Byggnadsstyrelsens handböcker 39 1992-12 Konsultupphandling ersätter Föreskrift nr 302 1991-10 - RÄ- pris S - KGMPEN KvAxl AFFÄRSMÄSSIGHET 6 0 4
Dokumentets utgivare lw K!SBYGGNADS ISEN Dokumentnamn och dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsens handböcker 39 Dokumentets datum 1992-12 Projektnamn (ev förkortat) Ärendebetecknin g 350-40/92 Projektledare, upphovsman(män), konsult(er), etc Uppdragsgivare Bo Karlgren, projektledare Carl Curman, Byggnadsstyrelsen Anders Jörlen, Byggnadsstyrelsen Byggnadsstyrelsen Lennart Kolte, teknisk direktör Dokumentets titel Konsultupphandling Huvudinnehåll Syftet med denna publikation är att ge vägledning om hur konsulttjänster för projektering bör upphandlas och informera om lagar och andra regler som gäller vid offentlig upphandling av tjänster. Publikationen riktar sig närmast till projektledare och fastighets- ingenjörer. Nyckelord Upphandling, konsulter, lagar, projektering, upphovsrätt, projektering Försäljningsställen Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet Svensk byggtjänst Stockholm 08-734 50 00 Göteborg 031-27 24 00 Malmö 040-709 55 Umeå 090-12 5910 Red Bosse Alenius Byggnadsstyrelsen 1992 ISSN Omfång Ref Anders Jörlen Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Telefax Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan 30 08-78310 00 104 46 build S 08-78311 80 106 43 STOCKHOLM
Innehåll 1. Inledning...2 2. Lagar, förordningar och bestämmelser... 3 3. Upphandlingsformer... 6 4. Val av konsult/anbudsgivare...8 5. Tävlingar och parallella uppdrag...10 6. Omfattning av uppdrag...11 7. Former för konsulttjänster...13 8. Ersättningsformer...15 9. Upphovsrätt...17 11. Förfrågningsunderlag, anbudsinfordran... 20 13. Prövning och antagande av anbud... 24 14. Tilläggsbes " ' gar...26 15. Uppföljning av avtal... 27 Bilaga 1. Timersättning Bilaga 2. Konsultregister Bilaga 3. Resursblankett m.m. och konsultstatistik. - exempel.
2 1. Inledning Val av konsult i ett byggprojekt tillhör de viktigare besluten som tas i byggprocessen. Fackkunskap, erfarenhet och kvalitet hos konsulterna har stor betydelse för att riktiga material och rationella lösningar och därmed rätt kvalitet och rätt kostnader för byggnaden erhålles. Härigenom skapas förutsättningar för att den slutliga produkten skall uppfylla Byggnadsstyrelsens övergripande mål, som ar: byggnaderna skall ges en god arkitektur, som ger både den inre och yttre miljön funktionella och estetiska värden byggnaderna skall utformas med sikte på fbränderbarhet framtida användning byggnaderna skall vara drifts- och underhållsvänliga och ge god driftekonomi produkten skall genomföras inom givna ramar för tid och kostnad för Den övervägande delen av totalkostnaden i ett byggprojekt låses under projekteringsskedet. Därför är det viktigt att lägga ner stor omsorg vid upphandling av projektering. På senare år har uppmärksamheten ökat när det gäller: arkitektens konstnärsroll vilket leder till att upphandlingen av arkitekt kan komma att skilja sig från upphandlingen av övriga projektörer. Det leder också till att någon form av arkitekttävling bör utlysas i vissa projekt. kraven på projek "rernas kompetens. kraven på samordning och information. kraven på erfarenhet från byggarbetsplatser. kraven på kvalitetssäkring. kraven på medverkan från projektörerna under bygget i syfte att utnyttja detta i kvalitetssä kringen.
2. Lagar, förordningar och bestämmelser 3 För statlig upphandling gäller t.o.m 1992 Upphandlingsförordningen SFS 1986.366 samt riksrevisionsverkets föreskrifter till upphandlingsfbrordningen SFS 1986:612. De grundläggande kraven ar konkurrens, affärsmässighet och objektivitet. Förordningen och föreskrifterna, allmänna råd och kommentarer samt viss lagtext finns i en publikation Bestämmelser för statlig upphandling utgiven av Riksrevisionsverket och daterad 1 juli 1986. En ny upphandlingslag för att reglera den offentliga upphandlingen i Sverige som motsvarar de regler som kommer att gälla genom EESavtalet, kommer att träda i kraft 1993. När det gäller varu- och entreprenadupphandling beräknas lagbestämmelserna träda i kraft i januari 1993 under det att lagbestämmelserna för upphandling av tjänster beräknas träda i kraft tidigast i juli 1993. Grundläggande i den nya upphandlingslagen är att konkurrensmöjligheter skall utnyttjas, att upphandling skall genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas objektivt. De viktigaste nyheterna är följande: LAGEN SKALL gälla vid upphandling som görs av staten, kommuner, landsting, kyrkliga kommuner samt enheter som tillhör den offentliga förvaltningen eller företag som inte tillhör den offentliga förvaltningen över vilka staten, kommun etc. har ett direkt eller indirekt bestämmande inflytande. LAGIN SKALL tillämpas över vissa tröskelvärden. För tjänster bl.a arkitekttjänster, Ingenjörs- och konstruktionstjänster, stadsplanering och landskapsarkitektur och anknutna vetenskapliga och tekniska konsulttjänster uppgår tröskelvärdet till 200 000 ECU (European Currency Unit) motsvarande ca 1,5 mkr (SEK), exklusive mervärdeskatt. För upphandling under tröskelvärdet torde särskilda föreskrifter, rekommendationer eller allmänna råd komma att utarbetas. Följande upphandlingsformer kommer att gälla. Öppen upphandling d.v.s alla intresserade får lämna anbud. Selektiv upphandling d.v.s vissa inbjuds att lämna anbud. Förhandlad upphandling d.v.s vissa inbjuds att lämna anbud och beställaren tar upp förhandling med en eller flera.
4 Förhandlad upphandling far endast användas under vissa förutsättningar. Den nya lagen kommer att innehålla regler om annonsering som bl.a innebar följande. Planerade upphandlingar av tjänster över 750 000 ECU motsvarande ca 5,6 mkr per upphandling skall annonseras i förväg. Aktuell upphandling annonseras. Avslutad upphandling annonseras. Annonser skall sändas till Official Journal of the European Communities för publicering samt föras in i databasen TED (Tenders Electronic Daily). Regler om tidsfrister innebår bl.a att annonsering skall ske minst 52 dagar före anbudsdag vid öppen upphandling. Vid övrig upphandling eller om annonsering skett i förväg får tiden förkortas till 37 dagar. Prövning av anbud sker genom antagande av anbud med lägsta pris eller ett anbud med högre pris om det är ekonomiskt mest fördelaktigt med hänsyn till driftskostnader funktion eller liknande omständigheter. Ett onormalt lågt anbud får förkastas under vissa förutsättningar. Prövningen får också grundas på ett särskilt upprättat kvalifikationssystem med objektiva kriterier och regler. Kriteria för anbudsprövning skall vara angivna i underlaget för anbudsinfordran. Den nya lagen kommer att innehålla regler om arkitekttävlingar förutsatt att tävlingen ingår som ett led i en upphandling vars värde överstiger 200 000 ECU (1,5 mkr) eller om prissumman överstiger detta belopp. Den nya lagen kommer att innehålla regler om överprövning och skadestånd. När lagen fått sin slutliga utformning och tillämpningsföreskrifter föreligger kommer de nya reglerna att beskrivas utförligt i en särskild upphandlingshandbok. All männa Bes " eller för Konsu l tuppdrag av år 1987 (ABK 87) ABK 87 år utarbetade och antagna av Byggandets Kontraktskommitte. Avtal med konsulter skall tecknas på grundval av ABK 87 med beaktande av de särskilda regler om högsta timersättning mm som framgår av bilaga 1. Omarbetning är att vänta med anledning av AB72:s revidering till AB92.
