Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården

Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Rapport 25:8 1 april 25

Dokumentinformation Titel Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Serie nr Trivector rapport 25:8 Författare Johan Lindberg, Trivector Traffic AB Liselott Söderström, Trivector Traffic AB Karin Modig, Trivector Traffic AB Annika Nilsson, Trivector Traffic AB Beställare Vägverket Region Mälardalen Kontaktperson: Bengt Forsberg, Region Mälardalen samt Petri Berg, HälsoCykeln Sverige AB Dokumenthistorik Version Datum Förändring Distribution.1 25-2- Preliminärrapport Beställare 1. 25-4-1 Rapport Beställare Trivector Traffic AB Barnhusgatan 16 111 23 Stockholm Tel 8-545 551 7 Fax 8-545 551 79 www.trivector.se

Förord Trivector Traffic AB har fått i uppdrag av Vägverket Region Mälardalen att utvärdera projekt med leasing av cyklar till företag. Företaget HälsoCykeln Sverige AB leasar ut cyklar till företag och deras anställda och förutom att hyra en företagssubventionerad cykel får de anställda information om samband mellan hälsa och rörelse samt möjlighet till konditionstester. Undersökningen har gjorts genom två enkäter till de anställda - en före projektet och en då det varit igång i ca ett halvt år. Syftet med studien var dels att undersöka hur de anställda upplevde erbjudandet om en Hälsocykel och dels hur rörelse, hälsa och miljö har påverkats under projektet gång. Arbetet har främst genomförts av projektledare Johan Lindberg, civ ing Liselott Söderström, tekn dr Annika Nilsson samt fil mag Karin Modig, samtliga vid Trivector Traffic AB. Beställare och kontaktperson på Vägverket Region Mälardalen har varit Bengt Forsberg. Kontaktperson på HälsoCykeln Sverige AB har varit VD Petri Berg Stockholm 1 april 25 Trivector Traffic AB

Innehållsförteckning Förord 1. Sammanfattning...1 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Metod...3 5. Erbjudandet...4 6. Redovisning av enkätstudie...5 6.1 Svarsfrekvens...5 6.2 Bakgrundsfakta...5 6.3 Resförutsättning för cykel...6 7. Redovisning av förestudien...8 7.1 Svarsfrekvens...8 7.2 Resvanor och motiv till dessa...8 8. Redovisning av efterstudien...14 8.1 Svarsfrekvens...14 8.2 Tillgång till och nöjdhet med Hälsocykel...14 8.3 Resvanor och motiv till dessa...15 8.4 Trafiksäkerhet och hjälmanvändning...21 8.5 Företaget HälsoCykeln Sverige AB och deras information...22 8.6 Hälsa och rörelse...23 9. Jämförande analys, före-efter...26 9.1 Svarsfrekvens...26 9.2 Färdmedelsval...26 9.3 Hälsa och rörelse...28 9.4 Hjälmanvändning...31

1. Sammanfattning De anställda på äldreboendet Lagersbergsgården i Eskilstuna har under år 24 fått delta i ett friskvårdsprojekt där de erbjudits att hyra en företagssubventionerad Hälsocykel. Motivationsseminarier med hälsoinriktning har hållits och de anställda har även kunnat delta i cykelprojekt. Projektet har erbjudits av företaget HälsoCykeln Sverige AB. 46 av de 96 anställda på Lagersbergsgården tackade ja till erbjudandet om att hyra en Hälsocykel. Före projektstart genomfördes en studie bland personalen, vilken följdes upp då projektet varit i gång i några månader. Studien visar att det finns en stor potential att öka cyklingen mellan hem och arbetsplats. Majoriteten av dem som svarat på enkäten bor på cykelavstånd från arbetet. Innan projektet startade cyklade nästan hälften av de svarande till arbetet under sommarhalvåret men andelen minskar till hälften under vintern. Att så många som 2 % trots allt cyklar på vintern visar att det finns förutsättningar för vintercykling. För att ha bra förutsättningar för cykling vid arbets- och tjänsteresor ansågs följande viktigt: Bra omklädnings- och duschmöjligheter på arbetsplatsen Bra cykelvägar till och bra cykelparkering vid arbetsplatsen Bra klädsel Bra och ändamålsenlig cykel och cykelutrustning Medarbetarna ansåg sig efter erbjudandet om HälsoCykelpaketet ha tillgång till en bra cykel. Där man främst kan förbättra förutsättningarna för cykling är cykelparkeringen på arbetsplatsen och cykelvägarna. Belöning eller uppmuntran från arbetsgivaren från arbetsgivaren till dem som cyklar anses också viktigt. 88 % av personerna med Hälsocykel uppger att denna uppfyller de krav och förväntningar de har på en bra cykel. 4 % har deltagit en eller flera gånger på HälsoCykelns informationsmöten och över hälften ansåg att informationen om hälsa och rörelse var viktig. De som cyklar gör det av skäl som är knutna till miljö, hälsa och välbefinnande. Hälsa ansågs också vara den viktigaste anledningen till att cykla oftare. Att man inte har tillgång till andra färdmedel är inget skäl för att cykla. Cykla är alltså något man väljer att göra, inte något man gör för att man inte har något annat val. Under vinterhalvåret finns ett större motstånd mot att cykla än under sommaren och det är främst väder och väglag som gör att man hellre väljer andra färdsätt under vintern. Ungefär hälften kan dock tänka sig att cykla oftare på vintern och majoriteten kan tänka sig att cykla oftare under sommaren. 1

De som skaffade sig en Hälsocykel var främst de som redan innan cyklade till arbetet men så många som 3 % körde bil till arbetet under sommaren. De med Hälsocykel ökade sina cykeldagar med nästan 45 % under projekttiden. Det är inte enbart bilresor som har ersatts med cykel utan även gång och kollektivtrafik. Effekterna för miljön för dessa färre bilresor är dock positiva eftersom det är de korta bilresorna som är mest skadliga för miljön. Det har inte gått att visa några förändrade hälsoeffekter eller minskning av antal sjukdagar för de personer som har en Hälsocykel. Det finns ett behov av ökad rörelse hos personalen. Hälsan upplevs av majoriteten som bra men mindre än hälften upplever sin kondition/ork som bra. Mer än hälften uppgav att de en eller flera dagar i veckan hade värk i rygg, axlar och nacke och huvudvärk. 78 % uppgav i efterenkäten att de kan tänka sig att öka sin fysiska aktivitet. Under projekttiden har användningen av cykelhjälm ökat mycket bland dem som har en Hälsocykel. 37 % av de med Hälsocykel använder cykelhjälm men ingen av personerna utan Hälsocykel. Detta goda resultat beror direkt på att en cykelhjälm ingick i Hälsocykelpaketet. Sammanfattningsvis har Hälsocykelprojektet visat positiva effekter på såväl rörelse, miljö och hjälmanvändning. De som har deltagit i projektet är nöjda med informationsmötena och menar att ökad information om cyklingens positiva effekter kan få dem att cykla oftare. De som har en Hälsocykel är även nöjda med den och många använder också den hjälm som ingick i cykelpaketet, vilket de inte skulle ha gjort annars. 2

