1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 2 1.1 Nationalekonomin... 2 1.2 Kommunalekonomin 2008-2009... 2 1.3 Statens budgetförslag och kommunernas ekonomi... 3 2 UTGÅNGSPUNKTER FÖR KIMITOÖNS KOMMUN... 4 2.1 Befolkningsutvecklingen... 4 2.2 Näringslivspolitik, markplanering och boende... 5 2.3 Personalen... 6 2.4. Budgeten 2009 och ekonomiplanen 2009-2011... 7 3 KOMMUNENS STRATEGI... 11 3.1 Kommunens ekonomiska strategi... 12 4 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN 2009-2011... 13 4.1 Koncerntjänster... 13 4.2 Bildningsavdelningen... 13 4.3 Omsorgsavdelningen... 14 4.4 Avdelningen för miljö och teknik... 14 4.5 Investeringar... 15 5 BUDGETENS UPPBYGGNAD OCH BINDANDE KARAKTÄR... 16 5.1 Verksamhet och målformulering... 16 5.2 Netto- / bruttobudgetering... 17 5.3 Budgetens och motiveringarnas bindande karaktär... 17 6 KOMMUNKONCERNEN... 17 6.1 Koncernens målsättningar och direktiv... 17 7 DRIFTSEKONOMI... 18 7.1 Koncerntjänster... 18 7.2 Bildningsavdelningen... 25 7.3 Omsorgsavdelningen... 45 7.4 Avdelningen för miljö och teknik... 56 8 RESULTATRÄKNING... 71 9 INVESTERINGAR 2009-2011... 75 9.1 Koncerntjänster... 75 9.2 Bildningsavdelningen... 75 9.3 Omsorgsavdelningen... 76 9.4 Avdelningen för miljö och teknik... 76 10 FINANSIERING... 85 Bilaga KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK... 88
1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER 1.1 Nationalekonomin Den finländska samhällsekonomin har femton års tillväxt bakom sig. Efter depressionen har ekonomin vuxit med i genomsnitt 3,6 % per år. I år produceras 1,7 gånger mer produkter och tjänster än år 1993. Efter depressionen har pris- och kostnadsnivån i vår samhällsekonomi stigit måttligt. T.ex. mätt med prisindex för nationalprodukten har stegringen varit i snitt 2 % per år. Konsumentpriserna har stigit ännu långsammare, i genomsnitt 1,6 % per år. Den ekonomiska tillväxten var snabb ännu i fjol, då den enligt preliminära uppgifter var 4,5 %. Högkonjunkturen har nu vänt och den ekonomiska tillväxten håller snabbt på att avta. I augustiseptember uppskattade prognosinstituten att produktionstillväxten för i år blir 2 3 %. För år 2009 förutspås allmänt en produktionstillväxt på mindre än 2 %. Problemen inom den internationella ekonomin kan leda till att exporten blir långsammare och att störningar på finansmarknaden medför en ännu svagare tillväxt för vår samhällsekonomi än vad som förutspåtts. År 2008 beräknas konsumentpriserna stiga med mer än 4 %. Också det inhemska kostnadstrycket har realiserats, delvis till följd av att löneförhöjningarna varit större än tidigare år. Nästa år uppskattas inflationen bli långsammare, bland annat på grund av avtagande stegring i importpriserna och lägre moms på livsmedel. De avtalsenliga löneförhöjningarna är nästa år mer måttliga än i år och också löneglidningarna väntas bli mindre till följd av konjunkturläget. Sysselsättningen har utvecklats gynnsamt. I år beräknas den sysselsatta befolkningen öka med omkring 40 000 personer jämfört med genomsnittsnivån i fjol. Sysselsättningsgraden är i år 70,5 %. År 2009 väntas ökningen i efterfrågan på arbetskraft avstanna och sysselsättningsgraden kvarstå på innevarande års nivå. Arbetslöshetsgraden sjunker i år jämfört med fjolårets genomsnittliga nivå och blir 6,2 %. Finansministeriet har uppskattat att den genomsnittliga arbetslöshetsgraden nästa år minskar en aning jämfört med i år. (Källa: Kommunalekonomi 3/2008) 1.2 Kommunalekonomin 2008-2009 Enligt kvartalsstatistiken över kommunernas ekonomi ökade kommunernas verksamhetsutgifter under årets första hälft med omkring 8 % jämfört med motsvarande tidsperiod i fjol. Resultaten av de kommunala kollektivavtalsförhandlingar som slutfördes i fjol har i hög grad försnabbat den kommunala lönesummans tillväxt från och med det sista kvartalet år 2007. År 2007 växte kommunernas och samkommunernas lönesumma enligt preliminära uppgifter med 4,2 %. Utöver de avtalsenliga förhöjningarna påverkar också löneglidningar och förändringar i arbetsinsatsen den kommunala lönesummans tillväxt i år och nästa år. Kommunernas och samkommunernas lönesumma har i början av året haft en tillväxttakt på nästan 7 % på årsnivå. Under hela året väntas lönesumman öka med över 6 %. Kommunsektorns förtjänstnivåindex stiger i år med i genomsnitt 5,3 %. Nästa år växer lönesumman långsammare då de avtalsenliga höjningarna för nästa år är mindre. Förtjänstnivåindex stiger ändå med 3,7 % nästa år. Lönesumman inom kommunsektorn väntas växa också på grund av personalökningar och strukturförändringar. Enligt de uppgifter som finns att tillgå kommer det inte att ske några stora förändringar i de kommunala arbetsgivarnas socialskyddsavgifter år 2009 jämfört med årets grunder. Kommunsektorns kostnadsnivå stiger i år rätt snabbt jämfört med tidigare år. T.ex. mätt med prisindex för basservicen har den genomsnittliga årliga ökningen under 2003 2007 legat på drygt 3 %. I år uppskattas kostnadsnivån stiga med 4,7 %. Nästa år beräknas prisindex för basservicen stiga med 3,2 %. (Källa: Kommunalekonomi 3/2008) 2
1.3 Statens budgetförslag och kommunernas ekonomi Regeringen har offentliggjort sin budgetproposition 2009 och överlämnat den till riksdagen. Utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin är inte längre lika positiv som den som presenterades i basserviceprogrammet i våras. Kommunernas årsbidrag förutspås ändå växa ännu under 2009, varefter den kommunala ekonomin igen väntas bli svagare. Skillnaderna mellan kommunerna uppskattas vara stora också under nästa år. Enligt budgetpropositionen höjs statsandelarna till kommunerna betydligt, uppskattningsvis med 684 miljoner euro. Kommunernas finansiella ställning förbättras ändå inte i praktiken, eftersom det är fråga om kompensation för högre kostnadsnivå och förlorade skatteinkomster (374 miljoner euro) som beror på lättnader i inkomstbeskattningen. Särskilt statsandelarna för social- och hälsovård höjs genom kompensationen för förlorade skatteinkomster. De ekonomiska prognoserna har under de senaste veckorna sänkts ytterligare och en recession är sannolikt att vänta. Det finns också risk för att ekonomin svänger tvärt när den globala kreditdepressionen och finanskrisen når Finland. Än så länge finns det bara osäkra uppskattningar om hur djup och långvarig konjunktursvängningen kommer att bli. De strukturella problemen inom vår exportindustri i kombination med turbulensen på finansmarknaden kommer att innebära ett anpassningsskede som det för tillfället är omöjligt att uppskatta längden på. I det här skedet finns det skäl att vara ytterst försiktig. Med tanke på det