Handbok för nätkursproduktion

Lärcentret Handbok för nätkursproduktion 1. Planering 2. Produktion 3. Start och genomförande 4. Avslutning Förberedelse & yttre ramar Produktion av kursmaterial Uppdatering av nätkurs som skapats tidigare Kursutvärdering & kursavslutning Pedagogisk planering Planering av aktivering av studerande Kursnyckel / Inloggning Dokumentation, uppdatering & vidareutveckling Medieval Planering av handledning & feedback Kursstart + ev. närstudier Utvärdering av arbetsprocessen Lärmiljö & layout Handledning Testning av kursen Examination

Innehållsförteckning Introduktion... 3 1. Planering... 3 1.1 Förberedelse av utvecklingsprojektet och yttre ramar... 3 1.1.1 Resurser... 4 1.1.2 Nyttjanderätt till kursen då den är klar... 4 1.1.3 Tidsplan för utvecklingsarbete... 4 1.1.4 Stöd för kursutvecklingsarbetet... 5 1.1.5 Målsättningarna med nätstödd undervisning... 6 1.2 Pedagogisk planering... 7 1.2.1 Analys av målgruppen/de studerande... 8 1.2.2 Analys av målsättningar/lärandemål och innehåll... 9 1.3 Medieval... 10 1.3.1 Att välja teknik... 10 1.3.1 Tillgängliga tekniker och programvaror för ÅA-personalen... 11 1.3.2 Användning av olika funktioner i programvarorna för att handleda lärprocessen... 12 2. Produktion... 13 2.1 Planering och produktion av kursmaterial... 13 2.1.1 Upphovsrätt... 13 2.2 Aktivering av studerande... 13 2.2.1 Övningsuppgiftstyper... 14 2.2.2 Instruktioner för övningsuppgifterna... 18 2.3 Planering av handledning och feedback... 19 2.3.1 Lärarens arbetsmängd per modul/per övningsuppgift... 19 2.3.2 Instruktioner för hur kursen avläggs... 20 2.3.3 Stöd för studier på nätet... 21 2.4 Lärmiljö och layout: Kursens utseende... 22 2.5 Utvärdering och testning av kursen... 23 3. Start och genomförande av nätkurs... 24 3.1 Uppdatering av existerande nätkurs... 24 3.2 Användarnamn och lösenord åt deltagarna... 24 3.3 Kursstart och närstudier... 25 3.4 Handledning... 26 4. Avslutning... 26 4.1 Kursavslutning och kursutvärdering... 26 4.2 Dokumentation, uppdatering och vidareutveckling... 27 2

Introduktion Handboken för nätkursproduktion har kommit till som ett resultat av erfarenheter av nätkursproduktion vid ÅA sedan år 2000. Handboken är sammanställd av Tove Forslund vid Lärcentret. Ta kontakt med undertecknad om du har frågor du inte hittar svar på i den här guiden eller om du har andra kommentarer på guiden, så kompletterar vi den! På Lärcentrets webb finns kompletterande och aktuell information, se Lärcentrets webb: www.abo.fi/lc Notera att det finns särskilda användarguider för all programvara som används för undervisning, se Lärcentrets webb under Utrustning & programvara. För Handledning på nätkurser finns även en särskild guide, se Lärcentrets webb under Stödmaterial > Anvisningar för nätkurser. Uppdaterad version av handboken hittas i fortsättningen här: Lärcentrets webb: www.abo.fi/lc > Stödmaterial > Anvisningar för nätkurser Åbo oktober 2013 Tove Forslund Lärcentret tove.forslund@abo.fi 1. Planering 1.1 Förberedelse av utvecklingsprojektet och yttre ramar Om man stegvis tar i bruk olika tekniker, t.ex. Moodle, som ett komplement till närundervisning så krävs inga större administrativa förberedelser, utan man beställer en kursbotten av Moodle-administratören och kan börja testa sig fram. Men det lönar sig ändå att utnyttja det stöd som erbjuds för kursutveckling, t.ex. för Moodle finns Introkurs i Moodle (tillgänglig via Moodle för alla med abo.fi-användarnamn). Om man däremot planerar att göra en helt nätstödd kurs så är det en god idé att fundera på vissa administrativa frågor som behandlas i början av kapitel 1.1. Se till att de praktiska ramarna är klara, dvs. att du vet vilka resurser (arbetstimmar, tekniskt och pedagogiskt stöd mm) du har till förfogande för kursproduktionen och också då kursen genomförs. Upphovsrättsfrågor är också viktiga att gå igenom innan arbetet inleds. Fundera på målsättningarna för virtualiseringen, dvs. vad är det du främst vill uppnå med nätkursen - det är en bra utgångspunkt för hur du bygger upp kursen. Gör också en (realistisk) tidsplan för arbetet! 3

1.1.1 Resurser Klargör resurserna till förfogande för utvecklingsarbetet - Extra finansiering för utvecklingsarbetet? o Hur mycket tid finns till förfogande för utvecklingsarbetet? o Vilka insatser står institutionen för (kollegers arbetstid, utrustning, arbetsrum el.dyl.)? - Arbetstid inom helhetsarbetstid till förfogande för utvecklingsarbetet - Arbetsfördelning i projektet: Vem gör vad? Finansieringen för nätkursutveckling kan se ut enligt följande: - innehållsutveckling och införande i lärplattform (särskild finansiering för nätkursproduktion + enheten själv eller endast enheten själv) - handledning då kursen genomförs (enheten) - projektledning, pedagogiskt handledning och tekniskt stöd (via Lärcentret, dvs. stödet gratis för alla som utvecklar nätkurser i Vasa ges motsvarande stöd av Tritonias EduLab). 1.1.2 Nyttjanderätt till kursen då den är klar Rektor har genom 14.6.2002 fattat beslut fastslagit modellavtal för överenskommelser om upphovsrätt mellan Åbo Akademi och upphovsmannen till nätundervisningsmaterial. Ett sådant avtal skall alltid ingås då upphovsmannens arbetsinsats görs inom tjänsten eller arbetet vid Åbo Akademi. Se Lärcentrets webb: www.abo.fi/lc > Stödmaterial > Anvisningar för nätkurser > Upphovsrätt. 1.1.3 Tidsplan för utvecklingsarbete När startar utvecklingsarbetet? När är kursen klar efter testning? När börjar kursen? Hur skall den tillgängliga arbetstiden fördelas på de olika arbetsmomenten i kursutvecklingen? Start på utvecklingsarbetet Kursplanen klar i någon form Val av innehåll, material, övningsuppgifter, medium för förverkligande Strukturering i Moodle Produktion av nätföreläsningar, målbeskrivningar, instruktioner för övningsuppgifter Klar för genomgång av ped.handledaren och kollega/examinator minst 2 veckor före kursstart Kursstart Bild 1: Tidtabell för nätkursplanering. 4

