Årsredovisning. Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-04-25. SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret

Årsredovisning 2012 Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-04-25 SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunalrådet har ordet 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens organisation 2 Gemensam förvaltningsberättelse 3 De kommunala bolagens kommentarer 6 Kommunchefen sammanfattar året 7 Avstämning av kommunfullmäktiges mål 9 Kommunens kvalitet i korthet 12 Det ekonomiska resultatet 2012 och utvecklingen över tid 16 Personalbokslut 23 Miljöbokslut 25 Befolkningsutveckling 27 Verksamheternas kommentarer: Kommunstyrelsens förvaltningar Ekonomikontoret 28 Fastighetskontoret 29 Gatukontoret 30 Kommunkansliet 32 Näringslivsenhet 34 Personalkontoret 36 Kostenheten 38 Städenheten 39 It- och inköpsenhet 40 VA- och Renhållningsenhet 41 Miljö- och byggnadsnämnden 42 Kulturnämnden 43 Barn- och utbildningsnämnden 46 Socialnämnden individ- och familj 52 Socialnämnden vård- och omsorg 54 Kommunrevisionen 58 RÄKENSKAPER Resultaträkning 59 Finansieringsanalys 59 Balansräkning 60 Nothänvisningar 61 Redovisningsprinciper 68 Ord och uttryck 69 Driftsredovisning 70 Investeringsredovisning 71 Nyckeltal 74 Va-verksamhet Resultaträkning och Balansräkning 75 Va-verksamhet Nothänvisningar 76 REVISIONSBERÄTTELSE 79 Bilden på framsidan är från Säter

2012 är nu till ända Ett händelserikt år på flera sätt, både ur verksamhets synpunkt och ekonomisk synpunkt. Vi blev på flera områden uppmärksammade för vår goda verksamhet under året, inte minst skolan och dess arbete mot målet om "Dalarnas bästa skola" som 2012 tog ytterligare ett steg närmare. Det andra jag vill nämna är skolmaten där vi just nu med spänning väntar på resultatet av inte mindre än 3 olika utmärkelser i Sverigeklass som skall delas ut och där Säter är med och slåss. Mycket roligt tycker jag!!! Säters Kommun fortsätter att utvecklas både intern och tillsammans med vår omgivning. Internt har året bestått i ett hårt arbete med att utreda, besluta och förbereda för den nya organisation som sattes i sjön 2013-01-01. Det som återstår är nu att genomföra och trimma in den nya organisationen. parallellt med detta arbete har även flera chefstjänster besatts, både som en följd av ny organisation och pensioneringar. Nya är Kommunchef och Personalchef som vi hälsar välkommen till oss. Och som en följd av ny organisation fick vi i kommunen både ny näringslivschef och samhällsbyggnadschef genom intern rekrytering. Till detta kommer även ett antal chefer i de olika förvaltningarna både internt och externt rekryterade, alla med samma intresse att tillsammans med den duktiga personal vi redan har anställd fortsätta utveckla Säter. Externt så gick vi in i en gemensam turismorganisation 2012-01-01 någon som jag tror långsiktigt kommer att vara mycket positivt för Säter. Nästa samarbete som beslutades under 2012 och som startade 2013-01-01 är gemensam inköpsverksamhet tillsammans med Falun, Borlänge, Gagnef och Ludvika. Även detta tror jag kommer att gagna kommunen väl i en framtid Ekonomiskt såg 2012 länge ut att bli ett ganska bra år trots allt. Men efter avslutat verksamhetsår så dök dock flera nya kostnader upp som inte hade varit kända tidigare. Orsaken utreds ännu i skrivande stund men vi blev nog alla tagna på sängen av detta. Totalt sett klarar vi trots detta ett positivt resultat, dock med mycket liten marginal. Det som inträffade ställer åter strålkastarljuset på vårt prognosarbete, något vi måste bli bättre på i fortsättningen. På kort sikt är det nu viktigt att lära oss av de som inträffade för att undvika att samma sak händer igen. De extra pengar vi fick från AFA som återbetalning av försäkringspremie valde vi att till hälften (4,2miljoner) använda i driften, genom extra satsningar på skola, väg och fastighetsunderhåll. Detta var ett välbehövligt tillskott och denna satsning känns trots allt bra att haft möjlighet att genomföra. Inför framtiden så ser vi att 2012 gett tydliga indikationer på en ökad efterfrågan på verksamheterna både för gammal o ung. Vi ser även att t.ex. kulturutbudet ökar och att efterfrågan på lägenheter och mark ökar. Något som är en bra indikation på att kommunen i stort och verksamheten vi bedriver upplevs som attraktiv och efterfrågad. Detta faktum är en förutsättning för att vi skall nå vårt mål att vara 12 000 innevånare år 2030. Men skapar naturligtvis även ett tryck på att möta upp emot. Men är en utmaning som vi gärna tar oss an. Med dessa rader vill jag tacka alla för ett gott arbete under 2012 och med tillförsikt blicka framåt mot en än ljusare framtid. Abbe Ronsten Kommunstyrelsens ordförande 1

Region Falun-Borlänge AB Räddningstjänstförbundet DalaMitt Säterbostäder AB Säters kommuns Fastighets AB Visit Södra Dalarna AB Politisk organisation och förvaltningsorganisation 2012 Kommunrevisionen 5 ledamöter Kommunfullmäktige 35 ledamöter Miljöberedning 3 ledamöter Valberedning 5 ledamöter Mandatfördelning S 16 C 7 M 6 Fp 2 V 1 Kd 1 Mp 1 Sd 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 ledamöter Kommunstyrelsen 11 ledamöter Näringslivs- och utvecklingsutskottet 3 ledamöter + 3 adjungerade Personalutskott 3 ledamöter + adjungerade Kommunchef Näringslivs- och utvecklingsenhet Kommunkansliet Personalkontor Valnämnd 5 ledamöter Ekonomikontor Överförmyndare Fastighetskontor Kostförvaltning Socialnämnd 9 ledamöter Socialförvaltning Individ-& familjeomsorg Äldre- & handikappomsorg Gatukontor Städenhet IT- och Inköpsenhet Barn- och utbildningsnämnd 11 ledamöter Barn- & utbildningsförvaltning Utbildning Barnomsorg Fritidsgårdar VA/Renhållningsenhet Kulturnämnd 7 ledamöter Kulturförvaltning Kultur Bibliotek Miljö- och byggnämnd 7 ledamöter Miljö- och Byggförvaltning Miljöfrågor Hälsoskydd Bygglovsfrågor Planfrågor Trafikfrågor 2

