2005-11-29). 17

Projektgruppen har haft sin arbetsplats på arbetsförmedlingen i Växjö. Här har de kunnat använda sig av befintliga resurser såsom datanätverk, besöksutrymmen, personalutrymmen etc. Tanken var att om kompetensen kring validering finns samlad på ett ställe, underlättar det för individen att ta kontakt för samtal och vägledning. En del av informationen om validering till allmänheten har också varit nätbaserad. Därför har en hemsida 1 för projektet utformats (SSKL 2005). 18 Projektstart och marknadsföring Under hösten 2005 gjorde projektgruppen upp en planering som också innehöll besök hos andra Valideringscentra i Sverige (Göteborg, Jönköping och Malmö) då det ansågs viktigt att knyta kontakter utanför Kronobergs län. Viktigt var även att få igång ett regionalt samarbete. Därför startade projektgruppen med att skapa kontakter i Kronobergs län samt att marknadsföra projektet. Exempelvis träffade de skolpersonal från Komvux (Växjö), Teknikum (Växjö), Tingsryds lärcentrum och Allbo Lärcenter (Alvesta). Besöken inkluderade också arbetsförmedlingarna i länet, landstinget, länsarbetsnämnden, introduktionsenheter och Växjö universitet. Dessutom arrangerades möten med praktiksamordnare, kommunchefer med flera. Genom dessa träffar kunde projektledaren och studievägledaren få information om vilka valideringsresurser som redan fanns att tillgå i regionen (Projektgruppen, 2005-11-29). Genom media har projektet också uppmärksammats. Dock är begreppet validering fortfarande inte alltid så välkänt eller innebörden av det. Det förekommer att personer har tagit kontakt som missuppfattat och trott att Validering Kronoberg kan ordna arbete eller praktikplats. Man har inte uppfattat att det handlar om bedömning av yrkeskompetens (Studievägledaren, 2006-05-11). Det kan vara handläggare som skickar personer till oss som inte alls är aktuella för validering, utan de vill gå en kurs eller byta yrke. Då har man inte riktigt förstått vad det handlar om, varken som handläggare eller som enskild individ. (Studievägledaren) 1 Se hemsidan <www.validering.kronoberg.se >

Under de två projektåren har projektgruppen hållit i informationsmöten. Genom att informera om validering har det medfört att många personer tagit kontakt för att de vill bli validerade (Studievägledaren, 2007-05-11). Vi var ute på Kronobergs folkhögskola och pratade om validering, vilket innebär att det dyker det upp massor med frågor; Kan man göra detta? Kan du hjälpa mig med det? På det viset har vi fått många till projektet genom att vi har åkt ut och berättat om det. (Studievägledaren) Valideringsmodell Den preliminära valideringsmodell 2 som arbetades fram till projektet har inte använts utan projektgruppen utgår istället från en modell som används av ett nationellt valideringsnätverk, i vilket Validering Kronoberg ingår. Detta gjordes för att projektgruppen ansåg att den gav en tydligare beskrivning samtidigt som det kan underlätta att utgå från samma modell. I nätverket ingår valideringscentra från Göteborg, Malmö, Kalmar och Värmland (Projektledaren, 2006-05-11). Figur 1. Valideringssmodell för Validering Kronoberg 2 Se Bilaga 2. 19

