Nackas erfarenheter av Västra Götalandsprojektet Sociala risker Bakgrund Avstämningsrapport: Nackas arbete med projektet Västra Götalandsmodellen Sociala risker Erfarenheter - Lokalt/kommunalt respektive regionalt/centralt Framtida utvecklingsarbete
Nacka kommun drygt 93 000 invånare: Präglas av ett starkt medborgarinflytande och stor valfrihet Stor tilltro till individen vilja och förmåga att ta eget ansvar
Från reaktivt...till proaktivt
Sociala risker och social oro Bakgrund Social oro som vi tidigare bevittnat i andra länder är nu en realitet även hos oss Trenden är oroande och berör flera ansvarsområden Projektet Sociala risker och Tidiga insatser i Nacka fokuserar på de bakomliggande faktorerna för att underlätta ett proaktivt förhållningssätt Konferens i Växjö december 2010 Projektet Sociala risker i Västra Götaland presenterades och pilotkommuner söktes
Avstämningsrapport En avstämningsrapport togs fram sommaren 2012 för att stämma av Nackas medverkan som pilotkommun i projektet Västra Götalandsmodellen - Sociala risker Parallellt med Västra Götalandsmodellen har ett lokalt projekt som fokuserar på Tidiga insatser bedrivits. Dessa två projekt har en nära koppling till varandra Rapporten kan ses som både en avstämning som ett underlag för framtida utvecklingsarbete inom området risk- och sårbarhetsanalys Framgångsfaktorn Ett förhållningsätt där kommunen utgår från lokala förhållanden och förutsättningar där medborgaren sätts i centrum Utgå från respektive nämnds (lokala) ansvarsområde (enligt ansvarsprincipen)
SWOT- analys av Västra Götalandsmodellen Interna faktorer Styrkor Ger en samlad bild av de sociala risker som finns i kommunen Sociala risker en naturlig del av RSA arbetet inte enbart fysiska och tekniska risker Ger en helhetsbild av lokalsamhällets samlade resurser Tydliggör sambanden Bidrar till ett systematiskt förebyggande arbete Svagheter Att de som har ansvaret i kommunen för att förebygga sociala risker inte känner sig delaktiga och inte tycker att modellen tillför något nytt Organisationsstrukturen klarar inte av att hantera tvärsektoriella och komplexa frågor fullt ut Skapar otydlighet kring roller, ansvar och mandat Definitionen av begreppen är för diffusa och abstrakta
Fortsättning Möjligheter Skapar en röd tråd mellan det lokala och det centrala perspektivet Skapar samverkan som även kan nyttjas vid inträffade händelser Arbetet med sociala risker ökar de förebyggande insatserna Skapar en mötesplats för att diskutera sociala risker och social oro Ger ett organisatoriskt lärande och förståelse för frågornas komplexitet Externa faktorer Hot Att modellen går in och styr hur varje verksamhet ska arbeta top-down Risktänkandet kan förta kraften från det främjande förebyggande arbetet Att modellens indikatorer används fel och stigmatiserar individer och områden Skapar merjobb inom kommunen utan att det tillför något mervärde för medborgarna
Fortsatt utvecklingsarbete på lokal nivå kring sociala risker: 1. Befintliga mål och nyckeltal på nämnd- och verksamhetsnivå ses över för att undersöka hur de korrelerar med varandra ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv 2. Respektive nämnd ser över vad som är skyddsvärt inom sitt ansvarsområde 3. Underlaget från nämndnivå sammanställs i en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys 4. Parallellt med nämndernas process utarbetas ett metodstöd för att stödja det fortsatta lokala arbetet kring processmodellen och hur det kan integreras med myndighetskrav 5. Slutmålet är en kommunövergripande RSA till nästa mandatperiod som fullt ut baseras på nämndernas RSA arbete (enligt ansvarsprincipen)
Erfarenheter från projekten Sociala risker och Tidiga insatser Att integrera sociala risker inom ramen för RSAarbetet kräver samverkan, struktur, delaktighet och tydliggörande av roller och ansvar Både lokalt/kommunalt som regionalt/centralt Risker av social karaktär är ett område som kräver delaktighet från många olika tvärsektoriella och tvärvetenskapliga verksamheter Att arbeta med RSA som process bidrar till delaktighet och att knyta ihop historiken med framtiden