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING OCH GEMENSAM VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunerna är enligt Kommunala redovisningslagen KRL 8 kap 1-2 skyldiga att upprätta en sammanställd redovisning och en gemensam förvaltningsberättelse för all kommunal verksamhet, även sådan som drivs av annan juridisk person. Rådet för kommunal redovisning har i sin rekommendation 8.2 gett ytterligare anvisningar hur den sammanställda redovisningen och den gemensamma förvaltningsberättelsen skall utformas. En gemensam förvaltningsberättelse skall upprättas för den samlade kommunala verksamheten. Sammanställda räkenskaper resultat- och balansräkning, samt kassaflödesrapport med tilläggsupplysningar skall upprättas för kommunkoncernen. Med kommunens samlade verksamhet avses all verksamhet som kommunen bedriver i kommunkoncernen och i uppdragsföretag. Med kommunkoncernen avses förvaltningsorganisationen och företag där kommunen har ett bestämmande (mer än 50 % av rösterna) eller ett betydande (mer än 20 % men mindre än 50 % av rösterna) inflytande i företagets beslutande organ. Huvuddelen av Säters kommuns verksamhet bedrivs i egen regi och i förvaltningsform. Kommunen har därför valt att i den här delen av förvaltningsberättelsen beskriva den verksamhet som bedrivs på annat sätt. För verksamhet i förvaltningsform hänvisas till övriga kommenterande delar i kommunens årsredovisning. Kommunkoncernens omfattning Koncernen Säters kommun omfattas vid utgången av 2012 av kommunens förvaltning och en helägd bolagskoncern; Säterbostäder AB och dess dotterbolag Säters kommuns Fastighets AB. Säterbostäder AB, org. nr 556515-8713, har till föremål för sin verksamhet att inom Säters kommun förvärva, avyttra, äga och förvalta fastigheter och tomträtter, samt bygga bostäder, lokaler, kollektiva anordningar, samt därmed förenlig verksamhet Kommunen äger hela aktiekapitalet om 16,7 Mkr i Säterbostäder AB. Kommunen har borgensåtagande för bolagets lån med 87,5 Mkr. Kommunen utbetalade 1998 ett villkorat aktieägartillskott till Säterbostäder får att täcka de kostnader som uppstod vid rivning av 84 lägenheter på Hökgränd. Tillskottet skalle återbetalas när bolagets ekonomi har konsoliderats. Bolagets styrelse och kommunstyrelsen har 2008 tagit ett likalydande beslut med innebörden att det villkorade aktieägartillskottet om 9 mkr skall återbetalas under perioden 2010 2015. En avstämning har gjorts i samband med bokslutet för 2012. En återbetalning blir troligen aktuell men beslut är ännu ej tagna. Säters Kommuns Fastighets AB, org. nr 556401-4933, är ett av Säterbostäder AB helägt dotterbolag som till föremål för sin verksamhet har att inom Säters kommun uppföra, sälja, och förvalta lokaler för vård, undervisning, kontor och småindustri och därmed förenlig verksamhet. Kommunen har ett borgensåtagande för detta bolags lån med 14,6 Mkr. Koncernbolagens verksamhet 2012 redovisas på sidan 6. Redovisningsprinciper för sammanställd redovisning Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapitalet som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Proportionell konsolidering innebär att endast ägda andelar av räkenskapsposterna tas med i koncernredovisningen. Interna transaktioner mellan kommunen och bolagskoncernen och inom den sistnämnda har eliminerats. Pensionsskulden har redovisats olika inom koncernen. Säterbostäder har premiereservsystem. Koncernens resultat Koncernens resultat för 2012 blev + 6,4 Mkr (2011 + 14,4 Mkr). Bolagskoncernen redovisar ett resultat på + 2,4 Mkr (2011-0,1 Mkr), och kommunen ett resultat på +4,0 Mkr (2011 +14,3 Mkr). 3

Koncernens nyckeltal Koncernens soliditet uppgick 2012-12-31 till 59 % (2011 60 %) Att koncernens soliditet är lägre än kommunens beror på bolagens låga soliditet. Bostadsbolag finansierar normalt sitt bostadsbyggande via upplåning och får därigenom en högre skuldsättningsgrad. Likviditeten uppgick till 24 %, (2011 25 %). Med likviditet menas här likvida medel/externa kostnader. Kommunen och dess helägda dotterbolag samordnar likviditetshanteringen genom ett koncerngemensamt konto. Koncernkontot ger parterna möjlighet att låna pengar av varandra, vilket gör att den totala likviditetsreserven kan hållas nere. F. n. utnyttjas koncernkrediten endast av Säters Kommuns Fastighets AB, med 12,2 mkr. Krediten uppgår till totalt 55 mkr för hela kommunkoncernen. Kommunala uppdragsföretag m m 2003 bildades Utvecklingsbolaget Falun-Borlänge Regionen AB, org. nr 556645-9284, i vilket kommunen är delägare tillsammans med Borlänge, Falun, Gagnef och Ludvika kommuner. Smedjebackens kommun blev under 2011 ny delägare i bolaget. Bolaget arbetar med näringslivsfrågor, som t ex nyföretagarrådgivning och generationsskifte i näringslivet, samt samarbetsprojekt mellan kommunerna. Under 2012 har bolaget arbetat med frågor som samarbete kring gymnasieskolan, GYSAM, upphandlingsfrågor, handläggning av ärenden enligt Alkohollagen, samt samarbete i ekonomi- och personaladministration. De samverkande kommunerna finansierar verksamheten i proportion till invånarantalet. Säter har under 2012 betalt 504 000 kr i grundersättning, samt 199 000 kr för olika specifika uppdrag. Kommunens aktiekapital är 37 500 kr vilket utgör en andel på 7,5 % i bolaget. Säters kommun har tillsammans med Falun och Borlänge bildat ett kommunalförbund för räddningstjänst, Räddningstjänst Dala Mitt, org. nr 222000-1099. Förbundet startade sin verksamhet 1998-10-01 och kommunens andel är cirka 10 %. Från 2011 ingår även Gagnefs kommun i RDM. Förbundet säljer sina tjänster via räddningstjänstavtal till ägarkommunerna. Förbundet driver även genom avtal med Landstinget Dalarna IVPA-verksamhet i kommunen (I Väntan På Ambulans). För 2012 var kostnaden för Säters kommuns räddningstjänst och IVPA 8,3 Mkr. Säters kommun har tillsammans med övriga dalakommuner och Landstinget Dalarna samägt Dalatrafik AB, org. nr 556206-2470. Dalatrafik AB ansvarar för kollektivtrafiken i länet. och är tillsammans med andra trafikbolag i grannlänen delägare i Tåg i Bergslagen. Säters kommuns ägarandel i Dalatrafik AB har varit c:a 2 %, vilket ger ett aktiekapital på 468 000 kr. Kommunen har ett borgensåtagande på totalt 7 mkr i Dalatrafik AB och Transitio AB som äger det rullande materiel som används i Tåg i Bergslagen. Under 2012 har huvudmannaskapet för kollektivtrafiken överförts till Region Dalarna. Region Dalarna är ett kommunalförbund som bildats av kommunerna i Dalarna och Landstinget Dalarna. Kommunens aktier har överlåtits till regionen. Huvudmannaskapsförändringen innebär ingen förändring i kommunens borgensåtagande. Säters kommun köpte 2012 kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjutsar från Dalatrafik för sammanlagt 14,6 Mkr. Säter deltar sedan juni 2011 tillsammans med övriga fem kommuner i Falun-Borlänge Regionen, i ett gemensamt överförmyndarkontor, Överförmyndare i samverkan, ÖiS. Varje kommun har kvar en överförmyndare eller överförmyndarnämnd, men handläggningen sker på delegation i det gemensamma handläggarkontoret, som ingår i Borlänge kommuns organisation. Kostnaderna fördelas per invånare och Säter betalar 7 % av de totala kostnaderna. Kostnaden uppgick för Säter 2012 till 340 kkr. Till detta kommer kostnader för arvoden och omkostnadsersättning till gode män med 359 kkr, som utbetalas direkt från kommunen Säter är sedan 2012-01-01 delägare i Visit Södra Dalarna AB. Bolaget är ett samarbetsorgan mellan kommunerna i Falun-Borlänge Regionen och turismnäringen i området. Näringslivet har majoritetsägande med 51 % av aktierna och resterande aktier ägs av kommunerna utifrån kommunstorlek. Säter äger c:a 3 % av aktierna. Bolaget driver turisverksamhet inom regionen och driver via avtal Säters Turistbyrå. För detta har kommunen 2012 betalat 865 kkr till bolaget. 4