Modellen visar att det första som projektgruppen arbetar med är rekrytering av validander. I detta fall har det huvudsakligen utgjorts av arbetssökande och vuxenstuderande. Utifrån denna modell rekryteras alltså personer som vill ha sin kunskap validerad. Genom det kontaktnätverk samt kunskap om validering som projektgruppen fått guidar de personerna vidare till en lämplig utbildningsanordnare som kan genomföra valideringen. De utbildningsanordnare som Validering Kronoberg främst arbetat mot är gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning och KY (Projektledaren, 2006-05-11). Därefter påbörjas ett vägledningssamtal. När detta är gjort arbetas en handlingsplan fram för varje individ. Dock är det vanligt att projektgruppen tar kontakt med en valideringspedagog för att stämma av så att valideringen sker inom rätt område. Speciellt kan det behövas när en person inte behärskar det svenska språket tillräckligt väl för att själv kunna berätta vad han eller hon kan. Då kan det vara lämpligt med ett praktiskt test för att avgöra om det är möjligt att genomföra någon validering (Projektledaren, 2006-05-11). Om det är möjligt att validera så fortsätter det med identifiering, vilket innebär självskattning, intervju och eventuell praktik. Efter att valideringen är slutförd, vilket kan ta olika lång tid beroende på hur mycket som skall valideras, görs en bedömning. Den kan leda till intyg, yrkesbevis eller betyg beroende på hur valideringen varit upplagd. När valideringen är klar är tanken att det skall leda till arbete eller kompletterande utbildning (Projektledare, 2005-05-11). Att använda denna arbetsmodell innebär, enligt projektledaren, att Validering Kronoberg har en mäklarroll. Mäklarfunktionen går ut på att bygga upp nätverk mellan olika intressenter och att bevaka olika branscher för att få ökad kunskap om vilka yrkesgrupper som efterfrågas. Dessutom är det viktigt att bevaka vad som sker inom valideringsverksamheten nationellt. Detta för att göra det möjligt att validera inom fler områden, då det inte är möjligt att klara allt inom den egna regionen. Mäklarrollen innebär också att vara ute och informera på olika myndigheter och andra typer av organisationer om validering och hur de kan användas (SSKL 2006a). 20

Projektgruppen menar att det är svårt för vägledare/handläggare inom vuxenutbildning, arbetsförmedlingen och försäkringskassan att ha den spetskompetens som krävs för att klara av mäklarrollen. Däremot skall vägledare/handläggare känna till valideringsbegreppet och vad det står för. Deras uppgift innebär istället att vara de som gör urvalet och bedömningen av vilka personer som skulle kunna bli validerade. Genom att ta kontakt med valideringscentrumet i länet blir det möjligt att få veta vilka valideringsalternativ som finns samt få kostnadsförslag (SSKL 2006a). Val av utbildningsanordnare När Validering Kronoberg träffar en person som kan valideras tar de kontakt med en utbildningsanordnare. Det handlar inte om att försöka fördela antalet validander på ett visst sätt hos utbildningsanordnarna, menar projektledaren, utan att istället se vilken typ av validering de utför. Eftersom det verkar finns mer intresse av validering inom den privata utbildningssektorn blir det att de får fler uppdrag. Det har, enligt projektledaren, varit svårt, trots många kontakter med gymnasieskolan, att få den att ställa upp på validering. Detta pga. att validering ofta ses som ett merarbete, speciellt om arbetssituationen redan är ansträngd. Därför uppstår ett visst motstånd mot att arbeta med validering (Projektledaren, 2006-05-11). Att arbeta i ett litet län som Kronoberg innebär att man måste använda den befintliga strukturen. Vi kan inte bygga upp stora strukturer kring området validering, utan de resurser som redan finns måste användas och då är den kommunala gymnasieskolans yrkesutbildning en sådan resurs. Det måste gå till på det viset, annars finns inte förutsättningarna att göra validering inom alla områden. Det ska genomsyra hela verksamheten och i den nya gymnasiereformen kommer det att stå att validering ska vara en möjlighet för den enskilde individen att göra. (Projektledaren) Inom några yrkesområden, menar studievägledaren, finns det flera utbildningsanordnare att välja på, men ibland finns det bara en som utför inom ett visst yrkesområde. När det finns alternativ blir det möjligt att välja anordnare utifrån validandens behov. 21

