Aktuellt från VKL Vad vill ni att vi lyfter? Våren spirar utanför fönstret, även om det alldeles nyss kom lite snö, och på VKL är det full fart inom många områden vilket du kan läsa om i nyhetsbrevet. Politikens uppdrag Vi har under flera år intervjuat kommunstyrelseordföranden och landstingsstyrelsens ordförande och övriga kommunal- och landstingsråd i VKL:s styrelse. Snart har alla varit med och gett sin bild av VKL:s roll som regional aktör och plattform för politisk dialog och samverkan. Vi försöker vara lyhörda och ta till oss förbättringsområden, vilket också ska framgå i våra verksamhetsplaner och handlingsplaner. Till kommande förbundsmöte lägger styrelsen fram en verksamhetsinriktning för VKL som ger en sammanfattning av vårt uppdrag och våra viktigaste verksamhetsområden. Det är av stor vikt att komma ihåg att VKL är en organisation vars huvuduppdrag är att utveckla och presentera ny kunskap, inte att förvalta. Nuvarande bevakning och rapportering Vi på VKL har själva mycket att berätta om i Aktuellt från VKL - politiska beslut som leder till olika former av utredningar, seminarier, kunskapsbevakning och kunskapsspridning, men också avrapportering av våra projekt, remisser och yttranden, nätverkande, utbildningar etc. Utveckla nyhetsbrevets innehåll Vi vill under 2012 fokusera lite extra på att rapportera aktiviteter hos våra huvudmän: goda, roliga, ovanliga, modiga eller på annat sätt intressanta aktiviteter eller projekt som är värda att berätta om för andra för inspiration eller som kunskapsspridning. Vi på kansliet letar efter sådana aktiviteter ute i länet, men ni kan också själva meddela om det är något ni vill att vi ska lyfta i Aktuellt från VKL. Kontakta i så fall VKL:s informatör Åsa Erikols eller Johan Lunner, Taltidningen VKL. Monika Eriksson Bertilsson, VKL:s direktör monika.erikssonbertilsson@vkl.se 021-39 79 47 Nyhetsbrev från Västmanlands Kommuner och Landsting Nummer 2 2012 För små kommuner är det här jätteviktigt Det är jätteviktigt att vi har det här samarbetsorganet, dels att vi har en arena för samarbete mellan kommunerna och landstinget, dels för att hitta sätt att utbyta erfarenheter och göra saker tillsammans mellan kommunerna. Läs mer om hur Åsa Eriksson, kommunstyrelsens ordförande i Norberg och styrelseledamot i VKL:s styrelse ser på politiken och på VKL, sid 2. Nya projektledare på plats i KIVO-projektet Charlotte Haglund och Birgitta Clasing har nu tagit över efter Susann Levál som projektledare i KIVO-projektet (Kompetensutveckling inom vård- och omsorgssektorn). Det känns skönt att vara två, då sårbarheten minskar, säger Birgitta Clasing. Läs mer på sid 3. Kommunalisering av hemsjukvården - aktuellt Inom projektet och i kommunerna pågår ett intensivt arbete för att få allt på plats till den första september. Läs mer på sid 5 I det här numret av Aktuellt från VKL kan du också läsa om: Vård- och omsorgscollege Västmanland certifierat för ny treårsperiod 2012-2014 sid 3 Kan FoU-ombud vara en lösning för Västmanland? sid 4 Länets strategi mot mäns våld mot kvinnor uppdateras sid 6 Det har hållits en regional konferens i Västerås om föräldrastöd sid 6 Aktuellt inom projektet Barn och unga i fokus sid 7 Forskningscirkel Västmanland sid 8 Regionalt styrdokument för länets ungdomsmottagningar sid 9 VKL startar utvärderingsverkstäder sid 9 Fagersta vill bli Sveriges bästa kommun på att integrera somalier sid 9 VKL har yttrat sig över Kapacitetsutredningens slutrapport sid 10 Hur påverkar teknikutvecklingen den likvärdiga utbildningen i skolan? sid 11 En till en läget i länet sid 11 Ett spännande och framgångsrikt 2011 för Turismfunktionen sid 12 Internationell affärsutveckling skapade över 11 000 gästnätter under sommaren sid 12 Snart ser ni mer av projektet Hållbar Besöksnäring sid 13 Utökad personalstyrka på turismfunktionen sid 13 Temamöte för politiker och ledande tjänstemän om Länsplan för Västmanland sid 14
För små kommuner är det här jätteviktigt Hon är född i Upplands Väsby utanför Stockholm. Att hon hamnade där hon hamnade kanske har att göra med hennes stora curlingintresse. Hon vann junior-vm 1991 och delar av laget hamnade sedan i Team Norberg som tog sitt första OS guld 2006. Hon spenderade barndomens somrar i stugan som ligger i Laggarbo i Skinnskattebergs kommun. Idag är hon kommunstyrelsens ordförande i Norberg. Vem är politikern Åsa Eriksson? En relativt ny politiker. Jag engagerade mig politiskt först 2006. Jag har en obotlig tro på att vi kan förändra både vår samtid och vår framtid om vi bara vill och är tillräckligt många som anstränger oss. Det är väl därför jag viger mitt liv åt att försöka göra världen lite bättre imorgon än vad den är idag. Vad fick dig att engagera dig politiskt? Samhällsintresserad har jag varit sedan jag var liten. Att jag engagerade mig politiskt, det var av flera orsaker som föll samman 2006. Vi socialdemokrater förlorade valet. Jag såg vad en borgerlig regering skulle innebära för bl. a. sjuka och arbetslösa och det ville jag vara med och motarbeta. Men den som fick mig att faktiskt lyfta på luren och ringa - det var en tjej i Norberg som var engagerad i ett annat politiskt parti som sa att - du behövs i politiken Åsa. Jag tror att det är så för många, att man behöver någon som puttar lite på en för att man ska ta det där steget. Hur var det sedan när du hade tagit steget? Då öppnades alla dörrar. Jag tror att det inom socialdemokratin i Norberg fanns ett sug efter nya människor så de tog tag i mig på en gång och kom med förfrågningar om allehanda förtroendeuppdrag. Jag fick lära mig samtidigt som jag satt på en massa poster. Hur kändes det då? Det var ju roligt! Det är roligt när man är behövd och när någon frågar efter ens åsikter och kunskaper. Sedan har det ju varit lite skakigt bland eftersom det ofta har varit frågor som jag inte alls är insatt i. Men då är det ju så bra att det finns många andra som har varit med mycket längre som delar med sig av sina kunskaper och stöttar och ställer upp. Du sitter ju med i styrelsen för VKL också, hur ser du på VKL utifrån Norbergs sida? Det är jätteviktigt att vi har det här samarbetsorganet, dels att vi har en arena för samarbete mellan kommunerna och landstinget, dels för att hitta sätt att utbyta erfarenheter och göra saker tillsammans mellan kommunerna. Sedan tycker jag ibland att det känns som en brist att vi inte kan ta särskilt många beslut i VKL som direkt får verkan, utan det vi kan göra är att rekommendera våra kommuner att fatta samma beslut. Så, ibland upplever jag VKL som lite tandlöst i vissa frågor, det skulle ju vara annorlunda om vi hade ett regionförbund. Samtidigt finns det ju en fördel i det här att alla inte alltid behöver ta exakt samma beslut. Jag är väldigt glad att jag får vara med och lära mig mycket via VKL och också få vara