Säter ingår från 2013-01-01 i ett samarbete i upphandlingsfrågor tillsammans med kommunerna i Falun-Borlänge Regionen exklusive Smedjebackens kommun. Samarbetet är organiserat i form av gemensam nämnd som ingår i Ludvika kommuns organisation. Ett handläggarkontor är lokaliserat till Ludvika, men handläggare tjänstgör även del av sin tid ute i de samverkande kommunerna. Nästa område för samverkan blir troligen handläggning av ärenden enligt Alkohollagen. Formerna för samarbetet utreds f n i Falun-Borlänge Regionen AB. Bert Stabforsmo ekonomichef 5

KONCERNBOLAG Säterbostäder AB Bokslut Bokslut 2012 2011 Omsättning, Mkr 67,4 64,0 Resultat före e.o. poster 2,9 1,5 Koncernbidrag t. Fastighets AB - 1,8 Resultat e. bokslutsdisp. och skatt 0,8-0,4 Nettoinvesteringar, Mkr 19,9 5,8 Soliditet, % 16,0 14,9 Årsarbetare 17,5 14,6 Årets resultat Resultat efter finansiella poster uppgår till 2,9 Mkr. Ett resultat i paritet med målsättningen. Årets verksamhet I december fastställde bolaget en mycket omfattande investeringsplan för perioden 2013 2016 som uppgår till 136 M kr. Angelägna projekt är byggnation av nya bostäder i Storhaga, där planarbetet påbörjades redan under hösten, och om-och tillbyggnad av servicehuset Fågelsången, där även förprojektering påbörjades under hösten. Investeringsvolymen har varit omfattande under året. De större projekten utgörs av stamrenovering av ett 30-tal lägenheter i kv Lutan och bredandsanslutning av lägenheterna i Säter. Under våren genomfördes en värdering av fastighetsbeståndet som indikerade på ett marknadsvärde i storleksordningen 350 M kr. Den lokala bostadsmarknaden utvecklades stabilt under året som resulterat i förbättrad uthyrningsgrad. Vid årsskiftet uppgick den till 97,8 %, vilket innebär att det bara finns ett mycket begränsat antal lägenheter att erbjuda för uthyrning inom bolagets bestånd. Framtiden Behovet av byggbar mark skyndar på med tanke hur bostadsmarknaden utvecklas. I Gustafs kan finnas anledning att planlägga områden utöver Storhaga för flerfamiljshus. Detta bör även vägas in vid planläggning av centrala Kyrkbyn med anledning av skolans behov nya lokaler. I Säter saknas planlagd mark i centrala lägen. Här har bolaget en uppgift att se över möjligheterna för anskaffning av mark. För att säkerställa en trygg finansiell ställning mot bakgrund av kommande investeringsambitionerna, krävs att bolaget årligen levererar resultat på minst 3,5 M kr årligen för bibehållen soliditet. Säters Kommuns Fastighets AB Bokslut Bokslut 2012 2011 Omsättning, Mkr 4,3 3,5 Resultat före e.o. poster 0,9-0,6 Konc.bidrag fr. Säterbostäder - 1,8 Resultat e. bokslutsdisp. o skatt 0,2 0,0 Nettoinvesteringar, Mkr 0,0 0,0 Soliditet, % 37,0 35,0 Årsarbetare - - Året resultat Resultatet efter finansiella poster uppgår till 0,6 Mkr. Av bolagets totala intäkter på 4,3 Mkr, utgör 1,5 Mkr intäkter från försäljning av fjärrvärme och 0,6 M kr från reavinst vid försäljning av fastigheter. Årets verksamhet Bolaget har under året haft samtliga objekt uthyrda. I Säters industrihus har beläggningen varit näst intill 100 %. Under året slutfördes försäljningen av bolagets tre villor på Skönviksområdet. Aktiviteter i syfte att försälja industrihuset igångsattes på kommunens initiativ under hösten. Framtiden Fastighetsförvaltningen kommer att avvecklas. Berörda objekten överförs till Säterbostäder. Uppgiften som fjärrvärmeleverantör i Mora by och Storhaga kvarstår i bolagets regi. Fastigheten på Kungsvägen 26, som står på ofri grund och omfattas av temporärt bygglov och hyrs i dag ut till kommunens socialförvaltning. I Myran 3 bedrivs förskola och verksamheten skall enligt gällande bygglov avvecklas under 2013. Fastigheten kan eventuellt användas som kontor för Säterbostäder. 6