dyra löneavtalet och befolkningens stigande ålder har kommunerna nu skäl att till varje pris undvika alla åtgärder som innebär mer utgifter. Enligt finansministeriets prognos håller det på att uppstå en allt större konflikt mellan kommunernas inkomster och utgifter, och om den ekonomiska utvecklingen blir ännu långsammare än vad som förutspåtts finns det risk för att situationen förvärras. Eftersom servicebehovet växer bland annat till följd av befolkningens stigande ålder har Kommunförbundet föreslagit en extra, betydande nivåhöjning av statens finansieringsandel i nästa och de närmast följande årens budgetar, så att kommunernas finansiella ställning ska kunna tryggas. Kalkylmässigt ökar statsandelarna alltså betydligt samtidigt som skatteinkomsternas tillväxt hotar avta. Detta beror på att den ekonomiska tillväxten blir långsammare, att kommunernas skatteunderlag reduceras och att förlusten kompenseras genom höjda statsandelar. Enligt propositionen kommer statens finansieringsandel för de kommunala tjänster som ingår i basservicebudgeten ändå att minska med nästan en procentenhet under regeringsperioden. Av de enskilda utgiftstrycken har utvidgningen av lagstiftningen om handikappservice den största betydelsen. Också åldersgränsen för serviceplaner för äldre ska sänkas och servicens kvalitet förbättras. Höjningen av avgifterna inom social- och hälsovården kanaliseras till staten. Den kostnadsbesparing som de mindre åldersgrupperna inom utbildningen medför dras inte av utan används för utveckling av utbildningen. Redovisningarna av kommunalskatt har i år ökat med nästan sju procent under perioden januariaugusti. Den snabba ökningen förklaras bland annat av att den allmänna ekonomiska aktiviteten varit fortsatt livlig, vilket gett en bra resultatutveckling för företagen och förbättrat sysselsättningen. Lönesumman för hela samhällsekonomin har i januari-juli i år enligt preliminära uppgifter vuxit med 8 % jämfört med motsvarande period i fjol. Kommunalskatteredovisningarna uppgår i år till nästan 15 miljarder euro och den relativa tillväxten jämfört med fjolåret är 7 %. Som helhet betraktad är statsbudgetens inverkan på kommunernas ekonomi så gott som neutral. Nästa år väntas kommunalskatteredovisningarna öka med omkring tre procent. Förvärvsinkomsternas nominella tillväxt kommer fortsättningsvis att vara rätt snabb, 5,5 %, men skattelättnaderna i kommunalbeskattningen minskar inkomsterna av kommunalskatten med omkring 374 miljoner euro. Beskattningen av pensionsinkomster lindras genom höjning av pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen. Detta beräknas minska kommunernas skatteinkomster med 131 miljoner euro nästa år. Förvärvsinkomstavdraget i statsbeskattningen slopas och i stället föreslås ett nytt arbetsinkomstavdrag. Avdraget görs i första hand från statsskatten. Om den statliga skatten inte 3
räcker till för avdraget, avdras resten från övriga skattetagare. För kommunerna uppskattas avdraget medföra förlorade skatteinkomster på 236 miljoner euro nästa år. Kommunernas skatteinkomster påverkas också bland annat av högre hushållsavdrag(skatteminskning på uppskattningsvis 24 miljoner euro) samt större självrisk i resekostnadsavdraget (skatteökning på uppskattningsvis 17 miljoner euro). Kommunerna får kompensation för de totala skatteförlusterna på 374 miljoner euro genom höjning av statsandelen för social- och hälsovård år 2009. Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna uppgår i år till uppskattningsvis drygt 1,6 miljarder euro. Redovisningarna beräknas minska något nästa år när konjunkturerna försvagas. Redovisningarna av fastighetsskatt år 2008 beräknas uppgå till 890 miljoner euro. Nästa år väntas inkomsterna av fastighetsskatten öka med cirka 5 % och redovisningarna uppgå till 930 miljoner. Kommunernas skatteredovisningar uppgår i år till sammanlagt nästan 17,5 miljarder euro. Nästa år uppgår de till omkring 18 miljarder. (Källa: Kommunalekonomi 3/2008) 2 UTGÅNGSPUNKTER FÖR KIMITOÖNS KOMMUN 2.1 Befolkningsutvecklingen Under de senaste åren har befolkningen på Kimitoön minskat och prognosen för åren 2008-2011 (statistikcentralen) visar en fortsatt nedåtgående trend. Under de tre första kvartalen år 2008 har den höga mortaliteten (79 personer) i jämförelse med låg nativitet (43 personer) lett till att befolkningen minskat. Dessutom har nettoflyttningen varit något negativ (4 personer). Per 30.9 har befolkningen under år 2008 minskat med 40 personer. Statistikcentralen prognostiserar en ökning under år 2008 med 4 personer, vilket skulle betyda 7385 invånare vid utgången av år 2008. Befolkningsutvecklingen på Kimitoön under de sex senaste åren samt prognos fram till år 2011 framgår ur nedanstående diagram. Befolkning 2002-2011 7600 7550 7560 7529 7500 7491 7462 antal invånare 7450 7400 7350 7425 7381 7385 7372 7356 7347 7300 7250 7200 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 år 4
Befolkningsprognosen fram till år 2040 visar att befolkningsantalet på Kimitoön skulle vara ungefär oförändrat, dock så att antalet personer över 65 år ökar kraftigt. Områdesvis anger prognosen att befolkningen skulle öka i de norra och östra kommundelarna, medan den skulle minska i de södra kommundelarna. Åldersstrukturen i kommunen är sådan att det krävs ett årligt överskott i in- och utflyttningen för att ens bevara nuvarande befolkningsantal. Förändringarna i befolkningsantalet och -strukturen bör beaktas när serviceproduktionen i kommunen utvecklas och förändras. 2.2 Näringslivspolitik, markplanering och boende Näringsliv Kimitoöns kommun kommer under år 2009 att uppgöra en strategi för utvecklandet av näringslivet. Näringslivsstrategin skall utmynna i målsättningar och åtgärdsförslag. Tyngdpunkten bör vara på utvecklandet av verksamhetsförutsättningarna för små och medelstora företag. Näringsstrukturen i kommunen är relativt sund och självförsörjandegraden beträffande arbetsplatser är kring 90 %. Under slutet av år 2008 har det startat ett utvecklingsprojekt omfattande två helheter, ett för utveckling av tätorten Kimito centrum och ett för Dalsbruk. Projektplanerna har uppgjorts i samarbete med företagarna i dessa tätorter. Projektplanen utgår från att dessa tätorter profileras olika, utgående från sina naturliga styrkor och utvecklingsmöjligheter. Inom ramen för utvecklingsenheten kommer en näringslivsdelegation att grundas. Delegationen är ett informellt samarbetsorgan mellan kommunen och näringslivets representanter. Närmare riktlinjer för näringslivsverksamheten och -satsningarna kommer att fastställas i samband med godkännandet av näringslivsstrategin. Markplanering Genom markplanering