ITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander



Relevanta dokument
Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Att överbrygga den digitala klyftan

1-6:an skriver sig till läsning läsåret

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

Lathund, till Photo Story, för skräckslagna lärare

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg

Lärarmaterial. Erik tävlar. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Torsten Bengtsson

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Ordet saga betyder egentligen bara någonting som sägs men det räcker inte för att det ska bli en riktig saga.

Fakta om Malala Yousafzai

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret

Våga Visa kultur- och musikskolor

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

KVALITETSRAPPORT 2014

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Boken om svenska för 3:an

Innehållet i svenskämnet

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Hyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan

När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet.

Uppdrag undersökning

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN

Produktion: Ursprungligen grafiska formgivning och illustrationer:

ITiS-rapport Köpinge skola

Vad tycker du om sfi?

MANUAL. för arbetet med Åtgärdsprogram inom Barn- och utbildningsförvaltningen

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Presentation av Björkängens förskola

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa

PORTFOLIO DIGITAL-ANALOG

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Karlsängskolan - Filminstitutet

Stödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta?

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.

Allemansdata Dags fö r örd

Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?

Kristinebergs förskoleområde Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren

PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Rapport skolinspektionen vt-11

Sagor och berättelser

eller Övningar i filhantering Tema: Mappar och filer i Windows samt Lagringsenheterna OBS! Endast för medlemmar i SeniorNet, Klubb Södertälje!

Samhälle, samverkan & övergång

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Kvalitetsdokument

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Kapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2.

Enkät till 5-åringar som går på förskola i Enskede-Årsta och ska börja förskoleklass hösten Anmälan av rapport

Nordiska språk i svenskundervisningen

Rapport. Grön Flagg. Förskolan Kåsan/Fröviskolan

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Kvalitetsredovisning

Nallelek Lärarvägledning

FRÅN TANKE TILL SKRIVET SPRÅK

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Berghems förskola Namn på rektor/förskolechef: Inger Birgersson

Kvalitetsredovisning 2005/2006

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad SKOLFS: 2000:135

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg

Pedagogisk planering i systemet

Medelvärde och Median

Årsberättelse 2013/2014

Tummen upp! Svenska ÅK 3

Bedömning för lärande. Sundsvall

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket

En lathund inför utvecklingssamtalet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Jag känner mig trygg på min skola

D I G I TA LT S K A PA N D E

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14

Måns handlingsplan. Barn och föräldrar ska känna sig välkomna när de kommer till förskolan.

Observations- och analysmaterial

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Akvarellens förskola Helsingborg

IUP skriftliga omdömen årskurs 1-4

Likabehandling och trygghet 2015

3=delvis av samma åsikt. 4=helt av samma åsikt

Lokal Pedagogisk Planering

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Transkript:

ITiS Våren - 2001 Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Mål 4 Genomförande 4 Resultat 5 Diskussion 5 Framtiden 6 Källförteckning 6