Me db es " and elage n (MBL) 5 Byggnadsstyrelsen har träffat avtal med de fackliga organisationerna om föreskrifter och om formerna för samverkan enligt 38 MBL. Avtalen reglerar förfarandet vid anlitande av utomstående uppdragstagare, publikationerna 716, 717 och A:17. Upp h ovsrättslagen (URL ) Den grundläggande innebörden av URL är att upphovsmannen har ensam rätt att förfoga över ett verk. Verket skall vara unikt eller särpräglat. URL skyddar ett verk 50 år efter upphovsmannens död. Se vidare under kapitlet om upphovsrätt.
6 3. Upphandlingsformer Innan den nya upphandlingslagen träder i kraft och eventuellt som övergångsregler gäller Riksrevisionsverkets Bestämmelser för statlig upphandling daterad 1 juli 1986. Enligt dessa sker upphandling genom sluten upphandling, förhandlingsupphandling eller direktupphandling. Beslut om vilken upphandlingsform som skall tillämpas skall dokumenteras. Vid ställningstagande till upphandlingsform skall projektets storlek och komplexitet vägas in. Det är inte rimligt att lägga ner ett omfattande upphandlingsarbete på ett litet projekt. I små projekt liksom i tidiga skeden när förutsättningar saknas för konkurrensupphandling bör man sträva efter att begränsa uppdraget t.ex i tid, i volym, genom takpris eller genom riktpris eventuellt med incitamentsklausuler. Sluten upphandling för projektering är mindre vanlig och bör endast användas då förfrågningsunderlagen kan specificeras så klart att det kan ligga till grund för en rättvis tävlan mellan anbudsgivare utan att förhandlingar behövs. Sluten upphandling sker genom infordrande, prövning och antagande av anbud utan förhandling. Förtydliganden eller tillägg, som behövs för att göra anbuden jämförbara får begäras. Sådan begäran skall göras eller bekräftas skriftligt. Svaret skall vara skriftligt. Övergång från sluten upphandling till förhandlingsupphandling får ske om detta kan motiveras affärsmässigt. Anbuden skall då förkastas och anbudsgivarna informeras om att de har rätt att stå kvar med sina anbud i förhandlingsupphandlingen. Förhandlingsupphandling med en eller flera anbudsgivare är en lämplig form vid upphandling av projektering. Förhandlingar tas upp på beställarens initiativ. En anbudsgivare har inte rätt att begära förhandling. Förhandling får inte föras förrän anbud inlämnats och anbudstiden gått ut. Förhandlingsupphandling används i anslutning till arkitekttävling, som lett till att förslag skall förverkligas. Om tävlingen lett till att flera förslag ansetts kunna komma i fråga bör förhandlingen avse alla utvalda förslag.
Direktupphandling får användas endast om upphandlingen avser mindre belopp och då de administrativa kostnaderna för annan typ av upphandling inte skulle stå i rimlig proportion till upphandlingens värde eller om det finns synnerliga sk" som talar for direktupphandling. Direktupphandling sker genom köp eller beställning utan infordrande av anbud i särskild ordning. 7
8 4. Val av konsult/anbudsgivare I valet av konsulter för projektering är värderingen av kvalitet och särskilt kompetens av stor betydelse. Genom att använda parallella skisser eller arkitekttävling för valet av arkitekt kan byggherren försäkra sig om en god kvalitet i projektets huvuduppläggning, vilket har avgörande betydelse för ett bra slutresultat. Vid konsultval i tidigt skede bör tjänsterna köpas på ett sådant sätt att konkurrens i senare skeden inte förhindras. Det kan d" ör vara lämpligt att handla upp arkitekten separat och begära in anbud för hela projekteringen. Arkitektens anbud kan nämligen få formen av ett fast pris med ett takpris för det första skedet som en del av totalpriset. Detta för att enklare kunna reglera nödvändiga alternativstudier etc. under det första osäkrare skedet av projekteringen. avriga projektörer kan upphandlas så att tjänsterna enbart avser det första skedet och med sikte på att framtaget underlag skall bilda underlag för en upphandling i konkurrens. Byggherren måste därvid klart markera i avtalen att uppdragen ifråga endast avser det första skedet. I en anbudsförfrågan skall byggherren ange vilka kriterier som kommer att tillämpas vid anbudsprövningen. Här följer ett antal kriterier som "r ingå i utvärderingen av priset. vid sidan Erfarenhet Resultat av tidigare uppdrag av beställaren och/eller av uppdrag på liknande projekt och/eller referenser. Facktekniskt kunnande Konsulter skall inom sina områden representera en god kompetens och ha tillgång till den specialkunskap som kan erfordras inom olika områden. Kompetens, kreativitet och samarbetsförmåga Kostnadsmedvetande Kalkylkunnande och känsla för optimala totallösningar med hänsyn till avvägning mellan investeringskostnader och årskostnader.
Organisation, effektivitet och kvalitetssystem Konsultföretaget skall ha en intern organisation som garanterar effektiv planering och bra samordning och som underlättar samarbete med andra konsulter, byggherre, hyresgäster och andra intressenter. En konsultgrupp skall ha en organisation, som ger förutsättningar för en bra projektorganisation, kostnadsstyrning, produkt- och projekteringssamordning samt ett fungerande kvalitetssystem. Projekteringsledare skall ha ett speciellt kunnande för sin arbetsuppgift. Resurser Särskilt viktigt vid stora projekt eller vid korta tidplaner. 9
lo 5. Tävlingar och parallella uppdrag Val av konsulter - särskilt arkitekt - kan ske genom anordnande av arkitekttävling. Detta skall ske enligt de tävlingsregler som är utarbetade och godkända av företrädare för tävlande och tävlingsarrangörer. En arrangör "r vända sig till SARs tävlingsservice för råd och information. Om syftet med en tävling ärr fortsatt projektering rekommenderar tävlingsjuryn ett av förslagen till utförande eller fortsatt bearbetning. Arrangören "r normalt följa denna rekommendation. I övrigt se SAR:s tävlingsregler. Parallella uppdrag år en speciell form av inbjuden tävling, som innebär att beställaren under arbetets gång har en dialog med deltagarna och kan påverka utvecklingen av projektet. Deltagarna kan ha olika programförutsättningar. Uppdragsformen lämpar sig bäst för att visa hur alternativa förutsättningar påverkar ett projekts utveckling. Når förutsättningarna är lika för alla deltagare "r formen tävling användas. Bedömningsgrupp för parallella uppdrag "r i princip sammansättas enligt reglerna för arkitekttävlingar. Det går att kombinera tävlingsformer med totalentreprenader. I så fall utformas tävlingen så att ett antal entreprenadföretag, som knyts till varsin arkitekt inbjuds att inkomma med såväl förslag till arkitektonisk utformning som anbud på genomförandet.
