INNEHÅLL REFERAT 2 INLEDNING 2 LITTERATURÖVERSIKT 3 Barns utveckling 5-9 år 3 Barns bild på ledaren 4 Projektet På Barns Vis 5 Vid ridlektion 5 MATERIAL OCH METOD 6 Presentation av föreningarna 6 RESULTAT 7 Observationsschema 7 Resultat av intervjuer med ledare 7 Övningar 9 DISKUSSION 11 SLUTSATS 12 REFERENSLISTA 13 1
REFERAT Ridlärare i Sverige kan ha problem med att förklara så att barnen förstår. Det kan även vara svårt att lägga upp en terminsplanering som är anpassad för åldersgruppen, med anpassade övningar och liknande. Hur ska ridundervisningen anpassas för barn (ålder 5-9 år)? Vi ville få bättre förståelse för hur vi ska lära barn att rida på ett säkert och förståeligt sätt. Vår hypotes var att det går att hitta väl anpassade metoder för ridundervisning av barn. Vi valde att göra studiebesök på två ridskolor, en simklubb och en gymnastikklubb, där vi observerade undervisningen av barn samt intervjuade instruktörerna. Resultatet visar att leken spelar stor roll i undervisningen för barn. En bra målsättning för barnens ridning är att de ska ha roligt och känna sig trygga med hästarna och sin ridlärare. Instruktörerna var lyhörda för barnens åsikter samtidigt som undervisningen utvecklades. Det alla instruktörer var överens om är att det är viktigt med pedagogiska kunskaper. Vi har kommit fram till att användning av lek i undervisningen stimulerar barnens utveckling positivt. Det kan även bidra till att barnen trivs på ridskolan och fortsätter rida. Hypotesen att det går att hitta väl anpassade metoder för ridundervisning av barn kan varken antas eller förkastas. INLEDNING Det är viktigt att ta väl hand om barnen när de är på ridskolan. Hästintresset ska vidareutvecklas när barnen kommer till stallet. De bör bemötas av kunnig och utbildad personal som tar hand om dem på ett positivt och nytänkande sätt. Ridundervisningen kan till stor del inte förändras, men världen utanför ridsporten gör det. Därför måste även instruktörerna vara öppna för nya idéer och inte fastna i gamla spår. Hur man lär barn att rida på bästa sätt är en fråga som vi vill lära oss mer om och få en större inblick i, därför valde vi detta ämne. Ett problem som kan existera på ridskolor är att vissa ridlärare har svårt att förklara så att barnen förstår och att lägga upp en terminsplanering som är anpassad för åldersgruppen, med anpassade övningar. Ett barn lär sig inte på samma sätt som en vuxen människa och därför är det viktigt som ridlärare att på ett bra sätt anpassa sin utlärning till deras nivå. Finns det några likheter och skillnader mellan ridning och andra idrotter? Undervisning för barn är i grunden den samma vilken idrott de än utövar. Den största skillnaden är att i ridundervisning är hästen en viktig del. När det gäller ridning finns det fler störningsmoment att ta hänsyn till, på grund av hästarnas natur. En plint busar inte iväg över gymnastiksalen bara för att det blåser ute. Syftet med arbetet är att med hjälp av den information vi samlat in försöka finna bra metoder för undervisning av barn inom ridsporten. Det är tänkt att det ska bli en hjälp till ridskolor i landet som känner att de inte fått igång barnverksamheten ordentligt och vill ha lite tips och idéer på vägen. Hur ska ridundervisningen anpassas för barn (ålder 5-9 år)? Hypotesen är att det går att finna väl anpassade metoder för ridundervisning av barn. 2