3 Sammanfattning Vi är tre lärare på Vilans skola i Kristianstad, som jobbar i 3-5 grupper. Vi har valt att jobba med portfolio i ämnet svenska för att höja elevernas språkmedvetenhet, motivation och noggrannhet. Varje elev har skapat en portfoliomapp i sin interna katalog på datorn. Vi tycker att eleverna har visat ett intresse för detta sätt att arbeta. Eftersom vi ännu är i ett inledningsskede känns det för tidigt att dra några långtgående slutsatser. Introduktion Vi tycker oss successivt ha märkt en ökande svårighet att motivera elever till att göra sitt bästa och att känna ansvar för och stolthet över sitt arbete. Det kan bero på många olika saker. Vår teori är dels att barn idag lever i en värld där media spelar en stor roll, dels att de inte behöver använda det skrivna språket och ordet i samma utsträckning som förr. I två av våra tre grupper har alla elever svenska som sitt andra språk. Detta medför ett arbetssätt där man jobbar med att bygga upp basen i det svenska språket. Fokus måste ligga på att hela tiden utöka ordförrådet. Den tredje gruppen består av elever med svenska som sitt modersmål. Denna grupp arbetar med att utveckla sitt språk genom att läsa skönlitteratur och skriva egna berättelser.vi vill även att eleverna ska se datorn som ett naturligt arbetsredskap och bekanta sig med scanner och digitalkamera. Tanken med att arbeta med portfolio är att eleven ska kunna ta med sig sitt arbete och kunna reflektera över detta under hela skoltiden. Portfolio är ett sätt att dokumentera sitt arbete analogt eller digitalt. Tänk på ordet portfölj. Bakgrund Vilans skola är en gammal skola som ligger i Kristianstad. På skolan finns cirka 160 elever varav ungefär 60 procent har invandrarbakgrund. Det finns tre F-2 klasser och tre 3-5 klasser. I varje klassrum finns två datorer som är uppkopplade till ett internt och ett externt nätverk. Varje elev har sin egen interna katalog. Vi är tre 3-5 lärare som har valt att deltaga i Itis. Vi blev inspirerade av en videofilm som visade hur de arbetade med portfolio i en klass. Det gav oss ideér om hur vi kunde arbeta med det i våra klasser. Vi läste också en tidsskrift om portfolio. Vi har tidigare tyckt att dokumentationen av elevernas arbete har varit bristfällig.vår förhoppning var därför att portfolio var ett utmärkt sätt att råda bot på detta problem. Vi arbetade redan tidigare med samma områden som vi nu har lagt i våra portfoliomappar. Våra datorkunskaper var skiftande och målet var att alla skulle utveckla dem.

4 Mål Vi vill ha svar på följande fråga: På vilket sätt kan eleven ta ett större ansvar och reflektera över sitt arbete i svenska? Genomförande Projektet startade med en introduktion av portfolio. Vi började med att berätta för eleverna varför vi tänkte arbeta på detta sätt. Vi diskuterade med dem hur det skulle läggas upp och gick igenom rutiner för arbetets genomförande. Elevernas respons var positiv och de såg fram emot att börja. I sin interna katalog skapade de en mapp kallad portfolio. De har därefter skapats undermappar med följande rubriker: - Bokjournal - Bokrecensioner - Berättelser - Bildbeskrivningar - Ljudmapp I Bokjournal redovisas alla titlar på lästa böcker. Även författare, sidantal och hur lång tid läsningen tog finns dokumenterat här. Lästa böcker recenseras i Bokrecensioner. I mappen Berättelser finns elevernas egna alster. En del är rättade och andra inte. Bilder tagna med digitalkameran samt beskrivningar av dessa läggs i Bildbeskrivningar. Ett antal headsets har köpts in för att eleven ska kunna följa sin egen läsutveckling. Inspelningarna finns i Ljudmapp. Eleverna har exempelvis arbetat med att göra egna serier. Arbetet inleddes med att de tittade på videofilmer med Nalle Puh och Kalle Anka. Därefter fick de hitta på egna seriefigurer och vänner till dessa, som de ritade och färglade. Seriefigurerna tilldelades även egenskaper. Några av eleverna har scannat in sina figurer och skrivit text till serien på datorn. Att göra en beskrivning av något på sitt andra språk är inte det lättaste. Därför har vi i sv2-grupperna arbetat mycket med detta. Arbetet inleddes med att eleverna fick lyssna till och memorera en beskrivning av ett fantasidjur. Med gemensamma krafter ritades detta djur på tavlan. Sedan fick varje elev en skriftlig beskrivning av ett fantasidjur kallat myllra. Varje barn fick rita ett djur efter beskrivningen och resultatet blev olika vilket gav upphov till många språkutvecklande diskussioner. Till sist såg myllrorna ganska lika ut. Nästa steg var att själv rita ett fantasidjur, namnge det och beskriva det i ord. Därefter byter