med och påverka. För små kommuner är det här jätteviktigt för det är så mycket som vi inte klarar av på egen hand. Inom vilka områden tror du att Norberg kan ha nytta av VKL i framtiden? Det är nog på många områden. Dels det arbete som sker i beredningarna där vi får mycket input och kunskap om hur andra jobbar i andra kommuner, men också att vi kan driva projekt tillsammans, t ex inom omsorgsområdet och inom skolområdet. Det finns oändliga möjligheter tror jag. Det är mest fantasin som sätter gränser och vår vilja att samarbeta. Hur ser du på kommunikationen mellan er styrande och beredningarna i VKL? Jag tror att den kan bli bättre. Jag tror att vi behöver ha lite tätare kontakter mellan varandra. Sedan tror jag också att vi som sitter i VKL:s styrelse och beredningar måste bli bättre på att jobba hem i frågor till våra kommuner och till landstinget för det finns en risk med att VKL liksom lever sitt eget liv och det är vi som är engagerade som ingår i det, men vi måste ju knyta an till våra hemmaorganisationer och där tror jag att det finns en hel del att göra bättre. Om man tittar på länets utveckling, hur mycket kan Norberg påverka länets utveckling? Sett till vår storlek så tror jag att vi kan påverka ganska mycket. Det är klart att vi inte har särskilt mycket att sätta emot om Västerås vill någonting och gör någonting, för Västerås är halva länet, men jag tycker att när vi resonerar och diskuterar i VKL:s styrelse då är allas röst lika mycket värd och det gör ju att vi små kommuner har väldigt stor möjlighet att påverka. Vad är det bästa med VKL? I VKL finns det många saker som är så himla bra som vi kan göra just för att vi gör det tillsammans. Det tror jag är den största fördelen, att vi får mer muskler, vi blir större, vi kan göra bättre, blir mer kostnadseffektiva för att vi jobbar tillsammans. Lyssna på hela intervjun med Åsa Eriksson på www.vkl.se! Foto: Olle Ytterberg 2 Aktuellt från VKL - nr 2 2012
Vård- och omsorgscollege Västmanland certifierat för ny treårsperiod 2012-2014 Vård- och omsorgscollege Västmanland har genomgått en dynamisk utveckling på ett antal samarbetsområden, regionalt och lokalt, under den första certifieringsperioden 2009 2011. Målen är utstakade för den nya treårsperioden 2012-2014, med inriktning mot fortsatt kvalitetssäkring av centrala områden som elevers praktik, handledarutbildningar, validering och valideringsledarutbildning. Plus ett antal ytterligare samverkansområden, som rör till exempel spetskompetenser, baskompetensfrågor, marknadsföring och högskolesamverkan. Regionorganisationen Vård- och omsorgscollege Västmanland och de fem lokala collegeområdena har alltså efter granskning av Nationella rådet för Vård- och omsorgscollege omcertifierats för en ny treårsperiod 2012-2014. De lokala områdena är Vård- och omsorgscollege: - Västra Mälardalen (Köping, Arboga, Kungsör) - Västerås - Kolbäcksådalen (Hallstahammar, Surahammar) - Sala - Norra Västmanland (Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg) Samtliga 10 kommuner i Västmanland står bakom utvecklandet av Vård- och omsorgscollege Västmanland med fem lokala collegeområden. Dessutom finns politiska beslut att en fast organisation för Vård- och omsorgscollege Västmanland ska vara införd den 1/1 2013. Syftet har från starten 2008/2009 varit att höja status, attraktion och kvalitet när det gäller utbildningar och personalens kompetens inom vårdoch omsorg, främst på undersköterskenivå, särskilt inom äldreomsorgen och omsorgerna om funktionshindrade. Samverkan har utvecklats på en mängd områden mellan utbildning och arbetsliv, t.ex. att kvalitetssäkra elevernas praktik genom enhetliga kvalitetssäkringsinstrument i länet samt enhetliga handledar- och valideringsledarutbildningar. Kompetenshöjande utbildningar för redan yrkesverksam personal har också utvecklats och breddats med stöd i Vård- och omsorgscollege. Totalt berörs över 2 000 personer redan i dag av denna samverkan kring kvalitet och utveckling: Elever, handledare på praktikplatser, lärare, skolledare, valideringsledare, verksamhets- och enhetschefer inom vård och omsorg med flera yrkeskategorier. Och då har inte alla patienter/brukare/kunder räknats, som möter en successivt allt bättre utbildad personal. Regionala styrgruppens ordförande Cecilia Östlund med Nationella rådets certifikat för Vård- och omsorgscollege Västmanland, avseende ny treårsperiod 2012-2014. För mer information, kontakta Anders Björnstig, anders.bjornstig@vasteras.se, 073-910 53 92. Nya projektledare på plats i KIVO-projektet Charlotte Haglund och Birgitta Clasing har nu tagit över efter Susann Levál som projektledare i KIVO-projektet (Kompetensutveckling inom vård- och omsorgssektorn). Det känns skönt att vara två, då sårbarheten minskar, säger Birgitta Clasing. Birgitta Clasing har 16 års erfarenhet av att driva projekt. Hon har varit verksam som chef i 15 år och har erfarenhet från såväl privat som offentlig sektor. Hon har bland annat arbetat med ansökningar till EUfonder, verksamhetsanalyser för företag och organisationer och projektledning för utbildning till kompetensmäklare. Birgitta har tidigare arbetat på VKL, bland annat inom EU-projektet Dropin. Charlotte Haglund kommer närmast från ett uppdrag som projektledare för det nationella ESF-projektet Kompetensbron där åtta kommuner över hela landet samverkat för att underlätta... forts. på nästa sida Aktuellt från VKL - nr 2 2012 3
forts. från föregående sida... generationsskiftet i kommunerna och att stärka kommunernas attraktionskraft, www.kompetensbron.se Charlotte har sedan tidigare en gedigen erfarenhet från Västerås stad, där hon haft chefstjänster, varit EU-samordnare och lett kvalificerade projekt. Hon är särskilt intresserad av kompetensutveckling och att utveckla samverkan i lärande nätverk. För mer information, kontakta Birgitta Clasing, birgitta.clasing@vkl.se, 070-831 09 00 eller Charlotte Haglund, charlotte.haglund@vkl.se, 021-39 79 55. Charlotte Haglund och Birgitta Clasing Om projektet Kompetensutveckling inom vård- och omsorgssektorn, KIVO Projektet Kompetensutveckling inom vård- och omsorgssektorn, KIVO är ett socialfondsprojekt där kompetenshöjande insatser ska genomföras för att stärka projektdeltagaren inom vård- och omsorgssektorn (offentlig och privat sektor). Övergripande målsättning är att projektdeltagarna upplever att de har god hälsa, möjlighet att påverka sin arbetssituation och möjlighet att påverka sina behov av kompetensutveckling, att kompetensen hos individer och arbetslag i projektet har ökat och att förslag på nya samarbetsformer har tagits fram. Kan FoU-ombud vara en lösning för Västmanland? Ett av syftena med projektet Regionala strukturer för kunskapsutveckling, som drivs med nationella statsbidrag, har varit att fastställa en struktur för att