Måndagen den 13 juni kl. 17.30 med allmänhetens frågestund. Sammanträdet börjar när frågestunden är avslutad. Församlingsgården i Gustafs

KALLELSE Sammanträdesdatum 2016-06-13 Kommunfullmäktige kallas till sammanträde Tid: Plats: Förslag till justeringspersoner Kl 16.15 Kl 16.30 Måndagen den 13 juni kl. 17.30 med allmänhetens frågestund. Sammanträdet börjar när frågestunden är avslutad. Församlingsgården i Gustafs Tommy Andersson och Jan-Erik Steen Valberedning Gruppmöten Ärenden 1. Månadens blombukett... 2 2. Svar på medborgarförslag om att avsluta detaljplaneärende Österby 28:6 m fl... 3 3. Nya motioner/medborgarförslag... 8 4. Information från revisionen... 11 5. Kommunal skattesats 2017... 12 6. Förslag till reviderade riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 13 7. Om- och tillbyggnad St Skedvi skola... 18 8. Förslag till budget 2017 och plan för 2018-2019.... 34 9. Lokalplan och Bostadsplan... 48 10. Föreskrifter om hantering av hushållsavfall... 123 11. Policy för bidrag till enskilda vägar... 156 12. Fördelningsprinciper och prioriteringsordning gällande tilldelning av tider Skönvikshallen och kommunens gymnastiklokaler... 164 13. Utökat verksamhetområde Skönviksstrand... 174 14. Utökat verksamhetområde Folieraren, Mora By... 178 15. Höjning av maxtaxa för avgifter inom äldre- och handikappomsorg... 182 16. Samverkansavtal gemensam nämnd för lönesamverkan... 189 17. Förslag till policy för servering av alkoholhaltiga drycker vid speciella tillfällen... 194 18. Revidering av riktlinjer för föreningsbidrag -bidrag och andra insatser för att främja föreningslivet i Säters kommun... 196 19. Interpellationer/frågor... 213 20. Valärenden... 214 21. Rapporter... 215 22. Delgivningar... 216 Säter 2016-06-02 Maud Jones Jans Ordförande /Margareta Jakobsson nämndsekreterare Kallelsen utsändes till ersättarna för kännedom.

SÄTERS KOMMUN 2 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2016-06-13 2 Blad Kf Dnr KS2016/0037 Månadens blombukett Ärendebeskrivning Justerande sign Utdragsbestyrkande

SÄTERS KOMMUN 3 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2016-06-13 3 Blad Kf KA 2015-000062 Svar på medborgarförslag om att avsluta detaljplaneärende Österby 28:6 m fl Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att medboragarförslaget är besvarat. Bakgrund och ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om att avsluta och därmed stoppa detaljplaneärende del av Österby 28:6 m fl lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2015-02-16 av Anette Nilsson, Gustafs. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2013-04-24 att ge Dala Biogas AB planbesked att en detaljplan skulle upprättas för området. Dala Biogas AB har inkommit med en skrivelse 2016-03-04 till Samhällsbyggnadsförvaltningen med begäran om att kommunen skall avbryta planarbetet. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2016-04-06, 42 att avsluta arbetet med detaljplan Österby 28:6 mm. Justerande sign Utdragsbestyrkande

4 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2016-05-10 Dnr KA 2015-000062 Medborgarförslag om att avsluta detaljplaneärende Österby 28:6 m fl Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att medboragarförslaget är besvarat. Bakgrund och ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om att avsluta och därmed stoppa detaljplaneärende del av Österby 28:6 m fl lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2015-02-16 av Anette Nilsson, Gustafs. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2013-04-24 att ge Dala Biogas AB planbesked att en detaljplan skulle upprättas för området. Dala Biogas AB har inkommit med en skrivelse 2016-03-04 till Samhällsbyggnadsförvaltningen med begäran om att kommunen skall avbryta planarbetet. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2016-04-06, 42 att avsluta arbetet med detaljplan Österby 28:6 mm. Margareta Jakobsson Malin Karhu Birgersson Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset 0225-55 000 (vxl) kommun@sater.se Box 300 Åsgränd 2 Internetadress 783 27 Säter Säter www.sater.se

5

6

SÄTERS KOMMUN 7 Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-06 2 Blad Sbn 42 Detaljplan för del av Österby 28:6 m fl vid Pellesberget Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens beslutar avsluta arbetet med detaljplan Österby 28:6 m.m. Bakgrund och ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2013-04-24 att ge Dala Biogas AB planbesked att en detaljplan skulle upprättas för området. Dala Biogas AB har inkommit med skrivelse 2016-03-04 till Samhällsbyggnadsförvaltningen med begäran om att kommunen skall avbryta planarbetet. Ärendet har kommunicerats muntligen med Torsten Gustafsson. Delges kommunstyrelsen Justerande sign Utdragsbestyrkande

SÄTERS KOMMUN 8 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2016-06-13 4 Blad Kf Nya motioner/medborgarförslag Ärendebeskrivning Justerande sign Utdragsbestyrkande

9

10

SÄTERS KOMMUN 11 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2016-06-13 5 Blad Kf Information från revisionen Justerande sign Utdragsbestyrkande

SÄTERS KOMMUN 12 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2016-06-13 6 Blad Ks 63 Dnr KS2016/0171 Kommunal skattesats 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta fastställa den kommunala skattesatsen 2017 till 22:79 kronor vilken är oförändrad mot 2016. Ärendebeskrivning: Kommunallagen kap 8 anger att kommunfullmäktige skall fastställa den kommunala skattesatsen. Den kommunala skattesatsen för 2016 är 22:79 kronor. Justerande sign Utdragsbestyrkande

SÄTERS KOMMUN 13 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2016-06-13 7 Blad Ks 64 Dnr KS2016/0161 Förslag till reviderade riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta om revidering av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning enligt förslag. Bakgrund och ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har 2013-10-31 tagit beslut om lokala riktlinjer, som reviderats i nytt beslut i Kf 2014-11-24. I riktlinjerna finns ett lånetak för kommunen på 100 mkr. Lånetaket har varit en metod för att begränsa investeringsvolymerna och de effekter höga volymer har på kostnadsutvecklingen. Investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet har undantagits från lånetaket då dessa kostnadsökningar kan hanteras via avgifter. Metoden för styrning av investeringsvolymerna är svåradministrerad. Taket är nått redan under det här året och det finns ytterligare behov av investeringar. Därför har en ny metod för styrning av investerings-volymerna tagits fram. Volymerna begränsas genom självförsörjningsgrad. 60 % av investeringarna under en löpande 4-årsperiod skall vara självfinansierade via resultat och avskrivningar. Lånetaket för kommunen tas bort men ersätts av ett skuldsättningstak för kommunkoncernen, som uppgår till maximalt 75 % av den limit för kommunkoncerner som Kommuninvest tillämpar. I skuldsättning ingår kommunkoncernens kortfristiga och långfristiga skulder, avsättningar, pensionsåtaganden och extern borgen med avräkning av kassa/bank samt 85 % av det bokförda värdet på kommunens kapitalförvaltning (pensionsmedel). Yrkande: Tommy Andersson (M) med instämmande av Lotta Bergstrand (L) yrkar att 50 % av investeringarna under en löpande 4-årsperiod skall vara självfinansierade via resultat och avskrivningar. Hans Johansson (C ) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Proposition: Ordföranden ställer proposition på yrkandena varvid han finner att kommunstyrelsen beslutat enligt Hans Johanssons yrkande tillika arbetsutskottets förslag. Justerande sign Utdragsbestyrkande

