Arbetsmarknads- och socialförvaltningens MÅNADSUPPFÖLJNING SEPTEMBER 2012 Med fokus på Familjeavdelningen KARLSTAD.SE
p å k vä l l e n ä r luften kylig och rutorna på växthuset har immat igen när jag tar kvällsturen för att skörda tomaterna. Ingen frost ännu, men det dröjer nog inte. Det är nu jag tar fram min vassaste spade. Alla växter som inte tål frost skall grävas upp, sen skall de träd och perenner jag förvärvade i slutet av sommaren ner i jorden. Skulle någon glömmas kvar i sin kruka ovan jord har den inte en chans att klara vintern. Så om jag vill ha alla växter kvar så är det bara att att gräva på. Humlorna är allt trötta och verkar mest sitta i blommorna och vila sig. Snart är det bara deras drottning kvar, som inkurad i något gammalt sorkbo, sover sig igenom vintern för att starta ny koloni nästa sommar. September är vacker, men lite vemodig tycker jag. September på förvaltningen har präglats av fart och fläkt. Det är mycket som skall genomföras av både stort och smått. Förvaltningsuppdragen börjar anta allt fastare former och kommer att presenteras för nämnden i september. Arbetsgrupperna har gjort ett mycket bra arbete och vi kommer att ha ett bra underlag för beslut. Det bästa med uppdragen är att samtliga har tillkommit genom samtal och diskussioner ute på enheterna. Då vet jag att det är frågor som många tycker är angelägna att utveckla. Jag ser fram emot att kunna sjösätta de flesta förslagen redan nu i höst. Cannabiskonferensen som vi arrangerade blev en stor framgång. Den var fullbokad redan vid midsommar. Salen på KCCC var fullsatt till sista stolen. Åhörarna fick lära sig mycket och det är bra. Mycket kunskap och goda argument är bra att ha med sig i arbetet med att minska och förebygga bruket av droger. Uppstartskonferensen för Bostad Först var lika välbesökt. Den här gången fyllde vi hörsalen på museét. Marcus Knutagård från Lund, som var vår huvudtalare, gjorde ett starkt intryck. Med stor värme och stort eftertryck befäste han vår övertygelse om att ha någonstans att bo, det är det allra viktigaste för att kunna vända en utsatt livssituation till det vi brukar kalla för ett vanligt liv. Publiken var en bra blandning för den CHEFEN HAR ORDET samverkan som måste till för att lyckas; fastighetsägare, frivilligorganisationer, kyrkan, sjukvården, socialtjänsten och brukare med egen erfarenhet av att leva i en utsatt och osäker tillvaro. För vår del på förvaltningen så har nämnden på sitt augustisammanträde godkänt det förslag till verksamhet som projektledarna tagit fram, så nu är det bara att dra igång. På återhörande i oktober. Monica Persson, socialdirektör. 1 Invånare Mars 2012 Totalt: 86 409 Kommunfakta Augusti -10 Augusti -11 Juli-12 Augusti-12 Arbetslösa 2415 2156 2135 2146 Program 1694 1700 1791 1767 med aktivitetsstöd
EKONOMI 2 Enligt beslut i KS får nämnden föra över och använda 8 600 tkr av årets extra anslag för jobbpaket för insatser under 2013.