1.1.4 Stöd för kursutvecklingsarbetet Ta reda på om vilket stöd (handledare, webbstöd och -material) som finns för kursutvecklingsarbetet. Bläddra igenom Lärcentrets webbsidor www.abo.fi/lc och kontakta oss gärna om du har frågor! Tritonias EduLab i Vasa ger motsvarande handledning på plats i Vasa (www.tritonia.fi/edulab) Tekniskt och pedagogiskt stöd och stöd för materialproduktion Det tekniska och pedagogiska stödet för ÅA:s lärare i Åbo inom såväl grund-, forskar- som vuxenutbildningen är gratis och ges i form av * individuell handledning * personalutbildning * introduktioner/korta kurser beställda till enheterna * produktionshjälp * pedagogiskt stödmaterial * användarguider för programvara. Handledning i användningen av programvara och problemslösningshjälp: För varje specialprogramvara för undervisning (bl.a. i användningen av Moodle, ÅA:s bloggprogramvara, verktyget för webbkonferens Adobe Connect, gruppvideokonferenserna, programvaror för produktion av multimediamaterial i Mimers Brunn på Lärcentret) finns särskild teknisk stödperson - den tekniska stödpersonen framgår under resp. programvara, se Lärcentrets webb: www.abo.fi/lc > Utrustning & programvara. Handledning i nätkursplanering: Lärarna får även handledning i planering av nätundervisning (administrativa frågor, kursplanering) och i handledning på nätkurser. Den pedagogiska handledningen innebär bl.a. - feedback på kursuppläggningen (är arbetet jämt fördelat per vecka/modul, omväxlande uppgifter, olika svårighetsgrad, hurudan handledning, lagom arbetsmängd för studerande/handledaren etc.) - pedagogiska idéer om pedagogiskt angreppssätt och metod, examinationsformer, övningsuppgifter m.m. - att handledaren går igenom kursen på nätet i egenskap av deltagare och kontrollerar att allt fungerar - inför kursstarten: hjälp i planeringen av upplägget av ev. första närstudieträffen eller kursstarten på nätet - dessutom ser den pedagogiska handledaren till att du får övrig handledning enligt behov, ex. med informationssökning och tekniken (lärplattform, ljud- och bildhantering mm). Inom många ämnen finns det också lärare som redan har en rätt lång erfarenhet av att utveckla nätkurser - ta kontakt med dem, de ställer säkert gärna upp med goda råd och kan också visa dig vidare till andra som kan hjälpa! Handledning i multimediaproduktion (bild-, ljud- och videoproduktioner) Du får handledning i multimediaproduktion av Maria Sundtröm på Lärcentret i Åbo eller av Peter Ahlroos på EduLab i Vasa: inspelning av föreläsningar och presentationer (ljud/video till presentationsmaterial, i studio eller föreläsningssal) 5

editering av ljud- och videofiler för nätkurser/webben (om du t.ex. bandat föreläsningar, intervjuer el.dyl. med hjälp av videokamera, diktatfon el.motsv.) Personalutbildning För alla som producerar nätkurser rekommenderar vi startpaketet om kursuppläggning på nätet, aktivering och examination samt handledning på nätet + kurser i Moodle och andra tekniker för undervisning. Se kurskatalog: www.abo.fi/personal/kurskatalog och Tritonia EduLabs kurskatalog www.tritonia.fi/edulab/kortkurser Beställning av kortkurser till den egna enheten Moodle webbkonferens Adobe Connect för möten, handledning och föreläsningar via egen dator Urkund för plagiatdetektion alternativ för att göra nätföreläsningar e-lomake för webbenkäter och -blanketter ÅA:s bloggverktyg e-tent andra programvaror enligt önskemål och tillgång nätkursplanering och -handledning. På de här introduktionerna (minimum ca 1 h/tema) ges introduktion i temat och/eller demo av hur programvaran fungerar och för vad den kan användas. Kontaktperson i Åbo: Tove Forslund, larcentret@abo.fi, tfn 02-215 4685. Motsvarande tjänst erbjuds i Vasa av EduLab (för vissa programvaror kan introduktionen hållas av Lärcentret via video eller Adobe Connect). Individuell handledning/undervisning i IT i Åbo Personalen kan boka individuell handledning (30 min-1 h) för individuell undervisning i just de funktioner som man behöver hjälp med för att kunna använda programmet effektivt. Det kan vara t.ex. i mer avancerade funktioner i Moodle, i Adobe Connect, ÅA:s bloggverktyg, e- lomake m.fl. Kontaktperson: Johanna Quiroz-Schauman, larcentret@abo.fi. 1.1.5 Målsättningarna med nätstödd undervisning Utgångspunkten för kursutvecklingen är det vad man vill uppnå med att kursen ges via nätet och vad man bör beakta eftersom kursen ges via nätet. Skriv gärna ned varför nätet används i kursen, eftersom detta ger ramar för hur kursen byggs upp. Målet kan vara t.ex. att - Göra kursen tillgänglig för studerande och lärare o för studerande som inte bor på studieorten eller för studerande vid annat ÅAcampus, för vuxenstuderande, då studerande börjat sommarjobba o kan minska på antalet föreläsningar i auditorium (nätföreläsningar eller studerande bearbetar lärarens och bokens material i övningsuppgifter som lämnas in) 6

o löser ev. problem med att studerande inte är med på föreläsningarna o handledning av examensarbeten då studerande inte längre bor på studieorten; handledning av lärare och övriga studerande via plattform, desktopvideokonferens. - Förbättra förutsättningarna för inlärning o aktivera studerande (till att bearbeta den nya kunskapen i övningsuppgifter under kursens gång samtidigt ser läraren också vem som hänger med) o förändra examinationsformerna från sluttentamen till kontinuerlig examination o låta även tysta studerande bättre komma till tals (i övningsuppgifter, i frågeforum som kan göras obligatoriskt) o studerande kan ta del av varandras övningsarbeten (och ge feedback åt/fråga varandra) o grupparbeten o instuderingsfrågor/självrättande test/övningstenter etc. för läskurs/sluttent; för självtest eller för lärarens mellankontroll o underlättar processkrivning o mer handledning åt var och en. - Effektivera kursadministrationen o kursdokumentationen på nätet speciellt bra t.ex. om flera olika handledare och enheter involverade i genomförandet o enklare/snabbare t.ex. distribuera och ta emot material, speciellt i masskurser o vitsord/godkänt för prestationer under kursens gång (vitsorden är tillgängliga bara för individen) o underlättar uppdateringen av kursmaterialet. Nätet behöver ju inte uppnå alla dessa mål, utan nätet kan användas endast för något specifikt syfte, t.ex. för: - distribution av material - övningar (läraren ger instruktionerna och deltagarna lämnar in uppgifterna via nätet) - ljud och bild för att åskådliggöra - handledning av (dvs. anvisningar för) studiegången - interaktion med andra (studerande, experter) i diskussionsforum. 1.2 Pedagogisk planering Den pedagogiska planeringen innebär att du funderar på vad som är din pedagogiska idé för kursen (en pedagogisk modell kan ofta hjälpa dig att skapa lämpliga övningsuppgifter och strukturera studenternas inlärningsprocess). Analysera din målgrupp och se igenom hur målsättningarna och innehållet är beskrivet i kursdatabasen/studiehandboken. Formulera den pedagogiska idén för kursen: - meningsfullt lärande - konstruktivism - problembaserat angreppssätt - erfarenhetsbaserat angreppssätt - utökad kommunikation mellan deltagarna och mellan deltagare och handledare mm. Se t.ex. E-handboken, kapitel 1.2-1.4 och annan litteratur och länkar: Se Lärcentrets webb: www.abo.fi/lc > Stödmaterial. 7