Vi har nog skickat validander som har lite längre arbetserfarenhet till Teknikum inom till exempel vård, medan de som har lite mer speciell bakgrund har vi skickat till Lernia. Det är lite deras sätt att arbeta på, deras inställning och hur de går tillväga. De är flexibla båda två, men på lite olika sätt. (Studievägledaren) Den valideringsmodell som Validering Kronoberg använder är till stor del individinriktad, enligt studievägledaren. Samtidigt påverkar det vilket yrke individen har. Skulle en person komma vid ett tillfälle när det är mycket att göra är det lättare att ta emot en individ där det redan finns upparbetade kanaler. Skulle det istället röra sig om ett nytt yrkesområde där det inte finns några tidigare kontakter, blir det svårare. Då får den personen avvakta några veckor tills arbetsbördan lättat. På så sätt styrs urvalet av vilket yrke personen har. Sen vill man att validering ska vara öppet för alla, men inom vissa områden. De som är inom kulturområdet, det måste jag säga, är lite svårare. Vi har försökt med några stycken men har inte riktigt nått fram. Och när det kommer en ny med liknande bakgrund, så känner man; Jag vet inte om vi klarar detta. (Studievägledaren) Andra faktorer som påverkar val av utbildningsanordnare beror var validanden är bosatt eller eventuellt arbetar. Är en person bosatt utanför Växjö är det kanske ett bättre alternativ att ta en utbildningsanordnare på en annan ort. Skulle en person bo mitt emellan två alternativ så är det möjligt för individen att själv välja, menar studievägledaren. Det som avgör hos vilken utbildningsanordnare som valideringen skall genomföras, beror på individens bakgrund samt dennes livssituation. (Studievägledaren, 2006-05-11) Behovet av ett Valideringscentrum Enligt projektledaren behövs ett Valideringscentrum i länet som fyller en mäklarroll. Han vet, av egen erfarenhet som studie- och vägledare, att det är svårt att ha känna till alla vägar som finns att tillämpa. Dessutom är det valideringscentrats uppgift att försöka 22

sprida informationen om validering, för att visa på möjligheterna och att människors kunskaper, speciellt personer med utländsk bakgrund, bättre tas tillvara. Idag har jag ett samtal med en invandrare som bott i Sverige i tio år. Han har arbetat som undersköterska i fem år samt utbildat sig till det. Då kan man ifrågasätta varför han gick mot vården när han kom till Sverige när han har ett teknisk examen i botten. Idag vill han hellre arbeta inom det området, vilket han kanske borde ha gjort direkt när han kom hit. Därför ska man ta reda på lite mer om individerna än vad vi gör idag. Det gäller att ställa frågan; Vill du att vi ska använda din yrkeskompetens som du har från ditt hemland? (Projektledaren) Enligt studievägledaren får Validering Kronoberg många förfrågningar, vilket är något som bara tycks öka ju mer etablerad verksamheten blir. Dels har marknadsföring genom möten och media hjälpt till, dels tycks information om validering allt mer spridas. Detta märks också genom att fler personer, framförallt de som har arbete, tar kontaktat med Validering Kronoberg. Det kan handla om att de har en del av en utbildning och vill komplettera denna, eller för att de arbetar outbildade. Tidigare var detta inte en målgrupp som projektet omfattade men idag arbetar projektgruppen i stort sett med alla som kommer till dem. Studievägledaren tycker också att det är intressant att satsa lite på andra målgrupper för att se vad det resulterar i. Hinder i projektarbetet Det har tagit tid att förankra projektet. Det har funnits en del tveksamheter, enligt projektledaren, vilka grundats på okunskap hos handläggare, både inom kommuner och inom arbetsförmedlingar om vad Validering Kronoberg skall användas till. Därför har det varit viktigt för projektgruppen att gå ut och informera och förklara yftet med deras arbete. Enligt projektledaren märker han att motståndet har minskat allt mer och efter att projektet har funnits i två år upplevs idag Validering Kronoberg istället mer som ett etablerat koncept. 23