skall kommunen erbjuda en god levnadsmiljö och en avvägd samhällsstruktur. Även de ekonomiska aspekterna i samhällsbyggandet bör framhävas och därför skall planernas inverkan på kommunens ekonomi utredas. Nya detaljplaner skall i första hand uppgöras på områden, som gränsar till nuvarande planeområden. En röd tråd i all planering skall vara miljövården och möjligheterna att förhindra miljöolägenheter. Parallellt med detta skall näringslivets verksamhetsbetingelser tryggas. Kommunstyrelsen godkänner årligen en planläggningsöversikt, som anger de anhängiga planeprojekten samt de planeprojekt som under den närmaste tiden kommer att bli anhängiga i kommunen. I kommuner med över 6000 invånare skall enligt lagen finnas minst en anställd planläggare. Boende Förutsättningarna för att göra Kimitoön till en attraktiv kommun att bo i är goda. Boende som begrepp omfattar samtliga funktioner som behövs för en fungerande vardag. Arbetet med en strategihelhet som omfattar boendets alla komponenter skall påbörjas under år 2009. Strategin arbetas fram också för att kunna se vad vi är bra på och vad vi är mindre bra på. Arbetet är ett led i att stärka kommunens konkurrenskraft och förutsättningar för ekonomisk tillväxt, men också att stärka kommunens identitet samt att öka kommuninvånarnas trivsel. Vi skall fråga oss själva vilken typ av boende skall utvecklas för att locka fler till Kimitoön och så att fler bor kvar i Kimitoön eller hittar tillbaka. 5
Samtliga avdelningar engageras i denna process, som koordineras av utvecklingsenheten. Även de kommunalt ägda bostadsbolagen kommer att delta i processen och ett samarbetsprojekt med ARA (Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet) har påbörjats. 2.3 Personalen Personalstrategi Kimitoöns kommun har deltagit i Kommunförbundets projekt Mobilisering 2010 och en personalstrategi har under året 2008 utarbetats i samarbete mellan arbetsgivar- och personalrepresentanter. Personalstrategin är i kraft en fullmäktigeperiod 2009-2012 och enligt verkställighetsplanen görs insatserna jämnt under åren. Insatser görs för att utveckla möjligheterna till lyckad rekrytering, utveckla ett gott ledar- och medarbetarskap, utveckla arbetshälsan, utveckla ett rättvist och sporrande avlönings- och belöningssystem samt för utveckling av yrkesskickligheten hos personalen. Företagshälsovård Företagshälsovården köps fr o m 2009 av Dalmed Ab och utvecklas i enlighet med kommunernas tidigare företagshälsovård. Tjänsterna omfattar förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och allmänläkarnivå, laboratorie och röntgen, fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en viktig samarbetspart bl a i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen. Utvecklingen av personalens antal I fem år efter kommunsammanslagningen har personalen anställningstrygghet, dvs kommunen kan inte säga upp personal p g a ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. Personalens antal kan minskas i viss mån via pensioneringar och genom undvikande av nyanställningar, men för att effektiveringen ska vara märkbar behövs på sikt strukturella förändringar i verksamheten. Utvecklingen av årsverken totalt är BS 2007: 501, BG 2008: 510, BG 2009: 490, EP 2010: 483, EP 2011: 476. I nedanstående tabell syns årsverkenas utveckling per avdelning. 250 200 150 100 BS 2007 BG 2008 BG 2009 EP 2010 EP 2011 50 0 Omsorg Bildning Miljö o teknik Koncern Årsverken enligt avdelning 2007-2011 6
2.4. Budgeten 2009 och ekonomiplanen 2009-2011 Som utgångspunkt för uppgörande av budgeten för år 2009 och ekonomiplanen 2009-2011 har nuvarande kommuners och samkommunens bokslut för år 2007 och budgeter för år 2008 sammanställts. Sammanställningen används även för att erhålla jämförelsetal för budgeten. Analysen innehåller även Kimitoöns vattenaffärsverk. Det allmänna ekonomiska läget i samhället inverkar även på Kimitoöns kommuns skatteinkomster. För nästa år förutspås en nolltillväxt gällande kommunalskatten och en tydlig nedgång i samfundsskatten. Skatteutvecklingen har de senaste åren varit positiv. År 2006 ökade kommunalskatten med 7,7 %, år 2007 med 4,3 % och år 2008 förväntas ökningen vara ca 4 %. År 2009 uppskattas kommunalskatten stanna på 2008 års nivå, medan en ca 2 %:s ökning uppskattas för planeåren. Kommunalskatten förväntas inbringa 17,19 milj. år 2009. Samfundskatten ökade hela 56,3 % år 2006 och 35,5 % år 2007. Innevarande år minskar samfundsskatten med ca 10 % och år 2009 väntas en fortsatt minskning med ca 15 %. Samfundsskatten förväntas inbringa 1,8 milj år 2009. Under planeperioden uppskattas en nolltillväxt. Kommunfullmäktige har fastslagit inkomstskatteprocenten för år 2009 till 19 % och fastighetsskatteprocenterna till 1 % för allmän och 0,22 % för stadigvarande boende. Under planeåren har ingen förändring i skatteprocenterna beaktats. Fastighetsskatten förväntas därmed inbringa 1,75 milj. år 2009. En mindre ökning till 1,8 milj. år 2010 och 1,85 milj. år 2011 har uppskattats. Skatteinkomster 2007-2011 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 Bokslut 2007 Budget 2008 Budget 2009 Ekonomiplan 2010 Kommunalskatt Fastighetsskatt Samfundsskatt Ekonomiplan 2011 Skatteinkomster åren 2007-2011 7
Statsrådet har beslutat att Kimitoöns kommun har skärgårdsstatus åren 2009-2011. Detta ger ett tillägg i statsandelarna på ca 600.000, fördelat på den allmänna statsandelen och statsandelen för undervisning och kultur. Statsandelarna år 2009 beräknas uppgå till 15,89 milj., fördelat på allmän statsandel 790.000, statsandel för social- och hälsovård 11,2 milj., undervisning och kultur 2,4 milj. och skatteutjämning 1,5 milj.. Totalt ökar statsandelarna jämfört med år 2008 med 960.000 eller 6,5 %. För planeåren uppskattas en ökning på 2 %. Statsandelar bokslut 2006 - ekonomiplan 2011 16 500 000 16 000 000 15 500 000 15 000 000 14 500 000 14 000 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Statsandelarna åren 2006-2011 Bokslut Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Förändringen där fastighetsenheten övertar ansvaret för köks- och städfunktionen gör att jämförelser med tidigare år inte till alla delar kan göras eftersom fastighetsenhetens kostnader fördelas som interna händelser. Personalkostnaderna är dock jämförbara och där ses också den största kostnadsökningen. Personalkostnaderna ökar med 9 % eller 1,85 milj.. Lönehöjningarna står för endast 4 % eller 820.000 av beloppet. Verksamhetsbidraget (verksamhetens nettokostnader) är också jämförbart. Frånräknat sammanslagningsunderstödet ökar verksamhetens nettokostnader med 6 %. Enligt avdelningarnas uppskattningar ökar verksamhetens nettokostnader med ca 1 % både år 2010 och 2011. Driftsinkomsternas fördelning Koncerntjänste r 26 % Miljö och teknik 53 % Bildning 5 % Omsorg 16 % 8