6. Omfattning av uppdrag 11 Ett fulls tändigt projekteringsuppdrag omfattar byggnadsprogram, systemhandlingar, bygghandlingar samt uppföljning under byggtiden inklusive driftinstruktioner och relationshandlingar. Därutöver kan uppdraget avse projektering av inredning och/eller utrustning. Om konsult anlitas vid utredningar om lokalbehov och därtill hörande funktionsstudier och tomtutredningar - d.v.s underlaget för projektering - skall det klart utsägas i avtalet att upphovsrätten till utredningsmaterialet tillfaller bes tällaren. Om utredningsarbetet ändå leder till att upphovsrätt kan hävdas skall det före beställning göras de överenskommelser som kan behövas för att undvika tvister. Anlitas en arkitekt för att ta fram underlag till en arkitekttävling ligger det i sakens natur att en sådan utredning inte medför upphovsrätt, men det kan ändå behöva påpekas. I stora eller komplicerade byggprojekt blir det ofta fråga om att låta uppdraget i ett första steg omfatta byggnadsprogram innan fortsatt projektering upphandlas. För fortsatt projektering blir man normalt bunden av arkitektvalet under det att övriga konsulter kan upphandlas i konkurrens, se kapitel 4 val av konsultlanbudsgivare. I samband med projekteringen anlitas ofta specialkonsulter som underkonsulter i en konsultgrupp eller utanför konsultgruppen. Som exempel på sådana uppdrag kan nämnas:. kostnadsberäkningar geotekniska undersökning tekniska inventeringar byggherremedverkan i detaljplan logistikstudier speciella teknikfrågor t.ex brandfrågor, utformning av rena rum riskanalys produktionsplanering mätning av tekniska förlopp såsom grundvattennivåer, klimat etc medverkan i upphandling, kontroll o dyl.
12 För dessa uppdrag träffas separata uppdrag, når de läggs utanför konsultgrupp. Det är viktigt att definiera gränserna mot andra uppdrag i samma projekt. Avtal bör normalt baseras på fasteris. Löpande r " ' gsavtal vid sidan av konsultgruppsavtal med fastpris, bör undvikas. Under byggskedet kan det vara lämpligt att vid behov anlita projek "rerna för uppgifter utöver vad som normalt ingår i uppföljning under byggskedet såsom för: biträdande av beställaren vid kompletterande upphandling information till entreprenörer, kontrollanter etc lösande av problem, som kan uppstå i samband med entreprenörers ändringsförslag. rådgivning avseende ändringar och konsekvensanalyser granskning av entreprenörers arbetshandlingar, relationshandlingar, handlingar för idrifttagning utredningar beträffande alternativanbud granskning av prover deltagande i kvalitetsronder platsbesök för att förvissa sig om att arbetet utförs enligt handlingar och god praxis samt för egen erfarenhetsåterföring Projektering av inredning och utrustning bör samordnas med projekteringen av byggprojektet särskilt när inredningen och/eller utrustningen är byggnadspåverkande. Inredningsarkitekt som anlitas inordnas i konsultgruppen. Förutom inredningsprojekteringen bör inredningsarkitekten anlitas för funktionsstudier av utrymmen som underlag för arkitektens planlösningar, samt för att på inredningsplaner även placera in utrustning som underlag för inplacering av mediauttag etc.
7. Former för konsulstjänster 13 Vid upphandling av konsulttjänster kan följande former förekomma. Konsultgrupp eventuellt med underkonsulter Generalkonsult med underkonsulter Enskild konsult eventuellt med underkonsulter Huvudkonsult med sidokonsulter Konsulter i totalentreprenad Konsultgrupp En konsultgrupp är ett antal sinsemellan fristående konsulter som utan att bilda en juridisk person träffar ett avtal att under gemensamt ansvar genomföra ett konsultuppdrag. Alla gruppmedlemmarna är avtalspart och samtliga skall skriva under kontraktet. Gruppen företräds av ett ombud som utses bland medlemmarna. Gruppmedlemmarna är solidariskt ansvariga för sina åtaganden. När krav på skadestånd ställs skall detta riktas mot gruppen, där varje medlem har upp skadeståndsskyldighet begränsad till ett visst belopp. Generalkonsult En generalkonsult träffar ensam avtal att under eget ansvar genomföra ett konsultuppdrag, som utförs såväl av generalkonsulten som av underkonsulter. Förhandlingar för samtliga konsulter sker mellan byggherren och generalkonsulten. Generalkonsulten är ensam ansvarig för sina och underkonsulternas åtaganden. När krav på skadestånd ställs riktas detta mot generalkonsulten. Skadeståndsskyldigheten är begränsad till ett visst belopp, som bör vara högre än för konsult i konsultgrupp. Enski ld konsu l t Med enskild konsult avses i allmänhet specialkonsult eller i tidigt skede enstaka konsult t.ex arkitekt som Byggnadsstyrelsen anlitar i ett byggprojekt för en särskild uppgift och som av olika skäl inte bör kopplas till konsultgrupp eller generalkonsult, se kap. 8. Ett skäl kan
14 vara att arbetet funktionellt inte hör hemma i konsultgrupp. Exempel på sådana arbetsuppgifter är inventering av asbestförekomst och löpande kontroll av grundvattennivå. Ett annat exempel på särskild uppgift kan vara projektering av separat inredning utan samband med ett byggprojekt. Begreppet enskild konsult används också når vi anlitar fysisk person. I så fall är byggherren att betrakta som arbetsgivare och måste betala arbetsgivaravgifter m.m. Detta gä ller även när en fysisk person driver verksamhet under inregistrerad firma utan att betraktas som sjä lvständig företagare. I tveksamma fall "r man försäkra sig mot skattekonsekvenser genom tidig kontakt med skattemyndigheten eventuellt med hjälp av personalenhet. Huvudkonsult I byggprojekt där byggherren bör svara för samordning eller på annat sätt vill ta ett särskilt ansvar i projektet träffas avtal med var och en av konsulterna. En av konsulterna kan utses till huvudkonsult under det att de övriga blir sidokonsulter. När avtalen träffas bör samråd ske med juridiskt sakkunniga eftersom försäkrings- och skadeståndsfrågor kan fordra särskilda överväganden. totalentreprenör Totalentreprenaden är en entreprenadform där entreprenören förutom att utföra projektet också projekterar. Underlaget kan bestå av skisser, kravspecifikationer och funktionsbeskrivningar. Om konsulter anlitas för att upprätta underlaget kan det leda till att frågor kring upphovsrätt och äganderätt till handlingar måste hanteras. Totalentreprenören bör åläggas att inhämta synpunkter på handlingar från beställare, hyresgäster och fastighetsförvaltare. Funktionsansvar ligger dock kvar i sin helhet hos totalentreprenören.