Tittar vi på de stora projekten i Göteborg och i Malmö, så har de hållit på i över tio år. De har arbetat upp en fast struktur på det. Vi har hållit på knappt i två år. Det tar tid att sätta saker och ting. (Projektledaren) Trots att arbetsgivarna i stor utsträckning är positiva till validering finns det ändå ett visst motstånd till att anställa invandrare eller ta emot praktikanter. Dessutom ställs det höga krav på kunskaper i svenska. Enligt projektledaren är det svårt att hitta personer som direkt kan börja arbeta på en arbetsplats utan oftast krävs det vidareutbildning inom företaget. Dessutom har man genom projektet försökt få fler företag att ta emot praktikanter genom att erbjuda handledarersättning. Detta skall ses som en viss kompensation för den tid som läggs på praktikanten istället för på själva arbetet. Utvecklingspotential Projektledaren anser att det finns mycket arbete kvar att göra när det gäller samordningen av olika insatser gällande integration. Om det t.ex. skapades en grupp med representanter från introduktionsenheten, arbetsförmedlingen, kommunal vägledare och Validering Kronoberg, skulle detta kunna möjliggöra en bättre samordning. Validering borde bli, menar projektledaren, en naturlig del i integrationen. Vidare skulle en meritportfölj utgöra ett bra redskap i att försöka förbättra samordningen. Meritportfölj gör att en person inte behöver berätta om sin bakgrund för olika handläggare. Därmed blir det också lättare att se vilka åtgärder som satts in för individen. Det kan exempelvis stå när det är planerat för validering, vilket gör att andra handläggare inte lägger in några åtgärder under dessa veckor. Projektledaren menar att det finns vinster att göra med bättre samordning och bättre uppföljning av varje individ. Det får inte vara ett revirtänkande mellan olika organisationer, utan individen skall följas hela tiden tills det har lett fram till ett arbete. Studievägledaren tror att det skulle gagna projektet om vissa områden kunde utvecklas ytterligare. Framförallt handlar det om att utveckla nätverk med företag och fackliga organisationer. 24

Har man direktkontakt med en personalansvarig inom olika områden, så är det lättare att säga; nu har jag en person här, som jag tror kan det här, men skulle ni kunna kolla av detta. Och då skulle de kunna fungera som handledare. Det blir inte så mycket av det, utan det blir mest mot utbildare, skolor och kurser. (Studievägledaren) Det som gör det svårt för tillfället att utveckla dessa nätverk beror på kraven att ta emot många validander i projektet. Studievägledaren anser att detta påverkar att tiden inte räcker till för att utveckla nätverken. Idag koncentreras mycket av nätverksbyggande gentemot myndigheter och utbildare. Därför finns det utvecklingspotential inom detta område. Valideringens framtid Projektledaren tror att efterfrågan på validering kommer att öka successivt. Det handlar om att bättre tillvarata den kunskap som finns i Sverige. Något som gör att validering borde bli en mer integrerad del i företag, inte bara för fylla vakanser utan för att arbeta mer med strategisk kompetensutveckling för att öka sin konkurrensmässighet. Det gäller som arbetsgivare att ställa sig frågan; Vad har mitt företag för arbetskraft idag? Hur kan vi använda den på bästa sätt? Behöver vi anställa personal med annan kompetens än den befintliga? Därför, menar projektledaren, att validering utgör ett viktigt instrument för företagen för att se över sin personalstyrka. Att validering kommer att leva vidare råder det inget tvivel om, utan det kommer att vara ett krav både för arbetsförmedlingar och för kommuner att de ska kunna anordna valideringar av kompetens. Men i vilken form är rätt svårt att säga. Det kan nog ändras dels beroende på vad vi har för regering och dels beroende på vem som ska vara huvudman för ett Valideringscentrum. (Projektledaren) 25

26

FÖRANKRING AV VALIDERING KROnoBERG För att undersöka hur etableringen av Valideringscentrat fungerat har kontakt tagits med studievägledare, praktiksamordnare 3 och AF-handläggare 4. Dessa tre yrkesgrupper har varit speciellt viktiga i projektgruppens arbete med att rekrytera validander. Dessutom har syftet varit att studera på vilket sätt dessa tre yrkesgruppers arbete har påverkats av projektet. Kontakt med Validering Kronoberg Genom intervjuerna framkommer att alla informanter känner till Validering Kronoberg. Dock varierar det hur mycket som varje person kommit i kontakt med projektet. Exempelvis har en av studievägledarna en mer indirekt kontakt då hon hänvisar potentiella validander direkt till en praktiksamordnare som i sin tur kontaktar projektgruppen. Detta sker pga. att denna studievägledare har samma arbetsplats som praktiksamordnaren. En annan studievägledare har inte heller haft så mycket kontakt, men däremot gått en studiecirkel om validering som projektet arrangerat. För min del hänvisar jag ofta till Validering Kronoberg. Om en person har kunskaper som går att validera då är Validering Kronoberg experterna på det. Det är helt underbart och alldeles utmärkt att ha dem. Det gäller att se; Vad har man med sig? Och vad är det som går att validera? Så man inte måste börja om från början igen. (Studievägledare) Alla informanterna har varit med på möten där Validering Kronoberg informerat om sin verksamhet. En AF-handläggare berättar att de på deras arbetsförmedling har fått information, både muntlig och skriftlig, om Validering Kronoberg. De som arbetar utanför Växjö kommun tycks inte uppleva sig som bortglömda trots att projektgruppen har sin arbetsplats i Växjö. 3 Praktiksamordnaren har till uppgift att skaffa praktikplatser åt flyktingar. Det innebär att försöka etablera företagskontakter och hitta lämpliga praktikplatser så att flyktingar kan introduceras på arbetsmarknaden. Detta utgör även en del i språkutvecklingen. För mer information se Bilaga 3. 4 AF Arbetsförmedling. 27