sprida och utveckla kunskap och bidra till en evidensbaserad praktik. Inom vissa län finns FoU-ombud som en del i denna struktur. Vi har haft besök av Marie Ernestad, chef på FoU Västerbotten, som kanske är det län som har haft funktionen längst. Med sig hade hon Berith Westman som arbetar som FoU-ombud för Lycksele kommun, men också är samordnare och stöd för FoU-ombuden. Ombuden bildar ett kunskapsnätverk för hela länet som organiseras från FoU Västerbotten. Två ombud i varje kommun ingår i kunskapsnätverket och har genom politiska beslut fått tydliga mandat och uppdrag. Nätverket bygger på kommunernas behov av metodstöd i arbetet för en evidensbaserad praktik och har koppling till såväl FoU-enhet som universitet, landsting och brukarorganisationer. FoU-ombuden fick viss startutbildning samt har regelbundna träffar och utbildningar som ibland är webbaserade. De har en egen webbplats som används för erfarenhetsutbyte och de får del av FoU-enhetens kompetenser och resurser efter behov. Ombuden har viss nedsättning i sina grundtjänster (varierar mellan 10-25 %), vilket bekostas av varje kommun. Kringkostnader runt ombuden, t ex resor och hotell bekostas av kommunerna, medan FoU-enheten bjuder på utbildning, samordning och webbplatsen. Ombuden är uppskattade och har fyllt en viktig funktion i arbetet med evidensbaserad praktik i länets verksamheter. Kan ett liknande kunskapsnätverk vara ett alternativ för Västmanland för att fortsätta det långsiktiga arbetet för en mer evidensbaserad praktik? I samverkan med Mälardalens högskola och landstinget skulle det ge unika möjligheter att dela kunskap kring gemensamma målgrupper, ge möjlighet till handledning i metodfrågor, möjlighet till dialog kring fortsatta behov av verksamhetsstöd osv. RESK-projektet avslutas kring årsskiftet, vilket gör frågan om mer långsiktiga, permanenta förslag högst aktuell utifrån de behov/ önskemål som har framkommit. Kan FoU-ombud vara ett? För mer information, kontakta Tuula Björkenor, tuula.bjorkenor@vkl.se, 021-39 79 43. 4 Aktuellt från VKL - nr 2 2012
Kommunalisering av hemsjukvården - aktuellt i projektet Den första september 2012 tar kommunerna över ansvaret för hemsjukvården från landstinget. Kommunerna tar över ansvaret för hemsjukvård och hembesök inom primärvårdens uppdrag till och med sjuksköterske-, arbetsterapeut- och sjukgymnastnivå för: personer 18 år och uppåt, alla patientkategorier inom primärvårdsuppdraget oavsett diagnos, hela dygnet, årets alla dagar, både akuta och planerade besök. Inom projektet och i kommunerna pågår ett intensivt arbete för att få allt på plats till den första september. Projektgruppen har haft sju träffar och ledningsgruppen fyra. Minnesanteckningar från dessa möten finns att läsa på vår webbplats. I projektgruppen pågår arbetet med definition av gränssnitt och ansvarsområden. Det ska bli ett dokument som ligger som bilaga till hemsjukvårdsavtalet. Gruppen arbetar bland annat också med frågan om hur man blir en hemsjukvårdspatient. Verksamhetsövergång för personal För projektets del är den här frågan avslutad. Inrangeringförhandlingen som hölls den 28 februari avslutades den 28 mars. Varje kommun upprättar ett protokoll med aktuell facklig organisation. 24 personer har fått anställningserbjudande i kommunerna och 13 har tackat ja (enl. uppgift den 30 mars). Informationsöverföring mellan kommunens hemsjukvård och landstinget Arbetsgruppen informationsöverföring arbetar med två saker, dels information till de nuvarande patienterna inför förändringen, dels hur kommunikationen ska se ut mellan primärvård och kommunens hemsjukvård efter överförandet. Gruppen har också bestämt att primärvården ska göra en rapportering om aktuella patienter senast den första augusti till kommunerna så att de kan förbereda sig. Sedan gör man en avstämning den första september. Hur vi ska föra över praktiska uppgifter mellan primärvård och kommunal hemsjukvård är en viktig fråga för gruppen. Man har tagit fram en blankett som är tänkt att användas för rapportering åt båda håll. Vad gäller den tekniska informationsöverföringen så diskuterar man olika lösningar. Mer information är på väg Inom projektet arbetar vi med att ta fram en informationsfolder som ska lämnas till varje hemsjukvårdspatient inför överförandet. Vi ska även ta fram en folder som allmänt beskriver den kommunala hemsjukvården och vad som förändras i och med överförandet den första september. Den 4 juni ordnar VKL tillsammans med Mälardalens högskola ett seminarium på temat En god och säker hemsjukvård ansvarsfördelning och samverkan mellan landsting och kommun. Seminariet vänder sig till alla som arbetar med vård och omsorg i landsting och kommuner. Medverkar gör Karin Josefsson, docent på Mälardalens högskola och representanter med erfarenhet från kommunaliseringen av hemsjukvården i Sörmland. Ute i kommunerna planerar man att hålla workshopar för kommunens hemsjukvård och primärvården i augusti inför överförandet. VKL kommer att ta fram ett underlagsmaterial så att alla får en gemensam grund för övergången. Mer om projektet finns på vår webbplats, www.vkl.se. För mer information, kontakta Yvonne Winroth, yvonne.winroth@vkl.se, 021-39 79 64. Aktuella kurser och konferenser Vägledarforum för studie- och yrkesvägledare och förmedlare, 25 april Sekretesslagstiftning - hinder eller möjlighet?, 7 maj Utvecklingsdag för Västmanlands skolhälsovård, 24 maj Hållbar besöksnäring, 24 maj En god och säker hemsjukvård - ansvarsfördelning och samverkan mellan landsting och kommun, 4 juni Aktuellt från VKL - nr 2 2012 5
Länets strategi mot mäns våld mot kvinnor uppdateras Sedan 2009 har Västmanlands län en gemensam strategi i arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Nu omarbetas strategin för perioden 2012-2014. Strategin samlar länets ansvariga myndigheter: polisen, länets kommuner, landstinget, kriminalvården, åklagarmyndigheten och länsstyrelsen och även länets frivilligorganisationer deltar i arbetet. Syftet med strategin är att samverka om och samordna arbetet för att utveckla stödet till våldsutsatta i nära relationer kvinnor, barn och män - samt att förebygga och avskaffa våldet. Här inkluderas även hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Under hösten 2011 utfördes ett kartläggningsarbete i länet. Kartläggningen har främst handlat om samverkan, samordning av insatser och utbildningsinsatser. Projektledaren, Pernilla Börjesson på Länsstyrelsen i Västmanlands län, har besökt kommunernas socialtjänster, frivilligorganisationer och rättsväsende för att samtala med handläggare och arbetsledare om det dagliga arbetet med våld i nära relationer och för att fånga upp goda exempel, idéer och förbättringsområden ute i länet. I revideringsarbetet har den regionala samverkansgruppen mot mäns våld mot kvinnor i högsta