MÅNADSUPPFÖLJNING DECEMBER 2013

Transkript

1 Arbetsmarknads- och socialförvaltningens MÅNADSUPPFÖLJNING DECEMBER 213 Hopptornet, Årets vardagshjältar 213- från vänster Anders Carlsson, familjehuset, Sabine Kihlstedt, familjehuset och Lars Söderberg, Svenska kyrkan. KARLSTAD.SE

2 antar att ni, precis som jag, just överlevt hela den vanliga cirkusen med ljusstakar och adventsgranar. Hur jag än har letat så är utebelysningen till den lilla granen försvunnen. Helt obegripligt, men om jag inte minns fel, ett årligen återkommande fenomen. Fast förra året var det extralamporna till adventsstaken som jag inte kunde hitta. I Småland har de några små figurer som heter Larer smyger omkring hemma hos folk och gömmer saker. Jag måste ha fått med mig några sådana hem när jag var där sist. Jag lyckades ställa upp adventsgranen igår, lördag. Idag söndag är det storm så den blåste omedelbart omkull och drog med sig den hemmabyggda fågelmatarstationen i fallet. Ja, ja man får ju i alla fall frisk luft när man skall ut och fixa alltihop igen. Är det inte så man brukar säga, inget ont som inte har något gott med sig? Är inte helt säker att det stämmer i alla situationer men just i det här fallet så. Snart går vi in i ett nytt år. Känns bra att det är 214, 13 är ju alltid lite olycksbådande tycker jag. Nu blev 213 till övervägande delen ett bra år och 214 kommer att bli ännu bättre. Det skall bli spännande att följa enheten för unga vuxna. Vi hoppas ju alla att det skall bli enklare och tryggare för de unga i sina möten med socialtjänsten. Vi får fråga dem sen, hur de tycker att det blev. Vi har ju hunnit öva oss lite i och med årets tema på erfarenhetsdagarna. Vi ägnade två halvdagar åt brukarinflytande och det har aldrig varit så många deltagare som det var i år. Flera verksamheter har kommit långt på väg i att ha med sina klienter och brukare, både i frågor som rör det dagliga arbetet och i de mer strategiska frågorna. Nu är utmaningen att bredda och fördjupa detta arbete med början på direkten. Det skall bli spännande att se vad detta kommer att innebära för förändringar på vårt arbete. Jag vill passa på att tacka de som ställde upp och berättade om sina verksamheter och sina upplevelser. Ni gjorde alla ett mycket bra jobb! Invånare September CHEFEN HAR ORDET Kommunfakta Med det nya året kommer också nya åtaganden till vår nämnd från våra politiker. De nya åtagandena präglas av att de kräver en god samverkan mellan flera förvaltningar och bolag, men även myndigheter och organisationer utanför organisationen kommunen. Det handlar om många olika saker men för att lyfta två, så kan jag nämna förebyggande arbete för att förhindra självmord och att vi på ett mer strategiskt sätt skall följa barns utveckling och uppväxtvillkor med förskolan och skolan som bas. Båda uppdragen är meningsfulla och betydelsefulla. Hur vi skall utföra arbetsuppgiften, ja det är det vi som skall klura ut tillsammans med kollegor i andra förvaltningar. Det lackar mot jul och nyår. Jag tillönskar er alla en skön och vilsam helg, i den mån det är möjligt, där många av er susar omkring mellansläkten olika julkalas. Mätta brukar alla bli i alla fall, och jag tror också att många kommer att bli glada. Inte minst för att man fått julklapp utan kanske också en jul-klapp från en kär vän. God Jul och Gott Nytt År, önskar Monica Persson, socialdirektör. November -11 November -12 Oktober -13 November -13 Arbetslösa Tillg 12 dec Program Tillg 12 dec med aktivitetsstöd 1