Projektgruppen har varit flera gånger i vår arbetsgrupp och informerat. De har även varit med på våra måndagsmöten och informerat om sin verksamhet och hur de arbetar. (Studievägledare) Dock tycks kontakt mer ofta tas av de informanter som delar arbetsplats med projektgruppen. Genom att man ibland spontant träffas i korridorerna blir det också lättare att ställa fråga och bygga upp en mer nära arbetsrelation. Annars sker vanligtvis kontakten genom besök, telefonsamtal eller e-post. Jag brukar ha kontakt med projektet genom att jag dels skickar ersättningar som vi betalar för våra validander och dels träffar jag projektgruppen ibland för uppföljning samt avföra eller tillföra nya validander. Vi har en relativt regelbunden kontakt. (Praktiksamordnare) Kännedom om validering Det framgår av intervjuerna att personer som informanterna träffar oftast inte känner till validering. Detta gäller speciellt personer med invandrarbakgrund. Ibland kan de ha hört talas om validering, men har inte riktigt förstått innebörden av begreppet. Dock tycks tendensen vara att allt fler börjar få kunskap om validering, vilket antagligen beror på ökad marknadsföring kring denna typ av verksamhet. De känner inte till det [validering, min anm.], nu jobbar jag med bara flyktingar och invandrare. Det är klart att de inte känner till det. Vi har informationer om validering för invandrare som läser på SFI på olika nivåer eller har andra projekt genom kommunen. Men det är lite svårt för dem att förstå det ordet, innebörden. (AF-handläggare) En studievägledare berättar att hon vid vägledarsamtal brukar informera om Validering Kronoberg för individer som kan tänkas vara aktuella för validering. Om en person är intresserad av validering hänvisas denne vidare till Validering Kronoberg. 28

En AF-handläggare berättar att deras arbetsrutin vid möten med arbetssökande som de tror kan valideras, är att kontakta Validering Kronoberg. Därefter återkommer projektgruppen med besked om det blir aktuellt med validering. Projektet agerar mäklare, eftersom de utser den mest lämpade utbildningsanordnaren. Dessutom anses projektgruppen ha fördjupad kunskap då de dagligen arbetar med dessa frågor. Fördelar med validering Alla informanterna anser att validering för med sig flera olika fördelar. Enligt informanterna får validering följande positiva effekter: - Yrkeserfarenhet kan dokumenteras En del människor har kort utbildning, men arbetat under många år, vilket medför ett behov av validering så att yrkeserfarenheten blir dokumenterad. Dessutom är det vanligt att man som anställd går olika kurser eftersom det ofta sker en ständig kompetensutveckling i det egna arbetet. Att kunna få bekräftat både för deras eget självförtroende och för att kunna få in en fot på arbetsmarknaden. Man behöver ha papper på allt idag, så är det i Sverige faktiskt, att det är papper som gäller. (Studievägledare) - Främjar integrationen Validering ses som något positivt och ett bra sätt att snabbare få ut invandrare på arbetsmarknaden. Valideringen tycks vara ett bra redskap för att öka integrationen på arbetsmarknaden. Personen som är validand får en ovärderlig kontakt med svensksamhället. I många fall kan man som invandrare och flykting kanske känna att man inte får stöd. Man behöver det lilla extra, att det görs uppföljningar, någon följer med kanske till praktikplatsen första dagen. Det behöver inte vara så stora saker men ändå mycket värdefulla. I det perspektivet tror jag faktiskt att validering bidrar mycket till att främja integrationen. Jag har sett, vilket i och för sig rör bara en liten grupp på 20 individer, men jag har sett att de uppskattar det väldigt mycket. (AF-handläggare) 29

