Ett timmerhus under byggnation.

Nr 3. oktober 2002 Ett nyhetsbrev från Mål 1 Södra Skogslänsregionen ÄR MÅL 1-PENGARNA SNART SLUT? Både ja och nej blir svaret. Den 5 december så kommer det att tas många beslut som tillfälligt tömmer flera av åtgärderna på medel. Men det kommer att tillföras ytterligare pengar till programmet på två sätt. Många projekt kommer att göra av mindre pengar än vad de hade fått beslut om. De pengarna återförs till Mål 1 och kan användas till nya projekt. I samband med halvtidsutvärderingen av programmet kommer ytterligare medel att fördelas mellan Mål 1 Södra Skogslänsregionen och Mål 1 Norra Norrland ur den så kallade resultatreserven. Vänd blad och läs mer om hur budgetläget ser ut. Trevlig läsning! Annica Westerlund, redaktör annica.westerlund@z.lst.se prenumerera på mål 1-nyheter Skicka namn och adress via e-post eller fax så får du kommande nummer av Mål 1-nyheter med posten! infomal1@z.lst.se fax: 063-14 62 60 redaktör och ansvarig utgivare Annica Westerlund, tel 063-14 61 43 skribenter Ann-Louise Larsson, Katarina Larsson, Linda Larsson, Erika Strandell & Annica Westerlund. grafisk form Jonasson Grafisk Design tryck DAUS, Östersund 2002 Ett timmerhus under byggnation. I Lima blir timmerhusdrömmarna verklighet En av de största investeringarna en familj gör är ett husköp. För många är drömmen att specialdesigna ett hus efter egna idéer. Timmerhustillverkare Göran Skoog på Lima Timmerhus Bygg kan förverkliga den drömmen. Lima Timmerhus ingår i nätverket Föreningen Svenska Timmerhus som arbetar för att utveckla timmerhusbranschen. Föreningen driver ett eu-projekt som just heter det de vill åstadkomma;»utveckling av timmerhusbranschen«. Företaget Lima Timmerhus är strategiskt beläget på ett industriområde ett par mil från Sälen. I Sälen finns också de flesta kunderna. Men timmerhusen från Lima har även byggts i Stockholm, Göteborg, Blekinge, Åretrakten och i Norge. För att locka fler storstadskunder har man satt upp ett visningshus i Stockholm, på Husexpo i Sköndal. Det är kundens önskningar som styr produktionen, varje hus är unikt och inget liknar det andra. Några av våra nyckelord är personlighet, hantverk, kvalitet och miljövänliga produkter, säger Göran Skoog. forts. nästa sida FOTO GÖRAN SKOOG Europeiska unionen Nyhetsbrevet delfinansieras av EG:s strukturfonder

forts. från föregående sida Föreningen Svenska Timmerhus kan hjälpa de ofta små medlemsföretagen med utbildning. Idag finns mer än 70 medlemmar varav cirka 60 är tillverkande timmerhusföretag. Föreningens kontor hittar man i Rättvik. Vi jobbar effektivt med marknadsföring och ger bl a ut en skrift, utvecklar affärsteknik och anordnar seminarier och utbildningar för våra medlemmar, berättar Anders Tidebäck, projektledare i föreningen. Ökad kunskap om råvarans egenskaper och morgondagens produktionssystem är viktiga arbetsuppgifter för oss. En effekt av eu-projektet är en ettårig utbildning i timmerhustillverkning i Rättvik där elever från hela Sverige sökt in. Utbildningen lockade tolv elever den här gången, de flesta i åldern 25 35 år berättar Anders Tidebäck. Han ser med tillförsikt på fortsättningen av projektet UTVECKLING AV TIMMERHUS- BRANSCHEN projektägare: Föreningen Svenska Timmerhus (FST) eu-stöd: 627 000 kronor totalbudget: 2 094 000 kronor projekttid: Tre år, 2001-01-01 till 2003-12-31 projektledare: Anders Tidebäck, 0248-136 25 Nationellt vintersportcentrum Rikard Hägglund svettas på ett 2,5 meter brett rullband. Det ska hjälpa honom på vägen till svenska landslaget i längdskidåkning. Att se mina svagheter gör att jag kan bli starkare, säger Rikard Hägglund. Han testar sig på Fysiologiskt Testlabb i Östersund som drivs genom projektet Nationellt Vintersportcentrum. Landslag i flera olika vintersporter använder sig av labbet som också är officiellt testlabb för Sveriges Olympiska Kommitté när det gäller längdskidåkning. Det mest iögonfallande i testlabbet för en utomstående är rullbandet som det går att gå, springa, åka rullskidor, rullstol, rullskridskor eller cykla på. Bandet går att höja till 15 graders lutning. Det är brant. Under Rikards test mäter landslagstränaren Ola Rawald bland annat puls, syreupptagning och den upplevda ansträngningsnivån. Fysiologen Glenn Björklund