2. Bakgrund Mellan åren 2 22 bedrev Västerås stad projektet Cykla Västerås, vilket delfinansierades genom ett statligt s.k. LIP-bidrag. I ett delprojekt utsågs tio privatpersoner till cykelambassadörer under en tvåårsperiod. Petri Berg var en av cykelambassadörerna. Utifrån sina erfarenheter från projektet fick han idén att leasa ut cyklar till företag och myndigheter. För att undersöka hur denna idé kan fungera i praktiken och för att kartlägga effekterna av det så föreslås att en pilotstudie genomförs. Den projektidé som ska prövas i pilotstudien är i korthet följande. HälsoCykeln Sverige AB erbjuder intresserade företag och myndigheter möjlighet att leasa cyklar med tillhörande utrustning. Varje cykel ska vara avsedd för en angiven medarbetare. Möjlighet ska finnas att anpassa erbjudandet till varje enskild medarbetare utifrån dennes önskemål på såväl cykeln som tillhörande utrustning. Trivector Traffic AB har ansvarat för före- och efterstudier, analys samt rapportskrivning. 3. Syfte Syftet med pilotstudien är att klarlägga hur projektidén fungerar i praktiken och hur den erbjudna tjänsten bör utvecklas för att svara upp mot de behov olika arbetsgivare kan ha. Syftet är även att utvärdera nyttoeffekterna av konceptet på kort sikt, främst miljö och hälsa. 4. Metod Innan själva projektet påbörjas i det/de utvalda företagen sker en förstudie bland personalen för att samla in data om nuläget. Därefter påbörjas projektet. Efter det att projektet varit i drift i ca ett halvår genomförs en efterstudie bland personalen. Resultatet analyseras och jämförs även med generella fakta. Det är endast utifrån en jämförelse mellan de två enkäterna som slutsatser kan dras om vilka effekter som pilotförsöket har gett. 3

5. Erbjudandet Företaget HälsoCykeln Sverige AB erbjuder företag i sitt HälsoCykelprojekt att låta de anställda hyra en cykel med företagssubventionering. I projektet ingår även föreläsningar om sambandet mellan rörelse och hälsa för de anställda, en kampanj för ökad rörelse samt nätbaserade konditionstester. På Lagersbergsgården i Eskilstuna tackade 46 av de 96 anställda ja till erbjudandet om att hyra/köpa en Hälsocykel med företagssubventionering. Från juni till augusti 24 har en kampanj för ökat cykelresande genomförts på äldreboendet Lagersbergsgården, kallat Arbetsresan 24. Kampanjen utformades som en tävling, där personalen i lag skulle tävla mot varandra om vilket lag som gjorde flest cykelresor. 72 % av de anställda deltog i kampanjen. Målet var att alla lag skulle göra 24 cykelresor under kampanjperioden juni-september. I samband med denna tävling gjordes en enkätundersökning av företaget HälsoCykeln, vilken 55 % svarade på. 43 % uppgav i enkäten att de cyklat eller joggat oftare under kampanjperioden än under motsvarande period året innan. 9 % uppgav att de joggat och cyklat mindre och 48 % att det inte var någon skillnad mot året innan. Under kampanjtiden fick de anställda registrera sina resor. 2233 resor har under denna fyramånaders period registrerats. Detta innebär att man minskat CO 2 - mängden med 2 kg, jämfört med om man hade gjort dessa resor med bil, enligt företaget HälsoCykeln. I kampanjen ingick även att på egen hand utföra konditionstest, vilket nästan alla deltagarna var positiva till. 4

6. Redovisning av enkätstudie 6.1 Svarsfrekvens 79 personer besvarade den första enkäten av 96 anställda vilket ger en svarsfrekvens på 82 %. På den andra enkäten svarade 59 personer vilket ger en svarsfrekvens på 61 % i efterstudien. Sammanlagt svarade alla anställda på en eller två enkäter. De svar som beskrivs nedan gäller för dem som besvarat enkäten respektive i vissa fall dem som besvarat en viss fråga. 6.2 Bakgrundsfakta Lagersbergsgården i Eskilstuna är ett äldreboende med 96 personer anställda. Alla utom en är kvinnor. Lagersbergsgården ligger ca 3 km utanför Eskilstuna centrum. Inga tjänsteresor brukar förekomma för de anställda. Nedan presenteras information om respondenterna. Samtliga respondenter är med, såväl de som svarat på första och de som svarat på den andra enkäten. Åldersfördelningen visas i figur 6.1. 35 3 25 2 % 15 5 Figur 6.1 <2 2-29 3-39 4-49 5-59 6-69 År Åldersfördelning bland de svarande Som synes är åldern 3-39 år den vanligaste åldern (3 % av de svarande). Ca 7 % av dem som svarat var chefer, övriga är medarbetare. 5

6.3 Resförutsättning för cykel Benägenheten att välja cykeln som transportmedel är starkt beroende av resans längd. Mycket korta resor utförs oftast till fots. Gränsen för ett acceptabelt cykelavstånd för de flesta människor går vid ca 5 km. 1 Längre avstånd med cykel upplevs som alldeles för jobbigt. 5 kilometers cykelväg motsvarar 15-3 minuters restid om man håller en normal hastighet på -2 km/h. I enkäten frågades efter hur långt i kilometer och tid personerna hade mellan hemmet och arbetsplatsen. Denna fråga var uppenbarligen svårare att besvara än övriga frågor enklast var det att uppge cykeltiden. De som angett hur lång tid det skulle ta för dem att cykla till arbetet uppgav att det skulle ta 16 minuter i medeltal, och max 6 minuter. Se tabell 6.1. Tabell 6.1 Uppskattning av tid och avstånd mellan hem och arbetsplats. Svarsfrekvens, alla svarande Antal svar Minimum Maximum Medelvärde Bilkm 59 4 8 km Cykelkm* 38 1 35 11 km Bilmin 6 3 7 min Cykelmin 68 1 6 16 min Kollmin 21 5 165 49 min *Ej som svarsalternativ i enkät nr 2. I figur 6.2 visas hur lång resväg i tid med cykel som respondenterna har till sin arbetsplats. Den här frågan har både de i före och de i efterenkäten svarat på, totalt 68 personer. Över hälften av de svarande har minuter eller mindre till arbetet med cykel. Det kan naturligtvis vara så att det främst är de med kortare avstånd som någon gång har cyklat som i störst utsträckning har besvarat frågan. 1 det finns bara dåliga kläder, Svenska kommunförbundet, 1998 6

