Rökning, motiverande samtal och socialt arbete Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Barbro.holm-ivarsson@telia.com
Nationella mål och Tobakskonventionen Riksdagen har bestämt följande delmål för minskat tobaksbruk: - en tobaksfri livsstart från 2014. - en halvering till 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. - en halvering till 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. - ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning. WHO:s ramkonvention om tobakskontroll, som Sverige har ratificerat, har som mål att -ingen ska behöva utsättas för miljötobaksrök -alla ska få information om rökningens hälsorisker -alla ska få lättillgänglig hjälp att sluta röka.
Varför ska man hjälpa folk att sluta röka? Cigaretter innehåller 4 000 kemiska ämnen, 90 cancerframkallande Rökning ger upp till 20 ggr så hög risk för ett 40-tal sjukdomar Cigaretterna dödar varannan - förkortar livet med i genomsnitt 10 år För varje år man röker efter 40 förkortar man livet med 3 månader Minst 6 400 per år beräknas dö av rökning Tre fjärdedelar vill sluta Var tredje vill ha hjälp att sluta Många av de som nu röker tillhör en hård kärna
Hur många röker idag? 11 % män och 13 % kvinnor rökte dagligen 2009 13 % män och 10 % kvinnor rökte då och då 5 % rökte i senare delen av graviditeten 2007 23% pojkar och 30 % flickor i åk 9 rökte 2008
Rökningens kostnader Rökningen beräknas kosta samhället minst 30 miljarder kr per år En rökare kostar det allmänna 1,3 miljoner kr under ett liv Arbetsgivarens kostnad är minst 45 000 kr /rökare och år + ½ tim extra pauser: 31 300 kronor (2 extra pauser/dag á 15 minuter) + Extra sjukdagar: 13 700 kronor Beräkningarna baseras på en medellön på 25 800 kronor i månaden.
Privatekonomiska konsekvenser Att röka ett paket cigaretter om dagen kostar omkring 16 000 kronor per år (cirka 45 kronor per paket). Särskilt i de grupper som röker mest är det inte ovanligt att röka ett paket eller mer om dagen, även om genomsnittsrökaren röker något mindre. För individen kostar åtta sjukdagar i genomsnitt cirka 3 000 kronor om de är en enda sammanhängande sjukfrånvaro Sammanlagt kostar rökningen mellan 12 000 20 000 kronor per år för rökaren själv. Genomsnittssnusaren beräknas snusa en tredjedels dosa per dag till en kostnad av mellan 4 000 och 5 000 kronor per år.
Hälsorisker med rökning Hjärt-kärlsjukdomar Hjärtinfarkt, stroke, åderförkalkning Lungsjukdomar Lungcancer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL Cancer Lungor, munhålan, luftstrupen, matstrupen, urinblåsan, njurarna, magsäcken, bukspottskörteln och livmoderhalsen Psykisk påverkan Stress, depression, ångest, alkohol- och drogberoende Andra risker Dålig kondition, blodcirkulation, typ 2-diabetes, operationskomplikationer, ryggbesvär, syn- och hörselnedsättningar, benskörhet, tandlossning, impotens, minskad fertilitet, risker för barnet vid graviditet
Hälsovinster efter rökstopp Mellan 20 minuter och 3 månader Puls och blodtryck normaliserade inom 20 min Kolmonoxidnivån i blodet normaliserad inom 12 timmar Cirkulation, lungfunktion och sårläkning förbättrade inom 2 veckor 3 månader Mellan 1 månad och 1 år Lungfunktionen återställs Risken för hjärtinfarkt halverad Mellan 5 och 15 år Halverad risk för cancer i lunga, mun, luft- och matstrupe, blåsa, livmoderhals och bukspottkörtel inom 10 år Risken för hjärtinfarkt densamma som för icke-rökarens inom 15 år US Department of Health & Human Services. The Health Benefits of Smoking Cessation: A Report of the Surgeon General. Centers for Disease Control and Prevention (CDC), Office on Smoking and Health. 1990.