som också är ansvarig för labbet tar blodprov efter blodprov på Rikard. Provsvaren analyseras och används av tränaren för tränings- och kostråd. Men den direkta återkopplingen är också en viktig bit. Att stå på sidan och ge snabba tekniktips är ju nästan omöjligt ute det fria, säger Ola Rawald. Det går inte heller att utomhus testa med en konstant lutning under flera minuter. Åkningen filmas från tre håll samtidigt som Rikard kan se sig själv i en stor Rikard Hägglund på bandet med landslagstränaren Ola Rawald i bakgrunden. spegel, vilket ger möjlighet till feedback både direkt och i efterhand. Labbet används inte enbart för Rikard och andra toppidrottsmän. Det forskas även för att hitta bättre vägar när det gäller kost och motion för olika sjukdomstillstånd som exempelvis diabetes. Nationellt Vintersportcentrum är ett testlabb som hela Sverige har nytta av. Jämtlands län har placerat sig på kartan i idrottsvärlden när det gäller seriös idrottsfysiologisk forskning, säger Anders Edvinsson från Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund NATIONELLT VINTERSPORT- CENTRUM projektägare: Jämtland- Härjedalens Idrottsförbund eu-stöd: 6 567 000 kronor totalbudget: 12 357 000 kronor projekttid: Tre år, 2000-01-01 till 2002-12-31 projektledare: Bertil Karlsson, 063-12 76 10 FOTO ANNICA WESTERLUND

Tidernas Väg blev ett tidernas projekt Hur får man människor att välja en väg som är lite längre och krokigare än andra? Uppdraget är inte alldeles enkelt. I synnerhet inte i en tid där vi alla söker efter snabbast möjliga alternativ. Men Tidernas Väg, ett samarbetsprojekt mellan åtta er och delfinansierat av EU, har visat att fler och fler låter resan ta sin tid. Tidernas Väg är en väg som följsamt slingrar sig genom naturen, som kantas av blommor, träd och handtextade skyltar om»rum att hyra«. En väg som inbjuder till många spännande stopp. Idén att leda människor in i landet för att se vad vi har att erbjuda är gammal. När Sverige gick med i eu 1995 och man började tänka i projekt aktualiserades visionen, berättar projektledaren för Tidernas Väg, Kerstin Skog Nord. Jag hade många nattliga manglingar med mig själv för att hitta idéer. Att skapa en attraktion av en väg är inte så lätt. Alla tankar måste förankras hos de berörda människorna längs vägen. Ska alla jobba för samma mål, måste alla också känna sig delaktiga. Målet med projektet kring den 40 mil långa Tidernas Väg är att öka antalet resande och därmed också sysselsättningen inom turismnäringen. Närmare bestämt med hela tio procent. Från början hade vi inga ekonomiska bidrag över huvudtaget. Men ganska snart engagerade sig er, landsting och länsstyrelse i området. De blev de medfinansiärer vi behövde för att söka eu-stöd, säger Kerstin Skog Nord. De två nordligaste erna längs vägen, Ljusdal och Ånge, tillhör södra skogslänen och har därmed fått stöd enligt Mål 1. I de södra delarna har man stöttats av Mål 2 regionala fonden. Efter utvärderingen av de första två årens verksamhet förlängdes projektet med ytterligare två år, men till årsskiftet avslutas engagemanget från eu. Ett projekt av den här omfattningen har självklart det yttersta målet att bli permanent. Ska man få ut några konkreta resultat av satsningen krävs ju att man jobbar på lång sikt, säger Kerstin Skog Nord. Nu märker vi att det börjar hända saker. Marknadsundersökningarna visar att människor sett våra foldrar och läst Hur skapar man en attraktion av en väg? Kerstin Skog Nord hade många funderingar när hon tog jobbet som projektledare för Tidernas Väg. Men efter fyra år börjar nu saker hända. Antalet resande ökar, liksom omsättningen för småföretagen längs vägen. om oss i tidningarna. Företagarna längs vägen har ökat sin omsättning, vissa med upp till fyrtio procent, fortsätter Kerstin med ett leende. De mätbara effekterna har säkert spelat stor roll för det fortsatta arbetet. Ett 35-tal företagare längs vägen är idag engagerade i den ekonomiska förening som bildats. Även de åtta berörda erna, landstingen och länsstyrelsen är involverade i fortsättningen. Vägverket har gett oss ett muntligt löfte om att få sätta upp deras ordinarie FOTO ERIKA STRANDELL Tidernas Väg sträcker sig genom fyra landskap, åtta er och längs två länsvägar. Den startar på väg 272 