Genom att beakta de centrala begreppen i meningsfullt lärande då man planerar sin kurs så kan man uppnå bra kvalitet i undervisningen. Se kapitel 2.2 för olika typer av övningsuppgifter som aktiverar de olika delarna inom meningsfullt lärande. Reflektion Aktivitet Kommunikation Individualisering Målinriktat Meningsfullt lärande Konstruktivism Kontextanknytning Överföring Samarbete Meningsfullt lärande/mielekäs oppiminen, se t.ex. http://www.chydenius.fi/verkkoantti/verkostoyo/mielekkyys.html http://www.projecttime.org/about/meaningfullearning.html Bild 2: De centrala begreppen i meningsfullt lärande (mielekäs oppiminen). 1.2.1 Analys av målgruppen/de studerande Analysera de studerande och deras förutsättningar för nätkurser. Vad bör beaktas då kursen planeras och vilket stöd bör ges under kursens gång åt de studerande? 1. typ av studerande a. heltid/deltid b. grundstuderande/vuxenstuderande 2. tekniska förutsättningar a. tillgång till hård-/mjukvara b. möjlighet att träffas c. var studerar de? 3. personliga förutsättningar a. lärstilar b. självstyrning c. tekniska färdigheter d. attityder e. livssituation 4. förkunskaper (innehållet) 8

1.2.2 Analys av målsättningar/lärandemål och innehåll Analysera vilka ämneshelheter som skall ingå i kursen och hur de fördelas på moduler. Skriv innehållsbeskrivning/kort introduktion till varje modul. Hur tas "must know", "should know" och "nice to know" upp på nätet? Skriv målsättning/lärandemål för varje modul samt målsättning för hela kursen kom ihåg konkreta målsättningar, där varje lärandemål också motsvaras av övningsuppgifter och examineras på lämpligt sätt. Allmänna kompetenser Följande allmänkompetenser kan förbättras via nätstudier: - Instrumentella kompetenser o IT, språk och kommunikation, att studera på nätet, informationssökning; förmåga ställa frågor, bearbeta information, producera ny kunskap, kritiskt värdera information & producera expertdokument - Samarbetskompetenser o kommunikation, teamarbete, projektledning, förmedla kunnande, nätverkande - Självständig verksamhet o Abstrakt tänkande och förmåga värdera, urskilja relevant information, se helheter, självständigt arbete och självstyrning, stå ut med osäkerhet, ansvar, förmåga att förbinda sig, livslångt lärande. (KoMiTi-projektet, www.komiti.fi; s. 21-24 i Näkymättömästä näkyvää, Verkko-opiskelun kompetenssit, mitoitus ja tilastointi. KoMiTi-hankkeen selvitys). 1.2.3 Struktur för inlärningsprocessen - planeringsunderlag Gör en plan/struktur (tabell/matris) för hur du planerar inlärningsprocessen (innehåll, material, medium övningar och handledning för varje modul/tema/vecka). Tidsperiod Målsättning/ Lärandemål Innehåll Litteratur Aktivering/ Övningsuppgift 1 - Hurudan uppgift - Omfång - Indiv./par/grupp - Teknik - Feedback - Bedömning - Deadline Aktivering/Övn.uppgift 2 etc. Uppskattad arbetsmängd för lärare / studerande Bild 3: Planeringsunderlag Modul/Helhet /Tema/Vecka 1 Modul/Helhet /Tema/Vecka 2 etc. 9

Modul /Tema / Typ av övningsuppgift el.dyl. Material Teknik / Medium Vad ska studerande göra / Typ av övningsuppgift Tidsintervall då jobbar med kursen deadline omfattning (antal ord, antal sidor) Gruppuppgift/ Paruppgift / Individuell uppgift Vitsord/ GK Feedback Rekommenderat antal arbetstimmar Antal arbetstimmar för läraren Stöder inlärningsstil Handbok för nätkursproduktion/lärcentret 25.10.203 Kursuppläggning Modul 1: Introduktion interkulturella grundbegrepp Övningsuppgift 1: Presentation vecka 4 28.1. I GK GK i betygsboken Diskussion 1 Reflektion i dagbok Modul 2: Stereotypier, rasism, fördomar Övningsuppgift 2: X Bok x: Kapitel y Audiofil Forum i Moodle Nätdiskussion vecka 4 20-28.1. G GK Inlägg i diskussionsforumet Reflektion i slutvitsord Individuell feedback Journal i Moodle dagbok 26.1. I i slutet av kursen Nätföreläsning i Presenter Analys (inlämningsuppgift) Gruppfeedback Övningsuppgift 3: X Närstudieträff 1 19-20.1.2001 - etc etc Bild 4: Översikt över kursuppläggning, övningsuppgifter, handledning och arbetsmängd för studerande och lärare. 1.3 Medieval Nu är det dags att välja vilka tekniker du kommer att utnyttja för kursen. Fundera på vilken teknik som är den lämpligaste för olika syften. 1.3.1 Att välja teknik Välj medium för olika syften/aktiviteter. Nedan i kapitel 1.3.1 framgår vilka tekniker som är tillgängliga vid Akademin i Åbo. Lärplattformen En lärplattform är bra att använda i alla typer av nätstödd undervisning, eftersom man här kan skapa kursstrukturen, som sedan stöds av andra tekniker. Vid Akademin används Moodle. - För att kunna börja jobba i en kurs i Moodle bör du beställa en kursbotten från www.abo.fi/stodenhet/dcmoodle. - I Moodle, bekanta dig med materialet i Resursrummet i Moodle, tillgänglig via Moodle. Varför nätföreläsningar/ljud- och videomaterial? - möjlighet för studerande att ta del av en föreläsning fastän de inte kan närvara - ger variation i textbaserade nätkurser - levandegör läraren/experten på en nätkurs - stöder flera inlärningsstilar - de studerande kan repetera, ta del av föreläsningen eller delar av den på nytt - sparar in föreläsartid (t.ex. genom att samma föreläsning inte behöver upprepas i många grupper, föreläsaren behöver inte resa till kursorten). Webbkonferens Fördelar med webbkonferens, dvs. kontakt i realtid via webbkamera och mikrofon från egen dator, är bl.a. följande: - Det sparar kostnader för lärares och studerandes resor till gemensamt klassrum - Man kan ta in experter från utlandet/långt ifrån, också för korta sessioner 10