KOMMUNCHEFEN SAMMANFATTAR VERKSAMHETSÅRET 2012 Verksamheten inom kommunen har genomförts i stort enligt fastställd verksamhetsplan. Under året har ett omfattande intern organisationsarbete genomförts syftande till att finna effektiva lösningar som leder till att de samlade ekonomiska resurserna nyttjas på ett optimalt sett. Grunden för översynen utgjordes av den rapport som KPMG AB redovisade i oktober 2011 på uppdrag av Säters kommun. I slutet av året beslutade kommunalfullmäktige att från och med 1 jan 2013 införa en samhällsbyggnadsförvaltning med nämnd, en jävsnämnd samt att lägga ansvaret för ensamkommande flyktingbarn under socialförvaltningen. I anslutning till den organisatoriska översynen har reglementen, delegationer och andra styrdokument reviderats. Under året har mycket viktigt genomförts inom kommunen. Nedan följer en kort beskrivning av några viktiga händelser eller aktiviteter under 2012. Inom ramen för konceptet Stjärnrestaurang, har kommunen fortsatt sin satsning på maten inom förskola och skola. Klockarskolan har under året även kvalificerat sig till den stora finalen av Arla Guldko. Resultatet från 2012 års nationella prov i årsklass 3 visar att eleverna från Säter är bäst i Dalarna vad gäller andelen elever som uppnått kravnivån i samtliga delprov i såväl Svenska som Matematik. Under 2012 har man inom ungdomsverksamheten bl.a. utvecklat Säters Ungdomsråd. Ungdomsrådet gav förslag och fick igenom om gratis busskort för alla gymnasieelever i Säters kommun. Hela ungdomsrådet deltog vid ett KS-möte under våren. Kommunen har under året genomförts förberedelser för kommunaliseringen av hemsjukvården from 2013. Lokal styrgrupp bildades med representanter från Säters Vårdcentral och Socialförvaltningen, Säters kommun. Lokal arbetsgrupp bildades med MAS, VO chefer, enhetschefer från hemtjänst, sjuksköterskor, distriktsköterskor, rehabpersonal, hemtjänstpersonal och personal från Socialpsykiatrin. Båda grupperna har haft regelbundna möten under året och agerat utifrån aktuella underlag och direktiv från Region Dalarna. För SäBo verksamhetsområde är platsbehovet för vård och omsorg ett växande problem. Antalet äldre i behov av dygnet runt omsorg ökar och nyproduktion av platser genom om- och tillbyggnad sker inte i den takt och omfattning som är önskvärt. Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat kraftigt, vilket kan förklaras med att de personer som är i behov av försörjningsstöd har inte förutsättningar att kliva in på arbetsmarknaden. Målet om att behovet av försörjningsstöd ska understiga 6 månader har inte kunnat uppfyllas. Försörjningsstödet har under 2012 ökat med 100 % jämfört med 2011 Kulturområdet har prioriterat och stärkt samverkan med många aktörer vilket skapat förutsättningar för ett dynamiskt kulturklimat t ex genomförandet av Historisk vecka för sjätte året. Många aktiviteter har genomförts med anledning av100-årsjubileet för Säters sjukhus. En förstärkt organisation har säkrat Säters julmarknad och Säterstampen som fortsatta arrangemang. Arbetet med den regionala kulturplanen pågår. Biblioteken har ökat sin utlåning och besöksfrekvens med 4 %. 7

Totalt så förvaltar kommunen ca 476 700 m² hårdgjorda ytor. 2012 utfördes en extra satsning på underhåll i vägarna vilket resulterade i ett ökat underhåll. En fortsatt reinvestering i ledningsnätet samt åtminstone de större vattenverken och reningsverken är nödvändig i all överblickbar framtid eftersom mycket av VA-utbyggnaderna är gjorda på 50-, 60- och 70-talet. Byggbara tomter för bostäder finns i alla kommundelar, tomter för industri och handel finns i Säter och Gustafs. Målet att kunna rekommendera bra tomter för industri och boende får därför anses uppfyllt. 30 Föreningar har delat på 600 tkr som betalats ut som generellt ungdomsbidrag. Ett gemensamt projekt med MSB har genomförts om förstärkning av kommunens ledningsförmåga där de viktigaste insatserna var nytt serverrum och reservkraft för Rådhuset, tekniska huset och IT- huset. Bidraget från MSB fastställdes till 2 650 tkr, vilket utgör 50 % av den totala kostnaden. Receptionen i rådhusethar byggts om utifrån det gemensamma projekt som kommunen genomfört i samarbete med MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap), se under rubriken säkerhet och krisberedskap. En förstudie har genomförts med finansering från Region Dalarna i syfte att klargöra grundförutsättningarna för en vidareutveckling av Säterdalen som besöksmål. Kommun har fortsatt sitt arbete med att försöka skapa ett positivt företagsklimat. I syfte att ha en bra dialog med näringslivet har företagsträffar och företagsbesök kontinuerligt ordnats Säter har under året varit först ut i Dalarna med att utbilda personalen inom området värdskap. Syftet är att utveckla kommunanställda i sin roll som företrädare och ambassadörer för den kommunala organisationen. 60 % av alla anställda har genomfört utbildningen. Under året har kommunchef, personalchef, näringslivschef och samhällsbyggnadschef rekryterats. Stefan Lundqvist kommunchef 8

AVSTÄMNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Finansiella mål Säters kommun har i budgetbeslutet i Kommunfullmäktige 2011-11-24 fastställt finansiella mål för resultat, och ett tak för investeringar. Resultatmål: Säters kommun har som långsiktigt resultatmål att värdesäkra sitt eget kapital. Detta innebär vid en inflationsnivå enligt Riksbankens mål på 2 % ett resultat på 7 8 mkr. För den aktuella planperioden bedöms detta mål inte möjligt att uppnå. Resultatmål för planperioden: De senaste åren har präglats av en mycket osäker intäktssituation vilket omöjliggjort en mer långsiktig ekonomisk planering. Kommunen behöver återerövra det treåriga budgetperspektivet. Kommunens pensionsmedel skall användas enligt ursprunglig plan för att kapa toppen när kostnaderna för utbetalda ökar. Med hjälp av tillförda medel kan mer resurser tillföras kommunens verksamheter. Kommunens resultatmål anpassas så att en jämn utveckling av kommunens nettokostnad för verksamheten kan uppnås. Genom att tillskjuta medel från kommunens pensionsförvaltning kan kommunen underbalansera sin budget enligt nedan: Resultat Tillskott pensionsmedel Avkastning pensionsmedel Balanskravsresultat 2010 13.925 0-4.146 9.779 2011pr 5.847 0-4.340 1.507 2012 2.245 3.100-4.554 791 2013-919 6.100-4.605 576 2014 2.894 3.700-4.654 1.940 2015 6.048 4.200-4.688 5.560 Kommunen har för 2012 ett resultatmål på 0,8 mkr efter balanskravsjustering där avkastning från kommunens pensionsförvaltning dragits bort och tillskott från kommunens pensionsförvaltning skjutits till. Vid beslut om budget för perioden 2013-15 justerades planen för användande av pensionsmedel. Då prognosen för 2012 vid detta tillfälle indikerade ett balanskravsresultat på + 6,1 mkr fördelades budgeterade medel för 2012 om till 2013 och 2014. När vi nu summerar året är resultatet kraftigt försämrat. Efter avräkning av VA-enhetens positiva resultat, och avkastning för pensionsförvaltningen, samt ett tillskott på 1 mkr från pensionsförvaltningen uppnår kommunen ett resultat strax över noll. Målet uppnås inte. Resultat Avgår VA:s resultat Avgår avkastning pensionsförvaltning Tillkommer finansiering från pensionsförvaltning Balanskravsresultat 3 990 kkr - 726 kkr - 3 989 kkr +1 000 kkr +275 kkr Investeringstak Säters kommuns investeringar bör för att undvika ökande avskrivningskostnader, inte vara högre än beräknade avskrivningar för respektive år. Detta innebär en högsta nivå på 14 mkr/år för skattefinansierad verksamhet. Därtill skall läggas en beräknad investering för kommunens VA-verksamhet på 6-7 mkr/år enligt upprättad investeringsplan. Då behovet av investeringar under den kommande planperioden är mycket stort behövs under en begränsad tid en förhöjd volym. Detta innebär en successiv ökning av kostnaderna för avskrivningar, samt 9