vid Ulva Kvarn i Uppland och fortsätter genom Gästrikland, Hälsingland och längs väg 83 upp genom Medelpad. På vägen passerar du vatten som Dalälven, Storsjön, Ljusnan och Ljungan. Förutom er, landsting och länsstyrelser är projektet kring vägen delfinansierat av EU Mål 1 Södra Skogslänsregionen samt EU Mål 2 regionala fonden norra. www.tidernas-vag.com svart-vita skyltar med titeln Tidernas Väg längs sträckan. Aldrig hade vi kunnat ana det när vi startade säger Kerstin Skog Nord. Har man en bra projektidé har man också goda möjligheter att få stöd, det är vi ett levande exempel på. Att jag haft tillgång till ens eu-samordnare som lotsat oss genom»djungeln«har också varit avgörande. Tack vare honom har jag kunnat koncentrera mig på det jag är bra på, kontakten med människorna längs Tidernas Väg hur brett är rullbandet? Om du svarar rätt och berättar vad du har för strumpstorlek så skickar vi ett par sköna eu-strumpor (så långt lagret räcker). Svaret vill vi helst få via e-post till: infomal1@z.lst.se. Det går också bra att skicka vykort till: Tävling. Strukturfondsavdelningen. Länsstyrelsen Jämtlands län. 831 86 Östersund. Svaret ska vara inskickat senast den 15 november 2002. Vinnarna av förra numrets tävling Den 1 september 2002 var svaret på förra numrets tävlingsfråga. Vann gjorde; Karina Marklund, Lekeryd, Ola Granholm, Orsa, Annika Fong Ekstrand, Gränna, Siv Andersson, Östersund och Karin Jonsson, Östersund.

Birgitta Sandberg och projektledare Monica Urtti är några av dem som arbetar med emigrantdatabasen CD-Emigrant. Värmländska utvandrare i databas Att söka sina rötter är populärt. I projektet»emigrantbasen«registreras utvandrare av alla de slag i en modern sökvänlig databas. Allt från förrymda sjömän till dem som sålde allt och reste med Amerikalinjen till ett nytt liv»over there«digitaliseras. Monica Urtti tar emot i den nyrenoverade byskolan i samhället Metbäcken, där projektet har sin verksamhet. Hon har tidigare varit med i projekten»emigranternas Hus«och»Emigrantregistreringen«, och verkar lika engagerad i emigrationsforskning som i hembygden och de som bor där.»emigrantbasen«är ett arbetsmarknadsprojekt som ska skapa nya arbeten i Torsby och hjälpa långtidsarbetslösa ut på arbetsmarknaden. Parallellt med arbetet i databasen erbjuds deltagarna att studera basämnen och data. Enligt Monica är de positiva effekterna många. De som arbetar här får med sig arbetslivsrutiner och ett bättre självförtroende, något som lätt faller bort under en arbetslöshet. Projektet»Emigrantbasen«är en av två avknoppningar från projektet»emigrantregistreringen«. Den andra avknoppningen är»emigration och Historia«inne i Östmark som är tänkt att bli ett servicekontor för bygden. Det är grundtanken i alla projekten, säger Monica Urtti. Att ge bygden en chans att blomstra och människorna vilja och möjlighet att bo kvar. Projektet förfogar idag över ett omfattande material. 126 000 Värmländska emigranter finns registrerade, ofta med upplysningar om färdvägar, ressällskap och destinationer. Emigrantregistret i Karlstad vill hitta lösningar för ett fortsatt samarbete med emigrantbasen efter projekttidens slut, säger Monica Urti. Det lovar gott inför framtiden (Hemsida för Emigration och Historia: www.tordata.se/emigrant) EMIGRANTBASEN projektägare: Emigrantregistret/ Kinship Center eu-stöd: 990 000 kr totalbudget: 2 166 000 kr projekttid: 2001 11 15 2003 02 28 projektledare: Erik Gustavsson, 054-61 77 20 Monica Urtti, 0560-203 22

Call-ansökningarna och framtiden Strukturfondsdelegationen, som fattar beslut om projektstöd, konstaterade under våren 2002 att det fanns ett stort antal projektidéer i regionen som under 2002 och 2003 troligen skulle komma att utmynna i ansökningar om stöd från Mål 1-programmet. Strukturfondsdelegationen bedömde därför att det skulle uppkomma medelsbrist i vissa åtgärder och beslutade att tillämpa ett fast ansökningsdatum. Ansökningstiden gick ut den 1 september, och då hade det inkommit ett 150-tal kompletta ansökningar. De sammanlagda anspråken uppgår till cirka 560 miljoner kr. Dessa ansökningar ska behandlas vid Strukturfondsdelegationens möte den 5 december 2002. Alla ansökningar som uppfyllde de uppställda villkoren blir därmed bedömda och prövade i konkurrens