8. Ersättningsformer 15 Ersättning till konsult består av arvode eller särskild ersättning. Arvodet indexregleras om så avtalas. Indexreglering bör accepteras om arbetet sträcker sig över en tidsperiod, som är längre än ett år. Arvodet är fast eller rörligt. Avtal till fast arvode "r eftersträvas. Särskild ersättning utgår, om så avtalats för vissa utlägg och kostnader, som inte täcks av omkostnadspålägget. Fast arvode fast ersättning När denna avtalsorm används gäller att uppdraget nöjaktigt kan bestämmas till sin omfattning. I kontraktshandlingar används också begreppet fast ersättning, vilket inkluderar de angivna särskilda ersättningar som ingår utöver det fasta arvodet. Kopiering och resekostnader är vanliga exempel på sådant som brukar läggas in i den fasta ersättningen. Den kopiering som avses är den som behövs löpande under projekteringen intern hos konsulterna och för beställarens behov av granskning och information samt för hyresgästernas behov av information och samråd. Däremot brukar inte kopieringskostnader i samband med infordran av anbud på entreprenader ingå. När det gäller resekostnader avses de resekostnader som kan förutses eller bestämmas. Resor inom stationeringsorten "r t.ex ingå. Vid fast ersättning bör principerna för ersättning för utlägg som inte ingår i den fasta ersättningen regleras. Detta därför att omfattning och behov inte kan förutses vid avtalets ingående. kostnaden för enklare arbetsmodeller t.ex av konsultgruppen själv beslutade bör ingå, men kostnaden för större och mer komplicerade modeller t.ex av uppdragsgivaren beställda betraktas som utlägg. Rese- och traktamentskostnader som inte ingår, ersätts enligt särskilt avtal. I princip bör rese- och traktamentskostnader beräkn as enligt de regler som gäller inom staten med beaktande av de skatter och avgifter, som konsultföretaget har att erlägga. Rörligt arvode Rörligt arvode tillämpas när det är svårt eller olämpligt att tillämpa fast arvode. Exempel så sådana uppdrag är utredningar av olika slag och utförande av programskisser för byggnadsprogram. Andra exempel är byggkontroll, inventeringar, mätningar o dyl.
16 I avtal och beställningar som träffas på grundval av rörligt arvode bör bes tällaren tillämpa de regler som framgår av bilaga 1. Konsultregistret, se bil. 4 kan ge upplysning om aktuellt omkostnadspålägg för anlitade konsulter. Genom ett likartat beteende från olika enheter inom organisationen kan fördelaktiga debiteringsnormer mot konsultföretagen uppnås. I uppdrag där rörligt arvode överenskommes skall alltid högsta ersättningsbelopp anges. När hälften av högsta ersättningsbeloppet förbrukats åligger det konsulten att skriftligen anmäla till beställaren om högsta ersättningsbeloppet behöver justeras och skälen h" ör. I avtalet "r finnas en klausul som innebär att utebliven anmälan innebär att konsulten bundit sig för att slutföra uppdraget inom angiven högsta ersättning. I uppdrag där det bedöms som svårt att nöjaktigt berä kna ett högsta ersättningsbelopp kan man istället lägga upp en budget med budgeterad timåtgång och med angivande av timpriser. Budgeten bör följas upp månadsvis och så snart det är möjligt ersättas av högsta ersättningsbelopp. Fast arvode med optionsavtal Det förekommer att ett uppdrag till en början omfattar enbart projektering t.o.m systemhandlingar. Ur affårsmässig synpunkt är det fördelaktigt att teckna avtal om hela projekteringen redan från början. Detta kan ske så att man tecknar ett avtal till fast ersättning för hela uppdraget, men låter uppdraget avse projektering t.o.m systemhandlingar med tidsbestämd option. För projekteringskostnaden t.o.m systemhandlingar kan man då tillämpa rörligt arvode med högsta ersättningsbelopp som sedan avräknas från den fasta ersättningen när och om optionen löses. Om deluppdraget systemhandlingar kan definieras nöjaktigt kan fast pris tillämpas även för detta.
9. Upphovsrätt 17 Byggnader skyddas av URL, såsom verk av byggnadskonst. Ägaren har dock rätt att ändra en byggnad utan medgivande från upphovsmannen. Ritningar, skisser, modeller, bilder etc. tillkomna i anslutning till byggnader åtnjuter också skydd enligt URL. För att en byggnad skall vara skyddad av URL krävs att den är tillräckligt särpräglad/unik eller som det uttrycks ha "tillräckligt verkshöjd". Det kan förekomma skilda uppfattningar hos beställare respektive konsultorganisationer om ett verk skall anses vara skyddat av URL eller ej. Upphovsrätten är till sin natur imateriell. Detta innebär att upphovsrätten inte handlar om en rätt till saker utan en rätt till ickemateriella värden. Dessa värden kan vara av litterär eller konstnärlig art. Om en ritning är upphovsrättsligt skyddad är det inte som fysiskt föremål utan det är dess konstnärliga eller litterära innehåll som är skyddat. Upphovsrätten har en ekonomisk och en ideell sida. Den ekonomiska innebär att en upphovsman alltid har den ursprungliga rätten till att ekonomiskt exploatera verket. Den ideella innebär att upphovsmannens anseende är skyddat genom att det inte är tillåtet att ändra ett verk även om man äger den ekonomiska rätten till verket. Ritningar kan skyddas på flera sätt dels som byggnadsverk av unik karaktär och konstnärlig art dels om ritningen i sig utgör ett litterärt verk. Även om ritningen inte är skyddad enligt URL skyddas rutinritningar enligt ABK 87 mot att användas för andra ändamål än som ingått i anbudet. Onskar beställaren använda ritningarna till något annat krävs godkännande av upphovsmannen. Äganderätten till en originalritning är något som upphovsmannen behåller medan beställaren får kopior om inte annat avtalats. Nyttjanderätten upplåter upphovsmannen på beställaren för rätten att uppföra en byggnad enligt ritningen. Önskar beställaren uppföra flera byggnader krävs det att upphovsmannen på nytt upplåter nyttjanderätten för ett angivet ändamål.
18 Bearbetning av ritning kan tillåtas efter upphovsmannens godkännande. Om bearbetningen uppnår verkshöjd kan också den skyddas upphovsrättsligt. I vissa fall måste ett samtycke till bearbetning anses ligga i ett avtal avseende upprättande av systemhandling som underlag för totalentreprenad. För att inte fastna i tvister med konsulter med anledning av upphovsrätten "r vi i avtal skriva in de klausuler, som kan vara aktuella t.ex att vi har rätten till de resultat, ritningar, beräkning etc som konsultarbetet avsätter.