30 - Bättre resursanvändning Genom validering kan fler invandrare komma ut på arbetsmarknaden och därmed används de resurser som finns i samhället på ett bättre sätt. Det finns alltså både samhällsekonomiska- och individuella vinster med validering. Att bli självförsörjande, vilket i sin tur påverkar individens självkänsla. Som jag ser det är det två stora fördelar. Först för individen genom att man inte ska behöva börja om från början när man kommer till Sverige, utan vi måste vara duktiga på att ta tillvara på all den kompetens som människor har med sig hit. Sedan ser jag också en stor samhällsekonomisk vinst. Det sparar samhället också genom att människor kan börja arbeta istället för att bli bidragsberoende. Jag träffar främst invandrare som behöver det och sen är det jättebra för sådana som har arbete också. (Studievägledare) - Effektivare insatser Genom validering kan flyktingar få sina kunskaper styrkta på papper, något som är speciellt viktigt för dem som inte har några dokument att visa. Arbetsplatser behöver också information om individens yrkesbakgrund för att ha någonting att utgå ifrån. På så sätt blir det även lättare för individen att veta var de befinner sig i dagsläget och vad som krävs för att nå fram till exempelvis ett certifikat eller diplom. Validering gör att det blir lättare att se vilka insatser som behövs för att få ut personen på arbetsmarknaden. - Ökad anställningsbarhet Validering är ett bra redskap, speciellt för invandrare, för att göra en person mer anställningsbar. Något som antagligen lättare kan leda fram till arbete. Validering är väldigt, väldigt bra. Jag är fokuserad på att se vad den sökande har med sig när de kommer hit till Sverige, att ta tillvara på de kunskaper som finns helt enkelt. Svenska samhället behöver ha det och den arbetssökande vill naturligtvis att hennes yrkeskunskaper används. Så det är en jättebra sak. Finns det något att validera så ska man göra det. (AF-handläggare)

På grund av dagens rörliga arbetsmarknad då allt fler människor rör sig mellan olika länder, blir det viktigt att kunna validera deras kunskaper när de har utbildat sig och arbetat utomlands. Det ger en möjlighet att se individens kunskaper och kompetenser samt vilka kompletteringar som behövs för att personen skall bli mer anställningsbar på den svenska arbetsmarknaden. - Färre riskerar att fastna i utbildningssystemet En annan fördel med validering är att det blir lättare att komma in på arbetsmarknaden efter SFI. Idag fortsätter många invandrare att läsa GRUND efter SFI, vilket inte är meningsfullt om personen redan har en bra utbildningsbakgrund, oftast upp till gymnasienivå. Dessutom har många arbetslivserfarenheter och är duktiga i sin profession, vilken skulle kunna användas i Sverige, med några kompletteringar. Det är också en fördel att inte folk fastnar i utbildningssystemet och sitter där år ut och år in. Det tycker jag är till ingen nytta. De som inte har grundläggande utbildning bör troligtvis läsa den, men alla ska inte gå vidare om de redan har den kompetensen. Vi har försökt informera men det, men det har inte gått fram förrän nyligen. För nu driver vi detta ganska hårt. (Praktiksamordnare) - Förbättrat nätverk För invandrare kan validering vara positivt genom att det kan vara ett extra hjälpmedel för att ta sig in på arbetsmarknaden när de saknar det nätverk som svenskar har. Dessutom påverkar kulturella skillnader invandrares arbetsmöjligheter som är i behov av extra hjälp. Jag träffar t.ex. många invandrare som har arbetat mycket i sina hemländer och man har inga papper med sig hit till Sverige. Jag ser en jättestor vinst i att de faktiskt kan bli validerade och komma in på arbetsmarknaden betydligt fortare. (Studievägledare) Om validering dessutom sker i samband med praktik möjliggör det också att arbetsgivare kommer i kontakt med människor med invandrarbakgrund. Något som även ger arbetsgivaren chansen att se hur de kan fungera i verksamheten. Speciellt viktigt är det på arbetsplatser där det inte förekommer invandrare. 31