14 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2016-04-27 KS 2016-0161 Förslag till reviderade riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att besluta om revidering av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning enligt förslag Bakgrund och ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har 2013-10-31 tagit beslut om lokala riktlinjer, som reviderats i nytt beslut i KF 2014-11-24. I riktlinjerna finns ett lånetak för kommunen på 100 mkr. Lånetaket har varit en metod för att begränsa investeringsvolymerna och de effekter höga volymer har på kostnadsutvecklingen. Investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet har undantagits från lånetaket då dessa kostnadsökningar kan hanteras via avgifter. Metoden för styrning av investeringsvolymerna är svåradministrerad. Taket är nått redan under det här året och det finns ytterligare behov av investeringar. Därför har en ny metod för styrning av investeringsvolymerna tagits fram. Volymerna begränsas genom självförsörjningsgrad. 60 % av investeringarna under en löpande 4-årsperiod skall vara självfinansierade via resultat och avskrivningar. Lånetaket för kommunen tas bort men ersätts av ett skuldsättningstak för kommunkoncernen, som uppgår till maximalt 75 % av den limit för kommunkoncerner som Kommuninvest tillämpar. I skuldsättning ingår kommunkoncernens kortfristiga och långfristiga skulder, avsättningar, pensionsåtaganden och extern borgen med avräkning av kassa/bank samt 85 % av det bokförda värdet på kommunens kapitalförvaltning (pensionsmedel). Bilaga: Förslag till reviderade riktlinjer för God ekonomisk hushållning. Bert Stabforsmo ekonomichef Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset 0225-55 000 (vxl) kommun@sater.se Box 300 Åsgränd 2 Internetadress 783 27 Säter Säter www.sater.se

15 R Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Säters kommun skall ha en över tid stabil ekonomi. En stabil ekonomi är en grundläggande förutsättning för att kommunen skall klara de ålägganden som riksdagen har beslutat om, och de satsningar som kommunen själv vill göra. Kommunen kan endast med en stabil ekonomisk grund fullfölja sina åtaganden gentemot kommunens invånare. Kommunen har jämfört med många andra kommuner en välordnad ekonomi med god soliditet, även om den av pensionsåtagandet som redovisas utanför balansräkningen medräknas. Kommunen har under den senaste 15-årsperioden redovisat positiva resultat och har inga negativa resultat att återställa. Befolkningsutveckling Säters kommun har som lånsiktig mål att befolkningen skall öka till 12 000 invånare 2030. Detta är en övergripande målsättning som skall återspeglas i all planering. Kommunen beslutar i samband med beslut om budget och plan för den kommande treårsperioden om ökningstakten för perioden. Vid beräkning av kommunens intäkter görs en avstämning och anpassning till faktisk befolkningsökning för år ett i perioden. Resultatnivåer Säters kommun skall över tid värdesäkra sitt eget kapital. Som måttstock på penningvärdets förändring används Riksbankens inflationsmål. Detta innebär att årets resultat långsiktigt skall uppgå till minst 2 % av eget kapital. Investeringsnivåer Säters kommun skall finansiera reinvesteringar med egna medel. För nyinvesteringar kan nya lån behöva upptas. Detta sker i första hand genom att utnyttja den kredit som är kopplad till kommunens koncernkonto i Swedbank. När denna är förbrukad måste nya lån tas upp i Kommuninvest. Självfinansieringsgraden av investeringarna skall över en rullande fyraårsperiod, innevarande år och år 1 3 i budget och plan, uppgå till minst 60 %. Med självfinansiering menas det utrymme som skapas av resultat och avskrivningar aktuellt år. Skuldsättning Säters kommunkoncern skall ha ett tak för skuldsättning som uppgår till maximalt 75 % av den limit för kommunkoncerner som Kommuninvest tillämpar. I skuldsättning ingår kommunkoncernens kortfristiga och långfristiga skulder, avsättningar, pensionsåtaganden och extern borgen med avräkning av kassa/bank samt 85 % av det bokförda värdet på kommunens kapitalförvaltning (pensionsmedel). En ökad upplåning leder till ökade räntekostnader, vilket påverkar utrymmet för verksamhetskostnader. För att begränsa denna effekt läggs ett tak för skuldsättningen. Kommunen låneskuld skall understiga 100 mkr, inklusive utnyttjande av kredit på kommunens koncernkonto. Lånetaket skall ej gälla taxefinansierad verksamhet. För att kunna särskilja den taxefinansierade verksamhetens behov av upplåning skall en särredovisning av denna göras.

16 R Pensionsmedel De medel som Säters kommun i samband med försäljning av Säters Energi 1997 avsatt i kapitalförvaltning skall användas för att avlasta kommunens ekonomi från ökande kostnader för pensionsutbetalningar. Kommunen beslutar varje år i samband med beslut om budget och plan för den kommande treårsperioden beslut om hur de fonderade medlen skall användas. Pensionsmedlen utgör en öronmärkt del av eget kapital. Den årliga avkastningen från pensionmedlen dras vid en balanskravsutredning av från resultatet och de medel som tillförs läggs till resultatet. Detta är en medveten finansiell planering som medger undantag från balanskravet.

17 R Resultatutjämningsreserv RUR Säters kommun skall ha en resultatjämningsreserv vars syfte är att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. Resultatutjämningsreserven ska användas när kommunen i en balanskravsutredning uppvisar ett negativt resultat som beror på en svag utveckling av skatteunderlaget. Medel får reserverar till RUR när kommunen har ett resultat som efter balanskravsavstämning överstiger 2 % av eget kapital. Medel får disponeras ur RUR när följande förutsättningar är uppfyllda; 1. den årliga förändringen av rikets skatteunderlag understiger den underliggande genomsnittsliga ökningstakten för riket de senaste tio åren, och 2. ett negativt resultat skulle uppstå vid en balanskravsutredning om medel inte tillförs Resultatutjämningsreserven får maximalt uppgå till ett belopp som motsvarar 3 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning. Detta innebär i 2013 års nivå drygt 15 mkr. Ett preliminärt beslut om reservering till och disponering ur resultatutjämningsreserv tas i samband med beslut om budget. Slutligt beslut tas i samband med beslut om årsredovisning för det aktuella året.