Hur många snusar? 19 % män och 4 % kvinnor snusade dagligen 2009 6 % män och 3 % kvinnor snusade då och då 0,3 % snusade i senare delen av graviditeten 2007 15% pojkar och 4 % flickor i åk 9 snusade 2009
Vad vet vi om snus? Snus innehåller 2 500 kemiska ämnen, vara 28 cancerframkallande Nästan hälften av de vuxna snusarna vill sluta Var tredje vill ha hjälp att sluta Snus är inget evidensbaserat rökavvänjningsmedel Metoder för rökavvänjning kan tillämpas på snus Hälsorisker Höjer puls och blodtryck Ökad risk för cancer (bukspottkörteln, ev också matstrupe, magcancer) Ökad risk att dö i hjärt-kärlsjukdom och stroke Ökad risk för diabetes typ II Ökad risk för metabola syndromet Mer idrottsskador Munskador; slemhinneförändringar, frilagda tandhalsar Risk för havandeskapsförgiftning, för tidig förlossning och låg födelsevikt. 2004-10
Stress, negativa känslor och rökning Rökare tycker rökning lugnar Men rökare är mer stressade Rökstopp ger minskad stress mindre negativa känslor och bättre sömn
Nikotinberoendet Bästa välbefinnandenivå (koncentrerad, stimulerad, lugn) Ca 1 tim Ca 1 tim Ca 1 tim Nikotinreceptorerna eller nikotinkopparna
Nikotinberoendet abstinensperioden Bästa välbefinnandenivå (koncentrerad, stimulerad, lugn) Ca 1 tim Ca 1 mån Nikotinreceptorerna eller nikotinkopparna
Människor med stora sociala problem, psykiskt sjuka & alkoholberoende -röker ofta väldigt mycket -blir mycket sjuka -dålig ekonomi! -svårare att få jobb -vill sluta röka -kan sluta röka -behöver mera stöd under längre tid -psykisk sjukdom förbättras -större chans bli fri från alkohol & droger
Ungdomar och tobak De ungdomar som röker är de som visar fler riskbeteenden (skolk, utagerande beteende, alkohol, droger, sexuellt riskbeteende Tobak är den första drog ungdomar kommer i kontakt med Tobaksbrukande ungdomar - dricker mer alkohol - blir lättare beroende av alkohol och droger - har lättare att få ångest och depressioner Många vill och har försökt sluta Leder ofta till ett livslångt nikotinberoende
Ute att röka och inne att sluta Hälsan Dyrt Beroendet Förebild Ute
Viktigaste hindrande föreställningar Röka hjälper mig att leva ett gott liv.
Vad motiverar människor att sluta röka? Att förstå beroendet Att förstå sambandet med hälsan Att förstå att det finns bra metoder för att sluta Att någon frågar och bryr sig Att få stöd privat och professionellt Att se andra lyckas ( kan han så kan jag ) Att möjligheterna att röka begränsas Förändringens dörr kan bara öppnas inifrån
Sluta röka - vad betyder det för människor? Friskare, lungproblem förbättras tex mycket snabbt Bättre sömn Bättre kondition Mer energi Bättre självförtroende Mindre stress Mera pengar Lättare att få jobb Lär sig hantera känslor och situationer på ett friskare sätt Tränar förmågan att ta kontroll över livet Mindre neuroleptica (psykiskt sjuka)
Hemligheten med att lyckas Hemligheten med att lyckas med det man företar sig är att vilja att det skall lyckas, och vara så positivt inställd till det att det rimligtvis inte kan annat än lyckas
Förväntanseffekten Oavsett om du tror att det skall gå eller att det inte skall gå kommer du att få rätt
Fler hindrande föreställningar Rökning är guldkanten på livet det blir ett tomt och trist liv i saknad om jag slutar Rökare är trevligare och har roligare Att sluta röka är plågsamt, man klättrar på väggarna Jag kommer att bli fet Jag är rädd att misslyckas Alla tjatar på mig Jag vill bli en feströkare