4 35 3 25 % 2 15 5 Figur 6.2 1~5 6~ 11~15 16~2 21~25 26~3 31~35 36~4 41~6 minuter Avstånd i tid mellan hem och arbetsplats med cykel Så många som 9 % av de svarande har mindre än 3 minuters restid till arbetet med cykel. Detta motsvarar en resa på max 5 km i lugnt cykeltempo ( km/h), vilket många människor anser vara acceptabelt avstånd. Det finns alltså stora möjligheter att använda cykel som färdmedel på sina arbetsresor för de anställda. Det är inte bara själva avståndet som är intressant utan även genheten. Om cykelvägen känns längre än motsvarande bilväg blir bilen mer attraktiv även om cykelvägen i sig inte är särskilt lång. 7

7. Redovisning av förestudien 7.1 Svarsfrekvens 79 personer eller 82 % av de anställda svarade på den första enkäten. 7.2 Resvanor och motiv till dessa Figur 7.1 nedan visar hur de anställda vanligtvis färdas till och från arbetet under sommar- respektive vinterhalvåret. 5 45 4 35 3 % 25 2 15 5 Figur 7.1 Går Cykel Buss Tåg Bil Annat Färdmedel till arbetsplats. Procent av antal svar Sommar Vinter Nästan hälften av de anställda färdas vanligtvis med cykel till arbetsplatsen under sommarhalvåret. Under vinterhalvåret halveras denna siffra. I södra och mellersta Sverige är antalet cykelresor ca 3 gånger fler på sommaren än på vintern 2. I detta fall minskar alltså antalet cyklister något mindre än vad som gäller för landet som helhet. För hela Västerås utgör cykelresor ca 25 % av alla resor och värdena i den här studien ligger något över detta. 3 Västerås har liknande förutsättningar för cykling som Eskilstuna och är därför jämförbart i detta avseende. Det finns en stor potential att öka antalet cyklister om man kan behålla till vintern, de som redan idag cyklar på sommaren. Dessa personer har redan kommit över det största hindret att börja cykla till arbetet. Det är trots allt en förhållandevis stor andel av de anställda som cyklar till arbetet på vintern, vilket visar att det finns förutsättningar för vintercykling. Vad minskningen av antalet cyklister under vinterhalvåret beror på är antagligen ett motstånd mot att cykla vid vad man upplever 2 det finns bara dåliga kläder, Svenska kommunförbundet, 1998 3 Trafik för en Attraktiv Stad, Boverket et al, 24 8

som dåligt väder. Minskningen av antalet cyklister på vintern påverkas mycket av hur vinterväghållningen sköts. 4 I övrigt är bil det absolut vanligaste färdmedlet för dem som svarat på enkäten och det är med andra ord bilister som skall påverkas till ökat cyklande. I detta finns stora miljövinster att göra eftersom bilen är det mest energikrävande transportmedlet på korta sträckor 5. Överföring från kollektivtrafik till cykel ger inte lika stora miljövinster. Cykelinnehav Av de drygt 9 % som uppgett att de har en cykel säger 6 % att cykeln är fem år eller äldre, se figur 7.2. 6 % uppger också att cykeln servas mer sällan än en gång per år, se figur 7.3. De flesta är dock nöjda med sina cyklar, se figur 7.4. 62 % instämmer eller instämmer helt med påståendet att deras cykel uppfyller de krav och förväntningar de har på en bra cykel. Även här finns dock utrymme för förbättringar, eftersom 18 % inte är nöjda med sin cykel. 7 6 5 4 % 3 2 Figur 7.2-1år 2-3år 4-5år >5år Ålder på nuvarande cykel 45 4 35 3 25 % 2 15 5 Figur 7.3 >2ggr/år 1ggr/år 1-2ggr/3år mer sällan Hur ofta cykeln har genomgått service 4 det finns bara dåliga kläder, Svenska kommunförbundet, 1998 5 Trafiken i samhället. Grunder för planering och utformning, Holmberg, Hydén, 1996 9

4 35 3 25 % 2 15 5 Figur 7.4 inte alls inte delvis instämmer helt Min cykel uppfyller de krav och förväntningar jag har på en bra cykel Förutsättningar och brister De viktigaste kraven medarbetarna har på cykelvägen mellan hem och arbetsplats visas i figur 7.5. Gen förbindelse Säker trafikmiljö Attraktiv miljö Sammanhängande cykelvägnät Jämn yta Bra skötsel sommartid Bra skötsel vintertid Annat 2 3 4 5 6 % Figur 7.5 arbetsplats De viktigaste kraven på cykelväg mellan hem och De tre viktigaste kraven på cykelvägen mellan hemmet och arbetsplatsen för de anställda är en säker trafikmiljö, bra skötsel av cykelvägen sommartid och bra skötsel av cykelvägen vintertid. Den personen som angett annat hade skrivit bra belysning. Det är en förhållandevis hög andel som anser att skötseln av cykelvägarna under vintern är mycket viktig, trots att ganska få cyklar till och från arbetet under vinterhalvåret. Det är främst de som faktiskt cyklar till och från arbetet under vintern som har uppgett att detta är viktigt men även de som inte har cykel som huvudsakliga färdmedel till arbetet har uppgett detta som viktigt. Vissa kanske bara cyklar till arbetet ibland och vissa kanske skulle cykla oftare

om cykelvägarna vore bättre vintertid. De tre viktigaste kraven som de anställda har på arbetsgivaren när det gäller villkoren som cyklist är: tillgång till en säker och vindskyddad cykelparkering, tillgång till en cykelparkering nära entrén och belöning eller uppmuntran till dem som cyklar, se figur 7.6. Cykelparkering nära entrén Säker och vindskyddad cykelparkering Tillgång till dusch och omklädningsrum Cyklar som kan användas i tjänsten Företagssuventionerad cykel och cykelhjälm Policy som anger förtagets inställning till cykling i tjänsten Belöning eller uppmuntran till dem som cyklar 2 3 4 5 6 % Figur 7.6 De viktigaste kraven på arbetsgivaren 11