Fortsättning Gatumatematik - Om unga män på glid och utanförskapets pris i Nacka (Ingvar Nilsson) Belysa storleksordningen på de ekonomiska effekterna av detta utanförskap Ge en känsla för värdet av tidiga insatser för att förhindra detta och värdet av att med goda rehabiliteringsinsatser bryta denna resa mot ett ofta livslångt utanförskap Få en känsla för hur den dynamik ser ut som leder fram till detta utanförskap Olika aktiviteter som är genomförda genom projektet Tidiga insatser Tjänstemanna- och politikerseminarium Intervjuer till kartläggningen av aktörer i Nacka för att tydliggöra samverkansbehovet Seminarium om anmälan till socialtjänsten från skola/förskola (rektorer, mottagningsgruppen inom socialtjänsten, barn- och elevhälsan) Samverkan med alla berörda inom Familjecentralen 3 mkr avsatta i en särskild pott Social- och äldrenämnden, Utbildningsnämnden, Kulturnämnden och Fritidsnämnden ska genom gemensamma insatser förebygga utslagning, höga framtida kostnader och att ungdomar hamnar mellan stolarna Kommunstyrelsen samordnar insatsen och de ska vara konkreta och utgå från tydliga behov på individnivå
Vad kan integreringen av sociala risker inom ramen för RSA generera? Tydliggöra roller och ansvar Bättre beslutsunderlag för verksamhetsansvariga och beslutsfattare För att stärka det som anses vara skyddsvärt En bättre helhetssyn gällande säkerhetsfrågor i kommunen Samhällsekonomiska vinster i uteblivna framtida kostnader Skapa samverkansformer för ett förebyggande/operativt arbete Bildandet av forum/nätverk för erfarenhetsutbyte, bedömning och kunskapsutbyte
Framtida utvecklingsarbete Viktigt med ett fortsatt regionalt/centralt stöd Får dock inte upplevas som ett top-down perspektiv Samverkan utanför stuprören krävs Efterfrågan av en gemensam begreppsdefinition (stigmatiserande?) Länsstyrelsen som arena: Anordna workshops och seminarier Stöd och hjälp för att komma igång och benchmarka Viktigt att hitta naturliga samarbetsformer och skapa möjlighet för olika aktörer att samverka tvärsektoriellt: Både lokalt/kommunalt som Regionalt/centralt Fokus på ett lokalt perspektiv för att skapa delaktighet och engagemang Utveckla samverkan och kunskapsutbyte Ska i så stor utsträckning som möjligt bygga på lokal statistik och nyckeltal Slutmålet en färdig modell som kan användas fullt ut i kommunens RSA nästa mandatperiod Delmål; respektive nämnd har i uppdrag att utarbeta en egen RSA utifrån sitt ansvarsområde
Tack! Per Höglund, Säkerhetsstrateg Stadsledningskontoret Nacka kommun per.hoglund@nacka.se www.nacka.se Tel. 08-718 80 94/070-431 80 94
Modell över RSA arbetet kring sociala risker Minimera sannolikheten att sociala risker hotar det skyddsvärda Skyddsvärt Indikatorer Trender Bedömning av: Scenario Sannolikhet Konsekvens Sårbarhet 1. Datainsamling 5. Åtgärdsförslag 4. Återkoppling Analys Verksamheter Nämnder och med medborgarperspektiv verksamheter Gemensamma nyckelfaktorer Skapa samstämmighet och samsyn Prioritering Sambandsmatris Nulägesbedömning 2. Nulägesbedömning
Exempel på valda indikatorer Sambandsmatris för att se sambandet kring de indikatorer som man har valt Andel elever som ej är behöriga till gymnasiet Andel elever som ej avslutar sin gymnasieutbi ldning Andel öppet arbetslösa Arbetssökande ungdomar Ekonomiska biståndsmotta gare Barnfattig dom Andel elever som ej är behöriga till gymnasiet Andel elever som ej avslutar sin gymnasieutbildn ing Andel öppet arbetslösa Arbetssökande ungdomar Ekonomiska biståndsmottaga re Barnfattigdom
Förslag på sambandsmatris för att bedöma ett nuläge kring de indikatorer som man har samlat in Exempel på indikatorer Andel elever som ej är behöriga till gymnasiet Andel elever som ej avslutar sin gymnasieutbi ldning Andel öppet arbetslösa Arbetssökande ungdomar Ekonomiska biståndsmotta gare Barnfattig dom Andel elever som ej är behöriga till gymnasiet Andel elever som ej avslutar sin gymnasieutbildn ing Andel öppet arbetslösa Arbetssökande ungdomar Ekonomiska biståndsmottaga re Barnfattigdom
En sambandsmatris som diskussionsunderlag Exempel på indikatorer och deras samband Andel elever som ej är behöriga till gymnasiet Andel elever som ej avslutar sin gymnasieutbi ldning Andel öppet arbetslösa Arbetssökande ungdomar Ekonomiska biståndsmotta gare Barnfattig dom Andel elever som ej är behöriga till gymnasiet Andel elever som ej avslutar sin gymnasieutbildn ing Andel öppet arbetslösa Arbetssökande ungdomar Ekonomiska biståndsmottaga re Barnfattigdom