3 EKONOMI Vi står nu några dagar in på december månad. Förberedelserna inför året som gått, dvs årsbokslutet har redan börjat och hur det gick får ni presenterat i sin helhet i februari. Dock kommer ni redan i januari fatta beslut om de överskott som ska balanseras över till kommande år och då får ni en fingervisning om året som gick. VERKSAMHETEN Förvaltningen har nu totalt en verksamhet anpassad till den tilldelade ramen 213 och redovisar ett överskott. Förvaltningen har genom hårt arbete med besparingar, effektiviseringar, nya bättre arbetssätt, nya verksamheter och framför allt externt sökta bidrag lyckats vända underskott till ett överskott i verksamheten på en period av tre år. Även om förvaltningen totalt redovisar ett överskott finns där delar i verksamheten som ytterligare behöver ses över och analyseras. Detta är alltid en ständigt pågående process. FÖRSÖRJNINGSSTÖD F-stödet har en ram på 67 mkr och för 213 har vi fått ett extra anslag på 28 mkr vilket innebär en totalbudget på ca 95 mkr. Prognosen för 213 visar ett utfall på ca 15 mkr vilket innebär ett underskott på 1 mkr jämfört med budget. EXTERNA INSTITUTIONSPLACERINGAR INOM MISSBRUK/BERO- ENDE OCH SOCIALPSYKIATRI Kostnaderna för externa placeringar inom missbruk/ beroende och socialpsykiatri är fortsatt mycket höga och de förväntas fortsätta ligga på en hög nivå resten av året. En orsak till de höga kostnaderna för externa placeringar är allt längre placeringstider i kostnadskrävande tvångsvård enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare i särskilda fall). Unga vuxna med svår missbruksproblematik, psykisk ohälsa och i behov av behandling ökar. Antal externa placeringar har ökat under 213 jämfört med tidigare år. I november 213 hade vi 49 personer placerade på institution varav 15 personer placerade enligt LVM att jämföra med november 212 då 36 personer var placerade på institution varav 8 personer enligt LVM. 152 % av budgeten för de externa placeringarna är förbrukad efter elva månader trots de åtgärder som satts in för att dämpa kostnadsökningen. Inom avdelningen analyseras insatserna och resurserna avseende missbruk/beroendevård i syfte att utveckla arbetet och söka lösningar på hemmaplan. Vår förhoppning är att vi skall kunna ta hem några externa placeringar i samband med att Malmtorgsgatan öppnar. EXTERNA PLACERINGAR BARN OCH UNGA När det gäller placeringskostnader för barn och unga har förvaltningen lyckats dämpa kostnadsutvecklingen och redovisar nu ett överskott. Det är framförallt satsningen på förstärkta familjehem samt det nya stödboendet för unga vuxna som gett goda resultat. Utöver det har externa placeringar ersatts med interna behandlingsresurser givit ekonomiska effekter. Antalet institutionsplaceringar har minskat under de senaste månaderna. I augusti var antalet placerade 26 och i september 2 att jämföra med 18 under oktober och november. Förvaltningen fortsätter sitt arbete med att sänka kostnaderna för externa placeringar. Verksamheten arbetar med att söka hemmaplanslösningar och utveckla behandlingsarbetet JOBBPAKETET Anställningar i Arbetsmarknads- och socialförvaltningens jobbpaket sker kontinuerligt under verksamhetsåret. För att de anställda ska uppnå målen i arbetet förutsätts att anställningen pågår under 12 månader. Vi har under 213 haft 21 personer anställda i jobbpaket. För närvarande är 89 personer anställda i jobbpaketen, dessa personer anställs i regel i 12 månader därför förutsätter ASF att de medel som är kopplade till jobbpaketen överförs till kommande budgetår för att säkerställa att jobbpaketen får önskad effekt för de anställda. Erica Billow, ekonomichef. 2 Vård enligt LVM beslutas i förvaltningsrätten och måste verkställas av kommunens socialtjänst. Det positiva är att de totala kostnaderna för de externa placeringarna fortsätter att sjunka jämfört med augusti trots att kostnaderna för LVM ökar.