De viktigaste kraven på en cykel ansågs vara bra växlar, däck och bromsar, bra lyse och lås, se figur 7.7. Det ansågs också viktigt att cykeln är snygg och bekväm. Hjälm samt regn- och skoskydd hade låg prioritet. Bra växlar, däck och bromsar Bra belysning Bra stationärt lås + bygellås (eller liknande) Snygg och bekväm cykel Enkelt att trans portera väska/matkasse Bra regn- och skoskydd En bra och snygg hjälm 5 15 2 25 3 35 % Figur 7.7 De viktigaste kraven på cykeln och tillhörande utrustning 12

Cykelhjälmsanvändning I den första enkäten uppgav endast 7 % att de alltid använder hjälm, 16 % att de ibland gör det och 76 % att de aldrig använder hjälm. Det som skulle kunna få de svarande att börja använda cykelhjälm oftare visas i figur 7.8. Procentsatsen anger de som instämmer eller instämmer helt i påståendena. Att jag köper en ny hjälm Att jag får veta mer om skaderiskerna Att någon jag känner skulle skadas vid en cykelolycka Att jag kan bli ett föredöme för barn Att min arbetsgivare uppmanar/uppmuntrar mig att använda hjälm Att det blir vanligare att fler använder hjälm ute i trafiken Att det går att låsa fast hjälmen vid cykeln Att det blir lag på att använda hjälm Ingenting 2 3 4 5 6 7 % Figur 7.8 Anledningar till att börja använda cykelhjälm Det som främst skulle få personerna att börja använda hjälm är om det blev lag på hjälmanvändning. Viktigt ansågs också att vara ett föredöme för barn. Om andra använder hjälm kunde också vara en anledning till att börja använda cykelhjälm. 13

8. Redovisning av efterstudien 8.1 Svarsfrekvens 59 personer har besvarat den andra enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 61 %. 8.2 Tillgång till och nöjdhet med Hälsocykel 68 % eller 32 av 47 svarande uppger att de har tillgång till en Hälsocykel. Det är fler som har tillgång till en Hälsocykel som har svarat på den andra enkäten, 48 % av alla anställda har tillgång till en Hälsocykel. Det är i åldersgruppen 3-39 år som innehavet av Hälsocykel är som störst, se figur 8.1 4 35 3 25 % 2 15 5 <2år 2-29år 3-39år 4-49år 5-59år 6-69år Ålder Ej Hälsocykel Hälsocykel Figur 8.1 antal svar Innehav av Hälsocykel i olika åldersgrupper. Procent av 87,5 % av dessa 32 personer som har en Hälsocykel instämmer eller instämmer helt med påståendet att Hälsocykeln uppfyller de krav och förväntningar som de har på en bra cykel. 14

9 8 7 6 % 5 4 3 2 Ja Ibland Hälsocykel Egen, privat cykel Bil Busskort Gratis P-plats Tjänstebil Figur 8.2 Respondenternas tillgång till färdmedel och förmåner Bilinnehav är den faktor som starkast påverkar färdmedelsvalet. De som har tillgång till bil cyklar och går inte lika ofta som de som inte har tillgång till bil. En annan viktig påverkansfaktor är huruvida man har tillgång till gratis p-plats på arbetet eller inte. Att ta betalt för bilparkeringen är ett effektivt sätt att minska bilresandet till arbetsplatsen. 6 I den här studien uppger drygt 75 % att de alltid har tillgång till bil och nästan alla har tillgång till gratis parkering på arbetet, se figur 8.2 Trots detta är det mindre än hälften av arbetsresorna som görs med bil. 8.3 Resvanor och motiv till dessa Den aktuella veckan då den andra enkäten genomfördes (vecka 38, 13-19 september 24) reste de flesta av dem som svarat med cykel till och från arbetet. 47,5 % uppgav detta färdsätt och av dessa cyklade 34,5 % varje dag. Det näst vanligaste var att man åkte bil. 39 % av de svarande gjorde detta och 41,5 % av dessa gjorde det varje dag. Endast en person åkte bil som passagerare vilket visar att de allra flesta antagligen åker själva i bilarna. De som gjorde korta resor (kortare än 5 km) i tjänsten den aktuella veckan använde främst cykel eller bil som transportmedel. Som tidigare nämnts finns det en gräns på ca 5 km för vad människor anser vara acceptabelt cykelavstånd. Detta motsvarar ca 3 minuter om man cyklar i lugn takt ( km/h). Det har inte visat sig vara någon skillnad i avstånd mellan hem och arbetsplats mellan de med och utan Hälsocykel. 9 % av alla har mellan 5 och 3 minuters (< 5 km) cykelväg mellan hem och arbete. Det borde alltså gå att få fler att skaffa Hälsocykel eller att cykla till arbetet, med tanke på att cykelavstånden är bra. 6 Trafik för en Attraktiv Stad, Boverkat et al, 24 15

En fråga i efterenkäten till de som ofta eller ibland använder cykel handlade om varför man cyklar (korta resor, mindre än 5 km). De svarsalternativ där man svarat Instämmer eller Instämmer helt var främst de som var kopplade till hälsa och välbefinnande, se figur 8.3. Det man minst instämde med var de svarsalternativ som handlade om att man inte hade tillgång till annat färdmedel. Att man cyklar är alltså ett aktivt val och inte något andrahandsalternativ för att man inte har tillgång till bil eller kollektivtrafik. Figur 8.2 ovan visar också att man har tillgång till bil i ungefär lika stor utsträckning som man har tillgång till cykel. Anledningarna till varför man cyklar skiljer sig inte åt mellan före- och efter enkäterna. Det ger mig positiva upplevelser (frihet och natur) Jag inte har tillgång till kollektivtrafik Jag inte har tillgång till bil Det är smidigt och jag slipper passa tider Det är ett bekvämt sätt att färdas på Det är ett bra utnyttjande av min tid Det är ett snabbt sätt att färdas på Det är bra för min arbetsgivare och företagets image Det är bra för den yttre miljön Det är billigt/är bra för min privatekonomi Det ger mig ökat mentalt välbefinnande Det ger mig ökad kondition, styrka och hälsa 2 4 6 8 Instämmer + instämmer helt, % Figur 8.3 Anledningar till att cykla I figur 8.4 nedan visas hur viktig tillgången till cykel, utrustning och vägar anses vara och hur den nuvarande tillgången till dessa upplevs. Hur viktig tillgången är anges som 1= helt oviktigt till 5= mycket viktigt. Tillgången till anges som 1= mycket dålig till 5= mycket bra. Alla medtagna faktorer för hur viktig tillgången är får ett högt 16