SÄTERS KOMMUN 18 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2016-06-13 8 Blad Ks 65 Dnr 2015-000009 Om- och tillbyggnad St Skedvi skola Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Tillstyrka byggnation av skola/förskola enligt alternativ 3. 2. För byggnationen, utöver de 34 970 kkr som finns budgeterade 2016, anslå 43 430 kkr fördelat på 2017 och 2018. Totalt för projektet finns då 78 400 kkr anslaget. 3. Bygga en stor sporthall och anslå ytterligare 13 000 kkr. 4. Totalt avsätts 91, 4 Mkr för projektet. Bakgrund och ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden har 2016-04-13 beslutat föreslå kommunfullmäktige att budgetera 43,4 mkr i ytterligare medel för utförande enligt alternativ 3 av Stora Skedvi skolor. Alternativ 3 innebär en om-, till- och nybyggnation av skola och förskola som inrymmer samtliga skol- och förskolebarn i Stora Skedvi kommundel, och att Fäggeby förskola avvecklas. Hyreskostnaden blir något högre jämfört med att behålla Fäggeby, men detta kompenseras av lägre personalkostnader för förskolan, fastighetsskötsel och kostproduktion. Investeringsutgifter och årliga driftskostnader har gåtts igenom vid ett flertal tillfällen och de frågetecken som har funnits har retts ut. Kalkylerna som nu föreligger är kvalitetssäkrade så långt som det är möjligt att göra i dagsläget. Aktuell kalkyl på förskola/skola inklusive liten sporthall ligger på totalt 80 400 kkr. För byggande av stor hall tillkommer ytterligare 13 000 kkr. Det som skiljer denna kalkyl från den som presenterades vid KS presidium 2016-04-04 är följande; 2 000 kkr för energisparåtgärder fönster har tagits bort 2 000 kkr för energisparåtgärder enligt antagen strategi har tagits bort. Medel för yttre lärmiljö förskola har utökats från 2 000 kkr till 4 000 kkr. Här finns ingen motivering för utökningen angiven i SBN:s beslut. De 2 000 kkr som funnits med från början är väl kommunicerade mellan SBF och BUF och anses räcka för ändamålet. Det totala beloppet för investeringen kan således reduceras till 78 400 kkr. Frågan om byggnation av en stor hall är en politisk ambitionsfråga. En liten hall fyller skolans behov men en stor hall ger ett mervärde för allmänheten och kan nyttjas för olika fritidsaktiviteter. Det finns en hög efterfrågan på tider i befintliga anläggningar i kommunen och en stor hall skulle kunna tillgodose detta behov inte bara för Stora Skedvi kommundel utan för kommunens som helhet. forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

SÄTERS KOMMUN 19 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2016-06-13 9 Blad Ks 65 forts Yrkande: Lotta Bergstrand (L) med instämmande av Tommy Andersson (M) yrkar återremiss. Proposition: Ordföranden ställer proposition på yrkandet varvid han finner att kommunstyrelsen beslutat enligt arbetsutskottets förslag. Reservation Lotta Bergstrand och Tommy Andersson reserverar sig mot beslutet. Justerande sign Utdragsbestyrkande

20 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2016-04-29 KS 2015-0009 Om-, till- och nybyggnad av skola, förskola och sporthall i Stora Skedvi Förslag till beslut Kommunstyrelsen tillstyrker byggnation av skola/förskola enligt alternativ 3 och föreslår kommunfullmäktige att för byggnationen, utöver de 34 970 kkr som finns budgeterade 2016, anslår 43 430 kkr fördelat på 2017 och 2018. Totalt för projektet finns då 78 400 kkr anslaget. Om kommunstyrelsen förordar en utbyggnad med stor sporthall behöver ytterligare 13 000 kkr anslås. Bakgrund och ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden har 2016-04-13 beslutat föreslå kommunfullmäktige att budgetera 43,4 mkr i ytterligare medel för utförande enligt alternativ 3 av Stora Skedvi skolor. Alternativ 3 innebär en om-, till- och nybyggnation av skola och förskola som inrymmer samtliga skoloch förskolebarn i Stora Skedvi kommundel, och att Fäggeby förskola avvecklas. Hyreskostnaden blir något högre jämfört med att behålla Fäggeby, men detta kompenseras av lägre personalkostnader för förskolan, fastighetsskötsel och kostproduktion. Investeringsutgifter och årliga driftskostnader har gåtts igenom vid ett flertal tillfällen och de frågetecken som har funnits har retts ut. Kalkylerna som nu föreligger är kvalitetssäkrade så långt som det är möjligt att göra i dagsläget. Aktuell kalkyl på förskola/skola inklusive liten sporthall ligger på totalt 80 400 kkr. För byggande av stor hall tillkommer ytterligare 13 000 kkr. Det som skiljer denna kalkyl från den som presenterades vid KS presidium 2016-04-04 är följande; 2 000 kkr för energisparåtgärder fönster har tagits bort 2 000 kkr för energisparåtgärder enligt antagen strategi har tagits bort Medel för yttre lärmiljö förskola har utökats från 2 000 kkr till 4 000 kkr. Här finns ingen motivering för utökningen angiven i SBN:s beslut. De 2 000 kkr som funnits med från början är väl kommunicerade mellan SBF och BUF och anses räcka för ändamålet. Det totala beloppet för investeringen kan således reduceras till 78 400 kkr. Frågan om byggnation av en stor hall är en politisk ambitionsfråga. En liten hall fyller skolans behov men en stor hall ger ett mervärde för allmänheten och kan nyttjas för olika fritidsaktiviteter. Det finns en hög efterfrågan på tider i befintliga anläggningar i kommunen och en stor hall skulle kunna tillgodose detta behov inte bara för Stora Skedvi kommundel utan för kommunens som helhet. Bert Stabforsmo ekonomichef Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset 0225-55 000 (vxl) kommun@sater.se Box 300 Åsgränd 2 Internetadress 783 27 Säter Säter www.sater.se

21 SÄTERS KOMMUN EKONOMIENHETEN Underlag för investering Projektkod: 900178 Namn på investeringen: Projekt Skedvi skola inkl. stor idrottshall Nämnd som genomför investeringen: Samhällsbyggnadsnämnden Nämnd som kommer att nyttja investeringen: BUN Investeringsbelopp: 43 400 Tkr 2017 & 2018 Driftskostnad: Se separat kalkyl Finansiering: Intäkter/skattemedel Typ av investering: Nyinvestering Behov av investeringen: Utökning av skolprojekt och samordning all skolverksamhet inom samma byggnad vid befintlig skola. Åtgärder trafiksituationen kring skolan. Ärendet samt kalkyl i separat ärende till KS. Pedagogisk lärmiljö medför bättre lärande, Lägga ner Fäggeby förskola medför fossilfria fastigheter inom Säters kommun, Minskad energianvänding inom Skedvi skolor mot målet i antagen strategi. Minska årligt underhåll av gamla skolor som ej är anpassade för dagens lärmiljö. Ny stor idrottshall kopplat till skolan. Alternativa lösningar: Se separat ärende Konsekvenser vid utebliven investering: Fortsatta höga energikostnader, stort renoveringsbehov samt ej förbättrad lärmiljö Postadress: Ekonomienheten, Rådhuset, 783 27 Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn: 0225 550 00 vx Fax: 0225 517 92 E - post: ekonomi@sater.se Hemsida: www.sater.se