5 man beskrivningar och ritar varandras djur. Slutligen är tanken att djur och beskrivningar ska scannas in bredvid varandra. Det är ett bra sätt att se om man har lyckats göra en bra beskrivning. Eleverna inledde också en elektronisk brevväxling med elever på Helgedalskolan. De fick berätta om sig själv och sina intressen och tog bilder på varandra med digitalkameran. Bilderna infogades sedan i breven. Detta har gjort att det känns naturligt och lätt att skicka mail. En del elever har jobbat med sagor. De fick lyssna till ett antal sagor. Sedan diskuterade vi deras uppbyggnad. Eleverna kom tillsammans fram till vad som är speciellt i sagornas värld, till exempel det onda och det goda, förekomsten av tre- och sjutal och sagofigurer. Sedan fick de skriva en egen saga som sedan lades in i portfolion. Vår ambition är även att eleverna ska göra en dokumentation av sitt pågående arbete i slöjden i både text och bild. Här är det viktigt att man får med dels en beskrivning av det tänkta arbetet, dels en bild av resultatet samt en skriftlig utvärdering. Resultat Utvärdering har skett kontinuerligt under arbetets gång. Däremot är det för tidigt att göra en formell utvärdering. Vi tycker oss ha märkt ett något större intresse för ämnet svenska. Eleverna skriver mer och vill göra ett bra arbete. En elev sa följande: Oh vad roligt det ska bli när jag går ut nian och titta på det jag gjorde i femman. Eleverna tycker att det är roligare att skriva sin bokrecension på datorn, då de vet att den dokumenteras för framtiden. De tycker också att det har blivit lättare att skriva brev till sina kamrater. Även de elever som inte har så vacker handstil och så fulländad stavning kan göra ett fint arbete. De upplever att arbetet har fått en ny dimension, då de bland annat kan spela in sina egna berättelser på ljudinspelaren och använda digitalkameran för att ta egna bilder. Diskussion Arbetet med att fylla portfolion går långsamt beroende på att vi endast har sex veckotimmar med våra svenskgrupper. Dessutom försvinner en del lektioner på grund av nationella prov och andra aktiviteter. En förutsättning för att detta arbetssätt skall vara meningsfullt är att det finns god tillgång till datorer och att de underhålles på ett tillfredsställande sätt. Idag uppfylles inte detta. Det händer alldeles för ofta att datorerna inte fungerar. Eftersom en del arbete skall läggas i portfolion måste vi ha tillgång till en

6 fungerande scanner. För tillfället har vi en scanner som är långsam och dessutom står på lärarnas arbetsrum. Då eleverna arbetar självständigt krävs det att alla i gruppen klarar av att ta ett eget ansvar eftersom elever och lärare ibland måste befinna sig på olika ställen. Detta är ett problem vi ständigt brottas med. Alltför många barn har låg motivation, naturligtvis beroende på språksvårigheter och dåligt självförtroende. För dessa barn krävs ständig bekräftelse.vi tycker dock att det finns pedagogiska vinningar med arbetet. Exempelvis har det gett en större datorvana, vilket är viktigt för framtiden. Eleverna känner sig säkrare och gör ett mer fulländat arbete, eftersom de har tillgång till så många tekniska hjälpmedel. En annan positiv sak är att portfolion är ett hjälpmedel vid utvecklingssamtalet. Framtiden Vi som har medverkat i projektet tycker att portfolio är ett bra sätt att dokumentera sitt arbete i. Eleven kan följa sin egen utveckling i svenska om man börjar med det i tid. Det är ett smidigt sätt att förvara sina tidigare alster. Vi kommer att fortsätta att låta eleverna spara sina arbeten även i andra ämnen. Tanken är att de ska kunna utöka sin portfolio även i senaredelen.

7 Källförteckning Skolbarn Nr 5-6 1999 Skolverkets videofilm om portfolio