Vad händer i kroppen -nikotinabstinens Cirka 80% av de som slutar röka upplever abstinensbesvär. Vanliga symtom: sug efter nikotin nedstämdhet irritabilitet, frustration, ilska koncentrationssvårigheter ängslan, rastlöshet sömnsvårigheter ökad aptit, viktökning långsammare puls
Vikt och motvikt Den genomsnittliga viktökningen är ca 3 5 kg, ca 10% kan öka mer. Uppmuntra till en plan för att förhindra viktuppgång; - tänka på vad man äter - dricka mycket vatten - öka motionen
Rekommenderad metod för att sluta röka och snusa 1. Sätt ett stoppdatum en bit fram i tiden (gärna inom 1 4 veckor) 2. Som förberedelse försök ändra vanor (men inte trappa ner till 0) 3. Vid tobaksstoppet: Använd gärna läkemedel Ät ordentligt och regelbundet Drick mer vatten än vanligt Motion är bra
Läkemedel för att sluta röka och snusa På marknaden idag finns: 1. Nikotinläkemedel (receptfria) 2. Champix (receptbelagd) 3. Zyban (receptbelagd) - Lindrar abstinens och röksug - Används max 6-12 månader - Ta rekommenderad dos - Snusare kan ta nikotinläkemedel -Kostar ca 27 kr/dag
Nikotinläkemedel Nikotintuggummi Nikotinplåster (dag, dygnet-runt) Microtab Sugtablett Munhålespray Munhålepulver Inhalator Nässpray (receptbelagd) Används från rökstoppsdagen Fördubblar chansen att lyckas Använd rekommenderad dos Kan användas för rökreduktion Risk för beroende Även för snusare Det mest riskfria för psykiskt sjuka
Nikotinläkemedel Tuggummi Flera olika smaker Rekommenderad dos: 1,5-2 mg, 8 12 per dag vid lågt beroende. 3-4 mg, 8 12 per dag vid högt beroende. Plåster Styrkor: 16-timmarsplåster 25, 15 mg, 10 mg, 5 mg 24-timmarsplåster 21 mg,14 mg, 7 mg Microtab (sublingual-tablett) Styrka: 2 mg/tablett Rekommenderad dos: 1 tabletter, 8 12 per dag vid lågt beroende, 2 tabletter, 8 12 per dag vid högt beroende Munhålepulver Styrka: 4 mg Rekommenderad dos: 1 påse varannan timme läggs under överläppen i ca 30 minuter, 8-12 påsar/dag Inhalator Styrka 10 mg/cylinder Rekommenderad dos: 4 12 pluggar per dag. 6 pluggar per dag rekommenderat genomsnitt. Nässpray (receptbelagt) Styrka: 0,5 mg/dos Rekommenderad dos: 1 2, högst 3 doser/ timme i vardera näsborren. Sugtablett Styrka: 1 mg resp 2 mg/tablett Rekommenderad dos: 1-2 mg tablett, 8 12 per dag vid lågt beroende, 2-4 mg tablett, 8-12 per dag vid högt beroende Munhålespray Styrka: 1 mg Rekommenderad dos: 1-2 sprayningar varje - varannan timme, 8-12 per dag
Zyban Ett antidepressivt läkemedel för rökavvänjning utan nikotin Ännu mer effektivt Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna Påbörja behandlingen medan man röker. Rökstopp inom 2 veckor Behandlingstid 7 veckor En tablett per dag i 6 dagar, därefter en tablett morgon och eftermiddag Lindrar abstinens och röksug Biverkningar: muntorrhet, sömnsvårigheter, hudutslag, huvudvärk, yrsel Försiktighet när det gäller psykiskt sköra personer pga biverkningsspektrumet (depression, maniska och psykotiska symtom i spektrumet)
Champix Ett läkemedel för rökavvänjning utan nikotin Ännu mer effektivt Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna Påbörja behandlingen medan man röker. Rökstopp inom 2 veckor Behandlingstid 12 veckor Efter en upptrappningsvecka tas en tablett 2 ggr per dag Lindrar abstinens och röksug, minskar belöningseffekten av att röka Biverkningar: milt-måttligt illamående, huvudvärk, sömnsvårigheter, onormala drömmar Försiktighet när det gäller psykiskt sköra personer pga biverkningsspektrumet. Kan ge depression hos depressivt lagda.