Driftsutgifternas fördelning Miljö och teknik 18 % Koncerntjänster 7 % Bildning 27 % Omsorg 47 % Fördelning av inkomster och utgifter per avdelning år 2009 På grund av den höga skuldbördan mer än fördubblas räntekostnaderna år 2009 och uppgår till 950.000. År 2010 ökar fortfarande skuldbördan en aning och räntekostnaderna likaså, till 990.000 År 2011 ser trenden ut att svänga och räntekostnaderna sjunker därmed till 930.000. Årsbidraget täcker avskrivningarna under hela planeperioden och uppgår till 2,1 milj. år 2009, 2,4 milj. år 2010 och 3 milj. år 2011. Märkas bör att i dessa belopp ingår sammanslagningsunderstödet. Kimitoöns kommun beräknas 1.1.2009 ha ett ackumulerat överskott i balansen på ca 2,5 milj.. Budgeten för år 2009 ökar överskottet med 450.000, till 2,95 milj.. Frånräknat sammanslagningsunderstödet görs ett underskott 2009 på 1,55 milj., vilket skulle minska överskottet i balansen till 0,95 milj.. År 2010 ökar överskottet med 650.000 och år 2011 med 1,2 milj.. Amorteringar och räntor 2007-2011 2 000 000 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 Amorteringar Räntor Amorteringar och räntor under åren 2007-2011 9
Årsbidraget och möjlighet att minska kassamedlen räcker för att finansiera amorteringarna på 1,4 milj. men inte till de totala nettoinvesteringarna på 5,9 milj.. Under budgetåret bör därför lån lyftas på 4 milj.. År 2010 uppgår investeringarna till 2,4 milj. och amorteringarna till 1,7 milj.. Årsbidraget räcker till att finansiera en del av dessa men lån bör lyftas på 1,7 milj.. År 2011 uppgår låneupptagningen till 400.000, investeringarna till 1,7 milj. och amorteringarna till 1,8 milj.. Skuldbördan beräknas vid utgången av år 2008 uppgå till 17,32 milj eller 2.346 /invånare. Vid utgången av budgetåret stiger skuldbördan till 19,9 milj. eller 2.700 /invånare. Enligt samgångsavtalet skall kommunens skuldbörda inte överstiga landets medeltal, vilken år 2007 var 1.548 /invånare. År 2010 ökar fortfarande skuldbördan något 2.708 /invånare. År 2011 ser trenden ut att svänga och skuldbördan uppskattas uppgå till 18,5 milj. eller 2.522 /invånare. Upplåning 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 Upplåning 31.12. Lånestock 1.1. 5 000 000 0 BS 2007 BG 2008 BG 2009 EP 2010 EP 2011 Lån / invånare 3000 2500 2000 1500 Lån / invånare 1000 500 0 Kommunens upplåning åren 2007-2011 och lån per invånare åren 2007-2011 10
Sammanslagningsunderstöd Kimitoöns kommun erhåller sammanslagningsunderstöd 5.760.000 åren 2009-2011. Sammanslagningsunderstödet består av en grunddel som baserar sig på invånarantalet och en tilläggsdel som baserar sig på antalet kommuner. Understödet fördelas så att 40 %, 2.304.000, erhålls år 2009 30 %, 1.728.000, år 2010 och resterande 30 % år 2011. Sammanslagningsunderstödet bokförs enligt kontantprincipen som inkomst i posten understöd och bidrag i resultaträkningen. Understödet har allmän täckning och kan inte hänföras som finansieringsandel till anskaffningsutgiften för en viss investering. Samgångsavtalet gjordes för ca 2 år sedan och godkändes sommaren 2007. Efter detta uppgjordes kommunernas budgeter för år 2008. Investeringsnivån har de senaste åren varit för hög, även år 2009 investeras mycket. Kimitoöns kommuner har åren 2007-2009 totalt ca 20,7 milj. i nettoinvesteringar. Det här innebär en betydande ökning av lånebördan. Lånebördan överskrider klart det i samgångsavtalet överenskomna beloppet. Fullmäktige konstaterar att av understödet har 260.000 reserverats för samgångskostnader och 100.000 för marknadsföring och information. Den resterande delen inverkar på årets över- /underskott och används för att minska skuldbördan. 3 KOMMUNENS STRATEGI Kommunerna styr sin verksamhet med hjälp av olika slags planer. Kommunallagen förpliktar alla kommuner att göra upp en ekonomiplan, där man godkänner målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Dessutom utarbetar många kommuner strategier av olika slag. Kommunens strategi är den röda tråden i verksamheten, en väg in i framtiden. Besluten bör ta sikte på flera år in i framtiden. Oberoende av strategins omfattning är det alltid fråga om en verksamhetsplan där kommunen strävar efter att anpassa sin verksamhet efter förändringar i omvärlden och bereder sig på att möta en allt mer svårförutsägbar framtid på bästa möjliga sätt. Det räcker inte att man skriver ner kommunens strategi. Det största arbetet görs redan tidigare. Under den strategiska processens gång börjar människorna lära sig, komma till insikt och få nya tankar. En välarrangerad och samarbetsinriktad strategiprocess utgör en garanti för att strategierna också förverkligas i praktiken. De snabba förändringarna i omvärlden förutsätter att kommunerna går in för strategisk ledning. Program och projekt spelar en betydande roll för förändringsledningen och förändringarna. Vid genomförandet av strategier och förändringsledning bör man ändå mer än tidigare satsa på bredare projektpaket och program i stället för på enskilda projekt. På Kimitoön, lika som på alla andra håll i vårt lands kommuner, står vi in för stora förändringar. Befolkningsstrukturens förändring förändrar sätten att producera service och verksamheten blir överlag mera specialiserad. En kommun med ca 7400 invånare behöver en klar och tunn organisation, för att producera servicen på ett rationellt och ändamålsenligt sätt. Strategiarbetet i Kimitoöns kommun inleds under år 2009 med fyra strategihelheter: Trivsel och boende vardagen Hållbar utveckling miljö Näringsliv företagarklimat Turism och deltidsboende Strategihelheterna skall alla innehålla klara målsättningar och åtgärdsförslag. Utgående från slutresultatet i dessa strategihelheter utformas kommunens vision. Samtidigt med strategiarbetet fortsätter arbetet med att utveckla kommunens profil. 11