grad varit engagerad. I processen har också en referensgrupp med representanter från socialtjänsten, landstinget, polisen, kriminalvården och tjej-/kvinnojoursverksamheterna lyft fram viktiga utvecklingsområden. Behovet av myndighetskontakter hos den våldsutsatte kan vara omfattande. Personen kan vara aktuell hos flera olika myndigheter, men även frivilligorganisationer. Det kan handla om upprepade kontakter med socialtjänst, hälso- och sjukvården, polis, åklagare, kvinnojour, kriminalvård med flera. Samordning av insatser och samverkan mellan myndigheter är därför jätteviktig för att de våldsutsatta ska kunna få ett optimalt stöd. Det är även angeläget att förövarna får möjlighet till stöd och behandling. Utan det kommer vi aldrig att kunna minska våldet, säger Pernilla Börjesson. Under sensommaren ska strategin hanteras av berörda aktörer och länsstyrelsen planerar att presentera strategin på en länsgemensam konferens den 6 september i Västerås. För mer information, kontakta Pernilla Börjesson, pernilla.borjesson@lansstyrelsen.se, 021-19 52 58. Många föräldrar behöver stöd för att barnen ska växa upp till trygga och harmoniska människor Föräldrar är de viktigaste personerna för varje barns hälsa och utveckling. Men många föräldrar behöver stöd för att barnen ska växa upp till trygga och harmoniska människor. Det förklarade barn- och äldreminister Maria Larsson på en regional konferens i Västerås om föräldrastöd med fokus på ledarskap och samverkan. På konferensen den 13 april redogjorde Maria Larsson för regeringens nationella strategi för samhällets stöd till föräldrar i deras föräldraskap. Hon betonade att det inte handlar om att samhället ska ta över ansvaret, utan om positivt stöd till föräldrarna. Stödet ska rikta sig till såväl småbarnsföräldrar som föräldrar med tonåringar. Det är bättre att stämma i bäcken än i ån, sa Maria Larsson. Att satsa på tidiga insatser ger positiva effekter på många sätt underströk hon, både för barnen och deras föräldrar men även för samhället och ekonomin. Problemet är att det finns många instanser runt ett barn och alla har sin egen kassa. Vi måste bli modiga som politiker och satsa på förebyggande arbete, även om det på kort sikt är svårt att mäta de ekonomiska effekterna, betonade Maria Larsson. 6 Aktuellt från VKL - nr 2 2012
Under konferensen informerade även Elsa Rudsby Strandberg från Statens folkhälsoinstitut om regeringens arbete med föräldrastödssatsningen. Anna Sarkadi, läkare och docent, redovisade forskningsresultat från olika projekt med föräldrastöd. Hon framhöll att engagerade politiker och chefer är avgörande för att skapa trygghet och tydlighet i arbetet med föräldrastöd. Sluta kalla allt som har med människor att göra för mjuka frågor. Välmående människor är hårdvaluta nu och i framtiden, sa Anna Sarkadi. Under konferensen förmedlades även erfarenheter av arbete med föräldrastöd i Sjuhärads kommunalförbund av Margareta Lövgren, kommunstyrelsens ordförande i Marks kommun. I mindre grupper diskuterade sedan deltagarna hur ett framgångsrikt föräldrastöd i Västmanland kan organiseras och ledas. Avslutningsvis delade tre politiker med sig av sina tankar om samverkan och ledarskap för föräldrastöd. Det var Karin Karlsson, ledamot i Vård- och omsorgsberedningen, Roger Eklund, ordförande i Barn- och ungdomsberedningen och Kenneth Östberg, landstingsråd. Konferensen om föräldrastöd arrangerades av Västmanlands Kommuner och Landstings beredningar för vård och omsorg samt barn och ungdom, i samarbete med Länsstyrelsen i Västmanlands län och Landstinget Västmanland. Text och foto: Marita Gustavsson För mer information, kontakta Hans Dahlman, hans.k.dahlman@ltv.se, 070-555 96 25 eller Monica Wikehult, monica.wikehult@lansstyrelsen.se, 021-19 50 48. Aktuellt inom projektet Barn och unga i fokus Systematisk uppföljning I det nationella nätverket för utvecklingsledare inom BoU-satsningen, där Barn och unga i fokus ingår, genomfördes ett nätverksmöte den 22-23 mars. Under dessa dagar diskuterades bland annat begreppet systematisk uppföljning och dess innebörd samt hur systematisk uppföljning av vården för barn och ungdomar i samhällsvård ska kunna utvecklas och genomföras i kommunerna. Systematisk uppföljning eller lokal uppföljning, som det också kallas, ingår i evidensbaserad praktik. Syftet är att få fram den lokala kunskapen om vad den egna verksamheten uppnår för klienternas eller brukarnas del. Den nationella enkät som genomfördes av SKL under hösten visade att kommunerna sällan redovisar resultat av de insatser som ges till barn och ungdomar i behov av samhällets vård. Klienternas eller brukarnas uppfattning om insatserna redovisas inte heller. Orsakerna är olika - ofta handlar det om att statistikresurser saknas i kommunerna, att kommunernas IT-system är otillräckliga eller att intresse och/eller kunskaper saknas om hur resultat ska kunna mätas och redovisas på aggregerad nivå mm. 285 av landets 290 kommuner använder sig av handläggningssystemet BBIC (Barns behov i centrum). I BBIC registreras uppgifter som borde kunna användas av kommunerna som grund för verksamhetsbeskrivning och systematisk uppföljning. Av enkätundersökningen framgick att endast var tredje kommun i landet idag använder sig av den statistik som BBIC skapar. Lika många angav att de saknar ITsystem som möjliggör uttag av aggregerade uppgifter om placerade barn. I projektet inleds nu ett arbete med att kartlägga kvaliteten på data som finns inmatat i kommunernas IT-system. Orsaken till eventuella brister ska också identifieras. När kartläggningen är genomförd återkopplas förbättringsförslag till Socialstyrelsen, som ansvarar för allt förbättringsarbete kopplat till BBIC, och till IT-systemleverantörerna. Förhoppningsvis leder detta arbete till att kommunerna får ökade möjligheter att ta ut relevant aggregerad data som kan beskriva den sociala barn- och ungdomsvården. forts. på nästa sida. Aktuellt från VKL - nr 2 2012 7