4 3

5 4 EKONOMISK UPPFÖLJNING VERKSAMHETEN Januari - november 213 (tkr) Soc.dir + UTFALL TOTALT NÄMND STAB IFA FAMILJ VUXEN nov 213 Kommunbidrag Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Resultat Helårsprognos * I denna månadsuppföljning särredovisas den särskilda uppföljning av "Jobbpaket 213" (se tabell nedan). Detta påverkar verksamhetens kommunbidrag och resultat jämfört med tidigare månaduppföljningar. EKONOMISK UPPFÖLJNING FÖRSÖRJNINGSSTÖD nov-13 Försörjningsstöd PROGNOS Kommunbidrag Övriga intäkter Summa Kommunbidrag Kostnader F stöd Underskott Förväntat underskott Utfall jan-november Förs.stöd Budget Prognos Kostnaden för försörjningsstöd efter november månad uppgår till 95,2 mkr. EKONOMISK UPPFÖLJNING JOBBPAKET 212 nr 2 Januari - november 213 (tkr) Utfall Prognos 213 Eget kapital Utfall Kvar att utnyttja Helårsprognos Enligt beslut i KF skall kostnaden för Jobbpaket 2 täckas av eget kapital från 212 års överskott Det beräknade överskottet på 2. mkr överföres till Jobbpaket 214. EKONOMISK UPPFÖLJNING JOBBPAKET 213 Januari - november 213 (tkr) Utfall Prognos 213 Kommunbidrag Kostnader Kvar att utnyttja Helårsprognos Enligt beslut i KF skall 9 mkr användas för Jobbskapande åtgärder. Efter november månad finns det 4.86 mkr kvar av periodens budget för Jobbpaket 213. För närvarande är 89 personer anställda i jobbpaket 213. Dessa personer anställs i regel i 12 månader och därför förutsätter ASF att årets beräknade överskott på 4. mkr överföres till kommande budgetår för att säkerställa att målen för Jobbpaket 213 uppnås. EKONOMISK UPPFÖLJNING av 1 Jobb i samverkan KLK & ASF 213/214 Utfall Prognos 213 Kommunbidrag Kostnader Kvar att utnyttja Helårsprognos Projektet 1 jobb i samverkan mellan kommunledningskontoret och arbetsmarknads- och socialförvaltningen har i skrivande stund (4/12) resulterat i 3 anställningar. Det beräknas vara 15-2 personer anställda innan årsskiftet. 112 personer har kallats till en första information, detta har hitills resulterat i ett 4 tal bokade intervjuer. Det är hittills ca: 9 platser godkända av de lokala fackliga organisationerna. Samarbete sker med arbetsförmedlingen för att identifiera personer som tillhör målgruppen.