- Man kan oftare ge muntlig handledning - Man kan banda föreläsningar/handledning så att man kan återgå till dem. Webbkonferens kan användas på följande sätt..... för föreläsningar: - Läraren kan föreläsa för en liten eller stor grupp och samtidigt visa PowerPoints, webbsidor eller andra dokument, som i vanligt auditorium - Deltagarna kan ställa frågor genom att via sin mikrofon säga till, genom att skriva i chatten eller genom att indikera med en ikon i deltagarlistan att de har en fråga...för handledning: - Läraren kan ge feedback (muntligt, skriva in kommentarer, märka för i texten) på en eller flera studerandes övningsarbeten (worddokument, webbsidor, ppt mm.), vilka de förevisar för varandra på desktoppen....för grupparbeten: - Studerande kan bearbeta ett gemensamt dokument, dvs. diskutera innehållet och turvis skriva i samma dokument som alla ser på sin desktop. Bloggar i undervisningen Bloggen... - enkelt sätt att publicera/distribuera material (inkl. multimedia) för grupp eller indidivid och att skapa interaktion - för produktion av kursarbeten, seminariediskussioner, diskussion kring aktuella teman, samarbete, nättidningar - kan göras visuellt attraktiva; möjliggör länksamlingar, foton, film - ser enkelt vilka senaste inlägg som gjorts - öppen: tränar studerandes färdigheter för offentlig diskussion och kan ge upphov till nya kontakter - kursblogg eller varje studerande har egen blogg - enkel tillgång till programvara ute på webben. 1.3.1 Tillgängliga tekniker och programvaror för ÅA-personalen För aktuell information om hur du får tillgång till programvarorna och stödpersoner samt för, länkar till användarguider och exempel på produktioner, se Lärcentrets webb: www.abo.fi/lc > Utrustning & programvara. För kursstruktur, materialdistribution och skriftlig icke-samtidig kommunikation: - Moodle - ÅA:s bloggverktyg (alla deltagare kan ha egen blogg eller skriva i gemensam kursblogg) För handledning, föreläsningar och grupparbeten i realtid via egen dator: - programvaran för webbkonferens, Adobe Connect (möjliggör videokontakt och delning av dokument) - Skype 11

För produktion av nätföreläsningar: Programvaror: - Camtasia + skrivskärm (möjliggör filmning av screenshots, med eller utan tal, även inspelning av det som skrivs för hand på skrivskärm) / tillgängligt i Mimers Brunn, Lärcentret/ASA och på EduLab/Vasa - Adobe Captivate (möjliggör filmning av screenshots, med eller utan tal) / tillgängligt i Mimers Brunn, Lärcentret/ASA och på EduLab/Vasa - Windows Movie Maker (för att producera film) Utrustning att låna från Lärcentret: - Videokamera - Diktafoner För självrättande övningar - Moodle - HotPotatoes (olika typer av självrättande övningar) 1.3.2 Användning av olika funktioner i programvarorna för att handleda lärprocessen Handledning av inlärning Kursadministration Materialdistribution Aktivering av studerande genom övningsuppgifter Upprätthållande av motivation och variation Handledning medan studerande jobbar med övningsuppgifter Verktyg i nätet/moodle Studieguide Forum i Moodle för info och påminnelser Kalender E-post Meddeanden i Moodle Filer och webbsidor i Moodle Databas i Moodle för studenternas distribution av material åt varandra Länkar till annat webbmaterial utanför Moodle Blogg (ÅA:s bloggverktyg Blogs2) YouTube-kanal (ex i LC:s eller EduLabs kanal) Uppgift, forum, wiki, test, workshop, lektion m.fl. i Moodle Bloggar (ÅA:s bloggverktyg Blogs2) Videomaterial Chat i Moodle Opinionsmätning i Moodle Självrättande mellantest Enkät > studenterna får tal del av sammanställning HotPotatoes Forum café i Moodle Sociala medier Anslagstavla i Moodle - påminnelser Forum i Moodle deltagare kan hjälpa varandra, alla ser lärarens/annan studerandes svar E-post Chat i Moodle Wiki i Moodle 12

Feedback Självutvärdering (utvärdering av egen inlärning) Utvärdering av kursens kvalitet Bild 5 Betygs-/Vitsordsboken i Moodle (individuell feedback, vitsord) Forum i Moodle: Feedback/diskussionsinlägg (alla kan lära sig av allas feedback) Textdokument i sektionen i Moodle (gruppfeedback) Workshop i Moodle ( peer feedback) Uppgift med inställningar för dagbok i Moodle Forum i Moodle Uppföljning av prestationerna-funktionen i Moodle E-lomake Enkät i Moodle Forum i Moodle utvärderingsdiskussion 2. Produktion 2.1 Planering och produktion av kursmaterial För en nätkurs kan man producera flera olika sorters material, dels instruktioner för övningsuppgifter och anvisningar för hur kursen avläggs (i text och bild), dels material som ersätter föreläsningar (i text eller som nätföreläsningar). Då man producerar eget material finns det olika slags upphovsrättsfrågor att ta ställning till. Instruerande material Studieguider och anvisningar för övningsuppgifter och studiegång i text och bild är en förutsättning för en lyckad nätkurs! Se kapitel 2.3.2. Studenternas självständiga informationssökning Det är viktigt att uppmuntra studenternas självständiga informationssökning, men de bör också stödas i detta. Se guider i informationssökning, material om värdering av källor guider på www.abo.fi/lc > Stödmaterial > Skriv- och lärguider 2.1.1 Upphovsrätt Upphovsrätt till tredje parts material Kontrollera att du har rätt att använda det material som producerats av andra. Ifall du får rätt att använda material som producerats av någon annan, dokumentera tillståndet i skriftlig form! Läs mer om upphovsrätt (om bildmaterial och inskannat material, ofta frågade frågor om upphovsrätt m.m.): se Lärcentrets webb: www.abo.fi/lc> Stödmaterial > Anvisningar för nätkurser > Upphovsrätt. Upphovsrätt till det material studerande producerar på kursen Om läraren vill använda det material som studerande producerat under kursen t.ex. i en följande kurs så bör läraren särskilt komma överens med studerande om detta. 2.2 Aktivering av studerande Ett av de centralaste skedena då man producerar nätkurser är att fundera hur man aktiverar deltagarna via olika typer av övningsuppgifter. Här gäller det att utgående från pedagogiska 13