Nackdelar med validering Flera av informanterna kunde inte se något negativt med validering utan tyckte enbart att det var ett bra redskap för att dokumentera yrkeserfarenhet. De negativa kommentarer som fanns kring validering var dessa: - Alla är inte valideringsbara En praktiksamordnare menade att det inte finns några direkta nackdelar med validering, men att validering inte fungerar i alla lägen. Något som kan bero på att det inte finns tillräckliga yrkeskunskaper hos individen för att det skall vara möjligt att genomföra en validering. Därför behöver andra alternativ diskuteras. Det finns vissa invandrargrupper med låg eller inga utbildnings- eller yrkeskunskaper alls med sig från hemlandet. Därför blir det inte heller möjligt att validera dem gentemot ett yrke. Vissa personer tackar nej pga. att de hellre vill rikta in sig på bristyrken då deras förhoppning är att det skall bli lättare att få arbete inom dessa. Därför validerar en del invandrare bara de yrkeserfarenheter som de fått från den svenska arbetsmarknaden. - Resursslöseri Ett annat skäl till att inte satsa på validering är om individen inte är intresserad av att fortsätta att arbeta inom det område som kan valideras. Om personen inte är beredd att satsa på ett visst yrke blir det slöseri med resurser. Detta kan bero på att personen ser chansen att byta yrke i samband med att han eller hon skapar sig ett nytt liv i det nya hemland och är därför inte intresserade. - Utdragen valideringsprocess Idag kan valideringsprocessen dra ut på tiden och därför vore det önskvärt om verksamheten kunde effektiviseras eftersom det finns tidsvinster att tjäna. En validering borde vara klar på ca fyra månader. Det som idag tycks fördröja processen är att det inte alltid finns tillgång till valideringsplatser. Därför dras processen ut när individen behöver invänta validering eller praktik. Om detta förbättras kan validering bli ett ännu bättre redskap. 32

- Olika metoder En annan nackdel med validering handlar om svårigheten med att validera vissa kunskaper, vilket gör metoderna trubbiga. Det viktiga anses vara att få fram gemensamma valideringsinstrument, så att det inte arbetas fram en modell i Kronobergs län och andra i övriga Sverige. Det finns en fara om det blir många aktörer inom valideringsverksamheten och att dessa inte arbetar på ett gemensamt sätt. Det borde finnas ett valideringscentrum att gå till för information och kunna säga; Jag har mött den här personen med den här bakgrunden. Vad gör jag nu? Och då skall det bara finnas ett sätt. Man jobbar parallellt på många ställen i landet med validering. Det tror jag är farligt för då utvecklar man olika modeller och vilken är den rätta?det är absolut viktigaste att man på något sätt få fram gemensamma modeller som man kan utnyttja över hela landet. (AF-handläggare) - legitimitetsproblem Olika utbildningsanordnare kan göra olika bedömningar och ha olika synsätt på kunskap. Därför finns risken att valideringen blir orättvist, vilket i sin tur kan påverka valideringens legitimitet. Behovet av ett valideringscentrum Alla informanterna anser att det finns behov av ett valideringscentrum. En del uttrycker att det varit till stor hjälp i deras arbete och att det finns flera fördelar med hur verksamheten är uppbyggd. Dessa är enligt informanterna: - Bra hjälp i arbetet Vid frågor eller behov av information kring validering har det fungerat bra att ta kontakt med Validering Kronoberg. Därför anses valideringscentrat som en tillgång vilket underlättar i informanternas arbete. När jag har varit osäker har jag tillsammans med Validering Kronoberg träffat vissa invandrare för att få fram lite extra information kring deras yrkeserfarenheter. För vi lyckas tillsammans väldigt bra att få fram information. Det den ena inte hör, hör den andra. Det har varit jättebra faktiskt. (Praktiksamordnare) 33