3.1 Kommunens ekonomiska strategi Kimitoöns kommun bör under den nya fullmäktigeperioden kunna anpassa sin verksamhet och ekonomi till den nya kommunens behov och förändringar i befolkningsunderlaget. I kommunen står vi inför att öka såväl produktiviteten som effektiviteten. Bara genom att höja produktiviteten överlag, kommer vi inte att få en tillräcklig effektivering. Genom samgången på Kimitoön måste vi skapa livskraft i kommunen på ett effektivare sätt än hittills. Vi måste hitta nya och mer resultatgivande arbetssätt, även om effekten av dem inte märks genast. Vi kan inte längre resonera utgående från vilken funktion som finns var och att samma funktioner skall finnas på flera ställen. Den ekonomiska verkligheten talar ett tydligt språk, för att klara oss i framtiden, står vi inför helt nya lösningar i serviceproduktionen. Siffrorna i budgeten och ekonomiplanen visar att utan sammanslagningsunderstödet skulle kommunen hela perioden göra underskott. Det här visar klart att kommunens kostandsnivå är för hög. Kommunen bör under fullmäktigeperioden fatta beslut om att bestående minska kostnadsnivån med minst ungefär 2 milj., för att kommunens ekonomi skall vara i balans i slutet av fullmäktigeperioden. Verksamheten inom alla avdelningar och enheter skall granskas. Målsättningen att minska kostnadsnivån med 2 milj. förutsätter ändringar i servicestrukturen samt att vissa verksamhetspunkter upphör. Samtliga åtgärder som medför inbesparingar skall genomföras. Även mindre inbesparingar blir betydande, då perspektivet är flera år. Nyanställningar skall göras endast med motiverad orsak. Dessa orsaker skall dokumenteras som en del av beslutet att nyanställa. Harmoniseringen av servicenivån betyder inte att den högsta nivån väljs, utan att servicenivån anpassas till de ekonomiska realiteterna. Vid bedömning av hur verksamheten skall skötas framöver, kan diskussionen inte föras utgående från enskilda verksamhetsställen, utan kommunen bör diskutera verksamheten och funktionerna i den nya kommunen som en helhet. Likaså bör de ekonomiska resurserna och arbetsbördan fördelas så rättvist som möjligt mellan de anställda. Vid jämförelse skall klart mätbara faktorer användas som grund. Styrelsen bör senast i september 2009 presentera för fullmäktige förslag till strukturella förändringar för inbesparingar. Vidare skall kommunen framöver i detalj granska prognoser och utvecklingstrender i kommunen och kommundelen innan beslut om investeringar görs. Fullmäktige fastslår följande ekonomiska målsättningar för kommunen under ekonomiplaneperioden: - Samtliga av kommunen ägda fastigheter skall kartläggas under år 2009, vidare kan de fastigheter som inte används i kommunens egen verksamhet eller som inte ger en hyresavkastning i första hand säljas. - Vid utgången av budgetåret uppgår skuldbördan till 2.700 /invånare. Under fullmäktigeperioden bör skuldbördan sjunka till högst landets medeltal (1548 /invånare år 2007) eller högst 2.000. - Kommunallagen 65 mom. 3 stipulerar: Ekonomiplanen skall vara i balans eller visa överskott under en planeperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Om underskott i balansräkningen inte kan täckas under planperioden, skall i anslutning till ekonomiplanen fattas beslut om specifika åtgärder (åtgärdsprogram) genom vilka det underskott som saknar täckning skall täckas under en period som fullmäktige särskilt fastställer (skyldighet att täcka underskott). Under ekonomiplaneåren bör i balansen för Kimitoöns kommun uppvisas ett ackumulerat överskott. - Kommunens investeringar under en 5 års period får i allmänhet inte överstiga beloppet för totala avskrivningar under samma period. - Kassans tillräcklighet i dagar bör uppgå till minst 15 dagar. 12
Ekonomiska målsättningar för Kimitoöns vatten: - Kimitoöns vatten ger en avkastning till kommunen på 45.000 år 2009 i enlighet med organisationskommissionens beslut. Under ekonomiplaneåren bör avkastningen uppgå till minst 6 % beräknat på grundkapitalet. - Investeringsnivån för Kimitoöns vatten nettoinvesteringar får uppgå till högst 1.813.000 år 2009, 827.000 år 2010 och 1.018.000 år 2011, enligt affärsverkets ekonomiplan. 4 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN 2009-2011 4.1 Koncerntjänster Avdelningen kommer under budgetåret främst att satsa på utveckling och harmonisering av arbetsprocesserna. Det handlar om att bygga upp en ny organisation med nya arbetssätt och framförallt nya arbetsredskap. Processerna utvecklas för att i mån av möjlighet fungera elektroniskt. Elektronisk ärendehantering införs under budgetåret och utvecklas vidare under planeperioden. Utformningen av en ny hemsida färdigställs under planeperioden. Ett gemensamt intranät för kommunens personal har tagits i bruk under hösten 2008. Under perioden vidareutvecklas intranätet. Personalförvaltningen fokuserar främst på verkställigheten av personalstrategin samt införande av enhetliga arbetssätt gällande personalärenden inkluderande löneharmonisering. Inom ekonomitjänster satsas på budgetuppföljningen, uppgörande av bokslutsprognoser och up to date bokföring. Målsättningen är att uppföljningen skall vara i realtid och så många aspekter som möjligt beaktade. Elektronisk fakturahantering, elektroniska lönebesked och elektroniska fakturor införs under budgetåret. Processerna vidareutvecklas för en så effektiv ekonomiförvaltning som möjligt. IT-funktionen utvecklar effektiva och ändamålsenliga arbetssätt för upprätthållande av datanätverket samt koordineringen av IT inom kommunen. Utvecklingsenhetens verksamhet struktureras under budgetåret och Region Åbolands verksamhet överförs till kommunen. 4.2 Bildningsavdelningen Harmoniseringen, systematiseringen, ny praktik för samarbete och nya samarbetspartners samt anpassningen det är det som inom bildningssektorn såsom i hela kommunen kommer att vara budgetårets viktigaste tema. Samtidigt som kommunerna går samman sker ju också organisatoriska ändringar, av vilka barnomsorgens överflyttning till bildningssektorn är den största. När barnomsorgen nu blir en del av bildningssektorn kommer det livslånga lärandets filosofi att vara heltäckande för all vår verksamhet allt från det ett barn föds till seniorkurserna i vuxeninstitutet. Att få detta infört i avdelningens alla enheters vardagsverksamhet är den stora utmaningen. För den grundläggande utbildningen sker två centrala processer. Under våren handläggs i skolsektionerna de nya läroplanerna, den svenskspråkiga och den finskspråkiga, för Kimitoöns kommun, varmed alla skolor kommer att få en gemensam grund för sin undervisningsverksamhet. Förslagen till de gemensamma läroplanerna har utarbetats i god tid redan under år 2008. Den andra processen är handläggningen av den skolnätsutredning som påbörjas under hösten 2008 och fortsätter med inventering och insamling av data på våren 2009 med tidtabell att den politiska beslutsprocessen kan göras hösten 2009. Barnomsorgen börjar fungera under en gemensam förvaltning med barnomsorgschefen som ansvarig för allt från dagvården till förskolan. Småbarnsfostran inom dagvården och förskolan kan i fortsättningen smidigt och naturligt länkas till den grundläggande utbildningens verksamhet med en gemensam värdegrund och bl.a. kan elevvårdens resurser användas ännu mera ändamålsenligt än hittills. 13