mål och kursens målsättningar skapa relevanta former av aktivering och avgöra i vilken mån de ingår i examinationen. Nedan finns exempel på olika typer av övningsuppgifter, råd för vad man skall tänka på i instruktionerna för övningsuppgifterna, samt en påminnelse om att beräkna studerandes arbetsinsats på kursen. Olika former av kursutvärderingar behandlas också. Utgångspunkt för övningsuppgifterna/aktiveringen i nätkursen - uppgifter som motsvarar de pedagogiska målen (se t.ex. Bloom nedan) - för att uppnå lärandemålen måste materialet aktiveras - uppgifter som övar kunskap/ arbetslivsfärdigheter/ attityder, känslor - val av examinationsform påverkar aktiveringen (kontinuerliga korta övningsuppgifter, portfolio eller dagbok alternativt slutexamination i form av tentamen, uppsats eller projektarbete) - belastningsanalysen, dvs. beräknandet av studerandes arbetstid, avgör antalet övningsuppgifter och omfånget på dem. Fundera på hur deltagarna examineras i kursen - Kontinuerlig examination och/eller slutexamination? - Vilka aktiviteter bör de lämna in/göra för att kunna bli godkända i kursen? - Vilka aktiviteter påverkar vitsordet? 2.2.1 Övningsuppgiftstyper 2.2.1.1 Blooms taxonomi hur skall kursdeltagarna bearbeta materialet Övningsuppgifter kan ha olika svårighetsgrad, vilket också kräver olika slags handledning (från ev. självrättande till detaljerad och individuell): 1. Kunskap: Den studerande visar att han/hon kan återge faktakunskaper som han memorerat. 2. Förståelse: Den studerande visar att han förstår relationer och samband i det kunskapsstoff han lärt sig. 3. Tillämpning: Den studerande kan tillämpa sina kunskaper på nya, för honom relativt okända tillämpningsområden. 4. Analys: Den studerande kan analysera fram beståndsdelar i en helhet av data och företeelser. 5. Syntes: Den studerande kan producera och skapa något eget och relativt unikt. 6. Värdering: Den studerande förmår ge mer sakligt grundade värdeomdömen kring det han kan. Det finns mycket överskådligt material om Blooms taxonomi på webben, sök t.ex. på Blooms taxonomi +lärandemål. 2.2.1.2. Aktiverande metoder i nätet för att uppnå meningsfullt lärande Här finns exempel på övningsuppgifter som kan användas i nätkurser för att förverkliga de centrala delarna i meningsfullt lärande (se bild 2). Autentiska uppgifter: - rollspel - debatt (för-forum, mot-forum, debattforum) - intervjua experter 14

- studerande deltar i temadiskussioner ute på webben - samla in och/eller värdera information/material på nätet - (http://del.icio.us/) - virtuella fältstudier/exkursioner - guidad webbtur - tillämpande uppgifter - Web 2.0/sociala medier. Uppgifter för att ge underlag för reflektion och konstruktion av kunskap: - fallstudier - portfolio och dagbok - diskussioner - kritiskt tänkande - nätdiskussioner - utvärdering av andras arbeten. - ta ställning till artiklar - utvärdering av webbkällor. Sätt att uppnå individualisering: - självrättande övningar - samla nyckelord i varje modul och definiera dem - skapa egna begreppskartor - tillämpningsuppgifter - individuell skrivuppgift som processkrivning - själv bestämmer deadline för inlämning. Uppgifter för att stöda motivation&variation: - självrättande test, korsord mm. - valbara sätt att avlägga kursen - diskussionsteman enligt eget val - gruppuppgifter - Web 2.0/sociala medier - samla länkar om kursens teman i del.icio.us - blogga mm. - gör filmer och publicera i YouTube - gör fotoserie i Flickr.com etc. - one-minute-paper - P-M-I, fördelar-nackdelar, en sak att tillämpa/fråga etc - gallup - brainstormning - frågelåda/frågetimme - möjlighet/obligatorium? att fråga läraren - isbrytare. Uppgifter som stöder kreativt tänkande: - brainstormning - rollspel - temadiskussioner Uppgifter baserade på kommunikation och samarbete: - studerande fungerar som lärare för varandra 15

- göra sammandrag för andra + leda diskussion kring temat - hmgrupper/expertgrupper - rollspel/drama - debatt (för-forum, mot-forum, debattforum) - diskussion - chat, forum - intervjua experter - studerande deltar i temadiskussioner ute på webben - seminarier - presenterar projektplaner och arbeten för varandra - kommenterar varandras arbeten - grupparbeten - gemensam slutprodukt: arbetsfördelning och individuellt arbete men koordinering (1 + 1 = 3) - wiki - feedback åt varandra - blogg - snöboll: först individuell bearbetning, sedan i par, sedan paren tillsammans - kommentarer på varandras arbeten. Det finns även exempel på och färdiga instruktioner för övningsuppgifter från nätkurser vid ÅA, se Lärcentrets webb: www.abo.fi/lc > Stödmaterial > Anvisningar för nätkurser 2.2.1.3 Övningsuppgifter för erfarenhetsbaserat lärande I bild 5 finns exempel på övningsuppgifter som stöder genomförandet av erfarenhetsbaserat lärande/experiential learning enligt Kolbs cirkel. Kolbs cirkel / Experiential Learning Konkret erfarenhet: Studiebesök, arbetspraktik, fältarbete Praktiska övningar Rollspel Fallstudier Aktivt experimenterande: Tillämpa teorier på konkreta situationer Egna exempel Abstrakt tänkande: Läsa texter Lyssna på föreläsningar Teoretiska diskussioner Debatter Analytiska övningar Jämföra teorier, skapa egna teorier Skriva referat Reflekterande observation: Jämföra med tidigaare erfarenheter Reflektion över egen inlärning Nätdiskussioner Dagbok, portfolio Bild 5: Exempel på övningsuppgifter för att stöda de olika momenten i Kolbs cirkel. 16

2.2.1.4 Självrättande övningar Börja med att planera hurudan typs frågor du vill ställa och vilka frågetyper du har tillgång till i verktyget. I självrättande övningar är det viktigt att alla frågor är korrekta (besvärligt korrigera i efterskott). Testa frågorna och uppgiften innan studenterna kan ta del av dem. Fundera på när studenterna får feedback. Det är nog bättre ur inlärningssynvinkel om de får feedback genast, men finns det då risk för fusk? Bygg upp en frågebank med tiden och fundera om studerandena kan hjälpa till att producera frågor. Syftet med självrättande övningar kan vara t.ex.: - diagnostiskt test - drilla i egen takt och egen mängd - repetition - opinionsundersökning/enkät som förberedelse för närstudier/annan övning - omväxling - lek I Moodle finns följande typer av självrättande övningar i Test-funktionen: Flerval (ett eller flera svar, numeriska svar), Para ihop, Sant/falskt, Korta svar. Funktionerna Enkät och Opinionsmätning sammanställer också svaren automatiskt. I HotPotates finns följande övningstyper: Flerval med ett eller flera korrekta svar, Korta svar med ett eller flera korrekta alternativ, Omblandad text (för meningsbyggnadsövningar), Korsord som man kan skapa för hand eller automatiskt, "Para ihop alternativ"-övning och Lucktest/Ifyllnad av utelämnad text (ett eller flera alternativ). 2.2.1.5 Uppsatsarbete via nätet För uppsatsarbete vid nätet krävs tydlig beskrivning av skrivprocessen, både vad gäller innehåll och arbetsskeden på nätet. Följande arbetsskeden kan ingå - Formulering av frågeställning (i chat /forum i Moodle) - Materialläsning - Informationssökning (i forum presentation av materialet för övriga kursdeltagare) - Uppsatsens disposition (i forum/wiki: kommentarer av den egna gruppen och av läraren) - Uppsatsskrivning o Inlämning av uppsatsen via Databas i Moodle; tillgängligt för studenter och lärare att ta del av (och kommentera) o processkrivning i wiki (och forum); gruppen och läraren kan ge kommentarer - Handledaren e-mottagning under arbetets gång i chat, via desktopvideokonferens - Utvärdering/reflektion på eget/gruppens arbete med uppsatsen (t.ex. journalfunktionen i Moodle). 17