medelvärde vilket visar att alla faktorer anses viktiga för de flesta. Det är inte särskilt stora skillnader mellan hur viktig tillgången är och den nuvarande tillgången. Det som skiljer mest mellan vad man vill ha och vad man anser att man inte har tillgång till är bra cykelparkering samt serviceställe på arbetsplatsen. Det finns alltså en del att göra på arbetsplatsen för att förbättra förutsättningarna för cykling. Bra cykelvägar till arbetsplatsen tycker man är viktigt men man inte har så god tillgång till. Särskilt under vintertid är det stor skillnad mellan hur man skulle vilja ha det och hur man har det. Som tidigare visats är det också många som slutar cykla under vinterhalvåret. En del av denna minskning skulle kunna förklaras med att man inte anser att cykelvägarna håller en bra standard under vintertid. De som i föreenkäten uppgett att de brukar cykla under vintern anser i samma enkät det viktigare med bra cykelvägar vintertid än de som inte cyklar på vintern, medelbetyg 4,6 jämfört med 3,6 för dem som inte cyklar på vintern. De som cyklar på vintern uppger även ett något bättre betyg för hur tillgången till cykelvägar vintertid är, 3,3 mot 2,9. En möjlig förklaring är att de som inte cyklar om vintern tror att cykelvägarna är sämre än vad de verkligen är eller så skiljer det på var man bor. Diagrammet nedan visar att en bra cykel är det som får bäst betyg. Tillgången till en bra cykel får högre medelvärde än hur viktig tillgången är, vilket visar att medarbetarna anser att de har mycket god tillgång till en bra cykel. Bra omklädnings- och duschmöjligheter på arbetsplatsen Bra cykelparkering vid arbetsplatsen Bra cykelvägar vintertid till arbetsplatsen Bra cykelvägar sommartid till arbetsplatsen Bra klädsel för olika vädersituationer Bra cykelutrustning som är anpassad till dina behov och krav Serviceställe med tryckluft och verktyg på arbetsplatsen Bra och ändamålsenlig cykel som fungerar året om 1 2 3 4 5 medelvärde Hur viktig är tillgången till Hur är din nuvarande tillgång till Figur 8.4 Förutsättningar för cykling vid arbetsresor och tjänsteresor. Hur viktig tillgången är samt den nuvarande tillgången, medelbetyg 17

I en fråga i efter- enkäten skulle medarbetarna svara på vad som kulle få dem att cykla oftare till arbetet under sommarhalvåret. Frågan var uppdelad i alternativ mellan Instämmer inte alls till Instämmer helt på en femgradig skala. Nedan redovisas procentsatser för Instämmer + Instämmer helt för dem som uppgivit att de kan tänka sig att cykla oftare till arbetet. Tabell 8.1 Vad som skulle få medarbetarna att cykla oftare under sommarhalvåret av dem som kan tänka sig att cykla oftare Jag skulle cykla oftare till arbetet Procent som instämmer + instämmer om helt det ger mig den fysiska rörelse jag behöver utan att jag behöver avsätta ytterligare tid för motion 6 % jag visste att det gav mig bättre hälsa 53 % jag visste att jag sparade 3-5 kr per månad jämfört med att åka bil eller buss om det fanns bättre cykelvägar till arbetet 5 % 4 % någon servade min cykel varje år 23 % jag hade tillgång till en bra cykel 22 % Det som ansågs viktigast var faktorer som kan knytas till motion samt bättre information om hälsa och även ekonomi. Infrastrukturella åtgärder som bättre cykelvägar tyckte 4 % var viktigt för om de skulle börja cykla mer. Mjukare faktorer som information verkar anses ha större betydelse för människor än faktiska förbättringar av cykelnätet. För att få så stor effekt som möjligt av infrastruktursatsningar bör dessa kombineras med information om åtgärder och positiva effekter av cykling. Anledningen till att tillgång till en bra cykel och service av cykel inte ansågs som en anledning till att cykla oftare hör samman med svaren i ovanstående diagram där det visade sig att man anser tillgång till cykel vara viktig men att de allra flesta också redan har tillgång till en bra cykel, varför ökad tillgång inte ger ett ökat cyklande. Anledningen till att man inte cyklar till jobbet skiljer sig inte särskilt mycket mellan dem som innehar och de som inte innehar Hälsocykel. I tabell 8.2 nedan visas hur väl man instämmer med påståenden om varför man väljer att inte cykla, på en skala från 1=Instämmer inte alls till 5=Instämmer helt. I tabellen visas medelvärdet för de med och de utan Hälsocykel. Komforten i en bil är en viktigare anledning för personerna utan Hälsocykel än för dem med en Hälsocykel. För de som har en 18

Hälsocykel är den starkaste anledningen till att inte cykla till arbetet att de ska utföra andra ärenden. För dessa är bilen i vissa fall ett bättre val och vid dessa tillfällen väljer man bilen istället för cykeln till arbetet. Dessa väljer bilen av en anledning medan andra väljer bilen mer rutinmässigt. Det är låga medelvärden i tabellen nedan vilket betyder att man inte instämmer med påståendena i särskilt hög utsträckning. Detta kan antingen ha att göra med fel svarsalternativ i enkäten eller helt enkelt att man inte har något egentligt skäl till varför man inte cyklar. Att man inte har någon (bra) cykel, inte kan cykla eller hittar med cykel anser man inte alls vara någon anledning till varför man inte cyklar. Det har även tidigare visat sig att de allra flesta redan har tillgång till en bra cykel. Tabell 8.2 Anledningar till att inte cykla, medelvärde av Instämmer inte alls=1 till Instämmer helt=5 Jag väljer att inte cykla därför att Medelvärde Innehar Hälsocykel Medelvärde Innehar ej Hälsocykel jag aldrig har övervägt cykeln som ett alternativ jag ska göra flera ärenden (t ex handla) och tar därför bilen jag ska göra flera ärenden (t ex handla) och tar därför bussen jag föredrar att åka/köra bil för att den erbjuder den bästa komforten 1,5 2,5 3,4 2,2 1,3 1,5 2,3 3 jag har för långt till arbetet 2,2 2,6 det tar för lång tid att cykla 2,4 2,3 jag inte har någon cykel 1,3 1 min cykel inte fungerar/fungerar dåligt 1,2 1 jag kan inte cykla/har svårt att cykla 1,1 1 jag inte hittar så bra med cykel 1 1,2 Bland övriga anledningar att inte cykla till arbetet skiljde det sig inte mycket mellan grupperna. Den viktigaste anledningen av alla för att inte cykla till jobbet var dåligt väglag och väder under vinterhalvåret, se tabell 8.3. Ungefär hälften av alla som cyklar på sommaren slutar också med det under vinterhalvåret. 19