forts. från föregående sida. Maskrosbarn På förmiddagen den 27 mars genomfördes ett första länsgemensamt nätverksmöte med socialsekreterare som arbetar med individuell uppföljning av vården för placerade barn och ungdomar. Från länets kommuner deltog totalt 15 socialsekreterare från åtta kommuner. Mötet var uppskattat och deltagarna var eniga om att nätverket kan bli ett viktigt forum för att utveckla det individuella uppföljningsarbetet med placerade barn och ungdomar. På eftermiddagen genomfördes ett seminarium med föreningen Maskrosbarn som särskilt inbjudna gästföreläsare. Temat för eftermiddagen var Frågar man inget får man inget veta. 35 deltagare från länets olika verksamheter inom socialtjänst, skola och landsting fick först höra Susanne Holmsten, utvecklare på VKL, berätta om ett utvecklingsarbete som har pågått i Västmanland sedan hösten 2011. Socialsekreterare från fem av länets kommuner har deltagit i forskningscirklar, ledda av Susanne, där huvudtemat har varit hur socialtjänsten kan öka barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Liknande forskningscirklar har pågått i sammanlagt sju län i ett nationellt projekt lett av Allmänna Barnhuset. Therese Eriksson och Sandra Patel från Maskrosbarn tog sedan över. De berättade dels om Maskrosbarns verksamhet, dels om en intervjustudie de genomfört där de intervjuat 50 ungdomar om deras erfarenheter av kontakten med bland annat socialtjänsten och vuxenpsykiatrin. Mer om Maskrosbarn och deras verksamhet kan du läsa om på www.maskrosbarn.org. Från webbplatsen kan också rapporten Frågar man inget får man inget veta laddas ned. På VKL:s webbplats finns ett ljudinslag om Maskrosbarn inspelat av Tommy Pihl, reporter på Taltidningen VKL: http://www.vkl.se/filarkiv/vkl/ mp3/intervjuer/maskrosbarn.mp3 För mer information, kontakta Katja Kamila, katja.kamila@vkl.se, 021-39 79 63. Forskningscirkel Västmanland Brukarmedverkan inom den sociala barn- och ungdomsvården Västmanland medverkar i utvecklingsprojekt med Allmänna Barnhuset. Västmanlands län beviljades våren 2011, tillsammans med sex andra regioner i Sverige, deltagande i utvecklingsprojektet Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnoch ungdomsvården. Bakgrunden till projektet är att många barn och ungdomar i Sverige (liksom i andra länder) upplever att de inte blir lyssnade på eller kommer till tals i kontakten med den sociala barn- och ungdomsvården. Att ändra detta är viktigt, både ur demokrati- och kvalitetssynpunkt. Barnen och ungdomarna behöver ges reella möjligheter att påverka den egna situationen. Socialtjänsten behöver få del av barns och ungdomars erfarenheter för att förbättra kvaliteten i det sociala arbetet. Projektet drivs av stiftelsen Allmänna Barnhuset i samarbete med regionala FoU-verksamheter och Utvecklingsoch Utredningsfunktionen (UoU) inom Västmanlands Kommuner och Landsting. Hela projektet omfattar 37 av landets 290 kommuner. I varje region pågår en forskningscirkel som ska lägga grunden till det fortsatta utvecklingsarbetet i varje deltagande kommun. Forskningscirklarna ger kunskap, inspiration och stöd i utvecklingsarbetet. I Västmanland deltar kommunerna: Fagersta, Västerås, Sala, Hallstahammar och Arboga. I en första rapport från forskningscirkeln presenteras det första projektårets arbete och resultat. Rapporten kommer att läggas ut på VKL:s webbplats under april månad. Samtliga länets kommuner är välkomna att delta i nästa fas som startar i höst. Då provas modeller för barns och ungdomars medverkan. För mer information, kontakta Susanne Holmsten, susanne.holmsten@vkl.se, 021-39 79 54. 8 Aktuellt från VKL - nr 2 2012
Regionalt styrdokument för länets ungdomsmottagningar - arbetet fortsätter Landstinget Västmanland har med hjälp av en arbetsgrupp tagit fram ett förslag till styrdokument för länets ungdomsmottagningar. Bakgrunden är att det finns stora skillnader mellan de olika ungdomsmottagningarna. Utvecklare inom VKL har under hösten 2011 samlat in och sammanställt kommunernas synpunkter och ställningstaganden i en rapport/underlag: Behövs ett gemensamt styrdokument för länets ungdomsmottagningar? Underlag för ställningstagande till om arbetet med förslaget ska fortsätta eller avslutas. VKL:s vård- och omsorgsberedning (VOB), liksom VKL:s tjänstemannaberedning, har uttryckt att frågan är viktig och att ett styrdokument är önskvärt. Tjänstemannaberedningen har framfört önskemål om att landstinget och VKL ska arbeta vidare med frågan. För mer information, kontakta Susanne Holmsten, susanne.holmsten@vkl.se, 021-39 79 54. VKL startar utvärderingsverkstäder VKL startar i höst sin första utvärderingsverkstad. Utvärderingsverkstaden leds av välkände professor emeritus Evert Vedung och Susanne Holmsten, VKL. I utvärderingsverkstaden erbjuds du tillfälle att utbyta erfarenheter med andra som gör utvärderingar. Du erbjuds också miniföreläsningar och handledning. För att delta ska du ha fått i uppdrag av din chef eller nämnd att göra en utvärdering, alternativt utarbeta direktiv för en utvärdering. Du behöver ha erfarenhet av studier på högskola eller universitet. Du behöver däremot inte ha någon som helst erfarenhet av att göra utvärderingar. Datum för verkstaden är den 3 och 24 sep, 22 okt, 12 nov och 3 dec klockan 9-12. Plats: Västmanlands Kommuner och Landsting, Norra Källgatan 22, Västerås. Avgift: 400 kr/deltagare + inköp av Evert Vedungs bok Utvärdering i politik och förvaltning. För mer information, kontakta Susanne Holmsten, susanne.holmsten@vkl.se, 021-39 79 54. Fagersta vill bli Sveriges bästa kommun på att integrera somalier Stig Henriksson, kommunstyrelsens ordförande i Fagersta, vad är det som gör att ni vill bli Sveriges bästa integrationskommun? Egentligen är det för att jag tror att vi är tvungna. Vi fick en spontaninvandring 2010 av ungefär 125 somalier till vår lilla kommun och blir vi inte bäst i Sverige på att integrera somalier i arbetslivet, då har vi väldigt stora problem, plus att de som har kommit hit får ett mycket sämre liv än de är värda. Hur ska integrationen gå till? Vi ska följa upp det vi redan har gjort så bra tidigare år, för vi har haft ett fantastiskt bra integrationsarbete i Fagersta kommun. Mer än dubbelt så många har varit i egen försörjning som genomsnittet i Sverige, så det är ingen raketforskning vad vi ska göra, utan vi ska anpassa det till den här gruppen och göra mer och göra bättre. Vad är det ni har gjort tidigare som har gett så bra resultat? I princip första dagen, första veckan har man satt igång med sfi, kombinerat med arbetspraktik - först i kommunens egen verksamhet för försörjning och arbete. När man klarar det och hjälpligt klarar språkkrav, så handlar det om praktikplatser helt på den privata sidan eller inom kommunala institutioner. Hur får ni fram så pass många praktikplatser? Genom att vårda dem. Ute i det vanliga arbetslivet måste man vara väldigt noga med att innan man kommer dit ska man kunna klara av både att läsa t ex arbetsskyddsföreskrifter, och att hålla tider och klä sig efter vad arbetsplatsen kräver. En massa basala saker som inte är så självklara för praktikanter alla gånger. Därför måste man börja försiktigt i egen regi. Vad är målet? Att få en förvärvsfrekvens som ligger i princip som genomsnittssvensken, vilket kan tyckas utopiskt eftersom vi vet att somalier generellt har en förvärvsfrekvens på 29 procent i Sverige, men vi har också studerat hur det ser ut i andra länder. I Minnesota t ex bor det 60 000 somalier. forts. på nästa sida. Aktuellt från VKL - nr 2 2012 9