22 OBS: Beloppen "oförhandlade" bilaga Alt 1 Alt 2 Alt 3 Grundfakta: Antal barn 1 178 178 178 Antal förskolebarn 2 72 72+18 114 (120) Nyckeltal: Antal basrum 10 inkl modulerna 3 10 11 13 Kr/m2 snitt nyproduktion 4 19648 18487 16049 m2/barn förskola 5 10,7 9,4 8,6 (8,15) m2/barn skolan 6 13 12,8 12,5 Nuvarande kwh/m2 (Skola/Fäggeby/moduler) 7 159/185/350 159/185 159/185 kwh/m2 efter åtgärd exkl 1* (Skola/Förskola/Fäggeby/moduler) 8 159/70/185/350 130/70/185 130/70 Not Budget 2013 Beställning Beställning Beställning Beställning 2014 Förslag 2015 Förskola, kök, matsal, lärarrum, fläktrum Etapp 1 9 24 600 000 29 400 000 36 600 000 Skolan, biblioteket, fritids mm Etapp 2 10 15 000 000 15 000 000 15 000 000 Lilla hallen Etapp 3 11 0 13 400 000 13 400 000 Nödvändiga arbeten: Ledningar i mark 12 2 000 000 2 000 000 2 000 000 Yttre lärmiljö Skolan 14 0 2 000 000 2 000 000 Yttre lärmiljö förskolan 15 2 000 000 3 000 000 4 000 000 Trafik och parkeringsåtgärder 16 3 200 000 3 200 000 3 200 000 Eftersatt UH skolan 17 2 000 000 2 000 000 2 000 000 Tillgänglighetsåtgärder i befintlig skola 19 0 1 000 000 1 000 000 Riskpeng / Oförutsett ombyggnation skolan 20 1 200 000 1 200 000 1 200 000 Budget projekt St Skedvi 22 50 000 000 72 200 000 80 400 000 Rationaliseringsinvesteringar utöver projekt St Skedvi o Fäggeby: Konsekvens nödvändiga reparationer Fäggeby 13 3 000 000 3 000 000 0 Energiåtgärder i befintlig byggnad 18 2 000 000 2 000 000 2 000 000 Energiåtgärder enl antagen strategi 21 2 000 000 2 000 000 2 000 000 Grönt markerat är beloppen diskussionsmöjliga Budgetförändring pga rationaliseringsinvesteringar: 43 7 000 000 7 000 000 4 000 000 Nuvarande hyreskostnad: Skolan 1 985 000 23 1 985 000 1 985 000 1 985 000 Tillfälliga moduler 200 000 24 200 000 0 0 Sockenstugan 334 000 25 0 0 0 Fäggeby 910 000 26 910 000 910 000 0 Summa hyreskostnad bef. Lokaler: 3 429 000 27 3 095 000 2 895 000 1 985 000 Tillkommande hyra enligt budget ovan (exkl ratinaliseringsinv): vägt 33 år 28 1 515 000 2 212 000 2 424 000 Ränta 3% 29 750 000 1 083 000 1 203 000 Komponentavskrivningsbaserad hyra (LCC!) 30 2 265 000 3 295 000 3 627 000 Årliga UH kostnader: Skolan 400 000 31 400 000 400 000 400 000 Sockenstugan 100 000 32 0 0 0 Fäggeby 365 000 33 365000 365000 0 Personalkostnader dessa alternativ 18 500 000 34 18 500 000 18 500 000 17 600 000 Effektivisering samordnad personal skolan 35-250 000 Effektivisering samordnad personal 2 till 1 kök 36-300 000 Totala kostnader detta alternativ: 22 794 000 37 24 625 000 25 455 000 23 062 000 Hyrespåverkan pga rationaliseringsinvestering( rad 22): Kapitalkostnader 44 317 000 317 000 181 000 Energibesparing (preliminär) 45-200 000-200 000-200 000 Hyresförändring om dessa utförs 46 117 000 117 000-19 000 Övrigt: Merkostnad stor hall 38 24 000 000 13 000 000 13 000 000 Driftkostnader stor hall (hyra =avskr, ränta o drift) 39 1 287 000 789 000 789 000 Möjliga bidrag 40 4 250 000 4 250 000 4 250 000 Bidragets påverkan på totala hyran 41-149000 -149000-149000 Möjlig kostnad om stor hall o fullt bidrag erhålls: 42 25 763 000 26 095 000 23 702 000 Möjlig kostnad om även rationaliseringar utförs: 47 25 880 000 26 212 000 23 683 000

23 FÖRKLARING TILL KALKYLER ST SKEDVI SKOLOR 1. Antal barn i skolan enligt BUNs beräkning. BUNS beräkning samt beställning innefattar en skola för 200 barn. Beräkningen följer den av kommunen antagna befolkningsutvecklingen mot visionen 12 000 innevånare år 2030. Av totala antalet barn i St Skedvi beräknas 92 % gå i Skedvi skola. Övriga går i skolor i andra kommuner. 2. Antal förskolebarn enligt BUNs beräkning. Antagen budget baserades på 72 förskolebarn, dvs alternativ 1. BUNS beräkning samt beställning innefattar en förskola för 72+13 barn. Dock byggs varje avdelning för 18 barn, varför alternativ 2 omfattar detta. Detta alternativ innebär att 2 mindre förskoleavdelningar är kvar i Fäggeby dvs ca 30 barn. Alternativ 3 omfattar samtliga förskolebarn i St Skedvi dvs inkl även barnen från Fäggeby. På grund av byggnadstekniska och ekonomiska orsaker, blir byggnationen att kunna inrymma 120 förskolebarn i detta alternativ, dvs en viss marginal. 3. Idag finns det 10 basrum. I alternativ 1 utökas inte antalet basrum, vilket innebär att specialrum tex hemkunskap, måste bussas till annan skola i Säter. Vidare måste ett av alternativen moduler eller Sockenstugan kvarstå för att klara behovet av klassrum, då bibliotekets lokaler måste tas i anspråk för undervisningslokaler. 4. Alternativ 1 innebär en förskolebyggnad i 1 plan, alternativ 2 innebär 1 plan samt en halv övervåning. Alternativ 3 innebär 2 plan. Dessa skillnader gör att kostnaden per kvm blir olika 5. I beräkningen av m2 per barn ingår alla kringytor som behövs, tex matsal, personal mm. Detta gör att större enheter blir effektivare ytmässigt. I alternativ 3 visas ytan per barn om 120 barn placeras. Noteras bör att lokalernas utformning har skett i samråd med skolans personal och de ytor per barn som kan nås i alternativ 3 är bland de bästa/lägsta i länet, med bibehållen kvalitet på undervisningen. 6. Befintlig skola ger begränsningar i utformningen vilket gör att dessa ytor endast kan påverkas i liten grad. Siffrorna är med för information. 7. Visar dagens energibehov i respektive befintlig byggnad. 8. Visar dels energibehoven i respektive byggnad efter åtgärd, då med hänsyn tagen till att vissa byggnader kvarstår efter åtgärd (alternativ 1). I alternativ 2 görs en del åtgärder i befintlig skola varför energibehovet i denna del minskar något samt att modulerna försvinner. I alternativ 3 försvinner både Fäggeby och tillfälliga lokaler, som bägge är energikrävande och kvarstår endast nybyggnad med låga energikrav samt förbättrad skolbyggnad. 9. Notera att etappindelningen inte avser endast förskola, skola och hall. Etapp 1 innefattar också mellandelen mot skolan innehållande kök, matsal, fläktrum, personaldelar, ny entré samt förberedelse för anslutning av hallen osv. 10. Avser arbeten i skolan, fritids, bibliotek mm allt inom befintlig skola 11. Avser nybyggnation av liten idrottshall, som ska ersätta befintlig gymnastiksal som tas i anspråk för bibliotek/ undervisningslokaler. I alternativ 1 ryms denna åtgärd inte inom antagen budget, då åtgärder enligt punkterna 12 tom 21 måste utföras. I alternativ 2 och 3 är kostnaden för en liten hall medräknad. 12. Under projekteringens gång har framkommit att en stor mängd ledningar är belagda under den nybyggda förskolan och dessa måste flyttas. Ledningarna avser fjärrvärme, vatten, avlopp, fiber, dagvatten mm 13. I alternativ 1 och 2 behålls Fäggeby, vilket innebär att nödvändiga reparationer och Underhåll måste göras. De behov som finns är stort och enligt följande: Reparation Hiss, Reparation 1/4