ett negativt kassaflöde. Kommunen klarar en viss utökning av investeringsbudgeten, men behöver i slutet av perioden utnyttja kommunens koncernkredit. För 2012 har kommunen fastställt ett tak för investeringar på 34,7 mkr. Därtill kommer i tilläggsbudget investeringsmedel som överförts från 2011 på 3,8 mkr. Totalt en budgeterad volym på 38,5 mkr. Utfallet för 2012 års investeringar ligger på 25,6 mkr. Målet uppnås. Mål för verksamheten Kommunfullmäktige antog 2008 en vision, samt fyra målområden som kommunen under mandatperioden skall verka inom för att förverkliga visionen. Utifrån dessa har nämnder och KS förvaltningar fått lämna förslag till utvärderingsbara mål, som Kommunfullmäktige fastställde 2011-11-24. Målen utvärderas i samband med delårsrapport och årsredovisning. Måluppfyllelsen redovisas nedan utifrån nämnd/styrelse. Av totalt 20 ställda mål uppnås 9. 8 mål uppnås inte, 1 mål uppnås delvis och 2 mål har inte utvärderats. För en mer detaljerad redovisning hänvisas till respektive nämnds eller KS förvaltnings bokslutskommentar. Kommunstyrelsen 6 mål. 2 uppnås, 2 uppnås inte och 2 har inte kunnat utvärderas. Kommunövergripande mål Medborgarna i Säters kommun skall uppleva att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i. Nöjdheten mäts i SCB:s medborgarindex som är en del av SCB:s medborgar-undersökningar. Målsättningen för 2012 är att nöjdheten skall öka gentemot den undersökning som gjordes 2009. Målet uppnås KS Fastighetskontor Fastighetskontoret skall tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för skola, barnomsorg och administration. Måluppfyllelsen mäts i form av kundnöjdhet med en årlig enkät till verksamhetsansvariga. Enkäten generar ett Nöjd Kundindex, NKI. För 2012 blir målsättningen att kundnöjdheten i form av NKI skall öka. Målet uppnås inte. KS Gatukontor Standarden på kommunens gator och vägar skall successivt höjas. Genom att ta fram en flerårsplan över vilka gator vi vill åtgärda samt vilken åtgärd som krävs så främjar vi en ökad samordning med t.ex. VA. Det blir även lättare att med hjälp av Gatuplanen kommunicera till medborgarna i vilken ordning vi prioriterar respektive gata Som grund till Gatuplanen ligger inventeringen över kommunens gator och vägar som utfördes av Skanska 2008. Mål 2012: Ta fram Gatuplan (flerårsplan) och lägga 10 000 kvm ny asfalt Målet uppnås KS Näringslivsenhet Antalet företag i kommunen skall öka. Målet följs upp via Nyföretagarbarometern som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum och Bolagsverket. För 2012 skall Antalet nyregistrerade företag per 1000 invånare vara 8,0. Målet kan inte utvärderas då Nyföretagabarometern ännu inte publicerats. KS Kostenhet Kunderna inom äldreomsorg och skola skall vara nöjda med matens kvalitet. Kundnöjdheten mäts genom återkommande enkäter. Målet för 2012 är att höja skolelevernas nöjdhet från föregående mätning. Målet kan inte utvärderas då ingen enkät har genomförts. KS VA/Renhållningsenhet Andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall (%) skall öka. Målet för 2012 är att andelen återvunnet material skall vara större än 2011. Målet uppnås inte. Miljö- och byggnämnden 1 mål. Målet uppnås. Där tillräcklig efterfrågan finns och där tekniska/ekonomiska möjligheter finns skall Säters kommun kunna tillhandahålla byggklara tomter inom ett år. Måluppfyllelsen mäts genom att stämma av antal tomter inom nya planområden mot efterfrågan. Målet uppnås 10

Kulturnämnden 2 mål. 2 mål uppnås. Kulturnämnden skall få fler att utnyttja bibliotekens tjänster och delta i de kulturarrangemang som ordnas i förhållande till föregående år. Måluppfyllelsen mäts genom statistik på antal lån i bibliotekssystemet och över antal fysiska och virtuella besök på huvudbiblioteket. Målet uppnås. Kulturnämnden skall skapa fler arrangemang ute i kommundelarna i förhållande till föregående år. Måluppfyllelsen mäts genom räkning av antalet arrangemang dels i egen regi, dels med stöd från kulturnämnden. Målet uppnås Barn- och utbildningsnämnden 6 mål. 3 mål uppnås, 1 mål uppnås delvis, 2 mål uppnås inte. Barn och elever känner sig trygga och trivs i förskolan/skolan. Måluppfyllelsen mäts via enkäter. Målet uppnås inte. Föräldrar, barn och elever känner sig delaktiga och har inflytande i verksamheten. Måluppfyllelsen mäts via enkäter. Målet uppnås delvis. Målet nås i förskola och grundskola, men inte i skolbarnomsorgen. Meritvärdet ökar jämfört med 2011. Måluppfyllelsen mäts i nationell statistik. Målet uppnås inte. Skillnaden i meritvärde mellan pojkar och flickor minskar. Måluppfyllelsen mäts i nationell statistik. Målet uppnås. Andelen elever som genomför sin gymnasieutbildning på tre år ökar. Måluppfyllelsen mäts i nationell statistik. Målet uppnås All verksamhet genomsyras av ett arbete för en hållbar utveckling. Måluppfyllelsen följs upp i enheternas kvalitetsredovisningar. Målet uppnås. Socialnämnden 5 mål. 1 mål uppnås. 4 mål uppnås inte Nöjd-Kundindex (NKI) i ordinärt boende skall vara 90 %. Måluppfyllelsen följs upp i socialstyrelsens årliga brukarenkäter. Målet uppnås inte. Nöjd-Kundindex (NKI) i särskilt boende skall vara 90 %. Måluppfyllelsen följs upp i socialstyrelsens årliga brukarenkäter. Målet uppnås inte. 100 % av personer i behov av försörjningsstöd skall inom 6 månader ha en egen försörjning. Måluppfyllelsen mäts var 6:e månad genom aktgranskning. Målet uppnås inte Inga placeringar i HVB- eller familjehem utanför det egna hemmet. Målet uppnås. En familjecentral inrättas under 2011 och är igång 2012. Målet uppnås inte. En arbetsmarknadsenhet finns etablerad i kommunen för personer med behov av rehabilitering och arbetsträning. Målet uppnås inte. 11

Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg som beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv och som kan användas för att se hur kommunens verksamheter står sig i en jämförelse med andra kommuner. Verktyget är framtaget och administreras av Sverige kommuner och landsting, med stöd från statistikdatabasen Kolada. Projektet genomfördes första gången 2007. Antalet deltagande kommuner har hela tiden växt och 2012 har totalt 200 kommuner varit med. Säter deltog för första gången i 2011 års undersökning. Totalt deltog 2012 200 kommuner. Det är totalt ett fyrtiotal mått som används. En del hämtas ur offentlig statistik, andra inrapporteras av kommunerna själva. Måtten indelas i fem olika perspektiv på kommunal verksamhet: Tillgänglighet Trygghet Information och delaktighet Effektivitet Kommunen som samhällsutvecklare Resultaten ger en sammanfattande översiktlig bild av kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner, och kan utgöra en grund för verksamhetsplaneringen och hur resurserna fördelas. Måtten kan även användas när kommunen fastställer mätbara mål för planperioden. Läsanvisning För att ge en snabb och enkel överblick över hur Säter står sig jämfört med andra kommuner är utfallet indelat i fyra grupper som färgmarkerats på följande sätt: Säters kommun tillhör den bästa fjärdedelen av kommunerna Säters kommun tillhör den näst bästa fjärdedelen av kommunerna Säters kommun tillhör den näst sämsta fjärdedelen av kommunerna Säters kommun tillhör den sämsta fjärdedelen av kommunerna För att jämföra 2012 års resultat med 2011 används följande symboler; 2012 års resultat är bättre än 2011 2012 års resultat är sämre än 2011 = 2012 års resultat är lika som 2011 2012 års resultat är ungefär lika som 2011 Resultaten går ej att jämföra 12

Tillgänglighet 2011 2012 Utveckling Hur stor andel av medborgarna som skickar in en fråga via e- post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? 56 85 46 42 Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? Hur många timmar/vecka har kommunen öppet i simhallen utöver tiden 08-17 på vardagar? Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? (Dagar) Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd? (Dagar) 73 91 13 11 19 20 100 100 = 0 0 = 67 95 9 21 De tre första mätningarna har genomförts av ett externt företag. Säters kommun utvisar en stark förbättring i besvarandet av e-post, samt i bemötandet i telefon i 2012 års undersökning. Säter är en av de kommuner som förbättrar sig mest. Telefonundersökningen genomfördes 2012 på ett delvis annorlunda sätt varför resultaten inte är jämförbara fullt ut. Trygghet 2011 2012 Utveckling Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? SCB medborgarundersökning. Index max 100. Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? Hur många barn per personal är det i snitt i kommunens förskolor? Faktisk/Planerad Saknas 68 14 13 3,8/5,9 3,7/5,7 Måttet för trygghet är hämtat ur SCB:s medborgarundersökning, och skall för att tas med i mätningen inte vara äldre än två år. 2011 fanns ingen färsk undersökning, varför resultat saknas. Detta gäller även för måttet insyn och inflytande, samt måttet attraktiv plats att bo i. 13

Delaktighet och information Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Index max 100. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Andel av maxpoäng. Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? SCB medborgarundersökning Index max 100. 2011 2012 Utveckling 73 73 = 33 46 Saknas 49 I webbundersökningen söks svar på 200 frågor. I 2012 års undersökning har c:a 20 % av frågorna bytts ut. Kraven har höjts och bl. a undersöks utbudet av e-tjänster, samt redovisning av kommunens resultat. Effektivitet 2011 2012 Utveckling Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Tusentals kronor. 114 120 Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? Andel elever som uppnått Skolverkets kravnivåer. Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? Andel elever som uppnått Skolverkets kravnivåer. Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, andel % Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8. Andel positiva svar på en fyrgradig skala. Kostnad per betygspoäng. Kommunens kostnad per plats i grundskola delat med genomsnittligt meritvärde Andel elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år inklusive IV, % Vad är kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram? Tusentals kronor Serviceutbud särskilt boende, andel av maxpoäng totalt resultat (delmått finns särredovisat) Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Tusentals kronor. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende % Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst, andel av maxpoäng (delmått finns särredovisat) Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Tusentals kronor. Saknas 88 81 85 89,1 94,0 Saknas 69 335 336 78 80 24,4 22,9 87 89 634 722 69 83 76 73 122 116 14

Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende % Serviceutbud LSS grupp- och serviceboende, andel av maxpoäng (delmått finns särredovisat) Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter insats, % 77 88 80 91 33 91 Säters kommun uppvisar starka resultat på skolområdet och var en kommun som vid redovisningen av KKiK i januari lyftes fram som exempel på bra verksamhetsutveckling. Kommunen har ett bra serviceutbud inom särskilda boenden och LSS-boende, men något sämre utbud inom hemtjänst. I måttet andel ej återaktualiserade ungdomar är Säter en av de kommuner som förbättrat sitt resultat mest 2012. Samhällsutveckling 2011 2012 Utveckling Andel av kommunens invånare 20-64 år som förvärvsarbetar 81,3 81,9 Förändring i antalet förvärvsarbetande per 1000 invånare 13,5 11,1 Hur många nya företag har startats per 1 000 invånare i kommunen? 7,4 6,4 Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (Insikten) Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antalet bilar? Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? 50 Saknas 7,3 8,6 20 18 36 36 = 21 27 Saknas 65 Säters kommun har en hög sysselsättningsgrad och ligger även relativt högt i antal nystartade företag. På miljöområdet hör vi till de sämsta kommunerna på återvinning av hushållsavfall, vi har relativt få miljöbilar, men har en hög andel ekologiska livsmedel. 15