PERSONAL I förvaltningen pågår för närvarande flera olika processer som berör alla medarbetare. De olika processerna ska vara klara innan årsskiftet. LÖNEÖVERSYN Har pågått sedan tidig vår 2012 beroende på att avtal ej varit färdiga samtidigt. Akademikeralliansen och Vårdförbundet var klara med löneöversynen innan sommaren och för SSR, Vision, Ledarna och Kommunal pågår löneöversynen som bäst för närvarande. Ny lön ska utbetalas med oktoberlönen retroaktivt från april. SMARTA KORT Tjänstelegitimation, e-legitimation, inloggning i datorn m.m är på gång under hösten och ska vara klart innan årsskiftet. Införandet av Smarta kort gäller hela kommunen. TITULATUR Förvaltningen har påbörjat en översyn av titulaturen i förvaltningen. Syftet med det är att ensa benämningarna på de arbetsuppgifter som utförs. Att samma benämningar används för samma typ av arbetsuppgifter, t ex att verksamhetsutvecklare heter verksamhetsutvecklare när man arbetar med verksamhetsutveckling och inte benämns med någon annan titel. Samverkan med de fackliga organisationerna kommer att ske när arbetsgivaren har ett förslag att samverka kring. ARBETSVÄRDERING Centralt i kommunen pågår en värdering av ett antal yrkesgrupper, ca 40, där förvaltningen ska bidra med arbetsbeskrivningar på fem yrkesgrupper som sedan ska värderas utifrån en metod som kallas Lönelots, (Diskrimineringsombudsmannens metod). De fem yrkesgrupperna som ska värderas från förvaltningen är enhetschef, socialsekreterare, boendestödjare, arbetskonsulent och behandlingsassistent. Arbetsvärderingen ingår som en del i att skapa en ny lönepolicy i Karlstads kommun. Syftet är att kunna jämföra olika yrkesgrupper med varandra. Lika lön för lika arbete. Maths Bergendahl, personalchef. FOKUS PÅ FAMILJEAVDELNINGEN Avdelningen informerar om vissa utbildningar inom KLURA som Familjeavdelningen tagit del av och några medarbetares erfarenheter av dessa utbildningar. Syftet med KLURA är bland annat att öka personalens kompetens för att kunna utveckla socialtjänsternas verksamheter, att förebygga ohälsa bland personalen samt att stärka personalens resurser och konkurrenskraft. Projektet pågår under tiden 2011-03-01 till 2012-10-31. Målgruppen för KLURA är personal på Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstads kommun och delar av IFO/Omvårdnadsförvaltningen i Kristinehamns kommun. Familjeavdelningen har valt att redovisa erfarenheter av utbildningarna i: att bedöma föräldraförmåga, motiverande samtal, interkultur samt att handleda familjehem. ATT BEDÖMA FÖRÄLDRAFÖRMÅGA Utbildningen riktar sig till socialtjänstens socialsekreterare som utreder barn och unga och som bland annat har till uppgift att bedöma och ta ställning till om barns behov blir tillräckligt tillgodosedda i familjen. Målet är att öka förmågan att bedöma föräldraförmågan. Utbildare är Kari Killén, som är forskare vid NOVA, Norsk Institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring. Hon är välkänd som föreläsare och författare till ett flertal banbrytande böcker i ämnet familjeomsorg. Sandra Braunerhielm, Anna Aronsson, Pernilla Olin och Magnus Albinsson representerar utredningsenheten, där i stort sett alla har deltagit i de två utbildningsdagarna. De reflekterar över innehållet i utbildningen. De ser tillbaka på dagarna som mycket inspirerande. Upplägget har varit bra och bara att få lyssna till Kari Killén, som för många är en legend i sammanhanget, är en upplevelse. De imponeras av att hon fortfarande, vid 78 års ålder, är så dynamisk och att hon brinner för sin forskning. I föreläsningarna har Kari Killén berättat om sin forskning i samspelsprocesser och anknytningsmönster. Hon använder sig i sitt arbete bland annat av manualer och skattningsverktyg. 3
4 Fr v: Pernilla Olin, Anna Aronsson, Magnus Albinsson och Sandra Braunerhielm. Barn och föräldrar observeras ingående och alla situationer filmas och tolkas. Hon hävdar att det är viktigt i barnavårdsutredningar att bilda sig en uppfattning om hur föräldrars anknytning ser ut och menar att det är möjligt genom att använda ett flertal vetenskapligt förankrade instrument i det praktiska arbetet. Utbildningsdagarna har följts upp med ett speciellt handledningstillfälle. Sandra, Anna, Pernilla och Magnus konstaterar att handledningen inte följde upp utbildningen på det sätt de förväntat sig. Ett antal frågeställningar lyftes upp runt metoderna och runt Killéns forskning. Deras reaktioner av handledningen är blandade; från att inspirationen falnade till att det i det stora hela kanske är bra att ifrågasätta, att inta en kritisk hållning. De är dock överens om att både utbildningen och handledningen väckt nya tankar och nya frågeställningar. Den har också gjort att man är lite mer försiktig i hur man använder och tolkar olika begrepp, utifrån en medvetenhet om områdets komplexitet. I utredningsarbetet kompliceras processen ytterligare då utredningen ska utgöra ett underlag för beslut i Förvaltningsrätten och skrivningen måste anpassas därefter. För att försöka omsätta en del av grundtankarna i utbildningen till det praktiska arbetet, har ett team inom utredningsenheten valt en handledare i höst som förhoppningsvis kan leda dem vidare i den processen. MI, MOTIVERANDE SAMTAL (MOTIVATIONAL INTERVIEWING) Ett viktigt förhållningssätt i socialtjänsten är att arbeta för att klienten själv ska ta ansvar för sitt liv och sina beslut. Syftet med MI är att hjälpa människor till förändring på hennes egna villkor genom att utveckla sättet att samtala. Målet med utbildningen är att berörd personal ska lära sig metoden för Motiverande Samtal samt hur metoden kan implementeras i det dagliga arbetet. Metoden användes ursprungligen vid samtal kring riskbruk, missbruk och beroende men har visat sig ha effekt även vid andra livsstilsrelaterade problem. Grundkursen i MI består av tre heldagar, två på varandra följande dagar, en uppföljningsdag något senare samt möjlighet till en repetitionsdag ytterligare en tid därefter. Utbildare är Ann-Sofie Nordenberg, metodutvecklare på Vuxenenheten. Ett fyrtiotal medarbetare på Familjeavdelningen har hittills gått grundutbildningen i MI. Sabine Kihlstedt och Kristina Ricknell på Familjehuset samt Annelie Larsson på Stödcentrum berättar om vad de tycker att utbildningen gett dem.