Tabell 8.3 Fler anledningar till att inte cykla, medelvärde av Instämmer inte alls=1 till Instämmer helt=5 Jag väljer att inte cykla därför att Medelvärde Medelvärde Innehar Innehar ej Hälsocykel Hälsocykel jag vill inte riskera att få min cykel stulen/förstörd 1,6 1,9 jag vill inte bli svettig 1,6 1,5 det är jobbigt med motvind och uppförsbackar 1,6 1,6 det regnar/finns risk för regn 2,1 2 det känns farligt/riskfyllt att cykla 1,8 2,1 det under vinterhalvåret är dåligt väglag (halka, snö) 3,8 3,7 det under vinterhalvåret är kallt och blåsigt 3,2 3,5 Det finns ett tydligt motstånd mot att använda cykel vintertid, se figur 8.5. Det är en större andel som kan tänka sig att cykla mer under sommarhalvåret än de gör idag, än som kan tänka sig att cykla mer under vinterhalvåret än de redan gör. Cykeln är ett väldigt väderkänsligt färdmedel och vädret är också det i många fall viktigaste skälet till varför man väljer att inte cykla. I andra studier 7 har det visat sig att det som ses som det största hindret för cykling, skiljer sig mellan de som brukar cykla och de som inte brukar cykla. De som brukar cykla ser brister i infrastrukturen som det största hindret för att cykla. De som inte brukar cykla ser hinder för att cykla mer utifrån personliga värderingar, såsom att det är för jobbigt, svettigt eller för dåligt väder. Det går inte att se några sådana tendenser i det här materialet, utifrån vilka som har Hälsocykel eller inte. Den typ av resor som man främst kan tänka sig att öka på såväl sommaren som vintern är fritidsresor, friluftsliv, rekreation och besöka vänner, se figur 8.5. De som i tabell 8.2 ovan har angett att de inte cyklar eftersom de aldrig har övervägt cykeln som ett alternativ svarar i mindre utsträckning att de kan tänka sig att oftare använda cykeln, under såväl sommaren som vintern. 7 Trafik för en Attraktiv Stad, Boverket et al, 24 2

Vid resor till/från arbetet Vid korta resor i tjänsten Vid inköp i närbutik Vid besök till City för handel/nöje Ja absolut, sommar Ja kanske, sommar Ja absolut, vinter Ja kanske, vinter Vid rekreation, friluftsliv och motion Vid övriga fritidsaktiviteter eller besöka vänner 2 4 6 8 % Figur 8.5 Andel som kan tänka sig att öka sina cykelresor sommar respektive vintertid 8.4 Trafiksäkerhet och hjälmanvändning Endast en person av de 59 personer som svarade har varit med om en cykelolycka de senaste tre månaderna. Personen i fråga blev inte skadad. Figur 8.6 nedan visar att 4 % av de svarande använder hjälm ibland eller alltid. 7 6 5 4 % 3 2 Figur 8.6 Ja, alltid Ja, ibland Nej Användning av cykelhjälm 21

8.5 Företaget HälsoCykeln Sverige AB och deras information 4 % av de svarande har deltagit en eller flera gånger på HälsoCykelns informationsträffar, se figur 8.7 7 6 5 4 % 3 2 Figur 8.7 Fler än en gång En gång Ingen gång Procent som deltagit i Hälsocykelns informationsträffar Om man ser till den grupp som senare skaffade sig en Hälsocykel var det 61 % som deltog minst en gång vid HälsoCykelns informationstillfällen. För gruppen utan Hälsocykel var det bara 13 % som deltog minst en gång. Av de som svarade ansåg över hälften att informationen om rörelse och hälsa var viktig eller mycket viktig för dem personligen, se figur 8.8 5 45 4 35 3 % 25 2 15 5 Figur 8.8 Helt oviktig Varken eller Viktig Mycket viktig Hur viktig var informationen om hälsa och rörelse från HälsoCykeln Det var främst de som skaffade sig en Hälsocykel som tyckte att informationen var viktig. Även i den äldre åldersgruppen (> 5 år) ansåg man att informationen var viktigare än i de yngre åldersgrupperna. De som rör på sig regelbundet (> 3 ggr/vecka) visade ett något större intresse för informationen på mötena. 22

8.6 Hälsa och rörelse Det allmänna hälsotillståndet upplevs av en majoritet av de svarande som ganska bra eller mycket bra, se figur 8.9. Endast 2 personer hade uppgett att hälsotillståndet var ganska dåligt och ingen hade uppgett att det var mycket dåligt. Det finns dock utrymmer för förbättringar eftersom drygt 25 % ansåg att deras hälsotillstånd var ganska dåligt eller varken bra eller dåligt. 6 5 4 % 3 2 Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Mycket bra Figur 8.9 Hur det allmänna hälsotillståndet upplevs av de svarande Den allmänna konditionen/orken var det sämre ställt med än hälsan. Endast 44 % ansåg att den var bra eller mycket bra, jämfört med 72 % för den allmänna hälsan. Även här finns alltså en stor förbättringspotential, se figur 8. 6 5 4 % 3 2 Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Mycket bra Figur 8. svarande Hur den allmänna konditionen/orken upplevs av de Regelbunden rörelse brukar det kallas om man på något sätt rör på sig minst 3 minuter per dag, minst tre dagar i veckan. Så många som 73 % av de anställda ägnar sig åt regelbunden rörelse under sommarhalvåret. 23

Hela 78 % av de svarande uppgav att de kan tänka sig att öka sin fysiska aktivitet, se figur 8.11. 19 % av de svarande uppger att de inte kan tänka sig att öka sin fysiska aktivitet. Det är en ganska stor andel som troligtvis är svåra att påverka. Dessa personer är fysiskt aktiva i lika stor utsträckning som de som svarat Ja, absolut eller Ja, kanske på frågan om de kan tänka sig att öka sin fysiska aktivitet. Det är alltså inte så att det är människor som redan är väldigt fysiskt aktiva som inte vill öka sin fysiska aktivitet. 5 45 4 35 3 % 25 2 15 5 Figur 8.11 Ja, absolut Ja, kanske Nej Vet ej Inställning till att öka den egna fysiska aktiviteten 6 % av de anställda upplevde värk i rygg, axlar och nacke ett par gånger i månaden eller oftare. För så många som 9 % förekom dessa besvär 5-7 dagar i veckan. Huvudvärk hade 5 % av de anställda ett par gånger i månaden eller oftare, se figur 8.12. Alla anställda kände sig någon gång trötta när de kom hem från arbetet och över hälften kände sig trötta på arbetet ett par gånger i månaden eller oftare. 6 % upplevde några gånger i månaden negativ stress på arbetet och drygt 3 % upplevde negativ stress på fritiden. 9 8 7 6 % 5 4 3 2 Mer sällan Ett par ggr/månad 1-2 dgr/v 3-4 dgr/v 5-7 dgr/v huvudvärk värk i rygg, axlar & nacke andra kroppsliga besvär negativ stress på arbetet negativ stress på fritiden dig trött (sömning) på arbetet dig trött när du kommer hem från arbetet Figur 8.12 Hur ofta respondenterna upplever värk och stress 45 % av de svarande hade varit hemma från arbetet på grund av sjukdom under de senaste tre månaderna, se figur 8.13. Det var relativt korta perioder dock, knappt % hade varit hemma mer än fem dagar. 24

