Sammanställning workshop Kalmar 12 oktober. Matkonsult Elisabet Svensson. Mindrematsvinn.nu

Transkript

1 Sammanställning workshop Kalmar 12 oktober Mindrematsvinn.nu Fråga 1. Hur arbetar din kommun/stadsdel för att minska matsvinn (förvaring, beredning, servering, tallrik, beställning- och leveransrutiner)? Vilka är framgångsfaktorerna för att få ett bra resultat? Beskriv effekter som arbetet fått. Kommunen arbetar med olika fokusområde där ett område är miljö-svinn. (Karlskrona) Politiskt mål i grunden nedbrutet inom kostenheten. Målet består i att minska svinnet. Vissa kök jobbar stenhårt med att minska svinnet. (Karlskrona) För matdagbok; följer upp hur mycket man lagar, hur mycket blev över, hur många portioner serverades. Projekt pågår. (Lessebo) Köp-sälj-system. Kylmatssystem, man värmer bara det som behövs. Mäter tallrikssvinn + matavfall i kök under 1 vecka 1-2 ggr/termin. Man beskriver vad som slängts i huvudsak. Man väljer en vecka med ren mat. Man saknar verktyg för att sammanställa och redovisa resultatet. Vill kunna omvandla mängden svinn till pengar eller konkreta jämförelser. (Mörbylånga) Ligger lågt. Har gjort tävling med vikt mellan låg- och mellanstadieelever. (Nybro) Vissa kök inom BoU arbetar aktivt genom att väga, redovisa för eleverna, tala om det i matråd. (Kalmar) Väger och mäter tallrikssvinn. Kommunicerar resultat via matråd. Håller koll på tallrikssvinnet, koll på vad man tar för sig. Mäter matsvinn. Sprida luncherna över kl minska köer. Plockat bort brickor från servering. Att det är ett politiskt uppdrag att minska matsvinnet. Att mål sätts. Tävla mot andra skolor. Anpassa matsedel. Med hänsyn till leverans, att kunna använda rester. Se sambandet med ekonomi. Uppföljning hårt arbete. Information om vad man jobbar med ut till föräldrar/medborgare. Synliggöra problemet. Engagemang, eldsjälar. Alla måste engagera sig. Inspiration. Miljöombud Storleken på tallriken, mindre tallrik mindre tallrikssvinn Mindre slaskhink i matsalen mindre tallrikssvinn

2 Fråga 2. Vilka är de stora utmaningarna för att minska matsvinnet (förvaring, bereding, servering, tallrik, beställning- och leveransrutiner)? Beskriv vilka svårigheter ni stött på. Laga mat efter hand. Ställ ut mat efter hand. Mycket utskick till förskola, kan inte mätas på ett bra sätt. Förskoleavdelningarna slänger på egna avd. Byte av leverantör bra, gett möjlighet till beställning av små kvantiteter. (Lessebo) Få ett helhetsgrepp, formulera målet. Har många kök i ansvarsområdet. Vilket utgångsläge har vi? (Karlskrona) Upphandling är viktig för att minska matsvinnet. Få med alla politiker, kök, matråd/gäster, hela skolan, hemmet. Få med kommunstyrelsen på banan. Samarbeta i arbetsgrupper; chefer, pedagoger, kunder. Dra nytta av olika kompetenser inom kommunen. Information, delaktighet både för gäst och personal i kök. Öka kunskap Respekt för frågan/maten Förändra tankesätt, beteendet. Börja när barnen är små. Schemalägg måltiden med måltiden som utgångspunkt. Måltidens betydelse för lärandet. Se vinsten! Planering av schema. Att lunchen inte är schemalagd med måltiden som utgångspunkt. Få leveranser mer svinn. Planering vid nybyggnation av kök. Tillagnings- och mottagningskök. För små enheter. Svårighet att nå ut till och få med sig alla, politiker, pedagoger, rektorer, enhetschefer, föräldrar, vårdpersonal. Alla är inte delaktiga. Sprida information som passar till kunden. Att förklara vinsterna Att det finns för lite kunskap Att det inte finns respekt för maten. Acceptans hos matgästen.