10. Aganderdit och förvaring av handlingar 19 Konsultens originalritningar ägs av konsulten som enligt avtalet åläggs att förvara dem i 10 år. Samma avtal ger beställaren rätt att framst älla egna original i en omgång genom ett kopieringsförfarande. Denna kopieomgång är beställarens original och egendom. Revidering av relationshandlingar kan aktualisera upphovsrättsliga frågor av både ekonomisk och ideell karaktär. Vad som är tillåtet eller inte regleras av konsultavtalet och URL. Då relationsritningar år aktuella förvaras de av regionkontor eller motsvarande. När de av någon anledning blir inaktuella skall de avställas och antingen gallras eller levereras till centralarkivet, i det senare fallet efter att ha stämplats "historiskt original".
20 11. Förfrågningsunderlag, anbudsinfordran Vid upphandling av konsulttjänster skall uppdraget preciseras så långt det går och bedöms meningsfullt. Det skall framgå vilken upphandlingsform som används och vilka kriterier som gäller för bedömning av anbud. Även vid förhandlingsupphandling med en anbudsgivare skall Förfrågningsunderlag upprättas. Ett vä l utarbetat förfrågningsunderlag underlättar utvärderingen och minimerar oklarheter under arbetets gång. Detta är till fördel för både bes " are och konsulter. Man skall ange när och hur inlämning av anbud skall ske. En skälig tid måste ges för att utarbeta anbud. Vid förhandlingsupphandling skall man ange att anbud kan komma att antas utan förhandling. Om beställaren under anbudstiden önskar komplettera förfrågningsunderlaget skall detta skriftligen meddelas alla anbudsgivare. Om beställaren - vilket är vanligast - har inbjudit ett antal anbudsgivare är beställaren också skyldig att acceptera andra icke inbjudna anbudsgivare och tillställa dem anbudsunderlag. En avgift för detta kan då tas ut. Anbudsinfordran skall normalt vara skriftlig och innehålla följande: 1. Inbjudningsbrev, innehåller inbjudan, regler för anbudsgivningen och innehållsförteckning. Vidare skall följande anges: uppgifter om beställaren, projektledare m.m typ av handling senaste dag för anbudsinlämnande giltighetstid för anbud hur anbudet skall märkas och tillställas Byggnadsstyrelsen bedömningskriterier, se kapitel 13 krav på anbudsgivaren att vara registrerad för skatter och avgifter i den omfattning vederbörande myndigheter kräver samt att kontroll härav kan komma att ske. 2. Projektbeskrivning, innehåller projektets nummer och namn, fastighetsbeteckning, fastighetsägareuppdragsgivare, tidplan, kostnader, storlek, lokalprogram och liknande uppgifter bakomliggande beslut, projektledare samt målbeskrivning.
3. Uppdragets art och omfattning. Sveriges Praktiserande Arkitekter (SPA) och Svenska Konsultföreningen (SMF) har i samråd utgivit skrifter för bestämningar av ett konsultuppdrags kvalitet och omfattning. Dessa kan utgöra ett stöd för projektledaren vid beskrivning av uppdrag. Se även checklista. 21 4. Bes tä llar e projektorganisation med tillhörande adresslista. 5. Principer för kontraktsgenomgång. Inför tecknande av kontrakt bör beställare och konsulter genomföra en gemensam genomgång av uppdragets omfattning för att säkerställa att beställarens kravår tillräckligt definierade och dokumenterade. Följande skall kontrolleras och dokumenteras vid kontraktsgenomgången: omfattning funktioner tidplaner standard ekonomi teknik arvode, betalningsplan ritningsformat, skalor, håltagning, måttsättning, armering, AF, kontrollplan, rivningsritningar, relationshandlingar, driftsinstruktioner. 6. Kvalitet g Kvalitetsansvariga och samordningsansvariga inom konsultgruppen skall anges. Vidare kan rutiner för hur samordningsarbetet skall bedrivas, hur projekteringsmöten skall bedrivas, vilka myndighetskontakter som erfordras m.m. anges i en kvalitetsplan. Rutiner för hantering av ändringar kan behöva specificeras liksom regler för handlingars status giltighet, distribution, granskning och g ande. Vidare regler för kopiering, arkivering, förande av dagbok och egenrevision av kvalitet. Det är också viktigt att ställa krav på att leverans av handlingar måste detaljplaneras. 7. Delvis ifyllt kontraktsform ". Viktiga krav som beställaren ställer kan framgå av ett delvis ifyllt kontraktsformulär med bilagor. Beställaren kan här göra vissa ekonomiska förtydliganden, t.ex att kopieringspriser inte för överstiga vad beställaren avtalat med kopieringsföretag. Beställaren kan också specificera sina krav på ersättning för kostnader p.g.a leveransförseningar av t.ex färdiga systemhandlingar, färdiga bygghandlingar, preliminära respektive färdiga driftinstruktioner, färdiga relationshandlingar etc.
22 8. Anbudets innehåll. ersättning/anbudssumma ombud konsultorganisation med angivande av projekteringsledare, samordnare av projektering, produkt, utrymme, driftinstruktioner, bygglovshandlingar, samt vilken konsult som gör vad förslag till kvalitetsplan eventuella erinringar mot anbudsunderlaget eventuella reservationer ifyllda resursblanketter på fack och skeden med angivande av timersättning och omkostnadspålägg. Exempel se bilaga 3. Checklista Denna checklista utgör ett hjälpmedel vid upprättande av förfrågningsunderlag. För det enskilda projektet medtas relevanta avsnitt. I varje enskilt projekt kan dessutom förekomma särskilda avsnitt som bör tas med i upphandlingsunderlaget. Checklistan är alltså inte heltäckande. 1. Komplettering av underlag t.ex byggnadsprogram, utförd funktionsprovning, revisionsbesiktning av el o. liknande. 2. Omfattning eller behov av teknisk inventering och provning vid ombyggnader. 3. Omfattning av demonterings- och rivningshandlingar. 4. Utredningar, t.ex om utrymmeskrav, åtkomstkrav, funktionskrav och beträffande centraler, fläktrum, schakt och transport. Om samordnad funktionsprovning skall genomföras skall detta inarbetas i bygghandlingarna. 5. Uppgifter om planerade förutsättningar för entreprenader såsom form, uppdelning etc. 6. Omfattning av samråd, samverkan och information med och till hyresgäster och lokalbrukare samt driftspersonal. 7. Modeller, informationsblad, fotografier, utställningar m.m. i den mån omfattningen kan fastställas. Krav på medverkan och lämnande av underlag kan dock ställas. 8. Krav på kalkyler och kostnadsstyrning. Ange antal och tid när det gäller avstämningskalkyler samt vilket prisläge olika kalkyler skall utarbetas i. Krav på årskostnadsberäkningar - ange vilka som skall utföras. 9. Medverkan i konstnärlig utsmyckning. lo. Specifikation av vilken kopiering som skall ingå i konsultens åtagande och vilken kopiering som beställaren svarar för.
Redovisning av eventuella avropsavtal som beställaren har tecknat som skall vara prisstyrande. 11. Skyltning. Lägesbes tämning och upprättande av skyltprogram "r ingå i konsultavtalet. Utformning av skyltar och upprättande av upphandlingsunderlag kan helt eller delvis ingå eller läggas utanför konsultavtalet. 12. Provrum. Upprättande av handlingar och medverkan i prov och utvärdering. 13. Låsschema upprättas i allmä nhet av leveran tören på underlag från hyresgästen. I konsultuppdraget "r ingå att medverka vid upprättande av låsschema samt att införa erforderliga uppgifter på ritningar och handlingar. 14. Mängdspecifikationer samt å-prislistor. Omfattningen specificeras. 15. Medverkan vid anbudsprövning. T.ex bedömning av likvärdigheter. Medverkan i utvärdering av anbud t.ex av anbud som lämnas på funktionsbeskrivning. 16. Utarbeta projektdokumentation med uppgifter om medverkande, tider, teknik, areor etc. enligt särskild blankett. Bör åläggas konsultgrupp/motsvarande vid alla stora projekt. 17. Granskning av handlingar och beräkningar från entreprenör samt redovisning av behov av samordning. 18. Informationsmöten med entreprenörer för att redovisa handlingars innehåll och utförande samt motiv för valda tekniska lösningar. 19. Medverkan under byggskedet. Omfattningen specificeras. 20. Medverkan i projektuppföljning. Endast särskilt beslutade projekt. 23 21. Medverkan i överläggningar och överenskommelser om gränsdragning mellan fastighet - inredning - utrustning. 22. Inredning och utrustning. Uppgifter lämnas om inredning och utrustning som är byggnadspåverkande. 23. Driftsinstruktioner, relationshandlingar m.m. Fastställande av leveranstider i relation till slutbesiktning för preliminära och slutliga driftinstruktioner, slutliga relationshandlingar samt informationsritningar. 24. Handlingars omfattning. En noggrann genomgång av vilka handlingar som skall ingå i uppdraget att utföra bör göras vid upprättande av förfrågningsunderlaget. Med fördel kan "Projekteringsanvisningarna" (de nya modell 91) användas. 25. Specifika krav t.ex - högsta kostnad i kr/m2 - högsta energiförbrukning i kr eller kwh - högsta effektförbrukning i kw
24 13. Prövning och antagande av anbud Anbudsöppning Samtliga anbud öppnas samtidigt av två utsedda personer. Protokoll skall föras och bestyrkas. upphandlingsförordningen medger att anbud i förhandlingsupphandling, om det finns synnerliga skäl, får öppnas allt eftersom de kommer in. Anbuden granskas snarast så att de år kompletta, inte missuppfattats och år jämförbara. En sammanställning över anbuden skall upprättas. Därefter genomförs registrerings- och skattekontroller om så bedöms erforderligt. Sekretess Anbudshandlingarna är inte offentliga förrän beslut fattats och avtal slutits eller ärendet slutförts på annat sätt. Erhållna anbud förvaras under lås. Sekretesstiden för avtalsvillkor kan fångst gälla tills dess två åt förflutit från det avtalet slöts. Prövning av anbud Anbud skall prövas med beaktande av såväl pris som de övriga kriterier som angivits i anbudsinfordran. Det innebår att priset inte är ensamt avgörande även om det har en betydande vikt. Ett anbud som omfattar mer än vad som begärts får inte antas annat än om priset också är lägst. Det kan bli fråga om att förkasta anbuden och begära in nya om kraven behöver ändras. Anbud får ej antas om det lämnats av person anställd vid egen myndighet eller annan statlig myndighet som har att befatta sig med projektet eller om anbudsgivaren inte är registrerad för skatter och avgifter, som han år skyldig att vara registrerad för. Observera att om Byggnadsstyrelsen avser att anlita konsult som häftar i skuld till det allmänna måste kronofogdemyndigheten underrättas. Förhandlingar Vid förhandlingsupphandling är förhandling tillåten om beställaren så beslutar. Förhandlingar kan föras med flera anbudsgivare dock inte samtidigt. Protokoll över förhandling upprättas och kan sedan ingå i ett eventuellt avtal. Vid sluten upphandling får förhandling inte föras. Om det ändå bedöms att förhandlingar behövs för att erhålla godtagbara villkor är det möjligt att övergå till förhandlingsupphandling. Samtliga anbud förkastas och nya infordras med ändrad anbudsform. Arbetsgivarna skall tillfrågas om deras redan ingivna anbud får gälla vid förhandlingsupphandlingen. Nya anbudsgivare kan erbjudas inkomma med anbud. Ny tid för anbudslåmnande anges.
Beslut Beslut i upphandlingsärende skall vara skriftligt. Av beslutet skall framgå vilka skäl som ligger till grund för att anbudet antas och övriga refuserats. Resultatet skall finnas tillgängligt. 25 Avtal Avtal tecknas genom att kontrakt upprättas eller beställning görs. De vanligaste formulären som används år: Konsultuppdrag - bes tällning Konsultgruppskontrakt Generalkonsultkontrakt Formul ären utgörs av färdigtryckta blanketter som finns i blankettförråd. Först sedan kontrakt skrivits på av båda parter eller beställning bekräftats skriftligt blir ett upphandlingsärende offentligt. Observera att kontraktsgenomgång skall ske om detta har krävts i förfrågningsunderlaget eller om båda parter är överens härom. Kontraktsgenomgång görs innan kontrakt skrivits på. T411 en redan anlitad konsult eller konsultgrupp kan kompletterande uppdrag lämnas muntligt eller genom notering i protokoll. Anteckning i protokoll eller muntlig beställning är juridiskt giltig, men bes tällningen "r ändå bekräftas skriftligt. I avtal som avser programarbete skall normalt finnas en klausul som anger att annan konsult kan komma i fråga för projektering. Häran följer också att det är viktigt att i avtal skriva in beställarens fria dispositionsrätt till resultaten av ett uppdrag. Om en konsult önskar ändringar i ett översänt avtal i samband med undertecknande måste beställaren bekräfta innan avtalet gäller.
26 14. Tilläggsbeställningar Beställning av tilläggsarbeten regleras genom angivna riktlinjer och debiteringsnormer i kontraktet. Tilläggsarbeten skall löpande tas upp till diskussion samt beslutas efter överenskommelse mellan beställare och konsult. Omfattning av tilläggsarbete samt tid och kostnad skall klarläggas innan beställning görs. Genom fasta rutiner vid projekteringsmöten respektive byggmöten skall kontinuerlig uppföljning ske. Beställning upprättas för varje tilläggsuppdrag. Konsulten skall redovisa kostnader separat för varje beställning. Under byggskedet ingår normalt ett antal definierade insatser i den fasta ersättningen enligt kontraktet. I de flesta projekt förekommer tillkommande entreprenadarbeten på 5-10 % av entreprenadsumman. I vissa fall medför detta behov av att beställa konsultinsatser som inte kunnat förutses vid kontraktstecknandet. Vid sådan beställning till konsult skall om möjligt träffas avtal till fast pris. Rörlig ersättning enligt kontraktets debiteringsnormer tillämpas där det befinns praktiskt. De beställningar som avser komplettering eller korrigering av fulls tändiga eller felaktiga handlingar skall utföras av konsulten utan ersättning.