6 KVALITETSMÄSSA TEMA: SVERIGE KAN BÄTTRE Det har varit Kvalitetsmässa och Politikerdagar i Göteborg. Europas största konferens och fackmässa om verksamhets- och samhällsutveckling som genomförs vartannat år och där årets tema var att Sverige kan bli bättre. Det är en konferens med ca 4 7 deltagare, en fackmässa med 2 utställare och över 12 besökare som sedan starten 1989 utvecklats till att bli den stora mötesplatsen för offentlig sektor. Jag fick förmånen att åka dit. För att hämta kunskap och inspiration och samtidigt känna av vad som är på gång inom det offentliga Sverige. Av 112 seminarier kan jag välja 8 på två dagar Följande citat från mässans programtidning fångar det överväldigande utbud av seminarier, intervjuer och skådespel man som deltagare har möjlighet att välja bland. Det är något speciellt med Kvalitetsmässan. Det är ingen vanlig konferens. Var annars möter du på samma ställe ministrarna, de högsta cheferna och de mest framstående nytänkarna? Var annars får du höra om både framgångarna, förebilderna och forskningen? Var annars får du de djupa insikterna och de breda perspektiven, som gör att du tänker om och ser din verksamhet i nytt ljus? Det delades ut priser. Den som läser om åtaganden i kommunens strategiska plan vet att ett mål är att Karlstad ska bli nominerad (som en av fem) till Sveriges KvalitetsKommun senast 215. Utmärkelsen delas ut till den kommun som lyckats bäst med att utveckla demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande. I år vann Örebro. GötaPriset för Sveriges bästa utvecklingsprojekt i offentlig sektor gavs till Värmlands läns landsting för arbetet med minskat krångel i vården. Dessutom delade man ut utmärkelserna SveaPriset för att stimulera IT-innovationer i vård och omsorg och Sveriges Modernaste Myndighet. Karlstad kunde stoltsera med att bli vald till Sveriges IT-kommun för att man samverkat strategiskt med andra myndigheter och genom ett kontaktcenter och kommunikation via sociala medier gör vardagen enklare för Karlstads invånare. Kvalitetsmässan arrangeras av Göteborg Stad och Västra Götalandsregionen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv och SIQ Institutet för kvalitetsutveckling. Det har varit späckade och oavbrutet intressanta dagar och jag kan varmt rekommendera intresserade att åka dit 215. Elisabeth Jansson, kvalitetskoordinator. 5 Mellan seminarierna kunde man lyssna på debatter, intervjuer och föreläsningar och mingla mellan utställningsmontrarna.

7 FÖRSTA LINJEN VAD ÄR FÖRSTA LINJEN? Tema Första linjen syftar till att utveckla modeller för att barn och ungdomar med någon form av indikerat problem snabbt ska få bra hjälp. På många platser är det oklart vilken funktion eller verksamhet som ska ge första linjens insatser till de barn och unga som har, eller riskerar att få, psykisk ohälsa. För att kommuner och landsting ska kunna motsvara barns och ungdomars behov av hjälp bör det vara tydligt vilken aktör som har vilket uppdrag och hur gränsdragningen mellan uppdrag ser ut. Uppdragen måste därtill bilda en synkroniserad helhet. Ett steg i förbättringsarbetet är att beskriva nuläget - hur ser första linjen ut för barn och unga idag? Organisation: vem/vilka huvudmän svarar för de insatser som ges på första linjen? Vilka överenskommelser och avtal omgärdar insatserna? Hur fungerar ersättningssystemet för de verksamheter som ger första linjeinsatser? Hur har verksamheten organiserats i förhållande till vårdvalet? Avgränsning: hur är första linjeuppdraget avgränsat mot specialistuppdraget? Samverkan: hur ser samverkan ut mellan första linjen och andra verksamheter som möter barn och unga? Finns formaliserade avtal? Målgrupp: vilken problematik behandlas på första linjen, vad remitteras vidare? Tillgänglighet: krävs remiss eller förhandsbedömning för behandling av första linjen? Kommunikation och information: hur och var förmedlas information om första linjen till medborgare respektive andra verksamheter som möter barn och unga