För biblioteksverksamheten innebär samgången inte särskilt stora ändringar tack vare det redan intensiva Blanka-samarbetet. Biblioteket kommer att fortsätta att profilera sina olika enheters, 4 biblioteks och två bokstugors, samlingar så att var och en enhet har egna specialiseringsområden. Inom fritids- och ungdomsverksamheten strävas till klara arbetsfördelningar och ansvarsområden mellan personalen, dock så att alla vid behov kan hjälpas åt, över ansvarsområdesgränserna. Vuxeninstitutets verksamhet följer de riktlinjer som Dragsfjärds arbetarinstitut och Kimitobygdens medborgarinstitut har haft, institutet hoppas på att kommunens olika enheter aktivt nyttjar institutets kunskaper och nätverk i planering av personalskolning. Kimitoöns kommun kommer att ha en större resurs för kulturen än de tre kommunerna sammanlagt har haft. Kimitoön ska få en kulturprofil som konstens och kulturens ö. 4.3 Omsorgsavdelningen Den nya omsorgsnämndens främsta uppgifter kommer under den kommande fyra åren att kretsa kring dels visions och strategi arbetet och dels kring att säkra och konsolidera verksamheten för social- och hälsovården i Kimitoöns kommun. Omsorgsavdelningens övergripande fokus kommer att kretsa kring att utveckla effektiva och enhetliga former för ett kommunikativt ledarskap, dokumentering och utveckling av arbetsprocesserna och etablering av arbetsformer för personalens möjligheter att delta i utvecklandet av arbetsplatsen och serviceformerna. I framtiden kommer det att fästas ännu större vikt vid att tankar och idéer om utveckling av arbetsprocesserna kommer fram så att de effektivt kan förädlas och förbättra omsorgens vård- och serviceproduktion. Vad beträffar verksamheten inom omsorgen kommer tyngdpunktsområden klart att kretsa kring hur Kimitoöns kommuns omsorg som helhet skall organisera sin verksamhet så att dagens grad av självständig serviceproduktion kan tryggas. Omsorgens verksamhet skall vara i harmoni med kommunens strävan att befästa sin plats på kommunkartan. Av detta följer att speciell tyngd kommer att fästas vid att evaluera till vilken grad och på vilka punkter hälsovårds- och äldreomsorgsenhetens arbetsprocesser kan integreras och förenhetligas, hur vårdkedjan från specialsjukvården till vår egen verksamhet kan smidigt och effektivt förädlas så att patienter och klienter kan garanteras få bästa möjliga vård och omsorg. Vidare kommer omsorgen att avdela mycket tid och resurser på att utveckla kontakterna till så väl externa som interna samarbetspartners. I nyckelroller kommer på den här punkten ligger samarbetet med Kårkulla skn vad beträffar handikappservicen och kommunens bildningsväsende vad beträffar utveckling av serviceformer för barn och unga. Under de närmaste åren kan vi också förvänta oss större förändringar av lagstiftningen. Den nya Hälsovårdslagen kommer att komma till behandling under den nya kommunens första budgetår. I beredningsskedet verkar det som om organisatoriska förändringstyck inte skulle projiceras på det specialsjukvårdsdistrikt som Kimitoöns kommun hör till. Där till kan det dock komma förändringar som påverkar hälsocentralernas verksamhet ss. organiseringen av akutvården. Omsorgsavdelningen kommer också att utveckla redskap och processer för en aktiv uppföljning och evaluering av framtida lagförändringar. 4.4 Avdelningen för miljö och teknik Avdelningens mest centrala uppgift kan sammanfattas i orden boende och trivsel. Uppgiftshelheten börjar med markplaneringen som bas för all annan verksamhet. Förverkligandet av kommunalteknik och vägar är följande del av helheten. Skötsel av vägar och allmänna områden är viktiga åtgärder hela tiden. Tillsynsverksamheten betjänar allt boende samt är en betydande del av begreppet trivsel. Samtliga kommuner med framförhållning lyfter fram hållbar utveckling och skötsel av miljön, det gör också Kimitoöns kommun med den speciella tyngd som en skärgårdskommun befintlig i Skärgårdshavet, bör göra. Avdelningen sköter också via fastighetsenheten kommunens fastigheter och kosthåll. Ändamålsenliga välstädade utrymmen, god och näringsriktig mat är också väsentliga trivselelement. 14
Under 2009 utarbetas strategier för kommunen. Ifråga om strategidelarna hållbar utveckling och boende och trivsel kommer miljö- och teknik att vara en central utvecklare och pådrivare. Då strategihelheten är godkänd bör uppföljningen sker genom servicestrategier. Inom miljö- och teknikavdelningen kommer man att jobba med servicestrategin parallellt med huvudstrategin och implementera den i verksamheten an efter. Viktiga servicestrategihelheter som redan nu kan skönjas och bör utvecklas är tomtproduktion och tomtmarknadsföring, utvecklingsplan för vattentjänster för åren 2009 2020. Dessutom är det meningen att strategiarbetet för hållbar utveckling, som skall förankras brett bland kommuninvånare och intresseföreningar, samt ges synlighet i media, skall ge grund för nya handlingslinjer inom miljöoch klimatpolitiken i kommunen. Personalen skall ägnas uppmärksamhet under planeperioden i enlighet med det personalpolitiska programmet. Speciell uppmärksamhet kommer att fästas vid fortbildning i yrkesrollerna. Fortsatt harmonisering av arbetsbörda kommer att prioriteras under de tre närmaste åren. I samband med harmoniseringen sker en kontrollerad rationalisering av verksamheten. Ett betydande arbetsfält är att skapa instrument för verksamhetsmässig och ekonomisk uppföljning av verksamheterna. Det här gäller alla enheter, men speciellt fastighets- och samhällsteknikenheterna samt Kimitoöns vatten. Metoden är nya arbetssätt, noggrann budgetering och budgetuppföljning, samt god internkontroll. 4.5 Investeringar Investeringstakten har varit hög på Kimitoön de senaste åren. Nivån på investeringarna är hög ännu år 2009, p.g.a. att många påbörjade projekt skall slutföras. Kommunerna har i samgångsavtalet kommit överens om investeringsprojekt, som skall prioriteras under avtalsperioden. Investeringarna i respektive kommun fördelas enligt följande: Ändrad Milj. BS 2007 BG 2008 EP 2009 Totalt Dragsfjärd 3.172 6.890 1.917 11.979 Kimito 1.017 2.376 2.121 5.514 Västanfjärd 311 566 1.217 2.057 Kimitoöns hälsocentral 131 400 132 663 BG 2009 20.213 Kimitoön 4.631 10.232 5.873 20.736 De angivna beloppen är nettobelopp, d.v.s. eventuella bidrag har beaktats. Vissa investeringar överflyttas från år 2008 till år 2009. Av de enskilda investeringarna som funnits i kommunernas ekonomiplaner har Kimitoöns kommun meddelat staten att en idrottshall i Amosparken förverkligas år 2012 eller 2013. Ursprunglig tidtabell var 2009-2010. Projektet är statligt beaktat som ett projekt, som erhåller nationella stödpengar. De stora investeringarna under ovan nämnda tidsperiod, betyder att Kimitoöns kommun inte under fullmäktigeperioden har möjlighet att göra andra än redan överenskomna eller i samgångsavtalet nämnda investeringar. Nya investeringar under avtalsperioden begränsas av att skuldbördan stiger till 19,9 milj. eller 2.700 /invånare i slutet av år 2009. 15