15. Uppföljning av avtal 27 Granskning Projektledare bevakar att handlingar uppfyller de krav som ställs i avtal med konsulter. Granskningen fritar inte konsulten från ansvar. Skadeståndsansvar Konsulten kan bli skadeståndsskyldig vid fel eller försummelse m.m. Avser byggherren att ställa skadeståndsanspråk skall konsulten skriftligen och utan dröjsmål underrättas härom. Rätten till skadestånd är förverkad om anspråk på ersättning inte framställts inom tre månader efter garantitidens utgång. Skadan skall vara upp täckt före garantitidens utgång. Vid grov vårdslöshet gäller inte denna begränsning. Se även ABK. Skadeståndsfrågor handläggs av byggherrens ombud. Kostnadsstyrning Kostnadsstyrning ärr en integrerad del av projekteringen och år ett hjälpmedel för styrningen mot uppställda mål. Kostnadsredovisning skall ske kontinuerligt vid projekteringsmöten. Kostnadsstyrningen under systemhandlings- och bygghandlingsprojekteringen baseras på programkalkyl. Normalt upprättar konsultgruppen systemkalkyl och avstämning på bygghandlingar. Avstämningen skall vara anpassad till entreprenadupphandlingen så att jämförelse kan ske mellan avstämning och anbud för varje entreprenad. konsultens uppdrag är inte avslutat förrän projektets kostnad ligger inom avtalad kostnadsram. Detta kan innebära att byggherren kan kräva dels omprojektering i kostnadsreducerande syfte dels vite för försening orsakad av omprojekteringen. Tider I avtal med konsult anges de tider som projekteringen skall bedrivas i enlighet med. Vid försening år byggherren berättigad till att erhålla vite såvida inte förseningen beror på orsaker som konsulten inte rimligen kan anses ansvarig för. Anspråk på vite skall framställas skriftligen senast sex månader efter slutfört uppdrag. Leverans av handlingar skall ske enligt angivna tider samt under byggskedet i sådan tid att tidplanen för bygget kan följas även om inte tider är angivna i avtal under förutsättning att detta är skäligt.
28 Bilaga 1 Timersä ttning m.m. I avtal som tr" as på grundval av rörligt arvode "r följande regler tillämpas. Direkt kostnad för den med uppdraget sysselsatta personalen debiteras på grundval av den på uppdraget använda och bokförda tiden. Denna kostnad beräknas genom att för varje person antalet timmar multipliceras med timersättningen. Timersättningen utgör 11135-del av debiteringslönen. Med debiteringslönen avses vederbörandes månadslön ökad med 85 % av lönebikostnaderna enligt lag och kollektivavtal. Indirekt kostnad och vinst ersätts med ett procentuellt pålägg - omkostnadspålägg på de sålunda beräknade direkta kostnaderna. Avtal kan också träffas på grundval av bruttotimersättning, som därvid skall relateras till vederbörandes lön. Högsta bruttotimersättning inom respektive lönenivå vid ett omkostnadspålägg om 87 % framgår av följande tabell. Löneintervall i kronor Högsta bruttotimkostnad -10 000 195 10 001-11000 215 11001-12 000 235 12001-13000 255 13001-14000 275 14001-15000 295 15001-16000 315 16001-17000 335 17001-18000 355 18001-19000 375 19 001-20 000 395 20 001-21000 415 21001-22 000 435 22 001-23 000 455 23 001-24 000 475 24 001-25 000 495 25 001-26 000 515 26 001-27000 535 27 001-28 000 555 28 001-29 000 575 29 001-30000 595 30 001-31000 615 31001-32 000 635 32 001-33000 655 33 001-34 000 675 34 001-35 000 695 35 001-36 000 715
Högsta timersättning Bilaga 1.29 Högsta bruttotimersättning 1993 ärr 615 kr/tim. I vissa fall kan denna få överskridas genom särskilt beslut av beställaren. Högsta omkostnadspålägg 1993 är 87 %. D ebiteringsgrun d På uppdraget använd och bokförd tid får debiteras för teknisk personal samt för administrativ personal som utför större utskrifter av beskrivningar, utredningar och motsvarande. Omkostna dspålägg Omkostnadspålägget täcker konsultens övriga kostnader. 15 % av lönebikostnader enligt lag och kollektivavtal tid för: - övrig inte direkt på uppdraget debiterbar tid för teknisk och administrativ personal - kontorsadministration, telefon, utskrifter, fakturering m.m. - företagsledning, marknadsföring, ackvisition övriga kostnader för: - lokaler - telefon, telefax, ordbehandling, datorer och databehandling - porto, papper och övriga förbrukningsartiklar, intern kopiering - lokala resekostnader - utbildning, utveckling - försäkringar - kapitalkostnader och vinst
30 Bilaga 2 Konsultregister och konsultstatistik Centralt inom Byggnadsstyrelsen förs ett register över konsultföretag, som anlitats för projektering. Registret redovisar uppgifter om vilka uppdrag företaget fått, samt vilken ersättning som utgått och vilket omkostnadspålägg, som tillämpats. Centralt finns också en förteckning över konsulter och andra uppdragstagare som de fackliga organisationerna godkänt för anlitande utan särskild förhandling enligt MBL. Varje år sammanställs statistik över projekteringskostnader. Materialet omfattar upphandlingar från 1975 och framåt och kompletteras årligen med uppgifter från nya projekt. Sammans " lningarna är av tre olika slag: i grafisk form vilket ger en översiktlig bild av projekteringskostnaderna i procent av kostnaderna för mark, byggnad och installationer - exklusive tillkommande kostnader, moms, ränta och avgifter. i en tabellform, som för varje projekt ger information om såväl projekteringskostnaderna totalt samt uppdelat på konsultkategorier. Aven projektets kostnader för mark, byggnad och installationer såväl totalt som uppdelat samt uttryckt i kronor per m2 BTA. Även projekteringen uttryckt i timmar per m2 BTA för nybyggnader. Exempel se denna bilaga sid 31. i en annan tabellform med projekteringskostnaderna fördelade på skeden och kategorier. Syftet med detta material är att ge underlag för bedömning och jämförelser vid upphandling av konsulter särskilt vid förhandlingsupphandling med en anbudsgivare. Det ärr viktigt att underlaget för statistiken är så fullständigt som möjligt. Kopior av beställningar, avtal och "beslutsunderlag" skall därför alltid skickas till den som är ansvarig för statistiksammanställningarna. Beslutsunderlag upprättas på blankett inför beslut om tecknande av större avtal. Exempel se denna bilaga sid 32.