2.2.2 Instruktioner för övningsuppgifterna I varje övningsuppgift bör finnas följande för att garantera tydliga instruktioner: Uppgiftens nummer: Uppgiftens namn (så beskrivande som möjligt) Tidpunkt/Deadline: Målsättning med uppgiften /lärandemål: Litteratur/material som utgör underlag för uppgiften: Uppgiftsbeskrivning: Omfång: Bedömning: (dvs. vad är det som bedöms, vad är kriterierna och får den studerande vitsord eller godkänt/icke-godkänt) Feedback: (dvs. hurudan feedback får den studerande av läraren eller av andra studerande; är det individuell feedback, gruppfeedback, modellsvar) Tekniska instruktioner: (dvs. instruktioner för hur kursen skickas in, och för vem den publiceras) Då aktiviteterna är klara, gör en översiktsbild av kursen, se bild 3 och bild 6. Matrisen i bild 3 kan användas som hjälp också för att uppskatta studerandes arbetsinsats (h) per modul: Vad bör/får den vara? 2.2.3 Utvärdering Kontrollera enhetens bestämmelser gällande kursutvärdering ang. vilka kurser som bör utvärderas och vilka frågor och vilken teknik som bör användas. Länkar till enheternas webbinformation Se bl.a. Lärcentrets webb: www.abo.fi/lc > Stödmaterial > Kursutvärdering Kursutvärdering i Moodle: Använd den kursutvärdering i Moodle som följer med i alla kursbottnar och modifiera frågorna enligt eget behov eller skapa egen kursutvärdering (i funktionen Enkät). Kursutvärdering i e-lomake: Instruktioner för e-lomake, se Lärcentrets webb: www.abo.fi/lc > Stödmaterial > Kursutvärdering Mellanutvärdering: Speciellt på längre nätkurser lönar det sig att göra en mellanutvärdering. Kom också ihåg att visa åt studerande att resultaten beaktas under andra hälften av kursen. (Läraren kan också gärna delge studenterna kommentarer på sammanställningen av utvärderingen). Självutvärdering: Kan studerande utvärdera sin egen insats under kursens gång t.ex. i dagbok (t.ex. som Uppgift i Moodle med inställningar för dagbok)? 18

2.3 Planering av handledning och feedback Handledningen är något som man redan i kursproduktionsskedet bör planera, dvs. så att man också för studerande kan berätta i början av kursen vad de kan förvänta sig, t.ex. hurudan feedback de får på inlämnade uppgifter. Tydliga instruktioner för hur kursen avläggs bör samlas i någon form av studieguide. Dessutom bör man fundera på om studerande behöver stöd för att studera på nätet och tekniskt stöd i början av kursen. Det gäller också att beräkna arbetsmängden för läraren, dvs. hur fördelar läraren den arbetstid han/hon har till förfogande för kursen på olika moduler/olika uppgifter. Planera handledning av och typ av feedback på varje övningsuppgift. Handledningen kan indelas i tre olika faser: 1. Förebyggande handledning ( Före-handledning ) Dvs. instruerande material och anvisningar, vilka läraren skriver i kursplaneringsskedet. Dessa anvisningar bör ibland specificeras under kursens gång på basen av frågor från deltagarna. 2. Hjälp under pågående övningsarbete: Frågor, dvs. handledaren följer upp hur studierna/arbetet med viss övningsuppgift framskrider. Råd. Uppmuntran. 3. Feedback: Vitsord och kommentarer på inlämnad övningsuppgift. Före -handledningen i en kurs innebär de instruktioner som gjorts för kursen, och som bör vara klara då kursen börjar. Då kursen går första gången blir handledaren säkert också ofta tvungen att komplettera instruktionerna under kursens gång. Instruktionerna kan inte vara för noggranna (ingen har ännu erfarenhet av att kursdeltagare skulle ha klagat på det!). Instruktionerna skall dock inte vara för långa, då kanske deltagarna inte orkar läsa igenom dem. Ange för varje uppgift hurudan feedback deltagarna kommer att få: - vitsord - godkänd/icke-godkänd - individuell feedback i ord - gruppfeedback - modellsvar Ange vad konsekvenserna är om man lämnar in uppgifter efter deadline. För närmare information om handledning under arbetets gång, se kapitel 3.4. 2.3.1 Lärarens arbetsmängd per modul/per övningsuppgift Utgå från den arbetstid läraren har till förfogande för genomförandet av kursen och fördela arbetstiden på de olika delarna/modulerna i kursen. Gör översikt av kursen i excel, för in uppskattad arbetsmängd för läraren (och studerande) och justera handledning och/eller övningsuppgifter enligt behov, se bild 4 i den här handboken. Om det på kursen finns flera handledare, klargör arbetsfördelningen (skriv även in den 19

informationen för deltagarna på kursens hemsida). Det är viktigt att läraren visar sin närvaro på kursen, särskilt om det är fråga om helt nätstödd kurs, genom att delta i diskussionen och lämna meddelanden på anslagstavlan. 2.3.2 Instruktioner för hur kursen avläggs Studieguider och anvisningar för studiegången i text och bild är en förutsättning för en lyckad nätkurs! Se underlag på kursguider och översiktsbilder av kurser på Lärcentrets webb: www.abo.fi/lc > Stödmaterial > Anvisningar i nätkurser. I studieguiden (antingen i ett dokument eller uppdelat på flera mindre dokument) kan ingå följande: - Kontaktpersoner - Kurs- och ämnesbeskrivning - Kurslitteratur och -material o om printning av material o biblioteksinformation - Kursens uppbyggnad/schema o länk till översiktsbild av kursen o terminologi som används i kursen - Bedömning och examination o kursens examination o bedömning av uppgifter o vitsords-/betygsboken o allmänna krav på uppgifterna - Handledning och feedback o kommunikation i kursen o feedback - Planering av studierna och arbetsmängd o förslag på hur den studerande kan fördela sitt arbete under veckan o att arbeta i grupp - Tekniskt stöd och tekniska guider o studentmanual i Moodle/Blackboardguide för studerande o hur ladda ned programvara o datorklasser vid ÅA o att lämna in uppgifter - Skrivtekniska instruktioner o skrivråd och -guider o referensteknik o skrivhandledning vid Språkcentret - Öppna universitetets information på ÖPU-kurser o länk till ÖPU:s webbsida o kursens avgifter och registrering o information om avklarad kurs och intyg o närmare information o studievägledningssidorna på webben. 20