LITTERATURÖVERSIKT BARNS UTVECKLING 5 9 ÅR En femåring börjar lära sig att behärska sina rörelser väl och är mycket road av rörelselekar. Kroppen är i fas med barnets intellekt vilket gör att det har lätt för att lära och ta till sig nya saker. Om barnet lär sig något i den här åldern kommer de ihåg det resten av livet, en automatiserad rörelse. Minnet av en automatiserad rörelse kan finnas kvar i kroppen hela livet och ofta kan rörelsen plockas fram och utföras igen efter många års uppehåll. Exempel på detta är t ex cykling, simning och ridning. Om barn övar på rörelser som de inte är mogna för, tycker de att träningen är tråkig och meningslös. Risken för felinlärning är dessutom stor. En felaktig rörelse som lärs in kan bli ett hinder för ny eller fortsatt inlärning. Därför är det viktigt att instruktören är noga med hur han eller hon lär ut och är observant på barnets sinnesstämning under inlärningen (Ståhlberg 1996 & Engström, m.fl.2001). En sexåring växer mycket. Småbarnsmagen försvinner och armar och ben blir längre. Denna tillväxt tvingar barnen att träna in ett nytt rörelsemönster och de har ofta svårt att koordinera sina rörelser. De blir fumliga och rastlösa, har svårt att sitta still och kan inte avsluta sina rörelser i rätt tid. Detta kan i sin tur hämma inlärningen då barnet kan skämmas för att de är fumliga och kanske inte klarar av alla rörelser. Barnen frågar mycket, ibland osammanhängande, men dessa frågor och de svar de får kan vara den information som barnet behöver för att få ordning på sina kunskaper. De blir ofta mycket medvetna om världen utanför den värld de vant sig vid hittills. I den här åldern börjar de ofta förstå innebörden av döden vilket kan vara känslosamt och skrämmande för många. Detta är även en vanlig trotsålder. De ifrågasätter regler och hittar ofta på egna regler till deras egen fördel. Alla som har provat att spela kort med en sexåring vet att det inte är lätt. De är i stort behov av fasta vanor och en yttre trygghet att lita till för att klara svåra situationer (Ståhlberg 1996 & Engström m.fl.2001). I sju och åtta års ålder blir rörelserna något försiktigare. Barnen är mer medvetna om risker och de bedömer sina rörelser skickligare. De blir intresserade av hur man utför saker rent tekniskt och kan intensivt träna en aktivitet för att lära sig att behärska den. Trots att de nu är starkare och orkar mer behöver de fortfarande pausa ofta. Nu börjar de även känna ett visst ansvar för sig själva och för andra. De vill ofta hjälpa till, särskilt om de har god kontakt med den vuxne ledaren. I och med ansvarskänslan får de även en viss känsla för sitt eget värde. Ett misslyckande kan därför kännas värre än tidigare. Nu är det inte bara att något gick fel, det är även fel på mig. I dessa situationer är barnet mycket känsligt, gråt och utbrott kan vara nära. Det är viktigt att ledaren stöttar, tröstar och är nära barnet när detta sker. Gruppbildning är vanligt, barnen fungerar bra tillsammans och de vill gärna samarbeta med sina jämnåriga kamrater (U. Ståhlberg 1996). Nioåringen är mer tålmodig, planerar sitt liv på längre sikt och arbetar mer organiserat. De har en stark kamratkänsla och de leker gärna lekar som kräver samarbete. De är lugna och avspända och i harmoni med omvärlden, och befinner sig i den s.k lyckliga åldern (U. Ståhlberg 1996). 3
BARNENS BILD PÅ LEDAREN Matsgård (2001) presenterar i sin bok samtal med barn och har kommit fram till följande: Hur ska en bra ledare vara? Bestämd men rättvis Rätta till fel Lyssna, inte bara prata Berömma Snäll Omtänksam Hjälpsam Peppa och ge råd Komma ihåg alla barnens namn Hjälpa till att ta fram och bort redskap Träna på roligt sätt Beskriva och visa Glad! När är ledaren dålig? Fel-fel-tjat Oförstående Spelar fel musik Pratar för mycket, ger inte barnen plats att uttrycka sig För hård När de skriker på barnen när de gör fel När de inte anpassar sig till barnens kunskapsnivå När de inte lägger märke till alla barn När de inte lyssnar Varför håller barnen på med just sin idrott, vad är roligast? Att man lär sig Rolig ledare Roliga, enkla övningar Att bada med hästarna Kompisar 4