eller deras föräldrar? VAD ÄR FÖRSTA LINJEN FÖR BARNS PSYKISKA HÄLSA? Det här är SKL, Sveriges Kommuner och Landstings definition: Den eller de funktioner eller verksamheter har i uppgift att först ta emot ett barn och ungdomar som visar tecken på milda till måttliga psykosociala problem. En välfungerande första linje bör: erbjuda tidiga och lättillgängliga insatser och därmed förhindra utveckling av allvarlig problematik, samt avlasta specialistnivån och därmed ge förutsättningar för ökad tillgänglighet och utvecklad spetskompetens på denna nivå. Ett arbete är påbörjat i Karlstads kommun att identifiera vad är första linjen och vilka verksamheter kan tänkas arbeta i denna linje? Samverkansdiskussioner finns mellan vår förvaltning, barn och ungdomsförvaltningen, gymnasieförvaltningen och vård och omsorgsförvaltningen. Motsvarande diskussion finns på landstinget och diskussionen har startat mellan kommuner och landsting. Jan Sundström, samverkanscoordinator, Familjeavdelningen. PRODIS De senaste åren har missbruket av dopning spridit sig i nya ungdomsgrupper. Kroppsfixeringen i tonåren, möjligheten att nå snabba resultat i kroppsbyggande, en ökande internetförsäljning samt omfattande smuggling som ger billiga och lättåtkomliga preparat är några orsaker. Det finns idag en stor okunskap bland allmänheten om dopningsproblematiken och dess konsekvenser. Det är svårt att identifiera användargrupper och mäta problematiken, då forskningar visar att majoriteten av dem som använder dopningspreparat finns i åldern 18-3 och är en svår målgrupp att fånga upp i enkätundersökningar. Länssamverkansgruppen för ANDT-frågor har lyft dopningsproblematiken vid flera tillfällen under senaste åren och arbetat för att få till ett länsövergripande dopningsprojekt. Länssamverkansgruppen består av representanter på chefsnivå från Region Värmland, Landstinget i Värmland, Tullverket, Värmlands Idrottsförbund och Brottsförebyggande Centrum. Under de senaste två åren så har vi deltagit i det nationella projektet PRODIS. Inom den värmländska delen av projektet så har vi fokuserat på att höja kunskapsnivån i följande yrkeskategorier; Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tingsrätten, Frivårdsmyndigheten, Skolhälsan, idrottslärare, fritidssektorn, idrottsrörelsen samt socialförvaltningens olika delar. Utöver detta så har vi även nått ungefär 1 elever på gymnasienivå. I Karlstads gymnasieskola så har även alla pedagoger fått tagit del av det förebyggande arbetet via en riktad insats i samarbete med Karlstads- Hammarös gymnasieskolas elevhälsa. Parallellt med ovanstående så har de fem deltagande kommunerna påbörjat ett omfattande processarbete på kommunal nivå för att skapa kommunala styrdokument utifrån kommunernas olika behov i dopningsfrågan. 6

8 På den kommunala nivån så är följande huvudmän representerade; skolan, fritidssektorn, föreningslivet, socialförvaltningen och de rättskipande instanserna. Målet är att öka insikten om dopning, kosttillskott och dess konsekvenser, med utbildning och värdegrundsdiskussioner. Detta skall ge målgruppen verktyg för att gå från ord till handling mot doping. Vilket på sikt ska få färre personer i länet att använda sig av kosttillskott och dopningspreparat. Mellan åren 214 till 216 så kommer Prodis Värmland att fokusera sitt arbete på följande fyra huvudområden: 1. Kommunala samverkansgrupper. I de kommunala samverkansgrupperna så arbetar vi med promotion och preventionsfrågan. Det är i samverkansgrupperna som den lokala kompetensen och kännedomen kommer att återfinnas, de lokala samverkansgrupperna är även länken vidare till regions- och landstingsresurserna. Prodis Värmland kommer att stötta, och vidmakthålla de lokala samverkansgrupperna och arbeta för att varje enskild kommun arbetar fram eller reviderar om befintliga policyers och styrdokument på kommunal nivå i dopningsfrågan. Att styrningen och uppföljningen av dessa ligger på kommunledningsnivå som en integrerad del i den övergripande folkhälsostrategin. 