Genomsnittligt antal sjukdagar per person under tremånadersperioden var 2,3. Eftersom frågan bara gäller de senaste tre månaderna vilka dessutom sammanföll med sommar och semester är detta kanske inte representativt för året som helhet. 6 5 4 % 3 2 Figur 8.13 Inga dagar 1-3 dagar 4-5 dagar > 5 dagar Antalet sjukdagar de senaste tre månaderna Inget samband har kunnat visas mellan regelbunden rörelse och antal sjukdagar. Antagligen är materialet för litet för att några slutsatser skall kunna dras. Enligt rekommendationer från Folkhälsoinstitutet bör alla människor vara fysiskt aktiva sammanlagt minst 3 minuter per dag. Intensiteten bör minst vara av typen rask promenad. Det finns enorma hälsovinster att göra genom att fysiskt aktivera sig. Risken att dö i hjärtoch kärlsjukdomar är hälften så stor för fysiskt aktiva. Fysisk aktivitet minskar risken för högt blodtryck och åldersdiabetes. Det är även större risk för benskörhet, fetma och psykisk ohälsa för fysiskt inaktiva individer. 8 8 Folkhälsoinstitutet, Nationella rekommendationer för fysisk aktivitet http://www.fhi.se/templates/page 871.aspx, 25-1-, 25

9. Jämförande analys, föreefter 9.1 Svarsfrekvens 39 personer har svarat på både föreenkäten och efterenkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 41 %. Av dessa har 23 personer (59 %) tillgång till en Hälsocykel och personer (26 %) har det inte. Övriga sex personer har inte svarat på den frågan. 9.2 Färdmedelsval Figur 9.1 och 9.2 visar hur de som har respektive inte har Hälsocykel vanligtvis har brukat ta sig till sin arbetsplats, d v s färdmedel innan projektet med Hälsocykel drog igång. Av de med Hälsocykel uppgav drygt 55 % att de vanligtvis cyklar till arbetet. 3 % av de som skaffat en Hälsocykel var bilister under sommaren vid föremätningen. De utan Hälsocykel väljer att åka bil i större utsträckning. 6 5 4 % 3 2 Hälsocykel Ej Hälsocykel Figur 9.1 Går Cyklar Buss Tåg Bil Val av färdmedel till arbetsplats, sommar, före kampanj, med och utan Hälsocykel. Procent av antal svar 26

Under vinterhalvåret är skillnaderna i färdmedelsval inte så stora mellan de med respektive utan Hälsocykel. Bilen dominerar och många av de som cyklar på sommaren övergår till att åka buss eller bil. 6 5 4 % 3 Hälsocykel Ej Hälsocykel 2 Går Cyklar Buss Tåg Bil Figur 9.2 Val av färdmedel till arbetsplats, vinter, före kampanj, med och utan Hälsocykel. Procent av antal svar I den första mätveckan 26 april-2 maj innan projektet startade cyklade de 22 personer som senare skaffade en Hälsocykel och som besvarat båda enkäterna, till arbetet totalt 4 % av dagarna den veckan. Under den andra mätveckan 13-19 september cyklade samma personer till arbetet totalt 54 % av dagarna. I Västerås som har ungefär samma klimat som Eskilstuna är cykeltrafiken i genomsnitt 15 % högre, under vecka 18 (den första mätveckan) som under vecka 38 (den andra mätveckan) 9. Om antalet cykeldagar räknas upp i motsvarande grad för vecka 38, blir andelen cykeldagar 58 % av totala antalet resdagar vecka 38. Dessa 22 personer med Hälsocykel cyklade alltså 45 % fler dagar efter projektet än före. Det som har ersatts av cykeln är alla färdmedel, gång, kollektivtrafik och cykel. Tabell 9.1 nedan visar hur andelen resdagar med olika färdmedel har förändrats. Dagarna då man cyklar till arbetet har ökat kraftigt, och andelen resor med bil eller till fots har sjunkit betydligt. Tabell 9.1 Andel resdagar med olika färdmedel Resdagar Före Efter Cykelresor 4,2 % 57,7 % Bilresor 43,2 % 36,4 % Gång,3 % 3, % Buss/tåg 6,2 % 3, % Miljöeffekter av förändrat färdmedelsval Miljöskäl är en viktig anledning för människor att välja cykeln som färdmedel. Det finns stora miljövinster att göra på dessa oftast korta resor mellan hem och arbetsplats. Cykelresorna till och från arbetet för 9 det finns bara dåliga kläder, Svenska kommunförbundet, 1998 27

personerna med Hälsocykel har ökat med ca 45 % under projektet. Det är såväl bilister som resande med kollektivtrafik och gående som har börjat cykla mer. Medelreshastigheten för cykel är ca 16 km/h i tätort. Med kunskap om respondenternas avstånd i tid till arbetet samt avståndet med bil till arbetet kan antalet cykelkilometer och bilkilometer beräknas. Beräkningarna bygger på antal dagar man angett att man använt ett visst färdmedel samt på att man använder samma färdmedel både fram och tillbaka till arbetet. Som synes i tabell 9.2 har antalet cykelkilometer ökat med 9 km och antalet bilkilometer minskat med 23 km, för personerna med Hälsocykel. Detta visar ytterligare att det inte enbart är bilister som har valt att ställa bilen då de har skaffat sig en Hälsocykel, utan att det kanske främst är gående och de som åker kollektivt som ändrar sina resvanor. Det är troligtvis även så att det främst de korta bilresorna som har ersatts av cykel. Tabell 9.2 Andel fordonskilometer med bil respektive cykel Fordonskm Före Efter Cykelkm + bilkm 28 km/vecka 95 km/vecka Cykelkm Bilkm 34,4 % 354 km/vecka 65,6 % 674 km/vecka 4,5 % 444 km/vecka 59,5 % 651 km En ganska liten minskning av bilresandet kan ge goda effekter för miljön, eftersom det är de korta resorna som är de mest miljöfarliga. 23 bilkilometer mindre per vecka innebär 6 kg mindre CO 2 i veckan och 312 kg mindre per år. 9.3 Hälsa och rörelse I figur 9.3 nedan visar hur det upplevda hälsotillståndet för de med Hälsocykel förändrats under testperioden. Andelen som uppger att hälsotillståndet är mycket bra eller ganska bra har minskat något. Om man studerar individer så uppger åtta av 22 att deras allmänna hälsotillstånd är sämre än vad de uppgav i den första enkäten. Endast tre personer uppgav ett bättre hälsotillstånd och för resterande del var det ingen skillnad. 28