Effekten kan tiodubblas med stöd Rökavvänjningsmetod (procent rökfria ett år efter rökstoppet) På egen hand 2-3% 30% återfaller samma dag, 75% återfaller inom en vecka Kort rådgivning 5% Kort rådgivning + nikotinläkemedel 10% Sluta-röka-linjen + nikotinläkemedel 25% Behandling hos rökavvänjare + nikotinläkemedel 30-40% Inläggning 50%
Självhjälpsprogram för att sluta röka och snusa 1 Man kan följa en självhjälps bok 2 Kostnadsfria 3 Läkemedel råd per telefon av professionella. www.slutarokalinjen.se bör rekommenderas Skatteregler: rökavvänjning är skattefri förmån, men läkemedel beskattas som löneförmån
Tobaksavvänjning Kognitivt beteendeinriktade metoder (KBT) för att ändra tankar och vanor Individuell- och gruppavvänjning likvärdigt Snusavvänjning=Rökavvänjning Diskutera och förstärk skälen för att sluta röka Diskutera stoppdatum (gärna rökreduktion innan) Diskutera strategier för att hantera nikotinsug Diskutera strategier för att hantera nikotinabstinens Diskutera strategier för att hantera svåra situationer Diskutera strategier för att hantera negativa känslor Socialt stöd viktigt Läkemedelsbehandling bör ingå
Motiverande samtal (MI) Lyssna på patienten Hur tänker du om rökningen? Stimulera prat om nackdelar med rökning och fördelar med rökstopp - förstärk skälen för att sluta Erbjud information om det behövs Betona patientens självbestämmande
Du som berättar om ditt dilemma Tänk på en förändring i ditt liv som du har funderat på att göra men du är inte säker och berätta om den i 1 minut
Rådgivaren Tala om att det är viktigt att göra en förändring och varför det är viktigt Tala om hur du tycker han/hon konkret ska göra
Kort MI-övning 1 Berättaren berättar om något hon/han tänkt på att ändra i sitt liv, men är ambivalent till (osäker på) (1 minut). Rådgivaren lyssnar.
Kort MI-övning 2 Rådgivaren sammanfattar med egna ord
Kort MI-övning 3 Rådgivaren frågar om motivationen - På en skala från 0 till 10, hur intresserad är du av att göra den här förändringen? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Innan du frågar gissa tyst vad du tror svaret kommer att bli, sedan kan ni jämföra och se om ni gissade nära.
Kort MI-övning 4 Rådgivaren ställer följande öppna frågor en och en, lyssnar och berättar tillbaka med egna ord (reflektioner, sammanfattningar) 1. Vad är nackdelarna med läget nu? 2. Vad skulle du vinna på att göra förändringen? 3. Hur skulle du kunna göra om du verkligen ville lyckas göra förändringen?
Kort MI-övning 5 Information, råd, förslag Be om lov! -Jag vet en del saker som har hjälpt andra vill du att jag berättar? Berätta kort och neutralt och fråga sedan -Vad tänker du om det här?
Kort MI-övning 6 Rådgivaren avslutar med att fråga - Vad tänker du nu? Hur kommer du att göra? Sammanfatta
MI förhållningssätt Empati Lyssnande Intresse Accepterande Värderingsfrihet Respekt Optimism Betonande av klientens självbestämmande
Reflektivt lyssnande Öppna frågor Berätta hur ser du på att du röker? Berätta tillbaka med reflektioner och sammanfattningar Så rökningen är ett bekymmer och du har försökt sluta, men samtidigt gillar du det och vill ha det kvar Bekräftelse Du har många bra idéer
Att snabbt mäta motivationen Hur intresserad/beredd är du att sluta röka på en skala 0 10? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Ointresserad (0-3) Vad är det du gillar med att röka? Finns det någonting som är mindre bra? Vad känner du till om? Intresserad (4-7) Vad skulle du vinna på att sluta? Nackdelar/Hinder - lösningar Beredd (8-10) Hur skulle du kunna göra? Hjälp och stöd?