3 Fråga 3. Vilka redskap (hjälpmedel/metoder/resurspersoner/ statistik) saknar ni för att effektivare kunna arbeta med att minska matsvinn? Beskriv hur och var ni vill kunna ta del av dessa redskap. Våg i alla kök. Färdig mall för redovisning. Redovisningsexempel för att få begrepp om hur mycket som kastas jämförelsematerial. Våga mäta automatiskt och synligt. Bra informationsmaterial att använda till elever, politiker. Bordsryttare för information. Slaskhink med inbyggd våg för enkel vägning. Belöning! Kunskap och förändringsarbeten. Gårdsbesök t ex Arla-gårdar. Goda exempel, lyfta fram de som är positiva för att få med dem. Ge så lite merjobb som möjligt. Bra lunchschema. Begrepp om vad pedagogiska luncher innebär. Hemsida. Eldsjälar ge dem info som stöttning och uppmärksamhet. Kontaktnät mellan skolor och kommunens förvaltningar. Kontakter mellan skolor och miljöinspektörer, livsmedelsinspektörer Samarbete mellan olika avdelningar i kommunen. Möjligheter att lättare samverka och dela resurser och kompetens. Gemensamt sätt att räkna på inom kommunen. Politiska beslut.

4 Fråga 4. Vilket utbildningsbehov har kökspersonal, annan personal och ni själva inom området matsvinn? Beskriv eventuellt behov av utbildningsmaterial. Inspiration, praktik, exempel salladsbuffé (rätt nivå!!!) kurser kökspersonal. Inspiration via föreläsningar och praktisk matlagning. Få inspiration typ detta idag. Goda exempel. Matsedelsplanering, hur planerar man för att kunna använda mat som blivit över. Konkreta utbildningar som kan användas i vardagen. Utbildning i hur man bemöter gästen när de tar för mycket mat eller slänger mat. Integrera miljöutbildning i undervisningen på hotell- och restaurangprogrammet m fl utbildningar Grundläggande information till respektive yrkesgrupp: kök, pedagoger, vårdpersonal, elever. Behovet är nog stort. Information om matens påverkan på miljön. Kunskap om resurser och ekonomi i kommunen och i köket. Studiebesök på bondgård typ Arla-gårdar Inspirationsdagar Lätt material som alla kan använda. Informationsmaterial att använda till lärare, elever, äldreomsorg. Bordsryttare Hemsidor Övrigt Utbildningsdag ordnad av Miljösamverkan Sydost 24 oktober i Kalmar och i Vimmerby den 31 oktober. Mer info på Regionförbundets hemsida Hemsidan hos skolan och förskolan där man berättar om sitt projekt Kokbok på nätet föräldrar kan laga maten barnen gillar i skolan/förskolan. Malmö hemsida Skövde hemsida. Halmstads kommun har arbetat inom kommungränsen med matsvinn. Stockholm matsvinnskampanj. Samhället i övrigt måste anpassa sig. T ex kockprogram, restauranger, utbildning, kokböcker. Servera Kajsa Warg

5 Fo rva ntningar Träffa andra kolleger som arbetar mot samma mål; minska matsvinnet Erfarenhetsutbyte, hur gör andra? Få förståelse för varför det slängs så mycket mat idag Få bättre insyn i synsättet och arbetssättet utanför miljöförvaltningen Startpunkt/förbättring för att ta med minska matsvinn som en framgångsfaktor för att nå sina mål Få bättre ekonomi och utifrån detta kunna handla bättre mat t ex ekologiskt, närproducerat, fairtrade osv. Få ny kunskap att ta med hem Material/information att använda o Vid träffar med personal och elever. o Till köken för att få dem att förstå hur viktigt det är o I arbetet hemma Få redskap att ta med hem/verktygslådor med effektiva metoder, för att ta itu med problemet matsvinn i omsorgen, skolan och i våra kök. Goda exempel Få inspiration och motivation. Viktigt ämne vad kan vi göra? Konkreta råd, tips och idéer o Om hur man kan minska matsvinnet i kök och matsalar, på hur vi kan bli bättre på att ta tillvara på maten o Om hur man kan kommunicera ut budskapet om att minska matsvinn, hur nå ut med informationen o Om hur man praktiskt kan arbeta med att minska matsvinnet o Om hur vi får barnen/gymnasieeleverna att slänga mindre mat. Vad kan vi sporra dem med? o Om hur få med pedagoger, rektorer, vårdpersonal, enhetschefer aktivt i arbetet Bli en del i att kunna påverka klimatet positivt. Farha gor Problemet med att nå ut med information till politiker och andra förvaltningar i kommunen. Det finns ett bristande intresse i frågan bland beslutsfattare Hur vi kan bli bättre på att ta tillvara på maten för att slippa slänga så mycket mat Att få igång eldsjälar Miljöpåverkan Ekonomiskt Hoppas få en lagom dos av ett viktigt ämne Att det bara rabblas siffror som vi inte har så stor nytta av i verkligheten Något nytt? Att det blir för allmänt Inget konkret som går att använda Upprepning av tidigare träffar Pappersprodukt Dagen blir en dagslända För kort tid eventuellt Tidsbrist