2. Gym. Vi vill utbilda, och kvalitetssäkra de gym som återfinns i de fem deltagande kommunerna. De är cirka 2 stycken till antalet utifrån våra kriterier på deltagande gym. Projektledarnas ambitionsnivå ligger på cirka 7 gym per år, och utifrån ovanstående stycke så bör ett samverkansavtal skrivas mellan gymmen/ kommunen och Polismyndigheten för att säkerställa uppföljningsmöjligheterna. 3. Landstinget i Värmland, här vill vi arbeta utifrån två spår. Det första är att utbilda akutsjukhusens personal, inklusive den psykiatriska delen. Att öka personalens medvetandegrad vad gäller problemet, samt hitta fungerande informationskanaler ut till de olika primärvårdsmottagningarna via Landstingets egna kanaler. Det andra är att få till stånd ett samarbete vad gäller vård och behandling med Beroendecentrum i Örebro. Om primärvården blir bättre på att fråga och sätta diagnosen så vill vi att Landstinget i Värmland ska ha specialkompetenser på något ställe, vi bedömer att Beroendecentrum är en tänkbar lämplig enhet att inneha denna specialkompetens. 4. Utifrån de olika professionerna som deltar i PRO- DIS Värmland arbeta fram en tvärsektoriell utbildningsgrupp som kan användas vid utbildningsinsatser, vara rådgivande, beredande och inneha spetskompetenser utifrån sin profession. Stefan Gräsberg, processledare. VARDAGSHJÄLTAR Årets kampanj genomfördes för fjärde året. Det som i år var extra tydligt är att kampanjen verkligen har satt sig hos Karlstadsborna. Antalet nominerade verksamheter i år var rekordstor. Så ifrån 35 olika verksamheter 212 till talar sitt eget språk. Totalt över hundra nomineringar har kommit in. Att marknadsföra ett varumärke tar tid och det är extra viktigt att använda en bred massmedial strategi där många olika media involveras med även en intern spridning. Nytt för i år var att vi använde oss av Karlstadsbuss nya tv-skärmar för att nominera men även för att visa de utvalda verksamheterna. För att använda oss av de utvalda verksamheters filmer valda vi även att lägga på ett musikspår för att köra upp filmen på SF-Bio, för webben och facebook. I samband med att filmerna producerades så fotograferades verksamheterna för att ta vara på tillfället att producera bra bilder som kan användas på årets vardagshjältars hemsidor. Det har varit tydligt under de år som projektledare för vardagshjältar att de är inte vana att marknadsför sitt arbete på bredfront. Så därför har vardagshjältefilmerna varit ett bra hjälpmedel att nå ut. Men även att de behöver rannsaka sig själva över vad som står om deras verksamhet så att det blir tydligt för målgruppen. Nytt även för i år är de sponsrade inläggen på facebook. Där kan du rikta information till den målgrupp som vi vill ska nominera hjältarna. Fördelen med de sponsrade inläggen är att de kommer in flödestexten. Vi provade under två perioder en i början av nomineringsfasen och en i slutet. Antalet nomineringar under både de perioderna var slående. Vilket stort genomslag till en liten investering. Men jag är övertygade att mixen med Vi i Karlstad, Karlstad.se, Solsidan, Solsidan med lön, Karlstadsbuss, facebook, Karlstad lokal tv, Nwt, Vf, Sveriges radio och spridning via förvaltningar har bidragit. Det är alltid lika stort och gripande att ta del av alla inkommande nomineringar och det är då man förstår vad mycket bra verksamhet som görs för våra barn och unga i Karlstads kommun. De nominerade är alla hjältar. 7