med varandra. Vad händer med andra ansökningar? Vid Strukturfondsdelegationens möte den 5 december 2002 kommer beslut först att fattas om de ansökningar som uppfyllde de uppställda villkoren. Om det därefter finns pengar kvar i berörda åtgärder kommer Strukturfondsdelegationen att fatta beslut om ansökningar som inkommit eller blivit kompletta efter den 1 september. Är alla pengar slut nu? Nej! Även om vissa åtgärder sannolikt kommer att tömmas den 5 december, så kommer det successivt att tillföras ytterligare medel till programmet. Erfarenheten visar att många projekt återlevererar pengar i samband med slutredovisning. Detta på grund av att många projekt förbrukar mindre pengar än vad som beslutats. Dessa återflöden kommer att kunna användas till nya projektbeslut. I samband med halvtidsutvärderingen av programmet kommer ytterligare medel från eu att fördelas mellan Mål 1 Södra Skogslänsregionen och Mål 1 Norra Norrland, då den s.k. resultatreserven ska budgeteras ut. Omkring 240 miljoner kr ska fördelas mellan Mål 1 Södra Skogslänsregionen och Mål 1 Norra Norrland tillsammans. Fördelningen beräknas ske under 2004. Vilka ansökningsdatum gäller i fortsättningen? Några fasta ansökningsdatum finns inte. Ansökningsförfarandet återgår nu till den normala rutinen. Alla ansökningar hanteras löpande. Beslut fattas vid Strukturfondsdelegationens möten fyra gånger per år. En förutsättning för att beslut skall kunna fattas är givetvis att det finns pengar kvar i aktuella åtgärder. södra skogslänsregionen jämtlands län älvdalens malungs vansbro torsby västernorrlands län ljusdals orsa venjans och våmhus församlingar i mora Mål 1 Södra Skogslänsregionen Mål 1 Södra Skogslänsregionens program grundar sig på de förslag som kom fram i arbetet med tillväxtavtalen i områdets fem län. Insatserna fokuseras på utveckling av de privata små- och medelstora företagen genom ökad kunskap, forskning och samverkan. Det ska öka regionens attraktivitet för såväl människor som företag. Har du en projektidé? www.mal1.nu

avsändare Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Länsstyrelsen Jämtlands län. 831 86 Östersund sverige B porto betalt Ungdomar skapar sin framtid Open for Business i Örnsköldsvik är mötesplats, full av liv och rörelse. Här får unga människor hjälp med att upptäcka och utveckla sina entreprenörsegenskaper. Under de två år som gått sedan starten har jag haft kontakt med över 3 000 ungdomar som varit intresserade av entreprenörskap, berättar manager Marie Korvala. Personalen är ung, det är viktigt att unga möter unga. Konceptet Open for Business kommer ursprungligen från Canada och inredningen i lokalerna ser likadan ut överallt i världen, berättar Marie Korvala. För två år sedan kom det till Örnsköldsvik och finns nu även i Sollefteå och på tre andra orter i Sverige. - Örnsköldsvik var först i Europa med att starta Open for business, säger P-G Hägglund, projektledare för Portalen som är ett samlingsbegrepp för nyföretagande i Örnsköldsvik. Att hjälpa ungdomar att skapa sin egen framtid och visa på att den egna företagsamheten är väldigt viktigt, säger Marie Korvala. Vi börjar med dialog, varierat med workshops och andra aktiviteter för att ta reda på vad han eller hon är intresserad av. Vi vill inspirera, få Elever från Nolaskolan spånar på en affärsidé genom att bygga ett torn när de besöker Open for Business i Örnsköldsvik. FOTO HÅKAN NORDSTRÖM OPEN FOR BUSINESS en aktivitet i Vision 2008, åtgärd 1.1 projektägare: Örnsköldsviks eu-stöd till Vision 2008: 14 973 000 kronor totalbudget: 37 429 000 kronor projekttid: Tre år, 2000-01-01 till 2002-12-31 projektledare: P-G Hägglund, 0660-787 71 igång tankeverksamheten och försöka skapa en positiv attityd till företagande. Vi vill föra ut budskapet om entreprenörskap i tidig ålder genom att också erbjuda skolor inspirerande aktiviteter. Vi vill visa på möjligheterna till eget företagande hemma i Örnsköldsvik. Lokalen riktigt andas kreativitet och ungdomlig atmosfär. Det ska vara den jantefria zonen, säger P-G Hägglund, här ska alla känna sig välkomna. Det är viktigt att medverka till ett samhälle med fler unga entreprenörer där ungdomar vågar ta egna initiativ. Västernorrlands tredje Open for Business center är redan på gång i Kramfors