Det största enskilda investeringarna under år 2009 är vattenaffärsverkets investeringar som uppgår till 1,8 milj.. På fastighetssidan investeras för 3,4 milj., varav de största projekten är skolsaneringen i Dalsbruk och Nivelax samt kontorsrenoveringarna i Kimito och Dalsbruk. 5 BUDGETENS UPPBYGGNAD OCH BINDANDE KARAKTÄR Kommunens ekonomiska hushållning styrs från två håll. Kommunallagen innehåller bestämmelser om hur budgeten och ekonomiplanen skall göras. Bokföringslagen innehåller bestämmelser om hur bokföringen och bokslutet skall uppgöras. I enlighet med kommunallagen 65 skall kommunfullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för följande år. I samband med att budgeten godkänns skall kommunfullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år. Budgetåret är ekonomiplanens första år. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten och ekonomiplanen skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Budgeten och ekonomiplanen är uppbyggd av verksamhets-, resultaträknings-, investerings- och finansieringsdelen. Budgeten presenteras därmed ur såväl resultaträknings- som finansieringssynvinkel. Med hjälp av Verksamhetsdelen styrs kommunens verksamhet. I den uppställer kommunfullmäktige för de olika ansvarsområdena verksamhetsmål samt anvisar behövliga anslag för att uppnå dessa mål samt uppskattar inkomsterna för att kunna sköta de helheter som kommunfullmäktige beslutat om. Verksamhetsdelen är uppdelad i fyra ansvarsområden koncerntjänster, bildningsavdelningen, omsorgsavdelningen och avdelningen för miljö och teknik. Resultaträkningen utvisar hur den inkomstfinansiering som avsatts för kommunens räkenskapsperiod räcker till för utgifterna för serviceverksamheten, räntor och de avskrivningar på slitage på anläggningstillgångarna som baserar sig på uppgjorda planer. I Investeringsdelen klarläggs investeringarna för såväl budgetåret som för planperioden. Anslagen i investeringsdelen samt inkomstuppskattningarna godkänner kommunfullmäktige antingen projektgruppvis eller projektvis. I Finansieringsanalysen klarläggs hur mycket kapitalfinansiering som behövs utöver de internt tillförda medlen för investeringarna och låneamorteringar och hur finansieringsbehovet täcks eller hur stort finansieringsöverskottet är och hur det skall användas. 5.1 Verksamhet och målformulering I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Målen är bindande för kommunens organ och utgör en del av den budget som kommunen skall iaktta i sin verksamhet och hushållning. När fullmäktige fattar beslut om budgeten skall den därför tydligt ange vilka mål för verksamheten som fullmäktige har godkänt som bindande mål. Avdelningarna och enheterna använder vid uppställande av verksamhetsmålen kvantitets-, kvalitets-, ekonomi- och produktivitetsmålsättningar. Målsättningarna härleds ur resultattänkande och uppställs verbalt som nyckeltal och resultatmålsättningar och som prestationstal vilka utvisar produktionsmängder eller, när det gäller tjänster, de tjänstemottagande gruppernas storlek eller nyckeltal. 16
5.2 Netto- / bruttobudgetering I verksamhetsdelen är för de fyra ansvarsområdena (koncerntjänster, bildningsavdelningen, omsorgsavdelningen och avdelningen för miljö och teknik) verksamhetsbidraget bindande gentemot fullmäktige, dvs. enligt nettoprincipen. Nettobudgetering tillämpas förutom gällande fastighetsenheten och vinst/förlust vid fastighetsförsäljning där bruttobudgetering (bindande för verksamhetskostnader och intäkter) tillämpas. Dessutom är sammanslagningsunderstödet till vissa delar bindande enligt bruttoprincipen. Anslagen i investeringsdelen är bindande gentemot fullmäktige projektvis enligt nettoprincipen. 5.3 Budgetens och motiveringarnas bindande karaktär Kommunfullmäktige besluter hur budgeten och dess motiveringar binder kommunstyrelsen och andra myndigheter i kommunen. Budgeten består av verksamhetsområdets anslag, finansieringsintäkter och verksamhetsmål, av budgetens allmänna motiveringar, nyckeltal och resultaträkningar. Enligt kommunallagen är verksamhetsmålen bindande gentemot kommunfullmäktige. Resultatenheterna förpliktas att uppbära de inkomster som antecknats i budgeten. Möjliga avvikelser bör klarläggas senast vid bokslutet eller vid behov genom en ändring av budgeten, såvida avvikelserna är markanta. Enheterna kan utan skilt beslut avstå från gängse lösegendom som blivit obehövligt. Inkomsterna från dylik försäljning kan användas för att täcka enhetens utgifter. I investeringsdelen är anslagen för de olika projekten bindande gentemot kommunfullmäktige. Budgetens allmänna motiveringar är information, som inte är avsedd att vara en bindande del av budgeten. Ansvarsområdena bör följa den verksamhetslinje som presenterats i motiveringarna och däri antecknade huvudviktsområden. I budgeten finns nyckeltal av olika slag, dessa är inte bindande men de bör hållas som riktgivande. 6 KOMMUNKONCERNEN Med kommunkoncern avses en ekonomisk helhet som bildas av kommunen och ett eller flera juridiskt självständiga samfund, i vilken kommunen ensam eller tillsammans med andra samfund som hör till kommunkoncernen, har bestämmande inflytande i ett eller flera samfund (dottersamfund). Till Kimitoöns kommunkoncern hör förutom Kimitoöns Vattenaffärsverk, nio dotterbolag; Dragsfjärds Industri Ab, Oy Dalsbostäder Ab, Bostads Ab Dragsfjärds Solberga, Bostads Av Boda Tull Oy, Fastighets Ab Berglund, Ab Kimito Värme Oy, Fastighets Ab Kimitobacken, Bostads Ab Kimito Ängsblomman och Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet. Dessutom ingår i kommunkoncernen ungefär lika många intressebolag samt flertalet samkommuner. 6.1 Koncernens målsättningar och direktiv Kommunkoncernens målsättningar definieras närmare under år 2009. En av målsättningarna bör vara avkastning till modersamfundet. Under planeperioden uppgörs direktiv för kommunkoncernen. Med koncerndirektivet strävas till att skapa ramar för ägarstyrningen i enlighet med kommunens ägarpolitiska mål och verksamhetsstrategi, öka genomskinligheten i verksamheten, förbättra kvaliteten på den information kommunen får från samfunden och effektivera informationsförmedlingen. 17