Att lyckas Träffa barn från andra skolor och bli kompis med dem När man gör nya saker och övningar När man får beröm Träningstävlingar/matcher Fri lek Medaljer och diplom Gör träningen variationsrik låt det hända saker hela tiden! Man måste möta varje barn utifrån deras möjligheter och motoriska utveckling, att hjälpa alla. Genom idrotten lär barnen sig att kommunicera och att anpassa sig till samhället, speciellt i vårt lag där vi har många olika kulturer och nationaliteter. Mustafa Imamovic, Idrottsledare (Matsgård, 2001) Etiken som ledare är viktig. Ledaren är ofta en förebild, en idol för barnen och måste därför föregå med gott exempel. Att sänka ett barns självförtroende är lätt, även om ledaren själv inte är medveten om det. Små saker i kroppsspråket som att skaka på huvudet eller himla med ögonen kan uppfattas på helt fel sätt av ett barn. Om barnet råkar göra ett misstag är det bättre att skämta bort det lite och sedan säga kom igen. När ett barn inte beter sig på rätt sätt i gruppen kan det bero på många saker. Han/hon kanske stökar och har svårt att lyssna på vad läraren säger eller ser ledsen ut. Det bästa man kan göra är att visa att man tycker om barnet genom ett leende eller gå fram och prata uppmuntrande. Acceptera aldrig att någon i gruppen inte är snäll mot de andra! (Engström m.fl.2001) PROJEKTET PÅ BARNS VIS På Barns Vis är ett projekt som Svenska Ridsportförbundet driver med Lillemor Lindell som ledare. Projektet är till för ridskolor som behöver tips och idéer med utlärning och övningar för ridskolebarnen. Inom ridsporten strävar vi efter att leda barn på barns villkor. Med det menas att instruktören ska anpassa pedagogik och metodik efter varje barns förutsättningar. Alla barn måste mötas på sina villkor. Som ledare har man som uppdrag att stödja, locka och leka fram utveckling, i en takt som gör att alla hänger med. När man kommunicerar med barn är det viktigt att de känner trygghet, annars kan det hända att barnen tappar intresse eller har svårt att hänga med. Som ledare ska man till exempel akta sig från att skämta och skoja för mycket. Alla människor vill bli tagna på allvar, speciellt barn. En person som får beröm och instruktioner i positiv anda lär sig fortare och utvecklas mer. Om man får beröm när man gjort något bra blir det mycket roligare att lära sig saker. Ge gärna beröm till barnen vid alla tillfällen de gör något bra, men tänk på att verkligen mena det och inte använda det för mycket utan berömmet ska vara värt något och inte blir slentrian. (På Barns Vis, www.ridsport.se/ungbarnsvis.htm) 5
VID RIDLEKTION Yngre barn har svårt att koncentrera sig längre stunder. De måste ha pauser för att kroppen och hjärnan ska få återhämta sig. För ett effektivt lärande bör man i största mån minska alla störningsmoment, som till exempel föräldrar. De får gärna följa lektionen från läktaren eller cafeterian där de inte kan kommunicera med sitt barn. Ridläraren har alltid en tanke med hur och varför ett barn instrueras. Barn kan inte ta emot för mycket information samtidigt. Ridläraren måste i sin tur vara flexibel och beredd på att ändra sin lektionsplanering om det inte blir som planerat. Ett exempel är om ridläraren har tänkt sig att lära ut galoppfattning en blåsig vårdag då hästarna oftast är pigga, vilket kan medföra olyckshändelser. För de yngre barnen kan hästlekis vara ett bra alternativ. Där tillbringar barnen en halvtimme i stallet med teori och hästskötsel och sedan rider de en halvtimme. Detta gör att de yngre barnen får de pauser de behöver ganska naturligt. De har lekt av sig när det är dags att rida och kan koncentrera sig på hästen. Det blir ett mer naturligt lärande på ett sätt där barnen är mottagliga för instruktioner. Ridningen i sin tur är inte avancerad utan går ut på att barnen ska vänja sig vid att sitta till häst och i viss mån kontrollera hästen själv. När barnet sedan börjar rida i en nybörjargrupp är dessa kunskaper till stor nytta då lektionen kan leda till utveckling och inte bara att sitta på hästen. (U. Ståhlberg 1996 & Informationsblad Väsby Ridskola) MATERIAL OCH METOD Vi har besökt ett par olika typer av verksamheter för barn, för att försöka identifiera de metoder som används för utlärning till barn. Tanken har varit att se om de andra idrotterna använder något som vi kan ta till oss inom ridsporten. Vid dessa besök gjordes intervjuer med ledarna för barnverksamheterna. Där gjorde vi observationer efter fastställda punkter som presenteras i ett observationsschema (se tabell 2). Vi har även samlat förslag till övningar som är lämpliga att använda för barn. Arbetet är begränsat till barn i 5-9 års ålder. Anledningen till att vi valt den åldersgruppen är att det är i den åldern de flesta barn börjar rida på ridskola. 6
PRESENTATION AV FÖRENINGARNA Väsby Ridklubb Väsby Ridklubb är en ideell förening, bildad 1969. De har 450 ridande/vecka. I ridskolan finns det 30 lektionshästar, både stora hästar och ponnyer. Ridgrupperna är indelade från nybörjare till tävlingsnivå. Tabell 1 Gruppindelning Nivå Dressyr Hoppning Nybörjare En termin, skritt, trav, enklaste ridvägarna. 1 Ridvägarna i skritt och trav. Cavalettibana. 2 Ridvägarna i skritt och trav. Galoppera. Cavalettibana. 3 Lätt C:1 Lätt D 4 Lätt B:1 Lätt D Brons Lätt B:2 Lätt C Silver Lätt A:1 Lätt C Teorilektioner äger rum minst en gång per termin. De består ibland av s.k demos då ridlärarna rider och visar olika övningar på lektionshästarna. Hoppning sker var femte lektion. Innan barnen börjar rida går de på hästlekis (ålder 5 7 år). P.g.a Väsby Ridklubbs långa kölista är det inga barn som börjar rida när de är äldre än sju år. På hästlekis lär de sig hur man umgås med hästen i stallet. De har lättare teori och även lite ridning ingår i varje lektion. I stallet är instruktören ensam med eleverna för att skapa en god kontakt. Vid ridningen är en förälder med och leder barnet. Personalen är utbildad från Ridledare till Diplomerad ridlärare. Sörgårdens Ridskola Sörgårdens ridskola är en privat ridskola som drivs av hippologen Marii Dahlman. Hon har 10 shetlandsponnyer/korsningar i verksamheten. Det är 60 70 ridande/vecka. Eleverna är från 3 år till cirka 10 år. De har en viktgräns på 35 kg. Ingen hästhantering sker i stallet innan ridlektionen, det är endast ridundervisning. Teori förekommer en gång per termin. Gruppindelning sker efter ålder och kunskap. Föräldrarna får hjälpa till att leda barnen på lektionerna. Vallmobadet Vallmobadet är en lokal simhall i Kolbäck. De har dagtid simundervisning för skolklasser i området. Barnen börjar när de går vårterminen i första klass och undervisningen fortgår uppåt i åldrarna. Personalen är utbildad. Hallstahammars Sportklubb Gymnastik Hallstahammars Sportklubb Gymnastik har flera grupper som sträcker sig från barngympa till motionsgymnastik. HSK Gymnastik har cirka 662 medlemmar, varav 137 manliga. Personalen är utbildad. Vid barngrupper med ett stort antal deltagande (15-20 stycken) finns en till två medhjälpare närvarande förutom ledaren. 7
RESULTAT OBSERVATIONSSCHEMA Med utgångspunkt från de litteraturstudier vi genomfört har vi kommit fram till dessa faktorer som vi vill att en lektion ska innehålla. Vi har gjort observationer under lektioner och resultatet redovisas i tabell 2 TABELL 2 Viktiga faktorer Väsby Ridklubb Sörgårdens Ridskola Vallmobadet HSK Gymnastik Är det individanpassat Ja Ja Ja Ja Finns lek i lärandet Ja Ja Ja Ja Är läraren engagerad Ja Ja Ja Ja Används tydliga instruktioner Ja Ja Ja Ja Är det trygghet i situationen Ja Ja Ja Ja Finns terminsplanering Nej Ja Ja Nej Känsla av utveckling Ja Ja Ja Ja Ges positiv kritik Ja Ja Ja Ja Är det god relation elev - lärare Ja Ja Ja Ja Det var två klubbar som inte hade terminsplanering. Resultatet av intervjuer med ledare Vilket är det bästa sättet att nå fram till barnen på? Väsby: Prata med barnen, håll en öppen dialog. I samlingsrummet sitter alla på små stolar för att hamna på samma nivå. Sörgården: Tilltala barnen med ett anpassat språk för att de ska känna att de förstår. Vallmobadet: Hålla sig på barnens nivå vid genomgångar. HSK Gymnastik: Sitta på golvet med barnen, vara intresserad av vad de har att säga. Hålla sig på barnets nivå. Använder ni er av lek eller seriösa övningar? Väsby: Mycket blandat. I ridhuset leker de ofta Följa John, Blunda över bommar, och liknande lekar som främjar bra balans och god inlärning. Sörgården: Leken är viktig för lärandet. Bomövningar används tidigt för barnen. Läraren låter barnen hitta på egna lekar i övningen, till exempel att imitera en fågel med armarna rakt ut över bommarna. De står upp i stigbyglarna för att träna balansen. 8
Vallmobadet: Simpasset börjar alltid med lek i den lilla bassängen för att barnen inte ska vara rädda för att ha huvudet under vatten. De har även dyklekar där barnen dyker efter leksaker på botten av bassängen. HSK Gymnastik: Passet börjar med fri lek med bollar som uppvärmning. Därefter en balansgångbana med redskap som blir individanpassad då barnen själva kan välja vissa vägar. Som avslutning leker de Kom alla mina kycklingar!. Är barnen motiverade för träning? Väsby: Ja, flera av barnen är bara här en gång i veckan, de ser fram mot lektionen. Sörgården: Barnen ser inte lektionen som träning, de vill mest bara rida, vilket de är mycket motiverade inför. Vallmobadet: Vissa av barnen är lite rädda för vatten. Detta tar bort motivationen. Efter ett par lektioner när de lärt sig att simma är de ofta mer positiva till lektionen. HSK Gymnastik: Barnen tycker det är roligt med gymnastiken. Även de barn som är blyga i början kommer till slut igång och leker med resten av gruppen. Hur hanterar ni konflikter? Väsby: Försöka hålla föräldrarna från lektionen för att lättare få kontakt med barnen. Detta gör att färre konflikter uppstår. Sörgården: Läraren håller en avslappnad stämning i ridhuset för att motverka konflikter. Vallmobadet: Vara tydlig och bestämd med de regler som gäller. HSK Gymnastik: Vara tydlig och bestämd med de regler som gäller. Vad har instruktören för utbildning? Väsby: Auktoriserad Ridlärare Sörgården: Hippologexamen (Diplomerad Ridlärare) Vallmobadet: Utbildad simlärare HSK Gymnastik: Utbildad barnskötare samt gymnastiktränarutbildningar. Hur viktigt är det med utbildade instruktörer? Väsby: Det är av stor vikt, men främst bör man vara pedagogisk. Sörgården: Utbildningen är viktigt, särskilt pedagogiken. Vallmobadet: Någon typ av pedagogisk utbildning är viktigast, och att man har ett intresse för sporten. HSK Gymnastik: Den pedagogiska utbildningen är viktigast. 9
ÖVNINGAR Här följer förslag på övningar som passar vid olika nivåer. Nivå 1: nybörjare som fortfarande rider med ledare. BAKA KAKA (EGEN ÖVNING) Lektionsmål: Lära sig att styra samt bokstävernas placering. Även balansträning. Utförande: Barnen ska baka en kaka. De turas om att rida i täten och följa ridlärarens instruktioner. En instruktion kan tillexempel vara: Rid hem till Cecilia och hämta mjöl. De ska då själva med hjälp av ridlärarens instruktioner styra till bokstaven C. När alla ingredienser är hämtade skrittar barnen längs spåret. Det är nu dags att röra ihop smeten vilket man gör genom olika balansövningar. Man kan till exempel sätta på vispen framme vid hästens öron, ugnens lucka sitter bak vid svansen. Övningen går att variera lätt. När kakan är färdig är lektionen slut. Att tänka på: Leken är viktig för den lär barnen under avslappnade former, men man får inte glömma att hästarna är levande djur. Barnen får inte bli för livliga under övningen. Följa John (Att lära barn rida, U. Ståhlberg 1996) Lektionsmål: Barnen ska lära sig att styra samt balansövning. Utförande: Barnen turas om att rida i täten och då leda övningen. De andra barnen ska följa i ledarens spår och göra precis som han eller hon gör. Om tätryttaren väljer att rida en serpentin längs långsidan samtidigt som han/hon har händerna på hjälmen, ska de andra följa efter. Tätryttare byts efter varje övning. Att tänka på: Förklara gärna innan lektionen vilka vägar som kan vara lämpliga att rida med tanke på hästen. Ej för snäva svängar där vrickningar lätt kan förekomma. Nivå 2: rider utan ledare och kan trava och rida lätt längs fyrkantsspåret. Bomlek (M. Dahlman, Sörgårdens Ridskola) Lektionsmål: Eleverna ska träna balans och följsamhet. Utförande: Bommar med skrittavstånd (ca 1.20m) placeras valfritt i ridhuset. Barnen får sedan rida över bommarna och öva på att styra enligt ridlärarens instruktioner. När barnen har balansen att stå i lätt sits över bommarna kan man lägga till att de släpper först en hand, sedan båda händerna och tillsist kan de även blunda över bomserien. Detta går förstås att variera efter barnens kunskaper. Hela övningen genomförs i skritt. Om det fungerar bra är det ofta positivt att avsluta lektionen med att låta barnen prova att trava över bommarna. Att tänka på: Att hålla koll på bommarnas avstånd t ex om en bom råkar rulla iväg. Det är viktigt att vara anpassningsbar, om avståndet inte stämmer måste man ändra det. För shetlandsponnyer kan det passa med ett avstånd där ponnyn kan ta två 10
travsteg mellan bommarna. Denna övning går utmärkt att genomföra med ledare. Taktövningar i trav (Att lära barn rida, U. Ståhlberg 1996) Lektionsmål: Eleverna ska lära sig att känna takten i trav. Utförande: Låt eleverna se på varandra och räkna högt. Först provar de att rida lätt som vanligt, därefter får de prova dubbel lättridning. I den dubbla lättridningen ska eleven stå två steg och sitta två steg hela tiden. Andra bra lättridningsformer som tränar både taktkänsla och balans är tretakten där eleven ska stå två steg, sitta ett eller stå ett steg, sitta två. Att tänka på: Gör inte övningen för svår för eleverna. Om de inte klarar av något, stanna då vid den övningen istället för att gå vidare. Målet med övningen är att eleven ska få en större förståelse för takten i traven och varför man rider lätt. Nivå 3: ska lära sig att galoppera och att rida ridvägarna själva, utan ledare. Galoppfattning (egen övning) Lektionsmål: Lära sig att fatta galopp och att sitta med i galoppen på ett naturligt sätt. Utförande: Barnen får stå uppställda på mittlinjen, vända mot den ena volten. Först visar antingen en elev eller ridläraren hur man fattar galopp. Sedan får eleverna prova en och en på volten. De elever som är osäkra kan ridläraren ha i longerlina. Att tänka på: Var uppmärksam på eleverna om det är någon som inte skulle våga. Ridvägar kadrilj (Att lära barn rida, U. Ståhlberg 1996) Lektionsmål: Barnen ska lära sig ridvägarna samt att kontrollera sin häst och samarbeta med de andra eleverna. Utförande: Eleverna delas upp i två led och ska sedan rida en enkel kadrilj. De ska först rida varje del var för sig och sedan sätta ihop hela kadriljen. Det är lämpligt att börja i skritt och sedan gå över i trav. Ridvägarna är många och går lätt att variera efter kunskapsnivå. Att tänka på: Håll avstånden till framförvarande par. Förklara vikten av att titta på sin parkompis och hålla samma takt och tempo som denna, annars blir det krockar och kadriljen går inte att genomföra. 11
DISKUSSION Det vi vill med arbetet är att lyfta fram barnens situation på ridskolan. En ridskola är mer än en plats där barn får rida. Det är en plats för utveckling. När barnet är i åldern 5-9 år formas de av sin omgivning, därför bör omgivningen vara anpassad för deras behov. Bara en sådan sak som att ha borstar som är gjorda för små händer underlättar barnens deltagande. Där spelar även hästmaterialet en stor roll, även det ska passa till barnen. Det är svårt att hitta snälla hästar som kan gå direkt in i verksamheten och detta kan orsaka problem. Där är det viktigt att ridläraren tar på sig arbetet att leta efter rätt hästmaterial. När nya oerfarna hästar kommer ska de slussas in i verksamheten med hjälp av ridlärare och duktiga elever. När hästen är invand kan den gå med i undervisningen för de minsta barnen som en stabil nybörjarhäst. Där är det viktigt att tänka på att gamla hästar inte alltid är de säkraste för nybörjare. Det är viktigt att ta hänsyn till hästens personlighet och temperament, inte bara till åldern. Vi har under arbetets gång fått mycket information. Det vi tycker är mest betydande är det faktum att en bra pedagogisk grund är det viktigaste för utlärning. Alla olika instruktörer vi har träffat har en utbildning i grunden. Några har börjat som pedagoger inom ett annat område och sedan vidareutbildat sig inom sin idrott. Många idrottsförbund erbjuder instruktörsutbildningar där pedagogik ingår. Vi tycker att pedagogikutbildning är bra, det främjar en bättre inlärning. Vi har reflekterat över vad barnen tycker i olika aspekter. Det kan vara bra att se på saker ur ett barns synvinkel för att få en bättre verklighetsuppfattning om hur en ledare ska vara. De punkter vi har tagit upp kan även fungera som en mall för diskussion med barnen. Det medför att barnen kan vara delaktiga i upplägget av utbildningen. Ibland är det bra för instruktören att ta till sig av barnens egna önskemål och åsikter. De övningar vi har presenterat är lätta att anpassa till olika ridskolor. Vi hoppas att de även kan fungera som underlag till att utveckla egna övningar. Det är viktigt för barnen att de aktiveras under lektionen. En vanlig företeelse är avsaknaden av lektionsupplägg och terminsplanering för nybörjare. På ridskolorna måste man se till att genomföra bra och utvecklande undervisning för att barnen inte ska tröttna och sluta rida eller byta ridskola. Det är också viktigt att komma ihåg att eleverna är betalande kunder och de förväntar sig den ridutbildning de betalar för. Där är även kommunikationen med föräldrarna viktig. De måste förstå att man inte kan gå för fort fram i undervisningen då det finns många risker när man jobbar med ett stort djur och små barn. Det är bra att kunna visa upp en terminsplanering med ett slutmål för att ge föräldrarna en förståelse för det arbete som utförs. Barn har många olika viljor och det är svårt att tillgodose alla. Det är alltid bra att prata med hela gruppen och med varje barn en och en och tillsammans med dem bestämma några regler för lektionerna. En bra sak är att bestämma ett gemensamt mål för hela gruppen att jobba mot under terminen. Det ger alla en motivation att fortsätta. Att motivera varje barn enskilt kan vara svårt men det kan vara bra att försöka ta sig tid och prata lite med var och en och fråga vad de vill klara av innan terminen är slut. Även om man har ett gemensamt mål får man inte glömma den enskilda individen. 12
Ett barn som uteblir från ett eller flera träningstillfällen kan känna oro att inte passa in i gruppen igen. För att förhindra att eleven slutar är det bra att prata med eleven om hur den ligger till och kanske erbjuda honom/henne att rida extra. Många ridskolor har ett väl fungerande igenridningssystem. Det är lämpligt att ringa hem till barn som inte har varit på lektionerna under några gånger och visa att de är saknade. Inom ridsporten är det ofta tävlingar som är målet för många. Just ordet tävling är mycket stressande och nervositetsframkallande för många. Barnen vill ofta prestera bra för att visa för mamma och pappa allt de har lärt sig. Vissa barn har också mycket press från föräldrarna, de vet att ridningen kostar pengar och vill då verkligen visa att de kan. I dessa situationer är det mycket viktigt att prata med gruppen inför en tävling och förklara att de endast tävlar mot sig själva och ingen annan. De ridskolor vi besökte valde vi för att vi fått information om att de har bra undervisning för barn. Sörgårdens Ridskola (se resultat) är anpassad för barn och fungerar väldigt väl därefter. Med en instruktör som har färsk utbildning och en vilja att lära ut, blir undervisningen ofta mer engagerad och anpassad. Vi valde att besöka en simklubb och en gymnastikklubb för att försöka identifiera de metoder som använts för utlärning till barn. Vår tanke har varit att se om de andra idrotterna använder något som vi kan ta till oss inom ridsporten. Övningarna som presenteras går att kombinera och variera helt efter tycke, smak och nivån på gruppen. Det är viktigt att man inte lägger nivån för högt. Om övningarna är för svåra kan barnen tappa intresset. De ska aldrig behöva känna prestationskrav. Det är också viktigt att tänka på hästarna. För snäva svängar, ett för högt tempo och slit i hästens mun kan göra att hästarna blir utslitna och inte samarbetsvilliga. Tänk också på att ljudnivån inte blir för hög. Leken i undervisningen ser vi som en naturlig och viktig del. Detta stimulerar barnen positivt och skapar en vilja att lära sig. Lek kan även göra att barnen slappnar av i okända situationer och nervositet och rädsla försvinner. Sammanfattningsvis har vi lärt oss mycket under arbetets gång. Vår förståelse för barn har ökats och vår förhoppning är att detta arbete ska vara till nytta för andra ridlärare. 13
SLUTSATS Korta pass som inte tröttar ut barnen främjar utvecklingen. Att instruktören berömmer när barnen gör framsteg leder ofta till en vilja att utvecklas ännu mer. Alla instruktörer var överens om är att det är viktigt med pedagogiska kunskaper. Användning av lek i undervisningen stimulerar barnens utveckling positivt. Det kan även bidra till att barnen trivs på ridskolan och fortsätter rida. Vår hypotes var att det går att hitta väl anpassade metoder för ridundervisning av barn. Vi kan varken förkasta eller anta hypotesen. Vi kom fram till denna slutsats efter att ha konstaterat att det skulle krävas en mer omfattande undersökning av situationen på ridskolor i Sverige idag. Eftersom barn är olika kan man inte fastslå en metod för ridundervisning som ska fungera för alla. Det bästa är att prova sig fram med hjälp av sin utbildning och se vad som passar bäst på ridskolan som man arbetar på. REFERENSLISTA LITTERATUR Engström, L-M, Fagrell, B, Forsberg,A& Nilsson,P.2001. Idrott för ungdom. 108 sidor. Farsta: SISU idrottsböcker. Matsgård,M. 2001. Se och möt varje barn. Farsta: SISU idrottsböcker. Ståhlberg, U. 1996. Att lära barn rida. Stockholm: Svenska ridsportförbundet. PERSONLIGT MEDDELANDE Projektledare L. Lindell. 2004. Svenska Ridsportförbundet. Ridinstruktör E. Arling. 2004. Väsby ridskola. Hippolog M. Dahlman. 2004. Sörgårdens Ridskola Gymnastiklärare C. Karlsson. 2004. Hallstahammar Sportklubb Gymnastik Simlärare M. Ramström - Eriksson. 2004. Vallmobadet, Kolbäck INTERNET www.ridsport.se/ungbarnsvis.htm 29-04-2004 På Barns Vis 14