Att undersöka och stimulera motivationen med skalfrågor A. Hur viktigt är det för dig att sluta röka 0 10? Följdfråga 1: Hur kommer det sig att du inte säger en lägre siffra som X? Följdfråga 2: Vad skulle behöva hända för att du skulle säga en högre siffra som X? B. Hur säker är du på att klara det om du bestämmer dig 0 10? Följdfråga 1: Vad är det som gör att du säger så högt ändå som X? Följdfråga 2: Vad skulle du behöva för att du säga en högre siffra..kanske X? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Fokusera på förändring: framkalla förändringsprat Ställ öppna frågor om viljan, behovet, skälen, förmågan att förändra Vad ser du för nackdelar med rökningen? Hur tror du det blir om du fortsätter? Hur tror du det blir om du slutar? Vad är vinsterna om du slutar röka? Vad känns svårt? Hinder? (Lösningar) Vad har du försökt tidigare? Hur skulle du kunna göra om du verkligen ville sluta? Vad finns det för olika alternativ för dig?
Fokusera på förändring: Information Vad vet du om hur rökningen påverkar psyket ångesten lungorna? Får jag berätta.? Vad tänker du om det här?
Stöd självtillit Visa att du tror på patienten Ställ frågor om styrkor och förmågor Vilka styrkor har du som du kan ta till i den här situationen? Kan du vara uthållig och envis ibland när det behövs? Hur skulle du kunna göra om du verkligen ville klara av det här?, www.evahyden.se
Fokusera på förändring: Rulla med motstånd - Gör en reflektion Så du vill inte alls sluta just nu - Visa att du respekterar patientens autonomi Det är ju bara du som vet vad du är beredd att göra Slutar röka gör man ju den dag man själv bestämmer
Avslutningen på ett MI-samtal Försök framkalla ett åtagande. Betona patientens rätt till självbestämmande - Vad tänker du nu? - Hur kommer du att göra tror du? - Vad blir nästa steg för dig? - Hur ska det gå till? - När tänker du börja? - Vill du ha hjälp? Vill du gå till en rökavvänjare?
Gången i ett MI-samtal 1. Utforska patientens syn på rökningen 2. Framkalla prat om förändring och stöd självtilliten - Öppna frågor med inriktning på förändring lyssna reflektivt - Erbjud information vid behov - Rulla med motstånd vid behov 3. Avsluta samtalet och försök locka fram ett åtagande
En MI-snabbmetod 1.Hur ser du på rökningen? Är det OK om vi pratar lite om det? 2. Vad är det du gillar med rökningen? 3. Finns det någonting som är mindre bra? 4. Vad skulle fördelarna var om du skulle sluta? 5. Hur skulle du kunna göra om du verkligen ville lyckas sluta röka? 6. Det är ju givetvis du som bestämmer hur du gör med rökningen men hur kommer du att göra tror du?
Rökslutarprocessens fem stadier 1. Ointresserad/ inte beredd Fokus: Väcka intresset. Varför ska man sluta? Vad är fördelarna med att röka tycker du? Nackdelar med rökning? Erbjud information om hälsorisker. 2. Intresserad/ osäker Fokus: Väga för och emot. Hinder, lösningar. Fördelar med att sluta? Nackdelar med att sluta? Lösningar på svårigheter. 3. Förberedelse/ beredd Fokus: Beslut och planering. Hur gör man på bästa sätt? Beslut Stopp-datum? Förberedelser? Läkemedel? 4. Handling Fokus: Hur gör man för att må bra efter tobaksstoppet? Hur lindra abstinens och nikotinsug? Vad kan du göra i olika situationer istället för att röka? 5. Vidmakthållande Fokus: Hålla fast vid beslutet. Hur undviker man att återfalla? Vad kan du göra i olika situationer istället för att röka? Vid återfall Hur kan du göra?
Hemsidor www.tobaksfakta.org (prenumerera på nyhetsbrev, se För professionella ) www.fhi.se (Statens folkhälsoinstituts hemsida) www.slutarokalinjen.org www.slutarokalinjen.se www.tobaksnolla.se (hur man kan arbeta med ungdomar) www.apoteket.se (Apotekets hemsida om läkemedel) www.somt.se (utbildningsprogram i motiverande samtal om tobak)
Mer information Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.psychologistsagainsttobacco.org