24 tvättstuga inkl maskiner, Åtgärder takläckage pga felaktig utformning av tidigare tillbyggnader, Åtgärder för tillgänglighet och arbetsmiljö, Rötskadad grund, samt en mängd mindre åtgärder. Dessutom behöver Olja/pelletsanläggningen åtgärdas då driftstörningar är vardag. I alternativ 3 kan noteras att då Fäggeby försvinner, blir Säters kommuns fastigheter helt fossilfria, vilket är enligt de nationella målen samt att Säters kommun är en av de absolut första kommunerna i Sverige att uppnå detta. 14. I alternativ 1 behålls befintlig skolgård. I alternativ 2 och 3 förbättras skolgården till dagens standard. Noteras bör att utformningen inte är klarlagd och ytterligare arbete måste läggas på detta, vilket kan påverka kostnaden i bägge riktningarna 15. Den nya förskolans skolgård är beräknad enligt en preliminär utformning. Även här måste arbete läggas ner för att slutligen utforma denna efter behov och krav, vilket kan påverka slutkostnaden i bägge riktningarna. Beloppen motsvarar preliminärt antalet barn. 16. En utformning av trafik och parkeringar, liksom för att lösa de trafikproblem som finns vid hämtning/lämning, har tagits fram. Dock ska denna godkännas även av trafikverket då delar av ytorna ligger inom/mot Trafikverkets ytor. Visst samråd har dock skett med handläggare, så bedömningen är ändå att utformningen kan ske enligt detta alternativ och till angiven kostnad. Noteras bör att olika transporttyper har delats dvs transporter, hämtning/lämning, personal/besökare har skilda transportvägar för att minimera riskerna. 17. Kostnaden avser enbart åtgärder för att komma tillrätta med de läckage som finns idag från yttertaket, bland annat via undermåligt utförande vid takkupor. Ytterligare eftersatt underhåll finns att åtgärda, men de huvudsakliga åtgärderna utförs inom projektets ramar. 18. I alternativ 1 finns ej möjlighet att inom befintlig ram utföra några åtgärder för att minska energikostnaden. I alternativ 2 och 3 har beräknats byte av fönster till moderna med betydligt bättre energihushållning. De gamla fönstren i stort behov av underhålls och reparationsåtgärder 19. Varje ombyggnation kräver bygglov vilket i sin tur genererar krav på tillgänglighetsåtgärder. Nivån på dessa åtgärder är inte bestämd i strategi eller riktlinjer inom kommunen, varför kostnaden för detta är svår att bedöma, då krav och tolkning ligger helt hos myndigheten. Antagen kostnad är baserad på de tillgänglighetsåtgärder som tvingades utföras vid ombyggnationen på Enbacka skola samt en viss uppräkning pga många nivåskillnader i Skedvi skola. Hur slututförande samt kostnad för denna åtgärd blir är osäker. 20. Denna kostnad är baserad enbart på budgeten för ombyggnationen av skolan och antagen till 8 %. För nybyggnationen av förskolan och hallen ger beslutad entreprenadform en bestämd slutsumma som ändras enbart vid tilläggsbeställningar eller förändrad omfattning av entreprenaden. 21. Enligt den av kommunen antagna strategin för minskad energiåtgång inom kommunen, borde varje projekt bidra till att uppnå denna strategis mål dvs att följa de nationella målen. Vissa åtgärder i projektet gör också detta, men mer finns att göra. I kalkylen har antagits att solceller, solpaneler samt bättre belysning byggs in i byggnaden och på så sätt ytterligare minskar behovet av köpt energi. Den antagna investeringen bör generera en minskad energikostnad på ca 100 000 kr/år. 22. Summor i respektive alternativ baserad på förhållandena ovan. Alternativ 1 har bestämts utifrån antagen budget, vilken i sin tur har gett beräkningarna, där de åtgärder som måste göras, pkt 12-21 har minskat totala budgeten för själva skolan, vilket gör att i detta alternativ 2/4