För exempel på/underlag för studieguide, se http://web.abo.fi/lc/moodle24/kursguideexempel.docx. Materialet kan gärna ges ut som studieguide före eller i samband med kursstarten. Det hjälper den studerande att få en helhetsbild av hur kursen fungerar, vad de kan förvänta sig av handledaren och vad som förväntas av dem själva. Kursöversikt Gör en kursöversikt som åskådliggör hur kursen avläggs. Bild 6: Exempel på kursöversikt 2.3.3 Stöd för studier på nätet Planera vilka stödformer som behövs för att studerande skall kunna avlägga kursen framgångsrikt. Stöd för att söka information, skriva uppsats mm. Se guider och information att ge åt studerande på www.abo.fi/lc > Skriv- och lärguider - Färdigheter i att effektivt söka information (bland ÅA:s biblioteks böcker och tidskrifter, i elektroniska tidskrifter, på webben) och värdera källor. - Färdigheter i att evaluera webbmaterial, att citera rätt, att inte plagiera. - Om att skriva (uppsats) och skrivhandledning - Om att studera på nätet. 21

Tekniskt stöd för studerande under kursens gång - Finns det behov av och i så fall hur ordnas introduktion i tekniken på närträff/mottagning? - Vem ger tekniskt stöd åt studerande under kursens gång? (Ange detta tydligt under kontaktuppgifterna på kurshemsidan). - Det finns studentguider för Moodle på svenska och engelska. Se Lärcentrets webb: www.abo.fi/lc > Utrustning & programvara > Moodle - Under kursens gång kan läraren samla tekniska frågor under FAQ. - Deltagarnas frågor kan ofta bero på otydliga instruktioner, så tacka för alla frågor och komplettera instruktionerna! Planera för deltagarnas uppföljning av sin tidsanvändning på nätkursen Se underlag på Lärcentrets webb: www.abo.fi/lc > Stödmaterial > Anvisningar i nätkurser. 2.4 Lärmiljö och layout: Kursens utseende Gör en tydlig kursstruktur och enkelt navigerbar kurs. Kursens inlärningsprocess skall stödas av kursens struktur i lärplattformen. Strukturera kurssidan i Moodle Tänk på: hur får studenten den bästa översikten över kursen/vad de förväntas göra när? Välj block stryk onödiga, lägg till sådana du behöver Fundera på hur du använder sektionerna: o Kronologiskt o Tematiskt o Enligt form (övningsuppgifter i en sektion, material i annan, gruppfeedback i tredje etc) o Stryk överlopps sektioner via Inställningar för kursen > Redigera inställningar Notera möjligheten till interna länkningar (dvs. du kan länka från t.ex. resursen Sida i din kurs till en aktivitet ) Ge tydliga och enhetliga rubriker på dokument på kursens hemsida o Framgår det tydligt vad som är övningsuppgift, vad som är material och vad dokumentet innehåller? o För olika typer av övningsuppgifter: löpande numrering beskrivning i uppgiftens rubrik om vad studenten ska göra och om vilket tema Kursens utseende och funktionalitet Kontrollera - att kursen är visuellt tillfredsställande - att typsnitt och färger är enhetliga - att det finns enhetliga instruktioner (i varje uppgift) se 2.2.2 - att strukturen och navigeringen är så enkel som möjlig (ta bort alla block i Moodle som dina kursdeltagare inte behöver!). Exempel på kurs i Moodle Ett exempel på kurs uppbyggd i Moodle 2.4 är Demo-ASF, öppen för alla utan kursnyckel. Sök fram kursen på Demo-ASF. 22

2.5 Utvärdering och testning av kursen Utvärdera kursen med hjälp av följande stödfrågor Då kursen börjar vara klar är det bra att ännu en sista gång gå igenom kursen med hjälp av frågorna nedan, för att kontrollera att du tänkt på allting som man bör tänka på för att åstadkomma en bra och fungerande nätkurs. Översikt av kursen - framgår det enkelt vilka uppgifter och aktiviteter som ingår i kursen? - vem kan man kontakta i olika frågor? - hur motiveras studerande att avlägga kursen? Målsättningar och innehåll - hur tydliga är målsättningarna? (Är de uttryckta som lärandemål?) - framgår det vad studerande lär sig på kursen och vad de skall kunna efter kursens slut? - vilket kunnande eftersträvas: kunskaper, färdigheter, attityder, värderingar, förståelse, tillämpning m.m.? - hur väl hänger övningsuppgifterna ihop med lärandemålen? Inlärningsprocessen (inkl. instruktioner, handledning och bedömning) - hur beskrivs och åskådliggörs inlärningsprocessen? - framgår det vad studerande förutsätts göra i övningsuppgifterna och vad de skall lära sig genom uppgiften, uppgifternas omfång, tidsåtgång, vem som förväntas göra dem och hur de skall skickas in? (finns denna info även i någon form av tabell?) - framgår det hurudan feedback deltagarna får, när och av vem? Uppgifter - framgår det hur studerandes prestationer och enskilda övningsuppgifter bedöms? - är alla datum för uppgifter korrekta/uppdaterade från förra gången kursen erbjöds? - är vitsordsboken uppdaterad (dvs. är gammal info struken, finns alla övningsuppgifter med, är de i rätt ordning)? Material - hur väl hänger materialet ihop med målsättningarna? - hur väl stöder materialet studerande då de skall göra uppgifterna? - är materialet tillgängligt i elektronisk form? - öppnar alla externa webblänkar i sin egen URL, dvs. inte inne i lärplattformens ram? - behöver studenterna få tillgång till en Moodle-guide? Mediaelement - ges informationen i olika form så att olika lärstilar stöds (muntligt, skriftligt, genom bilder, grafer och figurer etc.)? - finns det tydliga instruktioner för hur olika tekniker och media i kursen används? - är färger och typsnitt enhetliga? - fungerar video- och audiofilerna korrekt (även med sämre nätuppkoppling och i olika webbläsare?) - behövs rekommendation om vilken webbläsare som rekommenderas? 23