5 Alla tre är överens om att träningsgrupper är en förutsättning för att upprätthålla kunskapen. För att kunna tillämpa förhållningssättet/metoden måste man hela tiden öva sig. Öva måste man också göra för att införliva metoden i sitt eget sätt att vara, man måste bli bekväm i frågeställningarna. Kristina Ricknell och Sabine Kihlstedt. Deras erfarenhet är att utbildningen har haft ett tydligt pedagogiskt upplägg. Inledningsvis har de tagit del av grunderna och tankarna med MI, sett filmsekvenser samt övat praktiskt, indelade i grupper. Mellan dag två och tre har de som hemuppgift fått spela in ett klientsamtal. Samtalet har sedan skrivits ut och lämnats till Ann-Sofie Nordenberg, som gett återkoppling på samtalet. INTERKULTUR I SOCIALT ARBETE Utbildningen riktar sig till alla inom socialtjänsten och är en seminarieserie som enligt inbjudan fokuserar på interkulturella aspekter inom socialt arbete. Utbildningen beskrivs som att den behandlar möten mellan personal inom socialtjänsten och brukare/klient/ deltagare med annan kulturell bakgrund. Kursens syfte är att öka kunskapen inom området interkulturella möten i socialt arbete Utbildningen anordnas av Karlstads Universitet och kan ge 7.5 högskolepoäng. Den leds av olika föreläsare från Karlstads universitet. Gunilla Gröndahl-Ohlsson, Lennart Nyström och Peter Johansson på Familjehuset valde att delta i hela seminarieserien och att examineras genom en skriftlig hemtentamen. De ser MI som både ett förhållningssätt och en metod som är användbar oavsett var i förändringsprocessen klienten befinner sig i. När klienten har bestämt sig för och är motiverad till en förändring, uppstår ändå ibland tvivel och ambivalens. MI är då fortfarande användbar, som stöd i processen. De har deltagit i sammanlagt 8 heldagsseminarier. På förmiddagarna har det varit olika föreläsningar och på eftermiddagarna gruppdiskussioner utifrån förmiddagens tema. Grupperna har varit tvärgrupper med deltagare från hela förvaltningen. Speciellt positivt är att medarbetare med ursprung från andra kulturer har deltagit och bidragit med sina erfarenheter. Sabine och Kristina ingår i en grupp på sex personer som efter grundutbildningen träffar Magdalena Persson, metodstödjare, en gång i månaden. Vid varje tillfälle går man igenom ett inspelat samtal och gruppen lyfter fram och bekräftar det positiva i samtalen. Annelie ingår ännu inte i någon träningsgrupp men hoppas att hon ska få den möjligheten inom kort. Kurslitteraturen tycker de är mycket bra, den har varit kopplad till yrkesrollen och har gett nya insikter i flykting- och invandrarfrågor. Kopplingen till tentamen tycker de också är bra, den ställer krav på fördjupning i ämnet och frågeställningarna har varit bra och meningsfulla. Litteraturen kan nu användas som uppslagsböcker i kulturella frågor. Lennart Nyström och Peter Johansson. Gunilla Gröndahl-Ohlsson.