25 kan ny liten hall ej byggas. Alternativ 2 och 3 har beräknats utifrån behovet i respektive kolumn uppifrån och ner. 23. Anger nuvarande hyreskostnad för st skedvi skola. 24. Alternativ 1 anger nuvarande hyreskostnad för tillfälliga moduler, som i detta alternativ måste kvarstå. I alternativen 2 och 3 utgår denna hyreskostnad då alla verksamheter inryms i skolan. Noteras bör att kommunen äger dessa moduler, vilka kan komma till användning på annan plats. 25. Befintlig hyreskostnad för sockenstugan utgår. I alternativ 1 kan denna ev ersättas med modulerna, men då kostnaden är högre för Sockenstugan har ändå antagits moduler. 26. Kostnaden för Fäggeby kvarstår i alternativ 1 och 2, men försvinner i alternativ 3 då Fäggeby försvinner. Noteras bör att i alternativ 2, är antalet barn i Fäggeby minskat från dagens ca 60 till ca 30, vilket i sin tur ger att kostnaden per barn I Fäggeby blir mycket högre än kommunens andra förskoleenheter. 27. Summa av hyreskostnad för befintliga lokaler i de olika alternativen 28. Tillkommande hyra för de olika investeringarna. Baseras på av kommunen antagen komponentavskrivning. Finns visuell beräkning om ytterligare förklaring behövs, men i princip genererar denna komponentavskrivning i snitt ca 33 års avskrivningstid. 29. Ränta enligt beslut av ekonomichefen som ska användas för beräkning. Dagens räntenivåer är lägre. 30. Summa tillkommande hyra för investeringen för de olika alternativen 31. De underhållskostnader som dels finns idag och hur dessa förändras efter investeringen. För skolan har räknats att då åtgärder utförs i befintlig skola kommer nödvändiga åtgärder att minska och det som tillkommer för nybyggnation ökar med en uppskattad snittkostnad och detta ger en total kostnad efter åtgärd till samma kostnad som idag 32. Då sockenstugan planeras att lämnas kommer arbeten med underhåll att försvinna. Noteras att hyresavtalet där medför att hyresgästen står för dessa kostnader. 33. I alternativ 1 och 2 kvarstår dessa kostnader i Fäggeby då denna behålls i dessa alternativ. I alternativ 3 utgår Fäggeby, varför denna kostnad försvinner. 34. Beräkning av dagens personalkostnader enligt uppgift från BUN. I alternativ 3 kan personalstyrkan minskas pga samordning av likartade arbetsuppgifter, varför totala kostnaden minskar motsvarande. 35. I alternativ 1 och 2 kvarstår dessa kostnader då möjligheterna till samordning av verksamheter inte förändras mot idag. I alternativ 3 kan samordning ske av personal, vikarier, vid öppning/stängning mm på ett helt annat sätt än med uppdelade enheter, varför den totala personalkostnaden beräknas minska motsvarande. Beräkningen utförd av BUN. 36. Minskad kostnad att bemanna och driva 1 kök i stället för 2. Uppskattningen gjord i samråd med Kostenheten. Ytterligare besparing kan ske genom samordning med andra kök, vilket inte tas hänsyn till i detta projekt. 37. Visar summa av totala driftskostnaderna som belastar hyresgästen dvs BUN i de olika alternativen. Då alternativ 3 visar den minsta kostnadsökningen av dessa 3 alternativ samt att det är denna kostnad som kommunen ska hantera framöver, förordas naturligtvis detta alternativ. Dessa alternativ ska jämföras med beloppet på samma rad i kolumn B som är dagens totala kostnad för BUN. 38. Om alternativet med stor hall väljs, blir den tillkommande kostnaden i respektive alternativ på detta sätt. I alternativ 1 tillkommer en hel hall, då antagen budget inte medger någon hall, 3/4

26 enligt beskrivet ovan. I alternativ 2 och 3 ingår en liten hall, och då blir merkostnaden enbart melllanskillnaden mellan liten och stor hall. 39. Beräknade tillkommande driftskostnader för respektive alternativ samt enligt pkt 38 40. Möjligheten finns att söka statliga bidrag för förbättrande av skolmiljöer. En beräkning av maximalt möjligt belopp är ca 17 miljoner som underlag, vilket kan ge ett bidrag på maximalt angivet belopp. 41. Anger hur maximalt bidragsbelopp påverkar hyran/totala driftkostnaden enligt pkt 37. 42. Totala summan av hyra inkl driftkostnader som belastar hyresgästen BUN för respektive alternativ om samtliga åtgärder enligt ovan utförs. Dessa kostnader ska jämföras med dagens hyra/totala driftskostnad som anges i kolumn B vid pkt 37 ovan 43. Vissa rationaliseringsinvesteringar finns att göra men som kanske inte hör hemma i projektet. Dessas kostnader är specificerade här. Om dessa väljs blir utfallet enligt pkt 46 44. Beräknade kapitalkostnader om dessa investeringar utförs. 45. Beräknad energibesparing om dessa energiinvesteringar utförs 46. Summa kostnadsförändring om rationaliseringsinvesteringar utförs. 47. Total kostnad för verksamheten i detta fall 4/4

27 OBS: Beloppen "oförhandlade" bilaga Alt 1 Alt 2 Alt 3 Grundfakta: Antal barn 1 178 178 178 Antal förskolebarn 2 72 72+18 114 (120) Nyckeltal: Antal basrum 10 inkl modulerna 3 10 11 13 Kr/m2 snitt nyproduktion 4 19648 18487 16049 m2/barn förskola 5 10,7 9,4 8,6 (8,15) m2/barn skolan 6 13 12,8 12,5 Nuvarande kwh/m2 (Skola/Fäggeby/moduler) 7 159/185/350 159/185 159/185 kwh/m2 efter åtgärd exkl 1* (Skola/Förskola/Fäggeby/moduler) 8 159/70/185/350 130/70/185 130/70 Not Budget 2013 Beställning 2014 Förslag 2015 Förskola, kök, matsal, lärarrum, fläktrum Etapp 1 9 24 600 000 29 400 000 36 600 000 Skolan, biblioteket, fritids mm Etapp 2 10 15 000 000 15 000 000 15 000 000 Lilla hallen Etapp 3 11 0 13 400 000 13 400 000 Frågetecken att hantera: Ledningar i mark 12 2 000 000 2 000 000 2 000 000 Nödvändiga reparationer Fäggeby 13 3 000 000 3 000 000 0 Yttre lekmiljö Skolan 14 0 2 000 000 2 000 000 Yttre lekmiljö förskolan 15 2 000 000 2 000 000 2 000 000 Trafik och parkeringsåtgärder 16 3 200 000 3 200 000 3 200 000 Eftersatt UH skolan 17 2 000 000 2 000 000 2 000 000 Energiåtgärder ex fönster i skolan 18 0 2 000 000 2 000 000 Tillgänglighetsåtgärder i befintlig skola 19 0 1 000 000 1 000 000 Riskpeng / Oförutsett ombyggnation skolan 20 1 200 000 1 200 000 1 200 000 Energiåtgärder enl antagen strategi 21 0 2 000 000 2 000 000 Budget: 22 53 000 000 78 200 000 82 400 000 Nuvarande hyreskostnad: Skolan 1 985 000 23 1 985 000 1 985 000 1 985 000 Tillfälliga moduler 200 000 24 200 000 0 0 Sockenstugan 334 000 25 0 0 0 Fäggeby 910 000 26 910 000 910 000 0 Summa hyreskostnad bef. Lokaler: 3 429 000 27 3 095 000 2 895 000 1 985 000 Tillkommande hyra enligt budget ovan: vägt 33 år 28 1 606 000 2 375 000 2 497 000 Ränta 3% 29 795 000 1 173 000 1 236 000 Komponentavskrivningsbaserad hyra (LCC!) 30 2 401 000 3 548 000 3 733 000 Årliga UH kostnader: Skolan 400 000 31 400 000 400 000 400 000 Sockenstugan 100 000 32 0 0 0 Fäggeby 365 000 33 365000 365000 0 Personalkostnader dessa alternativ 18 500 000 34 18 500 000 18 500 000 17 600 000 Effektivisering samordnad personal skolan 35-250 000 Effektivisering samordnad personal 2 till 1 kök 36-300 000 Totala kostnader detta alternativ: 22 794 000 37 24 761 000 25 708 000 23 168 000 Övrigt: Merkostnad stor hall 38 24 000 000 13 000 000 13 000 000 Driftkostnader stor hall (hyra =avskr, ränta o drift) 39 1 287 000 789 000 789 000 Möjliga bidrag 40 4 250 000 4 250 000 4 250 000 Bidragets påverkan på totala hyran 41-149000 -149000-149000 Möjligt detta alternativ 42 25 899 000 26 348 000 23 808 000

28

29

30

31

SÄTERS KOMMUN 32 Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-13 17 Blad Sbn 67 Stora Skedvi revidering av projektplan m m Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige budgetera 43,4 miljoner kronor i ytterligare medel för utförande enligt alternativ 3 av Stora Skedvi skolor, enligt bilagor. Utformningen särskilt avseende yttre miljö ska godkännas av Samhällsbyggnadsnämnden. Sammanfattning av ärendet Bilaga 1 kalkyl 3 alternativ Bilaga 2 förklarande text till kalkyl Bilaga 3 preliminära ritningar Stora Skedvi skolor har tidigare budgeterats medel för nybyggnad av förskola, ombyggnad av skola samt idrottshall. Under projekteringens gång har nytt förslag på utförande framkommit, där huvuddraget är att inrymma även Fäggeby förskola i en utökad förskolebyggnad vid den tidigare planerade förskolebyggnaden. Då detta alternativ skiljer sig från antagen budget samt antagen projektplan, behöver dessa justeras i enlighet med bilagor till denna skrivelse samt utförande enligt bilagda ritningsförslag. Under projekteringen som har skett i tätt samarbete mellan alla inblandade på SBF, BUF, skolans personal samt lokalservice, kostenheten samt gatuenheten har detta förslag tagits fram med målsättningen att framtidssäkra skolan mot vision 2030. Information till berörda föräldrar, företagare samt intressegrupper har skett vid flera tillfällen. Driftskostnaderna kommer i alternativ 3 endast att öka marginellt, medan de i alternativen 1 och 2 kommer att öka betydligt mer. Detta förslag kräver en utökning av budgeterade medel och förvaltningen förespråkar detta alternativ utifrån ett långsiktigt driftperspektiv. Utöver detta kan noteras att möjligheter finns att med enkla medel ytterligare tillskapa skollokaler om befolkningsprognoserna skulle förändras positivt. Att tillskapa detta projekt i etapper kan göras, men till en ökad kostnad på 4-8 miljoner. Alternativ 3 visar på samordningsvinster av personal samt förbättrade pedagogiska effekter. Alternativ 3 beräknas att kosta 93,4 miljoner kronor. 50 miljoner kronor finns kvar av budgeterade medel, därmed saknas 43,4 miljoner kronor. Justerande sign Utdragsbestyrkande

SÄTERS KOMMUN 33 Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-13 18 Blad Forts. 67 Bakgrund och ärendebeskrivning Nuvarande förutsättningar: Beställning från BUN Beslut om projektplan baserat på BUNs beställning Antagen budget om 53 miljoner kronor Kalkyl Stora Skedvi skola med förklarade text: Alternativ 1: Projekteringen utifrån antagen budget, alt 1, visar svårigheten att möta behovet gentemot en effektiv lokalförsörjning, beroende på ökande barnantal, förändrad mark och utemiljö inkl trafiksituationen, extra underhåll, myndighetskrav samt tillgänglighetsåtgärder. I detta alternativ går det inte att gå ur tillfälliga lokaler. Alternativ 2: visar kostnaden för att klara uppdraget/beställningen från BUN till angivet barnantal Alternativ 3: visar kostnaden för att klara uppdraget inkl tillägget att även flytta in samtliga Fäggebys barn i den nya förskolan. Detta utförande har i dagsläget marginal mot behovet, men som med tiden minskar mot visionens mål, och får anses som framtidssäkrat. Under arbetets gång har identifierats behovet av en större hall, som också bedöms kunna täcka upp den efterfrågan på halltider inom kommunen som inte idag kan tillgodoses. Även om det är lämpligt ur ett kostnadsperspektiv att minimera byggtiden, kan ändå beslutet om själva hallen tas senast under våren 2017. Bilagor: Uppdaterad kalkyl inkl förklaring i text samt ritningar på de olika alternativen. Beställning BUN Projektplan SBN Delges Kommunstyrelsen Justerande sign Utdragsbestyrkande

SÄTERS KOMMUN 34 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2016-06-13 10 Blad Ks 66 Dnr KS2016/0151 Dnr KS2016/0199, 0312 Förslag till budget 2017 och plan för 2018-2019. Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Fastställa driftbudgetramar för 2017, 632 800 000 kr enligt bilaga 1 Ks 66/16. 2. Fastställa investeringsbudgetramar för 2017, 81 985 000 kr enligt bilaga 2 Ks 66/16. 3. För 2018 och 2019 fastställa totalramar för kommunen enligt följande: - Driftbudgetram 2018: 652 745 000 kr - Driftbudgetram 2019: 671 909 000 kr - Investeringsram 2018: 43 590 000 kr - Investeringsram 2019: 29 280 000 kr 4. Fastställa finansiella mål 2017-19, bilaga 3 Ks 66/16. 5. Fastställa verksamhetsmål 2017-19, bilaga 4 Ks 66/16. 6. Investeringsobjekt som överstiger 2 mkr skall föreläggas för kommunstyrelsen för beslut om igångsättning innan upphandling påbörjas 7. Bemyndiga kommunstyrelsen att i anspråkta upp till 500 000 kr per ärende av medel som innebär förändring av det egna rörelsekapitalet. 8. Bemyndiga samhällsbyggnadsnämnden att för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastigheter eller fastighetsdel till ett belopp om högst 500 000 kr per ärende. 9. Bemyndiga kommunstyrelsen under år 2017 rätt att omsätta och uppta nya lån upp till 120 000 000 kr, samt utnyttja krediten om 38 000 000 kr på kommunens koncernkonto. 10. Såsom för egen skuld ingå borgen för Säterbostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 145 000 000 kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 11. Såsom för egen skuld ingå borgen för Säters Kommuns Fastighets AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 2 400 000 kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 12. Bemyndiga kommunstyrelsen att besluta om budgetförutsättningar för 2017-19 Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutar uppdra till barn- och utbildningsnämnden, inför beslut om reviderad budget, utreda möjligheten att inom befintlig budget starta upp barnomsorg på obekväm arbetstid under 2017. Forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