forts. från föregående sida. De skiljer sig inte i utbildning och bakgrund från somalierna i Sverige, men de har en högre förvärvsfrekvens än gensomsnittsminnesotabon och det kan vi lära oss något av. Hur mycket motsättningar och rädsla finns det i Fagersta för det här? Jag upplever egentligen inte att det finns motsättningar. Däremot finns det en rädsla, eller åtminstone en oro som jag tycker är befogad. Hur ska den här lilla kommunen klara av den här stora uppgiften? Den diskussionen förs varje vecka i Fagerstaposten och det tycker jag är bra, för då kan vi diskutera saken. Kommunen då, vad gör ni rent praktiskt? Vi har oerhört många tentakler ute. Vi har ändrat ersättningar för SFI. Vi kommer att ta emot praktikanter inom kommunen. Vi jobbar väldigt aktivt med det civila samhället och har bra hjälp av både arbetsförmedling och Swedbank, Ica osv som erbjuder både praktikplatser och annan form av stöd. Vi har mycket kunskapshöjande insatser eftersom vi måste lära oss förstå en del av bakgrunden så att vi kan göra rätt åtgärder. Vi hjälper en somalisk förening som fungerar oerhört bra i integrationsarbetet. Vår näringslivsavdelning jobbar med att försöka hitta vägar framåt för att även somalier i Sverige ska kunna etablera företag. De lyckas faktiskt väldigt bra, för på kort tid är det sex företag som har startats, vilket är rekordsiffror i det här landet. När kommer vi kunna utläsa resultatet av åtgärderna och ert arbete? Ja, när vi har sagt att vi ska bli bäst i Sverige så är ju ofta följdfrågan: och vilken mätpunkt har ni? Och mitt svar är väldigt enkelt - tredje söndagen i september 2014. Då är det val och då får vi se om du blir omvald med andra ord Ja, eller åtminstone tror jag att vi får ett allmänt omdöme om arbetet, för man ska inte förneka att det finns en problematik i det här om vi misslyckas. Vi har en hög ungdomsarbetslöshet, framförallt unga män som inte riktigt hittar sin plats i samhället. Man har traditionellt en låg utbildningsnivå och vi lever idag av en industri som kräver en hög utbildningsnivå för att överhuvudtaget komma in. Får vi ett, för vår lilla ort, ganska stort antal somalier eller andra invandrare som inte etablerar sig i arbetslivet och får vi i och med anhöriginvandringen fr o m första juli cirka 200 barn som kommer hit så att skolsystemet havererar, då kan man säga att det kommer att märkas i valresultatet och på många andra betydligt värre sätt också. Sedan tror jag att det finns en mängd andra saker som vi behöver jobba på och förändra i stort och i smått. Också det här att se de människor som kommer hit som resurser. Det kan låta klyschigt, men människor som har tagit sig över halva världen för att råka landa här i ett land där vi har en åldrande befolkning, i en region där vi desperat behöver nytt blod för att klara bemanningen i både företag och offentlig sektor, i en region där vi snart får ett par tusen arbetstillfällen när gruvorna börjar öppna, så ska vi ta emot dem med öppna armar. Det är inget problem att det kommer hit människor i yrkesverksam ålder, det är en del av lösningen på problemet - om vi hanterar det rätt. Lyssna på hela Johan Lunners intervju med Stig Henriksson på www.vkl.se! Framtidens resande - VKL har nyligen yttrat sig över Kapacitetsutredningens slutrapport Regeringen gav 2011 Trafikverket i uppdrag att ta fram ett underlag för bedömningar av kapacitetsbrister i transportsystemen och åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Utredningen, som letts av Trafikverkets biträdande generaldirektör Lena Erixon, tog namnet Kapacitetsutredningen. Utblickarna är åren 2025 och 2050. Trafikverket avrapporterar slutsatserna till regeringen, efter en bred remissrunda till flertalet organisationer. Resultatet kommer att påverka den proposition om infrastrukturutbyggnad som regeringen förväntas lägga till riksdagen i höst. VKL ser därför utredningen som en viktig möjlighet att påverka, inte bara en utbyggnad av transportsystemen, utan mer den samlade samhällsutvecklingen där tillgänglighet via transportsystemen är en förutsättning. Slutsatserna av utredningen kommer under lång tid att påverka människors förväntningar, regioners och kommuners utveckling och ytterst Sveriges konkurrensförmåga och förutsättningar för hållbar tillväxt. VKL:s utgångspunkt för yttrandet är därför att utvärdera utredningens bidrag till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling och inte begränsa yttrandet enbart till brister och kvaliteter i transportsystemet. Läs VKL:s yttrande på www.vkl.se. För mer information, kontakta Håkan Johansson, hakan.johansson@vkl.se, 021-39 79 44. 10 Aktuellt från VKL - nr 2 2012
Hur påverkar teknikutvecklingen den likvärdiga utbildningen i skolan? Skollagens 9 Likvärdig utbildning: Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas, kan betraktas från många perspektiv. Kan man verkligen jämföra en skola i glesbygd med en storstadsskola, en kommun med stort skatteunderlag med en kommun som lever på marginalen? Faktorerna som kan påverka begreppet en Likvärdig skola är många, men det är inte alltid lätt att se tydliga orsaker som direkt leder till att likvärdigheten kan ifrågasättas. En ojämlikhet som tydligt växer fram är vilken tillgång elever och lärare har till den moderna informations- och kommunikationstekniken (IKT). Skolan ska spegla det omgivande samhället för att på bästa sätt möta framtidens kompetensbehov. Vem av oss, i de allra flesta yrkesgrupper, kan se sin vardag utan tillgång till datorer, information via internet, kommunikation via mejl och sociala medier mm samt möjligheten att systematiskt lagra information och det jag producerar i mitt arbete? Hur ser IKT-utbredningen ut i Sveriges skolor? Tidsskriften DIU, Datorn i undervisningen, skapar på sin webbplats (http://www2.diu.se/framlar/egen-dator/) en kartbild över det aktuella läget för IKT-utbredningen i Sverige. Enligt DIU har 180 kommuner någon form av satsning på införande av IKT i skolan, vilket alltså innebär att 110 kommuner ännu inte har rapporterat någon aktivitet inom IKT-området. Det betyder naturligtvis inte att dessa kommuner helt och hållet saknar tillgång till datorer. De 180 kommuner som redovisar sina satsningar har gått ett steg längre och de flesta satsar på vad man kallar En till En -lösning, alltså att varje elev och lärare har tillgång till en egen dator och att skolor utrustas med trådlöst nätverk mm. Vad händer med begreppet likvärdig skola ur det perspektivet? Det måste rimligen vara skillnad att gå i en skola med denna rika tillgång till modern utrustning och med pedagoger som arbetar med att utveckla framtidskompetenser mot att inte göra det. För mer information, kontakta Ove Svenson, ove.svenson@vkl.se, 021-39 79 45. En till en läget i länet Den 16 mars träffades länets en till en-nätverk. Träffen inleddes med en genomgång av läget i kommunerna. Sedan presenterade Mats Persson Holm, vd för Mediecenter Mälardalen de digitala