DIREKT KOSTNAD. KONSULTERSATTNING N =NYfl K SAMTL A K V E M Ka KONSULT KONSUL' BEA - R PROJEKT T J B A PRISL. PROJT KKR % AV TOTALT KtW % AV % AV % AV % AV % AV % AV % AV M 2 TIMMAR TIMMAR! NR O =OMB L TOTALT BYGG V 9. TOTA LT BYGG BYGG W S EL TO T TOT BTA TOTALT m2 ETA A_nAl T K H[LSIN000RG N SK 7702 7677 9 300 74,9 16,8 8,3 705 7,6 4,5 1,8 7,1 11,2 0,7 4 465 LOKALANSTALT 3591 TIDAHOLM KVA N PK 8401 8385 9 000 73,0 18,0 9,0 1 000 19,1 7,2 2,9 14,1 13,6 1 610 4 900 2,9 BOSTADS- OCH SYS LULEiI N SK 7401 7777 13 255 78,7 15,5 5,8 1 206 9,1 4,1 1,9 17,8 13,0 0,8 4 065 LOKALANSTALT 9650 HAPAR1INDAKVA N PK 8501 4545 13 460 76,0 14,0 10,0 1 285 9,5 4,9 1,6 11,8 14,1 0,5 2 739 NYHUVUDBYGGNAD E30RÅS N SK 7906 7960 16 777 76,0 17,0 9,0 1 530 9,1 4,7 2,7 10,1 11,6 0,8 4 600 10 437 2,3 LOKALANSTALT HUDDINGE N SK 8002 7980 18 155 77,0 16,0 10,0 1 810 10,0 6,2 2,2 11,8 10,5 0,6 4 640 11 500 2,5 LOKALANSTALT HÄRNÖSAND N PK 6306 0303 20 550 76,0 15,0 9,0 1 900 9,2 5,6 2,6 9,5 7,5 0,3 LOKALANSTALT fa06erse3efig N PK 4306 0383 22 092 76,0 17,0 7,0 1 960 8,9 5,5 2,8 9,8 12,6 4 681 10 005 2,1 LOKALANSTALT KRISTIANSTAD N SK 8109 8182 19 065 74,0 16,0 10,0 1 960 10,3 6,2 2,4 11,4 10,1 0,8 4 380 12 400 2,8 LOKALANSTALT NYKÖPING N PK 8208 8283 21 185 74,0 14,0 12,0 2 020 9,4 5,4 2,1 12,4 8,6 4 380 10 550 2,4 LOKALANSTALT 1349 GÄVLE N SK 8309 8284 21 427 76,0 16,0 8,0 2 022 9,4 5,9 2,2 11,9 10,6 0,3 LOKALANSTALT PROJEKTFÖRTECKNING KRIMINALVÅRD NYBYGGNAD 1992-01
32 Bilaga 2 BYGGNADSSTYRELSEN rhanola94are 1 ` BESLUTSUNDERLAG konsultupphandling B WAH LSTIt, - b cp Projekt ( nr och Ö g- benamn ;ngl ) o 6 0 V'?A/Et'S& 6, t~ Pc1?v. Datum I Onr Konsulter Konsultgrupp \.J f Generalkonsult Arkitekt (A) Prc 4 3S - kwsclt Konstruktör (K) olf 7&L.STET Å( I ce S.ro Av ULT/ f. 5sel "RE/LEX ' s,uc. 9»4 Kalkyl (Ka) Direkt kostnad l ) O 8 Markbyggn C Husunderbyggn 03 Hus 09 Spat rumskomps B Markbyggn C Husunderbyggn 03 Hus 09 Spel rumskomp) 32.10 105 VVS 08 Styrning,övervakning 6. J2o 06 El D7 Transport 08 Styrning, övervakning 0 Procentuell fördelning av ersättning på fack och skeden O Skede Systemhandlingsskede Bygghandlingsskede Byggskede SUMMA A Ersåttnin enli t kontrakt Arvode i 7risJaQe(1r,man) Tillk kostnad för mingfaldigande 9 8 25 D Självkostn Fast pris Indexreglering Utredningskostnad 1) 10 lokalprogram i prisgage (ar) 8y99n programi i prisgage (ar) varav programskiss Summa 5'ö '?+ 1? Projekteringskostnad 1) Konsultfack > Ersättning enligt kontrakt Skede / B 0 Konsultfack % 6. 330 Kalkylslag I Prlsiage (datum) 2. '8' /50 = x.25" Timmar totalt. BTA 5.2?0 735Ö Summa Ersättning enligt kontrakt 12 Noilstalld ersättning 13 V Belopp % X Belopp %, Antal tim/bta 100 j I Pro ramskiss Sammandrag S stemhandlin sskede t 18 r-- handlin sskede ok SUMMA S stemhandli sskede 1 B handlin skede / Y v ZA M Systemhandlingsskede Bygghandlingsskede Byggskede SUMMA Systemhandlingsskede Bygghandlingsskede Byggskede SUMMA Systemhandlingsskede Bygghandlingsskede Byggskede SUMMA Systemhandlingsskede! Bygghandlingsskede Byggskede I ' SUMMA G.l D 9-
0 x0 0 0 rn n rn 5) m Y BYGGNADSSTYRELSEN RESURSBEDÖMNING KONSULTUPPDRAG Tjänsteställe och handläggare KBS Bo Karlgren Konsult Kåge arkitekter HB Omkostnadspålägg % Projekt nr och benämning - 1) 85 / 0 5318 Kungliga Biblioteket, Om och tillbyggnad Resursbedömningen utförd av datum Avs skede Bruttovolym BV m3 Bruttoarea BTA m2 Anders Westman Thomas Sandell 89-11-03 SH I Bruttoarea primär BRA (A+P) m2 För bedömningen gäller Direkta kostnader i kkr 1000 -tal kr exkl tillkommande kostnader och moms rislage ; Löneläge Markbyggnad c Husunderbyggn D3 Hus(bygg) D5 VVS D6 El D7 Trans port D8 St Y rn övervak i! 90-0 1-01 90-01-01 --- - -------L --- - - - ------- II -------- - D9 Spec rumsko Totalt Kostnad per månad i kkr (1000- tal kr i löneläge:,4 r I -- --- ------------------- Timersätt- i S u m m a kk r Personal kategori / namn Månad Summa tim nng kr ( ) tim tim tim tim tim tim tim tim tim tm tim tim Ulf Andersson 60 i 60 70 60 70 i I 320 555 177 Jan Henriksson Thomas Sandell Anders Westman I Bitr arkitekt I 240 240 240 240 150 I I 150 300 I 300 290 300 i i I I 1.250 I 414 517 I i, ', 1.200 I 416 499 Yngre I arkitekt 800 800 800 900 1060 ' I 300 I Ingenjör 300 I I 100 300 300 Ritare i i - 50 150 450 i I, 4.360 315 1373 I 1.000 416 416 I 450 I ' 1.100 259.2$4 Beskrivning 50 50 I 100 555 55 I I K va 1' t e t sansv. 16 16 18 20 20 I Landskapsark S akustik i Skriv 26 26 26 26 56 I I 9 0 555 4 9 I I 20 I I 160 347 55 Summatim 12 9 2 144 2 194 0 2346 25 96 Summa tim Summa kkr '- i 9.5 8 0 i 3. 500 Summa kkr Summa kkr inkl omk. pålägg inkl omkostnadspålägg 1) Enligt 16 1 ABK 76 I t t