DET EKONOMISKA RESULTATET 2012 OCH UTVECKLINGEN ÖVER TID Årets resultat jämfört med föregående år Resultatet uppvisar en ökning av det egna kapitalet med 4,0 Mkr. Av resultatet utgör 4,0 mkr avkastning på pensionsförvaltning som läggs till detta sparande för framtida pensionskostnader. Samtidigt tillskjuts 1 mkr från sparandet. VA-verksamhetens andel av resultatet är + 0,7 mkr, och frånräknas vid en avstämning mot balanskravet. Balanskravsresultatet blir därför + 0,3 mkr. Budgeterat resultat för 2012 var + 0,8 Mkr, exklusive avkastning och planerat uttag från kommunens pensionsförvaltning. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader ökar med 18,6 mkr eller 3,7 % jämfört med 2011. Kommunens avskrivningar ökade från 16,9 mkr 2011, till 17,3 mkr 2012. Tusentals kronor 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Budget Verksamhetens nettokostnad 431 551 442 674 467 792 485 856 486 558 501 016 500 870 519 421 539 720 Ökning från föregående år 15 834 11 123 25 118 18 063 703 14 457-146 18 552 20 299 Procent 3,8% 2,6% 5,7% 3,9% 0,1% 3,0% 0,0% 3,7% 3,9% Varav nedskrivning bokförda värden 8 457 5 183 4 587 0 0 9 077 0 0 0 Ökning exkl nedskrivna värden 19 602 14 397 25 714 5 380 8 931 18 552 20 299 Procent 4,9% 3,4% 5,9% 1,1% 1,8% 3,7% 3,9% Avskrivningar 16 655 15 926 15 843 16 202 16 782 17 280 16 892 17 286 18 139 Förändring från föregående år -588-729 -83 359 580 498-388 394 853 Procent -3,4% -4,4% -0,5% 2,3% 3,6% 3,0% -2,2% 2,3% 4,9% I budget för 2013 är verksamhetens nettokostnad budgeterad till en ökning på 20,3 Mkr eller 3,9 %. I ökningen ligger ny verksamhet, hemsjukvården, som övertagits av landstinget, till en beräknad kostnad på 5,6 mkr. Om hemsjukvården ej medräknas ökar verksamhetens nettokostnad med 14,7 mkr eller 2,8 %. Avskrivningarna är budgeterade till 18,1 mkr, vilket är en ökning med 4,9 %. Ökande kostnader för avskrivningar är en följd av en högre investeringsnivå än tidigare år. Då kostnadsökningen är högre än ökningstakten på verksamhetens nettokostnad totalt sett innebär detta att avskrivningskostnaderna kommer att ta en större andel av det ekonomiska utrymmet. Skatter, generella statsbidrag och utjämning Kommunens skatte- och statsbidragsintäkter ökar med 8,4 mkr eller 1,65 %. Skatteintäkter, inkomstutjämningsbidrag och regleringsavgift ökade med 10,4 mkr. Den kommunala fastighetsavgiften ökade med 2,7 mkr som en följd av nya högre taxeringsvärden på småhus. Avgiften till kostnadsutjämningssystemet ökade med 2,5 mkr och i utjämningssystemet för LSS-kostnader har Säter gått från att vara en bidragsmottagare till bli en avgiftsbetalare, en försämring med 2,2 mkr. I budget för 2013 räknar kommunen med ökade skatte- och statsbidragsintäkter med 13,4 mkr eller med 2,6 %. Av detta utgör skatteväxling med landstinget Dalarna 5,6 mkr, avseende övertagande av hemsjukvården. Skatteintäkter, inkomstutjämningsbidrag och regleringsavgift ökar med 19,9 mkr (inklusive skatteväxling). Den kommunala fastighetsavgiften beräknas minska med 0,1 mkr beroende på sänkt fastighetsavgift för hyreslägenheter. Kommunens avgift till kostnadsutjämningssystemet ökar med drygt 2,6 mkr, och avgiften till LSS-utjämningen ökar med 3,8 mkr. Finansiella intäkter och kostnader Kommunens finansiella intäkter exklusive pensionsförvaltningen är 0,2 mkr lägre än 2011. De finansiella kostnaderna är 0,3 mkr lägre än 2011. Orsaken är i huvudsak densamma för både intäkter och kostnader. Räntenivåerna är lägre. Från Säterbostäder erhålls en borgensavgift på 0,25 % av bolagets lånevolym med kommunal borgen. Detta ger en intäkt på 0,2 mkr. 16

I budget för 2013 ligger finansnettot på + 0,9 mkr. Intäktsräntorna beräknas minska framför allt på grund av en hög investeringsnivå vilket tär på kommunens likviditet. Låneräntorna är budgeterade till 2,5 %. Kommunens pensionsförvaltning ökade sitt bokförda värde med 4,0 Mkr, vilket innebär en nettoavkastning på 3,0 % I budget för 2013 är avkastningen budgeterad till 3,0 % eller 4,1 Mkr. Nettokostnaden och intäkterna Nettokostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag visar hur stor del av skatte- och statsbidragsintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. För 2012 visar det sig att 100 % av skatte- och statsbidragsintäkterna gått åt för att finansiera den löpande verksamheten. Tidigare år har nettokostnadernas andel uppgått till följande procenttal (i parentes anges andelen exkl. nedskrivning av bokförda värden.): 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 99 (97,8 %) 98,6(97,6 %) 99,4% 97,8% 98,3(96,5%) 98,2% 100% Verksamhetens nettokostnad bör för en långsiktigt hållbar utveckling helst vara högst 98 % av skatte- och statsbidragsintäkterna varför de senaste årens resultat måste anses vara ett trendbrott och att ekonomin är på väg åt rätt håll. I budget för 2013 uppgår nettokostnadens andel av skatter och bidrag till 101,4 %, vilket beror på att kommunen tillför medel från pensionsförvaltningen, och därmed underbalanserar budgeten. Investeringarna Nettoinvesteringarna framgår dels av den särskilda investeringsredovisningen och dels av respektive nämnds och förvaltnings särskilda kommentarer. 2012 utfördes investeringar för 25,6 Mkr. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 19,8 mkr 19,6 mkr 33,1 mkr 14,8 mkr 13,5 mkr 20,6 mkr 25,6 mkr Investeringsnivån för 2013 är inklusive i tilläggsbudget överförda investeringar från 2012 61,3 Mkr. Den höga investeringsnivån för med sig ett behov av ökad upplåning och därmed ökande räntekostnader. Även kostnaderna för avskrivningar kommer att öka och ta ett relativt sett större utrymme av det ekonomiska utrymmet i anspråk. Budgetavvikelser I budget för 2012 räknades med ett balanskravsjusterat resultat på 0,8 mkr. Resultatet blev 0,5 mkr sämre, + 0,3 mkr. Verksamheterna enligt driftsredovisningen I driftsredovisningen redovisas nämnders och verksamheters kostnader och intäkter mot budget. Skillnaden mot verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen beror på justering av interna poster som internräntor, förändring av semesterlöneskuld och differens mellan verkliga och kalkylerade PO-påslag. Justeringarna framgår av not 2. Från maj månad utbetalas kommunens löner i nytt personalsystem där sociala avgifter påförs direkt i systemet. Detta medför att korrekta statliga avgifter bokförs. Det finns en differens mellan verkliga och kalkylerade PO-påslag för tiden januari april på 1,8 mkr. Det finns på den del av PO-påslagen som skall finansiera avtalspensioner ett överskott på 0,9 mkr på helåret. Budgeterad central reserv har inte förbrukats och påverkar därför resultatet positivt 17