lärresurser företaget erbjuder. Vad är på gång i kommunerna? I Kungsör har man kommit igång med PIM-utbildning. All personal på fritids, förskola och grundskola ska ha PIM-examination innan året är slut. Lärarna har ännu inte datorer fullt ut, men det är på gång. I Köping har man dragit igång testprojekt med ipad i årskurs 1 och 3 i tre skolor under våren. Man har 1:1 på Karlbergsskolan och Scheeleskolan i årskurs 7-9. Nu funderar man på att eventuellt testa ipads där också, istället för datorer. I gymnasiet kör man 1:1 i årskurs 1. Alla lärare på låg och mellanstadiet har fått lärardatorer. Nu ska man gå vidare med ipad på F- 5-skolorna och man funderar också på att införa ipads för gymnasiets särskola. I Köping har man resonerat mycket kring hur man kan öka takten i arbetet med omdefinierade uppgifter. Uppgifterna är en kritisk faktor för om man ska lyckas med 1:1. Ett exempel är två lärare som arbetar med matte och NO tillsammans (MANO). Eleverna jobbar tillsammans ämnesövergripande med verkliga uppgifter, vilket ger ett bra engagemang bland eleverna. I skolan försöker man att sprida det här sättet att arbeta och man ska försöka få igång ytterligare ett arbetslag som jobbar tillsammans över gränserna. I Arboga har man 1:1 på högstadiet i årskurs 7-9. Man ska också införa 1:1 i gymnasiet. Där får lärarna ut sina datorer i april och eleverna (årskurs 1 och 2) får datorer till hösten. Man har påbörjat ett ipad-projekt i förskolan och arbetar för att introducera ipads även i grundskolan. I Skinnskatteberg har lärarna gått PIM-utbildning och man har köpt in Infomentor som lärplattform. Från och med hösten ska man börja lägga in omdömen etc i Infomentor. forts. på nästa sida. Aktuellt från VKL - nr 2 2012 11
forts. från föregående sida. I Skinnskatteberg köpte man in datorer till alla lärare i höstas. I Hallstahammar väntar avveckling av gymnasieskolan. Man har kört 1:1 i tre år i gymnasiet och Tunboskolan har kört på högstadiet. I april får lärarna i högstadieskolan på Lindbo ut sina datorer och eleverna får datorer till hösten. En lärplattform är på gång. I Västerås har alla lärare fått datorer. Man har planerat en successiv utrullning under tre år och de sista högstadieskolorna började i höstas. I utrullningsplanen som skapades 2009 sa man att man skulle lämna ut datorer till årskurs 1-5. Nu kommer man istället att testköra ipads i årskurs 1-5. Det ska utvärderas efter våren och man ska också testa ipads i förskolan till hösten. Strategin för utbildning till lärare har varit att vattna så mycket som möjligt. Nu börjar det utkristalliseras olika teman där man behöver fördjupa sig och man kommer nog i förlängningen att ha mer temalärande. Ju mer utbildning personalen får, desto mer ser de hur de kan använda pedagogiken. I Kolsva har lärarna haft datorer i mer än två år. Man har också köpt in 240 datorer för elever under den perioden. Lärarna kan boka datorer att använda i undervisningen och så finns datorer som inte kan bokas, utan som lärarna kan hämta till elever vid behov. I förskolan experimenterar man med ipads. Man tittar på möjligheten att använda utbildningsplattformen itslearning. I bästa fall kommer det verktyget att vara färdigutvecklat i slutet av sommaren. Digitala lärresurser Vid nätverksträffen deltog även Mats Persson Holm, vd för Mediecenter Mälardalen som berättade om de digitala lärresurser som Mediecenter Mälardalen tillhandahåller i samarbete med Mediapoolen. Bland annat Fönstret mot omvärlden som är en fri resurs vars redaktion tillhör Mediapoolen. Fönstret mot omvärlden innehåller färskt och relevant material kopplat till aktuella händelser. Materialet har valts ut av bibliotekarier och består av artiklar, videoklipp och radioprogram. https://sites.google.com/site/pedwinomvaerld/home Mats berättade också om Pedagogiskt fönster, som är en webbaserad resurs med digitala lärobjekt som är tematiskt ordnade efter läro- och kursplaner. Pedagogiskt fönster innehåller tips på lärresurser på Internet, litteratur, filmer och interaktiva spel. Medieutbudet är för det mesta digitalt, men det finns också hänvisningar till tryckt material och tips på aktiviteter. Under varje tema finns även tips på hur man kan använda innehållet. Tipsen är utformade av mediepedagoger, bibliotekarier och filmpedagoger. http://fonster.mediapoolen.se/ Om man är FLOD-användare kommer man också in i Pedagogiskt fönster när man loggar in. http://www.flod.nu/ Mats nämnde också att Mediecenter Mälardalen undersöker möjligheten att tillhandahålla e-böcker i FLOD. Vill du veta mer om det, kontakta Mats på 021-39-79 80, eller mats.persson.holm@mcmd.se. http://mcmd.se/ För mer information om En till ennätverket, kontakta Ove Svenson, ove.svenson@vkl.se, 021-39 79 45. Ett spännande och framgångsrikt 2011 för Turismfunktionen I Verksamhetsberättelsen för 2011 kan ni bland annat läsa hur verksamheten har utvecklats och vad som har hänt inom de tre insatsområdena. I berättelsen står det även om ökningen av antalet övernattningar, genomförda utbildningar och förtroendeuppdrag och mycket annat. Verksamhetsberättelsen finns på vår webbplats www.vkl.se. Internationell affärsutveckling skapade över 11 000 gästnätter under sommaren Genom projektet Internationell affärsutveckling utifrån marknadens förutsättningar är Västmanland med i två partnerskap med VisitSweden. Som ett direkt resultat har länet under fjolårets sommarsäsong fått 11 000 gästnätter fördelade på ett tiotal anläggningar. Utöver detta finns ett mörkertal som är svårare att räkna det gäller de kunder som har lockats av länets produkter i researrangörernas kataloger, webbplatser och marknadsföringskampanjer, men sedan valt att boka direkt. En stor del av årets gästnätter kommer från den enorma resan för Raiffeisen Banks kunder som genomfördes under våren 2011. Resan var en engångsföreteelse och har gett spin-offeffekter i form av nya avtal med samma resegrossist. Läs mer på vår blogg! 12 Aktuellt från VKL - nr 2 2012