Utbildningen i övrigt anser de inte motsvarat förväntningarna. Innehållet upplevs som spretigt, från en mycket övergripande global nivå, till en konkret vardaglig detaljnivå som ändå inte varit relevant. Innehållet upplevs inte vara kopplat till deras yrkesroll eller till kulturella aspekter inom just socialt arbete. Gunilla, Lennart och Peter är överens om att de i alla fall fått en påminnelse om värdet av att reflektera över egna fördomar, att fortsätta vara öppen och nyfiken och att hela tiden ställa frågor för att få veta mer. De inser också att de själva har ett ansvar för att fortsätta söka kunskap. Den insikten har lett till att de efter utbildningen sökt forum för bra information. Ett sådant forum är Utrikesdepartementets hemsida, där de t.ex. hämtat information om ett lands bakgrund, utveckling och aktuell situation inför möten med familjer därifrån. Den bakgrundsinformationen har varit värdefull i mötet och har öppnat upp för bra samtal. Ett annat initiativ är att avdelningens medarbetare, som själva har annan kulturell bakgrund, ska kunna fungera som kulturtolkar. Inför vissa familjesamtal kan de coacha behandlarna för att på så sätt förbättra kunskapen i interkulturell kommunikation. ATT HANDLEDA FAMILJEHEM Socialtjänsten har i uppdrag att rekrytera, utreda, utbilda och handleda familjehem. Målgrupp för seminarieserien är familjehemssekreterare som arbetar med att stödja familjehem. Målet med seminarieserien är att ge berörda socialsekreterare ökad kunskap om hur stöd och utbildning till familjhem kan ges. Utbildare är terapeuter från Göteborgs Centrum för Kompetensutveckling AB. Therése Arvidsson och Karin Thyselius på familjehemsenheten delar med sig av sina erfarenheter av utbildningen. Hela enheten, resursteamet och handläggarteamet har deltagit. Utbildningen har varit förlagd till Karlstad och har från november förra året fram tills i maj i år omfattat sammanlagt 10 dagar plus självstudier. Under de lärarledda dagarna har teori och praktiska övningar mixats i tvärgrupper. Båda två är mycket nöjda med utbildningen. Förväntningarna har infriats med råge. Enhetens båda team delar på ansvaret att långsiktigt jobba för en bra familjehemsvård. I och med utbildningen har enhetens sammanhållning stärkts då man fått en gemensam grund att utgå från i arbetet med familjehemsvård samt att man fått jobba med sig själv och har fått investera engagemang i varandra. Praktisk handledning har ingått i övningarna, vilket gett en positiv feedback på yrkesrollen, som stärkts och tydliggjorts. Metoder som kanske redan till viss del används, har nu kopplats till teori och därmed har tryggheten i olika bedömningar ökat. De beskriver också att de fått verktyg som ökat närvaron i det enskilda samtalet; samtalen har fördjupats och blivit mer professionella. För att förankra utbildningen planeras en dag tillsammans med chef/chefer och utbildare. Under hösten kommer enheten också att ha handledning via en av utbildarna. Ett stort behov i övrigt för att vidmakthålla den förvärvade kunskapen är att få till planeringsdagar för kunna sammanställa allt material till användbara metodpärmar. Medel för detta har ansökts via KLURA och enheten hoppas på ett positivt gensvar. 6 Therése Arvidsson och Karin Thyselius.
7 Nyckeltal 2012 Utbetalt försörjningsstöd är satt i förhållande till antalet invånare i kommunen. Förvaltningens placeringskostnader presenteras gentemot budget för placeringarna Antal familjehemsplacerade barn och ungdomar 140 135 antal 130 125 2011 2012 120 115 Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal institutionsplacerade barn och ungdomar 35 30 25 antal 20 15 2011 2012 10 5 0 Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal externa institutionsplacerade vuxna 60 50 40 antal 30 20 2011 10 2012 0 Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
8 Nyckeltal 2012 Försörjningsstöd i kronor utbetalt per invånare 120,0 100,0 belopp i kr 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Utbetalt per invånare 2011 Utbetalt per invånare 2012 Budget 2012 kr / inv Placeringskostnader barn och ungdomar i tkr 7 000 6 000 belopp i tkr 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Kostnad placeringar FAM 2011 Kostnad placeringar FAM 2012 budget placeringar FAM 2012 Externa placeringskostnader vuxna i tkr 3 000 2 500 belopp i tkr 2 000 1 500 1 000 Kostnad placeringar VUX 2011 Kostnad placeringar VUX 2012 budget placeringar VUX 2012 500 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec