1(12) Sektorn för administrativt stöd Bo Ekström 2009-09-29 Kommunstyrelsen BUDGETSKRIVELSE MED FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2010-2012 OCH INVESTER- INGSBUDGET 2010-2014 Förvaltningens arbetssätt Förvaltningens budgetarbete utgår från det av kommunfullmäktige antagna dokumentet Anvisningar för budget/plan 2010-2014. Dokumentet utgår från de politiska målsättningar som formulerades vid kommunfullmäktiges allmänpolitiska debatt den 26 januari 2009. Anvisningarna har behandlats politiskt och fastställdes vid kommunfullmäktiges sammanträde 2009-03-23. I anvisningarna beskrivs långtidsplaneringen i Härryda kommun. Anvisningarna innebar att förvaltningen skall lämna ett förslag som utgår från gällande budget/plan och reducera kostnaderna med 1 %, vilket motsvarar ca 18 mkr. De ytterligare förbättringar av det ekonomiska resultatet som behöver göras skall behandlas politiskt. I anvisningarna var förvaltningens resultatmål ungefär -35 mkr för varje år. För att ett negativt budgeterat resultat skall undvikas krävs alltså nettokostnadsminskningar med ytterligare 35 mkr. Ekonomifunktionen har därefter upprättat dokumentet Upprättande av budget/plan 2010-2014 inom sektorerna och förvaltningen. I dokumentet fastställs att sektorerna till ledningsgruppen skall redovisa ett förslag till budget som utgår från de ekonomiska ramarna i kommunfullmäktiges anvisningar. Där framgår även att sektorerna skall arbeta fram en verksamhetsplan 2010-2012 baserat på förvaltningens förslag till budget/plan. Sektorerna har under våren arbetat med sina förslag och lämnat förslag på verksamhet och ramtilldelning för åren 2010-2014, dessa är sammanställda i bilagt material. Det är utifrån detta förslag sektorsskrivelsen är upprättad. Respektive sektor har på förvaltningens ledningsgrupp den 27/5-28/5 redovisat sina förslag till budget/plan 2010-2014. Ledningsgruppen har i arbetet med förvaltningens förslag utgått från respektive sektors förslag och gjort prioriteringar och avvägningar inom och mellan verksamheterna för att lämna ett budgetförslag till den politiska organisationen som överensstämmer med kommunfullmäktiges anvisningar. Resultatet var efter förvaltningens arbete fortfarande negativt, men bättre än vad som förutsågs i kommunfullmäktiges anvisningar. Förvaltningen har valt att lämna förslag på kostnadsminskningar motsvarande något mer än 1 %, vilket var kommunfullmäktiges uppdrag. Anledningen till detta är en ambition att lämna ett förslag med ett så litet underskott som möjligt. Budgetberedningens arbetssätt Budgetberedningen har utifrån förvaltningens material lämnat ett antal kompletterande utredningsuppdrag. I samband med beslutet om budgetförslaget för sektorerna har ett antal justeringar gjorts jämfört med förvaltningens förslag. Orsaken till förändringarna är både att nya omständigheter framkommit under arbetets gång och att budgetberedningen gjort andra bedömningar än förvaltningen. Budgetberedningens förslag till förändringar i driftbudgeten jämfört med år 2009 framgår av separat handling Budgetberedningens förslag enligt del E Bb 5. Förslaget till investeringsbudgeten ingår i separat handling Budgetberedningens förslag enligt del F Bb 7.
2(12) Sammanfattning av budgetberedningens förslag Budgetberedningen lämnar ett förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige. Årets budgetförslag omfattas även av förslag till verksamhetsplan 2010-2012. För driftbudgeten fanns två förslag, ett förslag från Annette Eiserman-Wikström och ett förslag från Ing-Marie Samuelsson. I voteringen ställdes Annettes förslag mot Ing-Maries förslag och budgetberedningen beslutade enligt Annettes förslag. Annettes förslag liksom Ing-Maries innebär en oförändrad skatt på 21,05 kr. Budgetberedningens förslag framgår enligt separat handling Budgetberedningens förslag daterat 2009-09-29. Förslaget omfattar även förslag till verksamhetsplan 2010-2012 med prioriterade verksamhetsmål. Skillnaderna mellan de båda förslagen beskrivs i separat handling Socialdemokraternas förslag daterat 2009-09-29. I denna skrivelse kommenteras Annette Eiserman- Wikströms (budgetberedningens) förslag. Jämfört med tidigare antagen flerårsplan har en del förändringar gjorts. Förändringarna är föranledda av en ändrad behovsbild, främst inom förskoleverksamheten och äldreomsorgen. Inom äldreomsorgen tillförs ökade resurser inom hemtjänst föranlett av, dels förändrad behovsbild och dels försenad driftstart av särskilt boende Hönekulla by. Budgetförslaget innebär en fortsatt satsning inom områdena vård, skola och omsorg. Budgeten utgår från fullfonderingsmodell, alltså att alla pensionsåtaganden redovisas i balansräkningen. I budgetberedningens förslag har en avsättning på 32 mkr gjorts för att täcka ökningen av pensionsskulden. I budgetberedningens förslag budgeteras år 2010 ett resultat på +4,5 mkr, år 2011-23,7 mkr och år 2012 +2,3 mkr. Förslagen till investeringsbudget följer i stort gällande plan och skiljer sig genom att budgetberedningens förslag innefattas av byggnation Hindås idrottshall år 2010 med driftstart 2011, en anpassning till de omständigheter som råder. I förslaget ingår även investeringar för energieffektiviseringar. Nedan följer en beskrivning av några av de viktigaste förslagen till förändringar jämfört med dagens verksamhet och den gällande planen. Sektorn för utbildning och kultur Budgetberedningens förslag innebär att nettokostnaderna för sektorn budgeteras till 885,2 mkr år 2010, 886,6 mkr år 2011 och 889,6 mkr år 2012. Förskoleverksamhet I kommunfullmäktiges anvisningar för budget 2010-2014 anges som ett övergripande mål för god ekonomisk hushållning att full behovstäckning inom barnomsorg skall uppnås och att föräldrar skall kunna välja verksamhetsform. Enligt gällande befolkningsprognos ökar antalet barn 1-5 år i kommunen. Antalet platser inom förskoleverksamheten måste därför ökas om målet full behovstäckning skall uppnås. Ökningen följer gällande plan. Behovet av barnomsorgsplatser tillgodoses genom den planerade utbyggnaden av förskolelokaler som föreslås i lokalresursplanen 2010-2014. Den tidigare föreslagna minskningen av antalet dagbarnvårdare kan inte heller genomföras om målet skall nås. I budgetförslaget prioriteras full behovstäckning och att verksamheten i ökad grad, skall bedrivas i permanenta lokaler. Barngruppernas storlek kvarstår på samma nivå som 2009 men personaltätheten har reducerats något. Budgetförslaget innebär att föräldrar kan välja verksamhetsform men att förstahandsvalet inte alltid kan tillgodoses på kort sikt. Vårdnadsbidraget planeras omfatta ca 40-50 vårdnadsbidrag per månad. Förskoleklass, grundskola och skolbarnomsorg Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning är för grundskolan (och gymnasieskola) att alla elever har tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Mål i verksamhetsplan för grundskola är att uppmärksamma och vidta åtgärder för elever i behov av stöd och att minska andelen elever som lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. I budgetförslaget finns inga extra resurser avsatta för ytterligare insatser förutom att stödenhetens budget bibehålls trots minskat antal elever, vilket innebär en ökning av stödresurser per elev.
3(12) Grundskolan i Härryda kommun har låga kostnader jämfört med andra kommuner. Måluppfyllelsen är god i Härryda kommun i ett nationellt perspektiv. Sektorn arbetar för att förbättra måluppfyllelsen så att fler elever blir behöriga till gymnasiet och fler elever får godkända betyg i alla ämnen, genom ständig utveckling av metoder, kvalitetsarbete och kompetensutveckling av personal. Ungdomsgymnasiet Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning för gymnasieskola är att alla elever har tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Måluppfyllelsen har hittills varit god på gymnasiet. Antalet elever sjunker i regionen vilket påverkar gymnasiet genom förväntat lägre söktryck under perioden. Om gymnasieskolan inte lyckas bibehålla söktrycket kan detta ge stora negativa ekonomiska konsekvenser. Svårigheter att hålla den optimala organisation som Hulebäcksgymnasiet lyckats med, kan leda till sämre ekonomi. Prisnivån för interkommunal ersättning har ökat, vilket innebär ökade kostnader för Härryda kommuns elever i andra gymnasieskolor. Ytterligare medel har temporärt tillskjutits 2010 med 4,4 mkr. Vuxenutbildning Mål för vuxenutbildningen är att erbjuda medborgarna grundutbildning, gymnasieutbildning och eftergymnasial utbildning. Efterfrågan till de regionala yrkesutbildningarna ökar. Kvalificerade yrkesutbildningar anordnas inom områdena logistik, marknadsföring och försäljning, personal och löneadministration samt säkerhet. Under 2009 startar yrkeshögskoleutbildningen Airport officer. Kravet att SFI-studier skall leda till egen försörjning i snabbare takt ökar. Härrydas elever erbjuds också plats i Mölndal respektive Kungsbacka med inriktning lokalvård och truckutbildning. Kulturverksamhet Kulturverksamheten har inriktningsmål i det kulturpolitiska programmet från 2002. Prioriterad målgrupp är barn och unga. Verksamheten arbetar idag med att enligt de inriktningsmål som finns, erbjuda medborgarna kultur med kvalitet och mångfald inom de ramar som givits. Kulturverksamheten omfattar Kulturskola, bibliotek och allmän kultur. Fritidsverksamhet och lokalförsörjning Fritidsverksamheten har ett övergripande mål att medverka till att kommunens invånare har en aktiv och levande fritid och stödja ett föreningsliv med bredd. Verksamheten har en tydlig folkhälsoprofil. Kommunala inriktningsmål för verksamheten finns. Fritidsverksamheten är också ansvarig för ungdomsarbetare och fritidassistenter som arbetar förebyggande med ungdom i ett samverkansarbete med skola och socialtjänst. Fritidassistenterna ingår numera i en permanent verksamhet inom socialtjänsten. I budget för fritidsverksamhet ingår bl.a. investeringsbidrag till Hindås tennisklubb år 2011 för uppförande av ny tennishall. Ökade medel för driftkostnader för Hindås idrottshall år 2011-2012 har tillskjutits. I budgetberedningens förslag ingår 0,5 tj utredare/administratör från år 2010 samt utökade föreningsbidrag med 600 tkr från år 2011. Investeringsbudget/plan 2010-2014 Inom förskoleverksamheten ingår anslag för inventarier till följd av den stora utbyggnaden av förskolor för full behovstäckning. Budget för reinvesteringar av skolmöbler och gemensamma uppehållsrum inom grundskolorna ingår i syfte att upprätthålla en god nivå på skolornas inre miljö. Inom Vuxenutbildning och Gymnasieverksamhet avser anslagen inköp av inventarier och it. Kulturverksamhetens investeringsbudget ingår investeringar i bland annat servrar för att genomföra utvecklingen av det publika nätet. Fotbollsanläggning i Landvetter är tillsammans med elljusspår i Finnsjöområdet och byte av ismaskin Landvetter Ishall de största fritidsinvesteringarna. Även plastgräs i Djupedalsäng är en stor investering men planeras först i slutet av planperioden. Anslag för utrustning av idrottshall Hindås ingår år 2011. Sektorn för socialtjänst Budgetberedningens förslag innebär att nettokostnaderna för sektorn budgeteras till 441,3 mkr år 2010, 461,9 mkr år 2011 och 463,5 mkr år 2012.
4(12) Äldreomsorg Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning är att det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres bedömda behov. Enligt kommunens befolkningsprognos ökar antalet äldre (d v s personer som är 65 år eller äldre) med 796 personer under budget/planperioden. Budgetförslaget är i stort en konsekvens av denna ökning och det ökade antalet äldre i kommunen, med ett nytt särskilt boende med korttidsplatser från årsskiftet 2010-2011 och ökade resurser för både hemtjänst och rehabilitering. Budgetförslaget rymmer också en satsning på byte av larmsystem inom särskilda boenden och hemtjänst. Vård- och omsorgsarbetet ska, enligt de politiska målen, inriktas på att skapa trygghet i livet, god service och omsorg. Inom äldreomsorgen ska hälso- och sjukvård och social omsorg som utgår från individens behov erbjudas. Med föreliggande budgetförslag förväntas målen för verksamheten uppfyllas. Individ- och familjeomsorg Kommunstyrelsen har fastställt inriktningsmål som framgår av föreslagen verksamhetsplan, och föreliggande budgetförslag är inriktat på att skapa möjlighet att arbeta utifrån verksamhetens strategier för måluppfyllelse som också framgår av verksamhetsplanen. Budgeten innehåller resurser för att kunna arbeta förebyggande och individinriktat när det gäller barn och unga. Härigenom kan barn och ungdomar i riskzonen tidigt upptäckas och erbjudas insatser samtidigt som behovet av placeringar av unga på hem för vård och boende kan minskas. I rådande finansiella läge har behovet ökat för ekonomiskt bistånd. I budgetförslaget ingår ökade medel för ekonomiskt bistånd för perioden samt en extra förstärkning år 2010. Handikappomsorg Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning är att det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för funktionshindrades bedömda behov. Handikappomsorgen har under de senaste åren, med undantag av år 2007, haft en underfinansierad verksamhet där antalet tillkommande ärenden ökat mer än budgetramarna. En orsak till överskottet år 2007 var retroaktiva intäkter av engångskaraktär från Försäkringskassan för personlig assistans. Föreliggande budgetförslag är en konsekvens av de senaste årens budgetutfall och det ökade antalet ärenden i kommunen. I budgetförslaget har anslaget för korttidsplatser ökats med 1,4 mkr vartdera året. Enligt sektorns prognos ökar behovet av boende med ytterligare 24 platser, varav 11 i gruppbostad och 13 i servicebostad, under budget/planperioden. Detta har föranlett en förändring av utbyggnaden av gruppbostäder i lokalresursplanen samt en omvandling av en befintlig gruppbostad till servicebostad. Handikappomsorgens verksamhet regleras främst genom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL) och Lag om assistansersättning (LASS). LSS är en rättighetslagstiftning och målsättningen i lagstiftningen är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med funktionshinder. Målet är att den enskilde skall ges möjligheter att leva som andra. Med föreliggande budgetförslag bedömer sektorn att handikappomsorgens budget är i balans och att målsättningen för handikappomsorgen uppfylls. Ett hot mot budgetbalans är om behovet av boende överstiger vad som prognostiserats. En sådan ökning ryms inte inom budgetramarna då varje enskilt ärende är mycket kostsamt. Investeringsbudget/plan 2010-2014 I investeringsbudget finns anslag för IT-investeringar, arbetsmiljöåtgärder, reinvesteringar och investeringar med anknytning till de objekt som finns upptagna i lokalresursplan 2010-2014. Anslaget för de tre förstnämnda har ökats jämfört med gällande investeringsplan. Avtalet för sektorns verksamhetssystem löper t o m 2010 med möjlighet till sammanlagt 4 års (2+2) förlängning. År 2012 finns medel i investeringsbudget för en eventuell ny upphandling av verksamhetssystem. Sektorn för samhällsbyggnad Budgetberedningens förslag innebär att nettokostnaderna för sektorn budgeteras till 114,6 mkr år 2010, 115,7 mkr år 2011 och 115,3 Mkr år 2012.
5(12) Miljösamordning I budgetberedningens förslag ingår medel för miljökalender 200 tkr årligen. Medel för åtgärder av arbetslaget Gröna Jobb utgår från 2010 eftersom den statliga stödformen upphör. Gator och park Med erfarenhet från de senaste årens stormar och översvämningar har nya åtagande tillkommit i form av drift- och underhållskostnad för vattendrag där kommunen är markägare. För att klara den stora problematiken med översvämningar i Landvetter och Mölnlycke planeras åtgärden för att klara problematiken. Medel för åtgärderna igår i förslaget 2010-11, vilket i viss mån finansieras av tillfälligt minskat beläggningsunderhåll. Under 2010 har beläggningsunderhåll temporärt förstärkts med 8 mkr. Räddningstjänst Räddningstjänsten tillhandahålls genom Räddningstjänstförbundet Storgöteborg, som är ett kommunalförbud där Härryda kommun ingår. Budget fastställs av kommunförbundets fullmäktige. Medlemsavgifterna exklusive pensionskostnadsökningar planeras en höjning med 1,3 % vartdera året under perioden. Kollektivtrafik I Budget/plan för perioden 2010-2012 inryms satsningar på ökat kollektivtrafikresande i enlighet med resevaneundersökningar genomförda av Västtrafik, 0,7 mkr år 2010, 2,2 mkr år 2011 samt ytterligare 3,7 mkr år 2012. Budget för flexlinjen med 1,2 mkr föreslås utgå från år 2010. Mark och bostad De program och planer som ligger till grund för verksamheten är volymmässigt högre än tidigare år. Detta gäller framförallt 2010-2011 och har i sin grund, i ökat antal privata exploateringar med den osäkerheten i genomförande detta innebär samt det höga bebyggelsetrycket i regionen. Ökad säkerhet i kommunens exploateringsverksamhet och att kunna möta den fortsatt ökande volymen är möjligt med genomförd personalförstärkning under 2009. Under 2010, 2011 och 2012 kommer positiva resultat från exploateringsverksamheten att redovisas. Plan och bygglov Trycket på plan och bygglovsverksamheten kommer att öka ytterligare både gällande antagande av planer och behandling av bygglov. Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan pågår under perioden. Verksamheten står hyggligt rustade genom de personalförstärkningar som redan genomförts. Vatten och avlopp Allt hårdare miljökrav på verksamheten som leder till ökade kostnader för behandlingsavgiften till Gryaab. Orsaken är omfattande om- och tillbyggnader av Ryaverket. Fortsatt förnyelse av ledningsnätet planeras under planperioden. VA-verksamheten är avgiftsfinansierad fullt ut. Underhandsdiskussioner förs med Bollebygd kommun om ett samarbete kring avloppsverket i Rävlanda och övriga vattenanläggningar i Bollebygd. I ett senare skede kan detta följas av samarbete kring ledningsnätet i Bollebygd. Ett samarbete planeras under planperioden. Avfall Inga avgiftshöjningar planeras för år 2010-11. Taxan för sophämtning beräknas att höjas med 2 % år 2012. Den låga taxehöjningen beror på en prognos som innebär låga höjningar av behandlingsavgifter och entreprenadindex samt att avfallsmängderna beräknas vara låga 2009. Det gör att mängdökningarna under perioden 2010-2012 ger lägre effekt på kostnaderna. Entreprenader har upphandlats i samarbete med Lerums och Partille kommuner. Genom samarbetsavtal med Bollebygds kommun har boende i Härryda kommun möjlighet att nyttja Råssa återvinningscentral. Investeringsbudget/plan 2010-2014 Under planperioden kommer en fortsatt satsning att ske på tätorternas centrumbebyggelser. I Mölnlycke föreslås medel för upprustning av Råda Torg 2011-2012 samt medel med anledning av ombyggnaden av Kvarteret V. Landvetter Centrum kommer att få en ny utformning där medel föreslås för flera upprustningar och ombyggnationer, bland annat för bussterminalen. I investeringsramen finns medel för utbyte av kvicksilverlampor fram till 2012. Efter det sker en övergång till seriebyten av lågenergilamporna var fjärde år. Övergången syftar till att minska
6(12) energiförbrukningen med cirka 40 % samt minska driftkostnaderna. I förslaget ingår medel för satsningar på GC-vägar, trafiksäkerhetsåtgärder och trafiksäkra skolvägar. Exploateringsverksamhet, finansieringsplan 2010-2014 Exploateringsbudgeten följer föreslaget bostadsförsörjningsprogram. Sektorn för teknik och försörjning Budgetberedningens förslag innebär att nettokostnaderna för sektorn budgeteras till 13,4 mkr år 2010, 5,4 mkr år 2011 och 5,4 mkr år 2012. Fastighetsfunktionen Förvaltningskostnaderna ökar till följd av utbyggnad i enlighet med lokalresursplanen. På grund av försenade byggnationer reduceras arean år 2010 med 6200 kvm jämfört med budgeterad nivå för 2009. Från perioden 2011-12 ökar arean igen, ca 12000 respektive 1500 kvm. Kostnaderna täcks av lika stora interna hyresintäkter. Kostnaderna för energi kan påverkas både positivt och negativt av faktorer som sektorn inte kan råda över, t.ex. ändrade energipriser och väderleksförhållanden. Kapitalkostnader och kostnader för fastighetsskötsel ökar till följd av nyproduktion. Under 2010 har planerat underhåll temporärt förstärkts med 4 mkr. Delar av ansvaret för larm förs över till fastighet från övriga sektorer och säkerhet. IT-funktionen Ett projekt för utbyggnad av stadsnätet i Härryda kommuns östra delar pågår fram till år 2012. Syftet är att öka kommunikationshastigheten och på sikt sänka kostnaderna genom att inte behöva hyra kommunikation från externa leverantörer. IT-samarbetet med Bollebygds kommun förväntas fortsätta under planperioden. Säkerhetsfunktionen Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser kommer att fortskrida under året. Kompletterande utbildning av säkerhetssamordnare och säkerhetsombud skall genomföras. Genom kompletterande larminstallationer kommer det interna skyddet att förstärkas på utsatta anläggningar. Städservice Antalet uppdrag ökar år 2010 med tio nya städobjekt som lagts in i planen. Måltidsservice Från och med 2010 har måltidsservice ansvaret för driften av förskoleköken. Detta innebär att antal tillagningskök uppgår till drygt trettio under denna period. I förslaget har kompensation för stigande livsmedelspriser med 2 mkr och kostnader för egen kontroll i kök med 0,5 mkr inarbetats i internpriserna. Investeringsbudget/plan 2010-2014 Sektorns investeringar styrs framför allt av lokalresursplanen. Fastighetsfunktionens förslag till investeringsbudget omfattar 350 mkr under femårsperioden jämfört med 500 Mkr i föregående års plan, vilket innebär en viss reducering. Rådande ekonomiska läge har lett till reducerade priser för produktionsdelen av byggnationen. Detta har i sin tur lett till reducerade internhyror där anbudsavtalen blivit klara. Under perioden planeras byggnation av fjorton förskoleavdelningar varav åtta ersätter befintliga avdelningar, ny-, till- och ombyggnation av Rävlandaskolan, tillbyggnation av Bygården åren 2012-13, byggnation av idrottshall i Hindås år 2010. I förslaget ingår investeringar för energieffektiviseringar för perioden med 22 mkr varav 10 mkr under 2010. Där ingår bland annat konvertering till fjärrvärme, installation av värmepump, närvarostyrning av belysning. IT-funktionens mål är att successivt bygga ut ett eget sammanhållet och enhetligt stadsnät. En sådan utbyggnad kräver investeringar men ger på sikt lägre driftkostnader. För perioden fortgår arbetet med planen att dels ersätta befintliga hyrda linjer med egen fiber, dels att bygga ut det egna nätet enligt lokalresursplanen så att en enhetlig standard uppnås. Den beräknade utgiften under perioden 2010-2012 är ca 2 mkr årligen.
7(12) Sektorn för administrativt stöd, inkl politisk organisation Budgetberedningens förslag innebär att nettokostnaderna för sektorn budgeteras till 51,1 mkr år 2010, 51,3 mkr år 2011 och 51,1 mkr år 2012. Ett årligt anslag på 1 mkr för kommungemensamma utredningar och utvecklingsprojekt ingår i förslaget. Under perioden kommer flera personer att gå i pension vilket innebär att fördelningen av arbetsuppgifter inom kansliet kommer att ses över. På sikt innebär det ingen utökning av tjänster men variationer mellan åren kan förekomma för att klara uppgifterna tills en permanent lösning är klar. En uppdatering av kommunens hemsida planeras och i strävan mot att uppfylla kraven på att vara en tillgänglig kommun föreslås medel för att redovisa samhällsinformation på lättläst svenska. Ett anslag föreslås för reparationer och utbyte av utrustning m.m. i kommunhuset. Miljö- och Hälsoskydd Efter det att djurskyddskontrollen övergått till länsstyrelsen har ökad tillsyn kunnat göras inom de övriga områdena. En konvertering av en tjänst från djurskydd till miljö- och hälsoskydd genomfördes 2009, vilket innebar goda möjligheter att uppfylla tillsynsplanen. Politisk organisation I förslaget ingår bland annat budgetmedel för riksdags-, region- och kommunval 2010 enligt gällande plan. Förslag till investeringsbudget 2010-2014 Överväganden investeringsbudget Det bedömda investeringsbehovet ligger högt över vad som tidigare planerats för perioden. Den största orsaken är det bedömda behovet av utbyggnad inom förskoleverksamheten samt inom äldre- och handikappomsorg. Under den närmaste 5-årsperioden föreslås investeringar på 800 mkr, varav 226 mkr år 2010. Den höga investeringsbudgeten innebär svårigheter att bibehålla soliditeten och innebär att upplåningen kommer att öka under perioden, efter att ha sjunkit de senaste åren. Verksamhetsmål Budgetberedningen lämnar förslag på mål för god ekonomisk hushållning, vilka fastställs av kommunfullmäktige, samt prioriterade verksamhetsmål vilka fastställs av kommunstyrelsen. Följande mål för god ekonomisk hushållning föreslås: Mål för god ekonomisk hushållning Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun skall medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Finansiella mål Måluppfyllelsen mäts och analyseras årligen i rullande fyra-årsperioder. Det egna kapitalet värdesäkras enligt omsorgsprisindex (OPI) Soliditetsnivån är lägst på den nivå som gällde vid periodens början. För att säkerställa de finansiella målen är det redovisade resultatet minst 1,5 % av verksamhetens nettokostnader Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på ca 1,5 % kan mötas med bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet.
8(12) Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionshindrades bedömda behov. Förslag till prioriterade verksamhetsmål redovisas i förslaget till verksamhetsplan. Finansiell analys Resultat Budgetberedningens förslag innebär att positiva resultat budgeteras för år 2010 och 2012 och negativt resultat för år 2011; 4,5 mkr 2010, -23,7 mkr 2011 och 2,3 mkr 2012. Kommunfullmäktiges anvisningar anger att resultatet skall vara ca 20 mkr årligen, vilket inte uppnås för något av åren. Det genomsnittliga resultatet för perioden är -5,6 mkr. Skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning m.m. Ökningen av skatteintäkter och statsbidrag är starkt beroende av konjunkturförändringar. Speciellt av sysselsättningen, vilken inte ökar i den takt som skett de senaste åren. Tillväxten i både Sverige och omvärlden har avstannat. Detta innebär att intäkterna ökar väsentligt långsammare än vad som antagits i tidigare plan. Det är denna utveckling som tvingat fram en mer restriktiv budget och svagare ekonomiska resultat än vad som tidigare planerats. Regeringen har i vårpropositionen tillskjutit medel till kommuner och landsting för år 2010 och förstärkt det generella statsbidraget 2011-2012. Ytterligare medel har skjutits till för år 2010 i höstpropositionen. Totalt ökar samlade intäkter inledningsvis med ca 1-2 % och i slutet av perioden med ca 4 % vilket, med tanke på inflation, befolkningsförändringar och övriga kostnadsökningar, måste betecknas som mycket begränsande. Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter En god ekonomisk hushållning förutsätter att det finns balans mellan intäkter och kostnader. En tumregel är att intäkterna skall överstiga kostnaderna med ca 2 %. Nettokostnadsandelen, vilket är kommunens nettokostnader inklusive finansnetto och avskrivningar uppgick i bokslutet år 2008 till 99 %. I budgetförslaget är nettokostnadsandelen ca 100 % för samtliga år, vilket alltså inte är tillfredsställande ur ett finansiellt perspektiv. Nettokostnadsökningen för bokslut 2008 blev ca 6 % efter justering för jämförelsestörande poster. För år 2009 beräknas nettokostnadsökningen bli ca 3 %, medan skatteintäkter och statsbidrag ökar med ca 2 %. I föreliggande budgetförslag ser nettokostnadsökningen ut att bli 3 % för år 2010, och 2,5 % för de övriga åren. Nettokostnadsökningen ligger något över ökningen av skatter och statsbidrag år 2010-11 och något under 2012. I budgetförslaget ingår en antagen ökningstakt av personalkostnaderna med 2,6 % för år 2010 och 2,3 % för vartdera året 2011-2012. Budgetförslaget innehåller i många fall ingen kompensation för inflation och andra kostnadsökningar utöver personalkostnader. Detta innebär för flera verksamheter en direkt minskning av utrymmet. Nettoinvesteringar och självfinansieringsgrad Under 2010-2014 budgeteras investeringar på sammanlagt 800 mkr. Av de budgeterade investeringarna beräknas knappt en tredjedel kunna finansieras via resultat och avskrivningar. Den budgeterade långfristiga upplåningen beräknas därför öka med 310 mkr till 650 mkr för perioden 2010-12. Den höga investeringsnivån och därmed ökande upplåningen motiveras av att det nu är relativt billigt att investera, samtidigt som det är ett sätt för kommunen att stimulera efterfrågan. Pensionsskulden Pensionsskulden redovisas och budgeteras sedan bokslut 2006 enligt den s.k. fullfonderingsmodellen. Det innebär bl.a. att resultatet, utöver kostnader för uppräkning, kan komma att påverkas av förändringar i beräkningssätt för det aktuella åtagandet och att soliditeten blir väsentligt lägre än med den s.k. blandmodellen.
9(12) Pensionsskulden består dels av en ansvarsförbindelse intjänad före 1998 och dels en avsättning intjänad fr.o.m. 1998. Dessutom består den av en avgiftsbestämd ålderspension. Denna bokförs som kostnad samma år som intjänandet och utbetalas efterföljande år för egen placering av anställda. Från år 2008 bokförs månatliga pensionsutbetalningar direkt mot balansräkningen. Uppräkningen av skulden exklusive utbetalningen bokförs som kostnad i resultaträkningen. Avsättning till totala pensionsskulden har för år 2010 budgeterats till 32 mkr. Soliditetsutveckling Soliditeten beskriver kommunens betalningsförmåga på lång sikt och visar på hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Sedan år 2006 bokförs pensionsskulden, som är intjänad före 1998, som avsättning i balansräkningen och budgeteras och redovisas över resultaträkningen. Kommunen redovisar endast ett soliditetsmått i balansbudgeten; soliditet enligt fullfondsmodellen. Målsättningen är att soliditeten skall var oförändrad eller öka på lång sikt. I bokslut 2008 hade kommunen en soliditet på 13 % oförändrat jämfört med år 2007. Den minskning av soliditeten som skett sedan toppåret 2006 beror på jämförelsestörande poster från redovisningen av pensionsskulden. I förslaget beräknas soliditeten minska till 12 % år 2010 och en ytterligare minskning till 10 % år 2011-12. En oförändrad soliditet kräver en förbättring av resultatet med 20 mkr år 2010 och ca 35 mkr år 2011. Soliditeten i budgetförslaget utgår från bokslut 2008 och budget 2009, vilket innebär att måtten kan förändras beroende på resultat 2009. Balanskravet och god ekonomisk hushållning Balanskravet regleras i Kommunallagen och tillämpas för kommuner och landsting sedan år 2000. Balanskravet är en miniminivå, vilket utgår ifrån att kommunerna redovisar ett positivt resultat enligt blandmodellen. Kommunallagen anger att mål och riktlinjer för verksamheten skall beaktas och att finansiella mål skall anges. De finansiella målen utgör ett verktyg för att kunna bedöma den finansiella situationen och utvecklingen och därmed fastslå om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Detta syftar till att stödja kommunerna i deras strävan att uppnå och säkerställa en god ekonomisk hushållning. En ekonomi i balans samt en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet är nödvändiga förutsättningar för att kommunen skall kunna leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. Budgetförslaget innebär att de finansiella målen inte uppnås. Drift- och investeringsbudget är dimensionerad för att de fastställda verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning skall kunna uppnås. Under perioden blir det snarast frågan om att begränsa den finansiella försvagningen. Framförallt soliditetsnivån kommer att bli mycket svår att upprätthålla med föreslagen investeringsvolym och svaga resultat. Man måste ha i åtanke att den finansiella situationen kan både komma att förbättras och försämras jämfört med föreslagen budget/plan. Det måste därför finnas en beredskap att omprova den antagna planen inför varje ny budgetprocess. Nedan redovisas tabell över de mått som kan användas för att stämma av de föreslagna finansiella målen. Finansiella mål enligt Bokslut Bokslut Budget Plan Plan Plan kommunfullmäktiges beslut 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Eget kapital inklusive pensionsförpliktelse, mkr 164,2 184,2 191,5 196,0 172,3 174,6 Resultat inklusive pensionsskuld intjänad före 1998, mkr -27,0 20,0 19,2 4,5-23,7 2,3 Soliditet inklusive pensionsskuld intjänad före 1998, % 13 13 13 12 10 10
10(12) Långsiktig utveckling Arbetet med årets budget har präglats av effekterna av lågkonjunkturen och dessutom ett fortsatt ökande behov av förskoleplatser, boenden och hemtjänst samt fortsatta åtgärder för att undvika framtida översvämningar. De beräknade skatteintäkterna har minskat med över en skattekrona jämfört med tidigare plan. Samtidigt innebär en lågkonjunktur att ytterligare kostnader riskerar uppstå i form av exempelvis högre kostnader för försörjningsstöd, vilket förslaget tagit hänsyn till. För Härryda kommun har de senaste årens goda ekonomi givit kommunen möjligheter att både öka verksamhetskostnaderna, sänka utdebiteringen och konsolidera ekonomin. Visserligen sviktar resultatutvecklingen och soliditeten sjunker, men sett över en längre period har ekonomin ändå stärkts om man tar hänsyn till jämförelsestörande poster som bokförts de senaste åren. Kommunen har ett jämförelsevis gott utgångsläge. Befolkningsstrukturen gör att krisen sannolikt inte kommer att innebära oövervinnerliga kostnadsökningar i den kommunala verksamheten. Försörjningsstödet kommer att öka och då från en låg nivå. Den kommunala servicen är i många fall väl utbyggd och i vissa fall tillhandahålls verksamhet som inte är en kommunal skyldighet. Skattesatsen ligger något över genomsnitt jämfört med riket, men något i underkant om man jämför med Göteborgsregionen eller Västra Götaland. Det bör med andra ord finnas möjlighet att anpassa verksamheten till de nya förutsättningar som gäller. Omfattningen av den ekonomiska nedgången gör att det kommer att ta tid innan arbetsmarknaden vänder. Trots en viss skatteintäktsökning - utöver den som är föranledd av befolkningsökning kommer intäkterna inte att räcka till lika mycket verksamhet som tidigare beroende på pris- och löneutveckling. På lite längre sikt är kanske det största orosmolnet att arbetslösheten och utanförskapet stannar på en hög nivå. Det kommer både att påverka kommunernas skatteintäkter och de sociala kostnaderna. De tillfälliga statsbidragen ser ut att i någon mån utjämna för de minskade skatteintäkterna. Det är dock framförallt år 2010 som i dagsläget har kunnat balanseras i budgeten. För de kommande åren är osäkerheten minst lika stor både avseende skatteintäktsutvecklingen och eventuella ytterligare stödåtgärder från staten. Förslaget till budget/plan är att betrakta som något av en krisbudget. Hänsyn har tagits till att kommunen har ett ansvar för att inte ytterligare förstärka osäkerheten på arbetsmarknaden och i de offentliga systemen. De finansiella målen har i detta sammanhang inte prioriterats. Konsolideringen av ekonomin har delvis skett med de senaste årens goda resultat och kommer att behöva göras ytterligare när den nuvarande besvärliga ekonomiska situationen förbättrats. I en konjunkturuppgång kommer alltså de finansiella målen att prioriteras. BUDGETBEREDNINGEN Annette Eiserman-Wikström Ordförande
11(12) RESULTATBUDGET 2009-2012 Belopp i Mkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2008 2009 2010 2011 2012 Verksamhetens nettokostnader -1 300,1-1 356,9-1 394,2-1 425,6-1 460,1 Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar -67,0-72,1-76,9-83,8-88,0 Verksamhetens nettokostnader -1 367,1-1 429,0-1 471,1-1 509,4-1 548,1 Skatteintäkter inkl inkomstutjämning 1 380,3 1 449,6 1 431,8 1 473,8 1 535,9 Kommunalekonomisk utjämning mm 37,3 40,2 89,1 57,6 57,5 Finansiella intäkter 5,0 1,5 1,5 1,5 1,5 Finansiella kostnader -11,1-14,0-17,0-20,0-20,0 Finansiella kostnader pensioner -24,3-29,0-29,8-27,2-24,5 Resultat före extraordinära poster 20,0 19,2 4,5-23,7 2,3 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader BUDGETERAT RESULTAT 20,0 19,2 4,5-23,7 2,3 BALANSBUDGET 2009-2012 Belopp i Mkr Bokslut Budget Plan Plan Plan 2008 2009 2010 2011 2012 Immateriella anläggningstillgångar 1,3 0 1,3 1,3 1,3 Summa immateriella anläggningstillgångar 1,3 0 1,3 1,3 1,3 Fastigheter 1 079,5 1 288,8 1 437,7 1 520,4 1 602,1 Maskiner och inventarier 82,9 76,5 82,9 82,9 82,9 Summa materiella anläggningstillgångar 1 162,5 1 365,3 1 520,6 1 603,3 1 685,0 Aktier och andelar 22,8 23,1 22,8 22,8 22,8 Långfristiga fordringar 0,7 0,9 0,7 0,7 0,7 Summa finansiella anläggningstillgångar 23,4 24,0 23,5 23,5 23,5 Summa anläggningstillgångar 1 187,2 1 389,3 1 545,4 1 628,1 1 709,8 Förråd och lager 15,0 20,0 15,0 15,0 15,0 Kortfristiga fordringar 86,9 45,0 85,0 85,0 85,0 Likvida medel 176,8 29,6 14,6 28,3 21,3 Summa omsättningstillgångar 278,7 94,6 114,6 128,3 121,3 SUMMA TILLGÅNGAR 1 466,0 1 483,9 1 660,0 1 756,4 1 831,1 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 184,2 191,5 196,0 172,3 174,6 varav årets resultat 20,0 19,2 4,5-23,7 2,3 Avsättningar för pensioner 668,6 717,1 714,0 724,0 696,5 varav avsättning pensionsskuld intjänat före 1998 606,8 653,4 647,5 657,9 624,0 Summa avsättningar 668,6 717,1 714,0 724,0 696,5 Långfristiga skulder 301,4 340,0 440,0 550,0 650,0 Kortfristiga skulder 311,8 235,3 310,0 310,0 310,0 Summa skulder 613,2 575,3 750,0 860,0 960,0 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 466,0 1 483,9 1 660,0 1 756,4 1 831,1 SOLIDITET ENLIGT FULLFONDSMODELL 13% 13% 12% 10% 10%
12(12) DRIFTBUDGET Belopp i Tkr Budget Budget Plan Plan 2009 2010 2011 2012 Sektor för utbildning och kultur -864 145-885 219-886 607-889 554 Sektor för socialtjänst -418 757-441 260-461 891-463 470 Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet -103 246-114 648-115 665-115 318 -Vattenverksamhet 0 0 0 0 -Avfallsverksamhet 0 0 0 0 Sektor för teknik och försörjningsstöd -5 838-13 415-5 415-5 415 Sektor för administrativt stöd -46 535-42 741-42 741-42 741 Polititisk organisation -8 804-8 341-8 541-8 341 Finansförvaltning 25 163 36 203 11 305-22 918 Pensionskostnad exkl finansiell kostnad -6 864-1 699 111-320 Verksamhetens nettokostnader -1 429 026-1 471 120-1 509 444-1 548 077 Skatteintäkter, utjämning m.m. 1 489 795 1 520 941 1 531 382 1 593 376 Finansiella kostnader och intäkter -12 500-15 500-18 500-18 500 Finansiell kostnad pensioner -29 021-29 780-27 153-24 540 BUDGETERAT RESULTAT 19 248 4 541-23 715 2 259 *) Budget 2009: Exklusive budgetkompensation lönerevision INVESTERINGSBUDGET Belopp i Tkr Budget Budget Plan Plan Plan Plan 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Sektor för utbildning och kultur 24 030 12 450 19 510 17 340 18 370 13 850 Sektor för socialtjänst 4 895 4 500 2 600 3 700 3 300 2 100 Sektor för samhällsbyggnad 53 497 -Skattefinansierad verksamhet 22 760 28 860 22 660 30 460 41 560 -Vattenverksamhet 27 310 22 650 26 800 24 300 13 300 -Avfallsverksamhet 1 500 2 000 500 500 500 Sektor för teknik och försörjningsstöd 193 009 155 157 88 788 96 391 72 251 14 396 Sektor för administrativt stöd 4 154 2 174 2 113 2 282 1 871 1 130 SUMMA INVESTERINGSUTGIFTER 279 585 225 851 166 521 169 673 151 052 86 836 * Budget 2009: Inklusive ombudgeteringar enligt bokslut 2008. EXPLOATERINGBUDGET, NETTO Belopp i Tkr Budget Budget Plan Plan Plan Plan 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Fläskebo -1 500 Företagsparken II -5 000-2 000-2 000-1 000-4 000 Nysäter 900-2 000 Långetjärnshöjd 3 000-16 000-12 000 2 000 Björröd E -500 Björkåsen 1 500-1 000-1 000-1 000-1 000-1 000 Solåsen 9 000-5 000-5 000 Älmhult 500 Björkängen, Hällingsjö -1 000-1 000 Fagervallen Hindås, bostäder (fd Älmhult II) -1 000 1 000-5 000-5 000 500 Kroken, Mölnlycke 0 Börjesgården -1 500-500 -2 500-2 500 200 Nya Mölnlycke centrum 3 0 Landvetter C 18 000-10 000 Landvetter Backa 5 000-9 000-20 000 Bårhults företagspark 15 000 0-5 000-5 000-5 000 SUMMA EXPLOATERING, NETTO -4 600-6 500-22 500 1 500-5 300-41 000