Snart ser ni mer av projektet Hållbar Besöksnäring! Vad är projektet Hållbar Besöksnäring? Vi ska skapa världens bästa integrerade kvalitets- och hållbarhetssystem! Men vi ska göra det på två villkor: att utvecklingen leder till förbättrad kvalitet och att den är långsiktigt hållbar. Vi vill att turism i Sverige ska vara trygg för gästen och lönsam för företaget. Vi vill växa men växa rätt! Västsvenska Turistrådet drog igång arbetet och leder projektet, med Tillväxtverket som huvudfinansiär och uppbackning från Näringsdepartementet. Västmanland/Sörmland är en av fyra pilotregioner och vi är stolta över att vara med! Vad har hänt? Den senaste tiden har präglats av ett intensivt arbete bakom kulisserna. Listan kan göras lång, men här kommer några exempel: På nationellt plan har vi diskuterat med branschorganisationer, experter, verk och myndigheter. Företag i näringen har varit med och tyckt och tänkt om en föreslagen prismodell. Vi har skrivit ett förslag på kontrakt som ska se till att vi alla är överens. Vi håller på att utveckla en teknisk plattform. Vi har skapat ett flöde för företagets väg från intresse till kvalitetssäkrad anläggning. Vi har gjort en stor kartläggning av boende och upplevelser. Allt detta för att vi tillsammans ska skapa väldens bästa kvalitets- och hållbarhetssystem! Än är vi inte klara - men följ med på resan! En hel del återstår att göra. Men vi är övertygade om att för att få ett system som verkligen fungerar för gästen, företaget och samhället måste vi fortsätta att vara ute i verkligheten. Svensk besöksnäring behöver utveckling och utveckling kommer från agerande. Därför kommer vi redan till sommaren att kunna erbjuda företag att bli testade. Kanske märker vi längs resans gång att vi kan vidareutveckla eller förbättra något. Kanske är plaketten som ska pryda företagets entré inte ens klar. Men företag som är med från början får å andra sidan ett försprång, en möjlighet att påverka och startavgiften subventionerad av projektet. Subventioner för de första Redan under sommaren 2012 kommer de första riktiga testerna att ske, och under året ska hundra svenska företag ta det första steget mot ökad kvalitet, lönsamhet och hållbarhet. För att snabbt kunna se om vi behöver ändra på något söker vi företag av olika storlek och inriktning, och vi kommer säkert att vilja tala lite extra med er om hur ni upplever vad vi gör. I gengäld står vi för startavgiften för de första tjugo företagen som går med. Så följ med på en spännande resa mot ett ännu bättre Sverige att turista i! Hur kommer man med? Företag i Västmanland/Sörmland som är intresserade kan redan nu höra av sig till vår regionala projektledare Åsa Stanaway. En intresseanmälan är självklart inte bindande! Vi kommer att göra ett urval så att vi får en bra blandning av företag redan från start. Åsa når ni på: asa.stanaway@vkl.se, 021-39 79 50. Mer information Information om det nationella projektet www.hallbarbesoksnaring.se. Information om det regionala arbetet http://www.vkl.se/artikel.asp?artikelid =4582&strukturId=969. Utökad personalstyrka på turismfunktionen Pia Ihanus har tidigare praktiserat på VKL. Projektet Hållbar besöksnäring går in i en ny fas vilket möjliggör en utökning av personalen. Den 26 mars började Pia Ihanus arbeta som projektassistent på heltid t o m den sista december 2012. Pia kommer att arbeta nära Åsa Stanaway som är ansvarig för projekten Internationell affärsutveckling och Hållbar besöksnäring. Ida Blixt som har varit tjänstledig från Sala kommun och arbetat halvtid som affärsutvecklare på VKL sedan mitten av augusti 2011 avslutade sin projektanställning hos oss den sista mars. Läs mer på vår blogg! Pia når du på pia.ihanus@vkl.se eller 021-39 79 57. Aktuellt från VKL - nr 2 2012 13
Temamöte för politiker och ledande tjänstemän om Länsplan för Västmanland På förmiddagen den 30 mars bjöd VKL in till temamöte kring Länsplan för Västmanland. Inbjudna till mötet var VKL:s styrelse, länets kommunchefer och tjänstemän från landstinget och länsstyrelsen. Första punkten för dagen var Vad innebär EU 2020 för Västmanland och för arbetet med Länsplanen?. Clas Tegerstrand, Euroclas AB och Jonny Paulsson, Inspirarum AB berättade om vad Europa 2020 betyder för länsstyrelsen, landstinget och kommunerna. De berättade om mål, prioriteringar och flaggskeppsinitiativ i Europa 2020. Därefter gick de in på hur man kan bryta ner Europa 2020 på nationell, regional och lokal nivå. De lyfte ett par exempel på hur man kan arbeta på lokal nivå: Solna stad och Eskilstuna kommun. Enligt Clas och Jonny kan de idag inte se någon koppling mellan den framväxande Länsplanen för Västmanland och Europa 2020, men de gav förslag på hur vi skulle kunna koppla ihop Länsplanen med prioriteringarna i Europa 2020 eftersom de är relevanta för länets utmaningar. Efter presentationen av Europa 2020 höll länsrådet Sofia Wallström en dragning om bredband i Västmanland och arbetet för en bredbandsstrategi. Därefter fick de tre delprojektledarna dra läget i respektive delprojekt. Magnus Johansson berättade om delprojekt Fysisk planering, Håkan Johansson om delprojekt Infrastruktur och kommunikationer och Ylva Wretås och Karin Åkerman om delprojekt Arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Efter dragningarna delades deltagarna in i grupper som tillsammans fick diskutera de målförslag som tagits fram inom länsplaneprojektet. De fick även fundera kring viktiga stråk inom och utanför länet gällande boende, arbete, resande och gods. Övriga diskussionsfrågor var bl a: Fysisk planering - Hur kan Västmanland nyttja sina vattennära områden för att skapa attraktiva livsmiljöer? - Om det finns hinder, hur undanröjer vi dem? - Vafab är ett gemensam ägt bolag för avfallshantering, kan motsvarande lösning gälla andra behov på regional nivå? Infrastruktur och kommunikationer - Hur behöver kollektivtrafiken utvecklas i regionen/länet: i förhållande till privatbilism i perspektivet ökat oljepris i förhållande till Vafabs möjlighet att leverera gas? - Hur kan system för en större rörlighet inom länet och med koppling till våra grannar byggas? Kompetensförsörjning och arbetsmarknad - Hur ska vi kompetensförsörja i offentlig sektor: i vården inom teknikyrken ledare och chefer? - Tillgänglighet av utbildning på olika nivåer lokalt hur? - Får vi gemensam skolpeng för gymnasiet? - Hur kan vi ge företagen tillträde till skolan för information om arbetsmarknaden Arbetet med Länsplanen går nu vidare och på www.vkl.se finns presentationer och dokument från arbetet att ladda ner. För mer information kontakta Maria Ek, maria.ek@lansstyrelsen.se, 021-19 51 19. Vårt nyhetsbrev... är till för dig som vill veta mer om och hålla dig uppdaterad på vad som sker i länet och i vår omvärld. Förutom en uppdatering på vad som har skett innehåller brevet information om vad som är på gång den närmaste tiden. Har du fått nyhetsbrevet via någon annan och vill hålla dig uppdaterad i framtiden? Anmäl dig till nyhetsbrevet genom att skicka e-post till: asa.erikols@vkl.se. Om VKL Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) är en ideell förening, ett samverkansorgan och en service- och intresseorganisation för länets kommuner och landsting. Därutöver är uppgiften att samordna olika länsprojekt och bidra till samverkan i olika frågor. Det länsövergripande arbetet har hög prioritet, särskilt inom Stockholm-Mälarregionen. Kontakt Ansvarig utgivare: Monika Eriksson-Bertilsson, direktör, 021-39 79 47. Redaktör och layout: Åsa Erikols, 021-39 79 51. Adress: Norra Källgatan 22 722 11 Västerås telefon 021-39 79 40, e-post info@vkl.se www.vkl.se 14 Aktuellt från VKL - nr 2 2012