7 DRIFTSEKONOMI 7.1 Koncerntjänster Avdelning: Koncerntjänster Enhet: Förvaltningstjänster Ansvarsperson: Kommundirektören, ekonomichefen VERKSAMHET Förvaltningstjänster handhar de centrala förtroendeorganen; fullmäktige, kommunstyrelsen, revisionsnämnden och centralvalnämnden. Till förvaltningstjänster hör även personalförvaltningen, servicerådgivningen och informationen. Fullmäktige bär ansvaret för kommunens verksamhet och ekonomi. Den beslutar om de centrala målen för kommunens verksamhet samt om ekonomin och hur finansieringen och förvaltningen skall vara ordnad. Kommunstyrelsen ser till att den operativa verksamheten fungerar. Revisionsnämnden har till uppgift att bereda de ärenden om förvaltning och ekonomigranskning som fullmäktige skall besluta om. Centralvalnämnden ombesörjer ordnandet av allmänna val i kommunen. MÅLSÄTTNINGAR En personalstrategi har utarbetats och målsättningen är att den godkänns och börjar följas i början av budgetåret. Stegvis övergång till elektronisk ärendehantering med början under årets första kvartal. En mångsidig information och marknadsföring med hjälp av den del av sammanslagningsunderstödet som reserverats för ändamålet, 100.000. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, EKONOMIPLANEN 2009-2011 Kimitoöns kommun erhåller sammanslagningsunderstöd 5.760.000. År 2009 erhålls 40 % eller 2.304.000. Både år 2010 och 2011 erhålls 30 % eller 1.728.000. Understöden inverkar på planeårens över-/underskott och används till att minska skuldbördan. Under ekonomiplaneperioden fortsätter utvecklingen av den elektroniska ärendehanteringen och målsättningen är övergång till elektroniskt mötesförfarande samt elektroniskt arkiv. Under planeperioden förrättas Europaparlamentsval år 2009 och riksdagsval år 2011. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2009 Sammanslagningsunderstödet på 2.304.000 (40 % av 5.760.000 ) har intagits enligt bruttoprincipen. 260.000 budgeteras för sammanslagningskostnader och 100.000 för information och marknadsföring. Den resterande delen inverkar på årets över-/underskott och används för att minska skuldbördan. De nuvarande kommunernas och samkommunens revisionsnämnder granskar respektive bokslut för år 2008 och bereder ärendet för Kimitoöns kommuns revisionsnämnd. Kimitoöns kommuns revisionsnämnd gör förslag gällande bokslutens godkännande och beviljande av ansvarsfrihet för fullmäktige. Centralvalnämnden handhar genomförandet av Europaparlamentsval i juni månad. 18
Kimitoöns kommun kommer i början av budgetåret att införa elektronisk ärendehantering. Målsättningen är att skapa ett effektivt dokumenthanteringssystem för bl.a. omloppssystemet för de handlingar som ingår i beslutsprocessen, innefattande diarieföring i postbok och diarier, inskanning av handlingar till elektronisk form, de olika skedena av beredningen i ett elektroniskt arbetsbord, föredragningslistor och protokoll, verkställighetsdokumentering, arkivering av handlingar, sökfunktioner, grupparbeten, uppbevaring och uppföljning av avtalsdokument mm. Även utbyggandet av kommuninvånarnas möjligheter att erhålla elektronisk service förutsätter att den förvaltningsprocess som stöder själva serviceproduktionen också sker elektroniskt. Anslag finns som möjliggör bidrag för betald fastighetsskatt. PERSONAL Årsverken 8,8 8,8 10,1 10,1 10,1 Förändringar : Flera sakkunniga inom bl.a. personalförvaltning, information och översättning. PRESTATIONER Antal sammanträden Fullmäktige 23 16 5 5 5 Kommunstyrelsen 54 41 15 15 15 Antal ärenden Fullmäktige 248 168 70 70 70 Kommunstyrelsen 793 565 200 200 200 MÄTARE Produktivitet Beslut/sammanträde Fullmäktige 11 11 14 14 14 Kommunstyrelsen 15 14 13 13 13 Intäkter totalt 402.118 252.214 2.341.000 1.765.500 1.766.000 Personalkostnader -616.734-612.212-730.450-730.450-730.450 Köpta tjänster -430.139-400.058-593.217-316.717-317.217 Material och tillbehör -30.535-28.769-16.700-16.700-16.700 Understöd -4.066-4.225-15.000-15.000-15.000 Övrigt -52.953-67.972-81.224-81.224-81.224 Kostnader totalt -1.134.427-1.113.236-1.436.591-1.160.091-1.160.591 Verksamhetsbidrag -732.310-861.022 904.409 605.409 605.409 19
Avdelning: Koncerntjänster Enhet: Ekonomitjänster Ansvarsperson: Ekonomichefen VERKSAMHET Ekonomitjänster handhar uppgörande av budget och bokslut, den löpande bokföringen, löneräkningen, fakturahantering och inköpsreskontra samt större delen av kommunens fakturering och försäljningsreskontra. Dessutom bistår ekonomitjänster Kimitoöns vattenaffärsverk med experttjänster. Till ekonomitjänster hör även IT-funktionen, vilken har det övergripande ansvaret för kommunens adb-nätverk samt koordinerar adb-anskaffningar. MÅLSÄTTNINGAR Uppdaterad bokföring, så att en noggrann och up to date budgetuppföljning kan erhållas. Fakturahanteringen sker elektroniskt, varvid dröjsmål med fakturabetalningarna minimeras. Största delen av faktureringen centraliseras och kunderna erbjuds möjlighet till förutom traditionella pappersfakturor även direktdebiteringsmeddelanden och elektroniska fakturor. Kommunens anställda erbjuds möjlighet att erhålla lönebesked i elektronisk form. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, EKONOMIPLANEN 2009-2011 Inom ekonomiförvaltningen fortgår utvecklingen av arbetssätten och processerna för att erhålla en så hög effektivitet som möjligt samtidigt som kännedomen om kommunens ekonomiska läge bör vara i realtid. IT-funktionen kommer, i enlighet med bilagan till samgångsavtalet, att arbeta för att upprätthållandet av datanätverket utvecklas i en ändamålsenlig riktning. Informationen skall i mån av möjlighet fungera elektroniskt både internt och externt eftersom elektronisk information är både snabbare och mera lättillgänglig. Utnyttjande av elektroniska möjligheter för att minimera manuella arbetsskeden ger kostnadsinbesparingar på sikt och gör arbetsuppgifterna mera ändamålsenliga. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2009 Kimitoöns kommun kommer i början av budgetåret att införa elektronisk fakturahantering, möjlighet för kunderna att motta elektroniska fakturor samt möjlighet för kommunens anställda att erhålla lönebeskeden elektroniskt. Under året sker en fortgående utveckling av processerna. Under budgetåret görs en utredning över hur IT-funktionen skall fungera i Kimitoöns kommun. Målsättningen är att uppnå en välfungerande IT-funktion som kan betjäna kommunens samtliga avdelningar och enheter med både användarstöd och sakkunskap och som upprätthåller nätverket och handhar utvecklingen inom IT. PERSONAL Årsverken 11,50 12,10 11,85 11,10 10,60 Förändringar : Pensioneringar minskar antalet årsverken under ekonomiplaneperioden. PRESTATIONER Löneutbetalningar 11.000 12.000 12.000 11.500 11.000 Nätverksanslutningar 376 380 400 400 400 20