7 6 5 4 % 3 2 Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Mycket bra Före med Hälsocykel Efter med Hälsocykel Figur 9.3 Upplevt hälsotillstånd för innehavare av Hälsocykel, före och efter Hur man upplever konditionen och orken har också förändrats något under testperioden men det går inte att utläsa något tydligt. Av de som har Hälsocykel har andelen som har svarat att de har mycket bra kondition/ork gått från till knappt %, se figur 9.4. Å andra sidan har de som uppgett att de har Ganska bra kondition/ork minskat i efterstudien. På individnivå är det sex personer som uppger bättre kondition/ork i efterenkäten än i föreenkäten och fyra som uppger sämre. För resterande elva personer är det ingen skillnad. 6 5 4 % 3 2 Före med Hälsocykel Efter med Hälsocykel Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Mycket bra Figur 9.4 Upplevd kondition/ork för innehavare av Hälsocykel, före och efter Medelvärdet för hälsotillståndet var, på en skala från 1=Mycket dåligt till 5=Mycket bra, i förestudien 4, och i efterstudien 3,8. För de som inte har tillgång till Hälsocykel var medelvärdet för hälsotillstånden detsamma som för de med Hälsocykel, alltså 4, före och 3,8 efter, se tabell 9.3. Två av dessa tio uppgav bättre hälsa men i övrigt var det ingen förändring. Medelvärdet för den upplevda konditionen/orken för gruppen med 29

Hälsocykel förbättrades något i efterstudien, från 3,4 till 3,5, där 1=Mycket dåligt och 5=Mycket bra, se tabell 8.1. För gruppen utan Hälsocykel blev medelvärdet för konditionen sämre under kampanjperioden, med en minskning från 3,5 till 3,2. Det är inte någon skillnad i upplevd hälsa och ork från början för dem som väljer eller inte väljer att tacka ja till erbjudandet om en Hälsocykel. De båda grupperna uppger samma hälsa och konditionen/orken för de utan Hälsocykel är 3,4 mot 3,5 för de med Hälsocykel. Tabell 9.3 Förändring av hälsa och kondition/ork under försöksperioden. Angivet på en skala från 1=Mycket dåligt till 5=Mycket bra Hälsa före Hälsa efter Kondition/ork före Hälsocykel 4, 3,8 3,4 3,5 Ej Hälsocykel 4, 3,8 3,5 3,2 Kondition/ork efter Det är ingen förändring i regelbunden rörelse (mer än 3 minuter per dag, minst tre dagar i veckan) mellan de med och de utan Hälsocykel. I efterenkäten är det en större andel som rör sig regelbundet än i föreenkäten för båda grupperna, men det finns i båda grupperna individer som uppger att de rör sig mindre i efterenkäten. Värt att notera är att de som skaffar sig en Hälsocykel är de som redan innan rör sig regelbundet i hög utsträckning. Figur 9.5 nedan visar hur stor andel av de med respektive utan Hälsocykel som kan tänka sig att öka sin fysiska aktivitet. Det är fler med Hälsocykel som har svarat Ja, absolut än de utan. Variationerna är dock stora även för de utan Hälsocykel, vilket beror på att materialet är så litet. Inga slutsatser kan dras om huruvida det är personer som kan tänka sig att öka sin fysiska aktivitet som skaffar sig en Hälsocykel. 8 7 6 5 % 4 3 2 Med Hälsocykel, före Med Hälsocykel, efter Utan Hälsocykel, före Utan Hälsocykel, efter Ja, absolut Ja, kanske Nej Vet ej Figur 9.5 Andel av svarande som kan tänka sig att öka sin fysiska aktivitet 3

9.4 Hjälmanvändning Varje år skadas uppskattningsvis 2 cyklister och 48 av dessa blir inlagda på sjukhus. Risken att skadas är 5 ggr högre som cyklist än som bilist. Det är alltså oerhört viktigt att ett ökat cyklande även följs av ett ökat säkerhetstänkande. Cykelhjälm har en mycket stor betydelse för skaderisken. Risken att skadas minskar med minst 6 % om man använder cykelhjälm. 4 % av de svarande använder hjälm ibland eller alltid. Detta är en stor skillnad mot den tidigare enkäten där knappt 25 % uppgav att de använde hjälm ibland eller alltid. 12 personer har svarat att de oftare använder cykelhjälm idag än för ett år sedan och lika många har angett att de inte använder cykelhjälm oftare. Av dem som svarat att de använder hjälm oftare har alla tillgång till en Hälsocykel. 37 % av personerna med Hälsocykel använder alltid cykelhjälm men ingen av personerna utan Hälsocykel. Det verkar som om de som skaffat sig en Hälsocykel har förändrat sin cykelhjälmsanvändning till att oftare använda cykelhjälm medan de som inte skaffat någon Hälsocykel inte har förändrat sin cykelhjälmsanvändning. Anledningen till att man har börjat använda cykelhjälm oftare visas i tabell 9.4. Anledningen till att man har börjat använda cykelhjälm oftare har mycket med projektet med Hälsocykeln att göra att det ingick hjälm i paketet med Hälsocykeln och att man har fått prova ut en hjälmmodell som passar. Tabell 9.4 Vad har fått dig att börja använda cykelhjälm oftare idag än för ett år sedan Anledning Procent som instämmer + instämmer helt Att jag har fått prova ut vilken hjälmmodell som passar mig 82 % Att en cykelhjälm ingick i företagets paket med Hälsocykeln Att det blivit en vana för mig att använda hjälm, det känns mer naturligt nu 8 % 73 % Att jag vill vara ett föredöme för barn 62,5 % Att min arbetsgivare har uppmanat/uppmuntrat mig att 5 % använda cykelhjälm Att det har blivit vanligare att cyklister använder hjälm 38 % ute i trafiken Att jag har fått bättre information om skaderiskerna 27,5 % Att jag själv eller någon jag känner har råkat ut för en cykelolycka. 25 % Vägverket http://www.vv.se/templates/pressrelease 798.aspx,25-1- 31

32