Dessutom... - Finns det lärarhandledning (dvs. instruktioner för varje övningsuppgift för hur uppgiften bedöms, checklista för vad som läraren bör tänka på före kursstart m.m.)? - Är utvärderingen och deltagarnas avtal för materialanvändningen på kursen aktiverad? - Kontrollera att kursens alla funktioner fungerar. Be den pedagogiska handledaren eller en kollega eller en studerande testa kursen, dvs. gå igenom hela kursen i egenskap av studerande! 3. Start och genomförande av nätkurs Då det gäller existerande nätkurser bör man i god tid före kursstart gå igenom kursen och göra behövliga uppdateringar. Om läraren på kursen är ny, bör han/hon se till att hon får hjälp med att sätta sig in i kursen (och åtminstone tekniskt och pedagogiskt stöd får läraren alltid från Lärcentret). Kontrollera också att alla deltagare har användarnamn och kan logga in på kursen. Skicka ut info som deltagarna behöver innan de kan logga in. Planera för en ev. första närträff. 3.1 Uppdatering av existerande nätkurs Uppdatering av kurs som skapats tidigare - gå igenom lärarmodulen för att se vad som finns antecknat från senaste gång kursen gick vad borde uppdateras - kontrollera att deadlines för övningsuppgifter och övriga datum stämmer - kontrollera att lärarens kontaktuppgifter stämmer - gå igenom webblänkar och kontrollera att de fungerar - kontrollera kursutvärderingen modifiera frågorna vid behov - gå igenom lärarens arbetsmängd i samband med handledningen - kom ihåg att öppna Moodle-kursen för deltagarna (sätt in kursnyckel vid behov) Ny lärare på existerande nätkurs Om kursen har utvecklats av någon annan är det viktigt att läraren går igenom kursen och sätter sig in i hur den är uppbyggd. Om den lärare som tidigare hållit kursen inte är tillgänglig, kontakta Lärcentret/EduLab för introduktion i Moodle och kursens arbetssätt. 3.2 Användarnamn och lösenord åt deltagarna Användarnamn: ÅA-studerande använder sitt vanliga användarnamn och lösenord för Moodle. Studerande och personal vid de flesta universitet i Finland kan logga in på ÅA:s Moodle med det egna universitetets användarnamn och lösenord - detta gör de genom att klicka på HAKAlogin vid Moodle-inloggningen. (Här ser man också vilka universitet som är med i HAKAinloggningssystemet). Om det på kursen finns deltagare som inte har ett ÅA-användarnamn eller som inte kan logga in via HAKA-inloggningen så skaffar kursledaren eller läraren ett ÅA-användarnamn åt dem. Ifall det på kursen finns deltagare som inte har abo.fi-användarnamn, se Datacentralens webb: www.abo.fi/stodenhet/anvandare 24

Införande av deltagarna på kursen: I Moodle kan läraren ge en kursnyckel åt de personer som skall få logga in på kursen. Med hjälp av kursnyckeln registrerar deltagarna sig på kursen. Läraren kan även mata in deltagarna manuellt. 3.3 Kursstart och närstudier Kursstart över nätet Gå igenom vilken information som deltagarna behöver innan de kan logga in: - info hur loggar in + användarguide för Moodle (Se www.abo.fi/lc > Utrustning & programvara > Moodle ) - info om ev. annan teknik deltagarna bör ha tillgång till - info om kurslitteraturen och hur man lånar den - kort om hur man studerar på kursen - kursens tidtabell/översiktsschema för att de ska kunna planera in sina studier i kalendern (inkl. datum för ev. tent och hur mycket tid de ungefär bör jobba per vecka) - kontaktuppgifter - om kursens avgift och ev. materialavgift och registrering (ÖPU-kurser). Exempel på välkomst-mejl: Välkommen till kursen XXX Kursbeskrivningen hittas här: (länk till kursbeskrivningen för ifrågavarande kurs via http://www.abo.fi/student/kurser ) Kursen inleds xxx Kursinformationen finns i Moodle 2.4. Registrera dig på kursen så fort som möjligt genom att logga in här: [direktlänk till kursens första sida]. Kursnyckeln är XXXX. Kursnyckeln behöver du endast första gången du registrerar dig på kursen. I fortsättningen skickas all information via kursens anslagstavla - bara du registrerat dig på kursen får du infon till din mejl. Då du loggat in på kursen, börja med att bekanta dig med kursens studieguide [direktlänk] och schemat över kursens studiegång [direktlänk]. Kom ihåg att planera in tid för nätstudierna i din kalender! Det kan vara bra med en första övningsuppgift där deltagarna får öva tekniken men som inte är intellektuellt väldigt krävande. Startträff Om det ordnas en första träff, fundera hur närträffen utnyttjas mest ändamålsenligt (vad kan inte ersättas av arbete via nätet)? En introducerande träff kan underlätta organiseringen av t.ex. gruppuppgifter och det studietekniska. Exempel på aktiviteter: - Deltagarna presenterar sig och lär känna varandra. - Arbetssätten på kursen introduceras. Vid behov diskuterar gruppen t.ex. hur en bra nätdiskussion fungerar för att vara lärande. 25

- Om deltagarna förutsätts arbeta i grupp under kursens gång är det bra att inleda grupparbetet under närstudierna (planering, rollfördelning m.m.) - Introduktion till kursens tema för att motivera i studierna - Deltagarna ges en introduktion i hur lärplattformen och ev. annan teknik fungerar (vid behov möjlighet att öva i datorklass).. Webbkonferens Adobe Connect möjliggör kommunikation från den egna datorn i realtid i grupp, vilket delvis kan ersätta det att studerande träffas i ett undervisningsutrymme. Adobe Connect är tillgängligt för personalen via webben (inloggning med ÅAanvändarnamn). Se Lärcentrets webb: www.abo.fi/lc > Utrustning & programvara > Adobe Connect. Guider för aktivering på närstudier För aktivering av deltagarna på närstudier finns bl.a. några guider producerade på Fortbildningscentralen: Forslund, T: Aktiverande metoder för föreläsningar (Fortbildningscentralen/Åbo) Forslund, T: Kursstarter och avslutningar (Fortbildningscentralen/Åbo). Kompendium med idéer för de så viktiga starterna och avslutningarna på kurser och lektioner. Hur kan gruppens deltagare lära känna varandra? Hur få fram deltagarnas förväntningar och förkunskaper? Hur sammanfatta en kurs? M.m. Guiderna hittas här, se Lärcentrets webb: www.abo.fi/lc > Stödmaterial > Pedagogiska guider. 3.4 Handledning För mera tips om handledning under kursens gång, lärarens deltagande i nätdiskussionerna och feedback på övningsuppgifter, se - kompendiet Handledning på nätkurser - kompendiet Kvalitativ handledning och feedback på stora virtuella kurser (pdf), författare Joachim Ramström, ESF (behandlar handledning på stora kurser och kriterier som underlag för bedömning.) Kompendierna hittas i Lärcentrets webb: www.abo.fi/lc > Stödmaterial > Anvisningar för nätkurser 4. Avslutning 4.1 Kursavslutning och kursutvärdering När kursen avslutas gäller det att göra slututvärdering, som ev. också kommenteras och ges deltagarna för kännedom. Läraren kan gärna gör en självutvärdering av kursen. Om läraren vill använda studenters material ex. som modellsvar, kom ihåg att be studenterna om lov. Genomför kursutvärderingen med studenterna (se 2.2.3) Utvärdera kursen (i Moodle eller e-lomake). Publicera gärna även sammanställning av utvärderingarna åt studerande, med ev. kommentarer. 26