Totalt redovisar verksamheterna en högre nettokostnad än budgeterat med 5,9 mkr. Nämnders och förvaltningars resultat jämfört med budget framgår av den särskilda driftsredovisningen. Den största negativa avvikelsen mot budget redovisar Barn- och utbildningsnämnden med budgetöverskridande på 3,4 Mkr. Socialnämnden redovisar totalt ett budgetöverskridande på 0,8 mkr. Kommunstyrelsens förvaltningar gör totalt ett budgetöverskridande på 1,8 mkr. Orsakerna till budgetavvikelserna redovisas i nämndernas/förvaltningarnas bokslutskommentarer Skatter, generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkterna blev 2,9 Mkr högre än budgeterat, medan generella statsbidrag och utjämning blev 0,2 mkr högre. Orsaken till budgetavvikelsen är framför allt att prognoserna för skatteunderlagets utveckling skrivits upp. Vid tidpunkten för budgetbeslutet bedömdes skatteunderlaget öka med 3,5 % 2012. Den prognos som används vid bokslutet innebär en ökning med 3,9 %. Finansnettot och pensionsförvaltningen Finansnettot exklusive kapitalförvaltningen blev 0,5 Mkr bättre än budgeterat, främst beroende på lägre ränta på lån och borgensavgift från Säterbostäder. Pensionsförvaltningens avkastning hade budgeterats till 4,6 mkr eller 3,5 %. Nettoavkastningen blev 4,0 mkr eller 3,0 %. Kommunallagens balanskrav Enligt kommunallagens 8 kap. 4 skall budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag från tredje stycket får göras om det finns synnerliga skäl. I 5 a sägs också att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Fullmäktige skall anta en åtgärdsplan för hur återställandet skall ske. Beslut om reglering skall fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa resultatet uppkom. 5 b anges att fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt resultat inte skall göras om det har uppkommit till följd av ett beslut med stöd av 8 kap. 4 fjärde stycket, om orealiserade förluster i värdepapper uppstått, eller om det finns andra synnerliga skäl. Säters kommun har inga tidigare underskott att återställa. För 2012 redovisar resultaträkningen ett positivt resultat på 3,9 Mkr. Efter avräkning av VA-enhetens positiva resultat, och avkastning för pensionsförvaltningen, samt med tillkommande finansiering från pensionsförvaltningen får kommunen ett balanskravsresultat på + 275 kkr. Resultat Avgår VA:s resultat Avgår avkastning pensionsförvaltning Tillkommer finansiering från pensionsförvaltning Balanskravsresultat 3 990 kkr - 726 kkr - 3 989 kkr +1 000 kkr +275 kkr Redovisnings- och resultatpåverkande särskilda åtgärder Särskild redovisning för kommunens VA-verksamhet Under 2006 har riksdagen antagit en lag om allmänna vattentjänster (prop. 2005/06:78). Lagen gäller oberoende av om man valt att organisera verksamheten som en kommunal förvaltning eller om man organiserat den som ett företag. Lagstiftningen ställer bl. a krav på att VA-verksamheten fr.o.m. redovisningsåret 2007 ska särredovisas från annan verksamhet. Huvudsyftet är att säkerställa att avgiftsuttaget inte blir för högt över tiden. En resultat- och balansräkning med notförteckning för kommunens VAverksamhet finns redovisad direkt efter kommunens nyckeltal. Anslutningsavgifterna periodiseras fr.o.m. 2006 i enlighet med god redovisningssed, med anledning av att anslutningsavgifter är ersättning för framtida tjänster (vattenleveranser). Kommunen har således en långfristig skuld till abonnenten. Varje år beräknas nästa års nedskrivning av denna skuld vilket förs över till kortfristig skuld. Att reducera anskaffningsvärdet på anläggningstillgångar strider mot RR 11. Detta 18

ökar även jämförbarheten mellan åren. I kommunens balansräkning är kvarstående avgifter upptagna som en långfristig skuld, med 2,5 mkr, se not 25. VA-verksamhetens positiva resultat redovisas som en del av förändringen i egna kapital i not 8. I not 23 redovisas VA-verksamhetens del av kommunens egna kapital. Pensionsförvaltning och pensionsförpliktelser Pensionsförvaltning För att avlasta framtida pensionsutbetalningar avsatte kommunen 70 Mkr av intäkterna från försäljningen av energiverket 1997/1998 för extern kapitalförvaltning. Efter upphandling uppdrogs åt två externa kapitalförvaltare att förvalta denna summa. Fram till 2006 förvaltningen sköttes av Carlsson Investment AB och Alfred Berg AB. Enl. kommunens tidigare placeringsreglemente fick högst 40 % placeras i aktier och lägst 60 % i räntebärande papper. Kommunfullmäktige beslutade i november 2005 om ny inriktning på placeringen av kommunens pensionsförvaltning. Ett nytt placeringsreglemente med inriktning på placering i enbart räntebärande värdepapper antogs 2006. Den nya placeringsinriktningen innebär ett mindre risktagande, men samtidigt en lägre möjlig avkastning. Vid omplacering enligt nytt reglemente i början av februari 2006 gjordes en reavinst på 11,5 mkr. Kapitalet är sedan dess placerat i obligationer utgivna av Svenska staten och svenska bostadsfinansieringsinstitut. Under 2012 har värdeutvecklingen i kommunens pensionsförvaltning sett ut på följande sätt: Pensionsförvaltning Ingående balans 132 755 Kupongutdelning 4 407 Ränta Swedbank 15 Realisationsvinst 300 Realisationsförlust -117 Återföring av tidigare nedskrivna värden 0 Nedskrivning av bokförda värden -617 Utgående balans 136 744 Avkastning netto 3 989 D:o procent 3,0% Budget 4 554 3,5% Nettoavkastningen blev 3 989 kkr vilket motsvarar 3,0 %, och skall jämföras med budgeterade 4 554 kkr eller 3,5 %. Det bokförda värdet på pensionsförvaltningen var 2012-12-31 136,7 mkr (132,8 mkr). Marknadsvärdet var vid samma tidpunkt 145,6 mkr (143,2 mkr). Vid den balansvärdering som har gjorts per 2012-12-31 har det bokförda värdet jämförts med marknadsvärdet på varje värdepapper, post för post. Därför avviker det totala marknadsvärdet från bokfört värde. I budget och plan för 2013 2015 är avkastningen på pensionsförvaltningen budgeterad till 3,0 %. Samtidigt har kommunen beslutat att fonderade medel skall börja användas för att delfinansiera kommunens kostnader för utbetalda pensioner. I den plan för användandet av pensionsförvaltningen maximeras finansieringen av utbetalda pensioner till 6,4 mkr. Överskjutande kostnad finansieras av pensionsförvaltningens medel. I planen har hänsyn tagits till att allt fler gör förtida uttag av avtalspensionen. Detta innebär ett tidigareläggande av kommunens utbetalningar. För 2012 budgeterades för ett uttag på 3,1 mkr. Då prognoserna för 2012 års resultat så goda ut under hösten bedömdes budgeterade medel kunna omfördelas till 2013 och 2014 i beslut om budget och plan för dessa år. Resultatet blev betydligt sämre och därför tillskjuts 1 mkr för 2012 för att undvika ett negativt resultat. 19