SÄTERS KOMMUN 35 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2016-06-13 11 Blad Ks 66 forts Ärendebeskrivning Förslag till budget Ekonomichef Bert Stabforsmo redovisar förslag till budget 2017 och plan för 2018 2019. Genomgång av intäktsläget, skuldsättningstak, plan för pensionsmedel de samlades äskanden i drift och investeringsbudgetar. Tilläggsyrkande Majoriteten yrkar på följande tillägg: Att uppdra till barn- och utbildningsnämnden, inför beslut om reviderad budget, utreda möjligheten att inom befintlig budget starta upp barnomsorg på obekväm arbetstid under 2017. Ordföranden finner att kommunstyrelsen godkänner tilläggsyrkandet. Justerande sign Utdragsbestyrkande

Förslag 36 KS Bilaga 1 till kommunstyrellsens protokoll 2016-05-24, 66 DRIFTBUDGET SÄTERS KOMMUN KS 1000-tal kr 2016-05-24 Utfall Ram Preliminär Behov Diff 1 Nya Diff 2 Förändring Förslag bokslut KF ram Bef. ram Behov ram jmf ram Nämnd/förvaltning 2015 2016 2017 verks behov behov prel ram 2017 Kommunstyrelsen exkl pensioner 33 570 37 461 38 364 38 364 0 700 700 4 402 42 766 Pensioner 12 655 12 200 12 494 13 500 1 006 0 1 006 1 006 13 500 Verksamhet i samverkan 0 0 0 Räddningstjänst Dalamitt 8 958 9 114 9 334 9 367 33 0 33 33 9 367 Överförmyndare i samverkan ÖiS 588 915 937 955 18 0 18 18 955 Upphandling FBR 759 856 877 891 14 0 14 14 891 Samhällsbyggnadsnämnd 56 845 55 354 56 689 56 927 239 1 550 1 789 1 239 57 928 Kulturnämnd 12 863 13 093 13 408 13 408 0 400 400 300 13 708 Barn- och utbildningsnämnd 242 925 245 866 251 794 255 901 4 106 1 500 5 606 4 106 255 900 Ung i Säter 1 684 2 156 2 208 2 207-1 0-1 0 2 208 Socialnämnd 211 019 225 537 230 976 231 676 700 455 1 155 700 231 676 Revision 747 850 870 900 30 0 30 30 900 Central reserv 0 2 000 2 048 2 000-48 1 000 952 952 3 000 SUMMA 582 613 605 402 620 000 626 096 6 097 5 605 11 702 12 800 632 800 Kontroll 605 402 620 000 632 800

37 Sammanställning KS förslag Bilaga 2 till kommunstyrelsens protokoll 2016-05-24, 66 Investeringsbudget 2017-2019 1000-tal kr Säters Kommun Nämnd Utfall 2015 Budget 2016 Inkl till. anslag Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 S:a perioden 2016-19 Totalnivå 69 190 78 145 81 985 43 590 29 280 233 000 Kulturnämnd 285 210 695 620 360 1 885 Barn- och utbildningsnämnd 1 810 1 850 2 900 2 450 1 500 8 700 Socialnämnd 373 400 600 500 500 2 000 Samhällsbyggnadsnämnd skattefinansierat 58 589 54 652 55 000 24 880 9 100 143 632 SBN VA/Renhållningsenhet 4 181 9 853 14 600 7 900 12 100 44 453 Kommunstyrelsen 1 233 7 850 4 400 3 600 2 100 17 950 KS IT-enhet 2 719 3 330 3 790 3 640 3 620 14 380

Bilaga 3 till kommunstyrelsens protokoll, 2016-05-24 66 38 Finansiella mål Inledning Säters kommun skall ha en över tid stabil ekonomi. En stabil ekonomi är en grundläggande förutsättning för att kommunen skall klara de ålägganden som riksdagen har beslutat om, och de satsningar som kommunen själv vill göra. Kommunen kan endast med en stabil ekonomisk grund fullfölja sina åtaganden gentemot kommunens invånare. Kommunen har sedan 2002 budgeterat för att intäkterna skall vara högre än kostnaderna. Detta är ett grundläggande krav i kommunallagen som kommunen är skyldig att följa. Denna nivå är dock inte tillräcklig för att ge marginaler för oförutsedda händelser under året, och det ger inte heller kommunen möjlighet att under året vidta åtgärder som på sikt kan främja kommunens utveckling. Kommunen skall i första hand klara sina investeringar med egna medel, och endast till en mindre del behöva ta upp nya lån för detta ändamål. För att inte äventyra kommunens likviditet måste investeringar och amorteringar anpassas i storlek och tid. Under den kommande planperioden kommer investeringsbehovet i Säters kommun, i likhet med många andra kommuner, att vara så stort att en ny upplåning inte kan undvikas. Kommunens bostadsbolag, Säterbostäder AB, skall uppvisa positiva resultat under planperioden. Bolaget bedöms inte behöva ytterligare finansiellt stöd från kommunen, och de borgensåtaganden kommunen har för bolagets lån bedöms inte behöva infrias. Det tidigare utgivna aktieägartillskottet på 9 mkr har under 2014 återbetalats till kommunen. Återbetalningen har använts för att finansiera en nyemission på 9 mkr i aktiekapital. Genom att öka aktiekapitalet möjliggörs en högre utdelning från bolaget. Beslut om utdelning tas på bolagets stämma efter avgiven årsredovisning. Kommunen har ett åtagande för pensioner intjänade före 1998 som inte redovisas som skuld i kommunens balansräkning. Åtagandet kommer att infrias successivt i takt med att kommunalt anställd personal går i pension, och kommunens kostnader för pensioner kommer att öka markant när de stora åldersgrupperna födda på 40-talet går i pension. Mer är 50 % av denna kostnadsökning kan finansieras via de medel som avsatts i kapitalförvaltning, i samband med försäljningen av Säters Energiverk. Resterande kostnadsökning måste hanteras inom ordinarie ekonomiska ramar, och för detta måste kommunen ha en finansiell beredskap. Intäktsutvecklingen Tre saker är av avgörande betydelse för intäktsutvecklingen; befolkningsutvecklingen, skatteunderlagets utveckling, det kommunala utjämningssystemets utformning, samt statens anslag till detta. Under perioden 1995-2004 minskade Säters befolkning med i snitt 100 personer/år. 2005-2007 bromsades utvecklingen upp och vändes till en liten befolkningsökning och kommunen nådde 2007-12-31 åter 11 000 invånare. 2008 2010 minskade befolkningen åter med sammanlagt 160 personer. Det stora ungdomskullarna födda runt 1990 har påverkat flyttnettot negativt, men denna påverkan minskar och kommunen kan åter öka sin befolkning. Kommunen har antagit ett långsiktigt mål för befolkningsutvecklingen. 2030 skall kommunen ha 12 000 invånare. För perioden 2017 19 är målet en ökning med 60 personer/år. I intäktsberäkningen görs en avstämning mot faktisk befolkningsutveckling för det närmaste året. Utvecklingen