9 Varje år utses fyra verksamheter från fyra olika förvaltningar. Ordförande i Samverkan barn och unga delar ut priset årligen. Det var i år extra hedrande att hjältarna prisades på kommunfullmäktige. Det visar på att utnämningen är viktig för Karlstads kommun. Men framförallt bra för verksamheterna att synliggöras. För det viktigaste syftet med vardagshjältarna är de ska få den uppmärksamhet för det fantastiska arbetet de utför i det dolda. Att de skapar livskvalité och goda uppväxtvillkor för barn och unga. De utvalda hjältarna är alltid glad för utmärkelsen och det är därför det är årets roligaste pris att en gång om årets få fokusera på det som är positivt. Redan i början av nästa år påbörjas planeringsarbetet för vardagshjältar kampanjen 214. Nästa år firar vi femårsjubileum. Årets vardagshjälteverksamheter 213 är: Hopptornet, Horisont, Det handlar om kärlek och Drop- in idrott. Ifrån arbetsmarknads- och socialförvaltningen fick Hopptornet priset. Alla vardagshjältar filmer och nomineringar hittar ni på Magnus Wallgren, processledare Karlstads kommun, projektledare Vardagshjältar. VUXENAVDELNINGEN NYTT BOENDE PÅ MALMTORGSGATAN I början av november genomfördes flytten från boendet på Fagottgatan till Malmtorgsgatan. Totalt fick sju brukare från Fagottgatan nya lägenheter och ytterligare sex har flyttat in och den sjunde kommer att flytta in i början av december. När detta är slutfört av vi kunnat verkställa tidigare icke verkställda beslut samt avsluta två externa placeringar. Då kommer samtliga fjorton lägenheter att vara inflyttade. Det har varit en hektisk tid för både personal och brukare i genomförandet av flytten men det har flutit på mycket bra. MÖTESPLATS TINGVALLA Mötesplats Tingvalla har nu funnits i ett år. Antalet gäster har ökat markant under hösten i och med att verksamheten blivit mer känd. Snittet ligger på 9 besökande/månad de senaste fyra månaderna. Mötesplatsen har också tagit emot ett antal studiebesök. Avdelningens brukar- och inflytanderåd har också sina möten där. Inom avdelningen har en brukarinflytandesamordnare BISAM som har ansvar för dessa träffar. 8 AVDELNINGSKONFERENS MED FÖRELÄSNING OM NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Den 14 november genomfördes en heldags avdelningskonferens, med föreläsning av Nåkkve Balldin om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar teoretisk förståelse och praktiskt bemötande. Totalt deltog ca 18 medarbetare och flera har återkopplat att dagen gav många bra tips för vardagsarbetet. På bilden ser ni Lars Söderberg ifrån Svenska kyrkan och Sabine Kihlstedt, familjehuset, ASF. Nåkkve Balldin är socionom och arbetar på INOM Familjeforum Konsult och är metodansvarig för Familjeforums arbete med ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer. BEHANDLINGSKONSULENTERNA FLYTTAR TILL VÄSTRA TORGGATAN Som ett led i avdelningens omorganisation flyttar de behandlingskonsulenter som suttit på Utredningsenheten till Västra Torggatan. I och med detta är avdelningens samlade resurser för stöd till personer missbruk/ beroende samlade på ett ställe. DELAT BESLUTSFATTANDE Utredningsenheten deltar i en pilotstudie hos Socialstyrelsen kring arbetsmetoden delat beslutsfattande Shared decision- making. Delat beslutsfattande är ett förhållningssätt för att stärka och öka klienten/brukarens delaktighet i mötet med den professionelle och för utbyte av information och gemensamt ställningstagande för olika behandlingsbeslut.

10 9 Nyckeltal 213 Utbetalt försörjningsstöd är satt i förhållande till antalet invånare i kommunen. Förvaltningens placeringskostnader presenteras gentemot budget för placeringarna Antal familjehemsplacerade barn och ungdomar antal Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal institutionsplacerade barn och ungdomar antal Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal externa institutionsplacerade vuxna antal Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

11 1 Nyckeltal 213 Försörjningsstöd i kronor utbetalt per invånare belopp i kr Utbetalt per invånare 212 Utbetalt per invånare jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Budget 213 kr / inv Placeringskostnader barn och ungdomar i tkr 6 5 belopp i tkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Kostnad placeringar FAM 212 Kostnad placeringar FAM 213 budget placeringar FAM 213 Externa placeringskostnader vuxna i tkr belopp i tkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Kostnad placeringar VUX 212 Kostnad placeringar VUX 213 budget placeringar VUX 213