Viktigt se till företagens

Aktuellt Information till Elektriska Installatörsorganisationens medlemmar Nr 12 DEC 2009 Inför avtalsrörelsen 2010: Viktigt se till företagens Foto: Sofia Pettersson Åsa Kjellberg Kahn, EIO:s förhandlingschef och Jan Siezing, EIO:s vd. ekonomiska läge 500 kollektivavtal ska omförhandlas för mer än tre miljoner anställda. Merparten av avtalen går ut den 31 mars, så också Installationsavtalet. Starten för avtalsrörelsen sker i en tid som präglas starkt av finanskris, djup lågkonjunktur och hög och ökande arbetslöshet. Företagarorganisationen Svenskt Näringsliv kräver ett nollavtal för framför allt år 2010. Det är företagens ekonomiska läge som måste avgöra om lönerna kan höjas, konstaterar man. LO-förbunden vill ha höjda reallöner med lägst 2,6 procent för alla. Som hemmamarknadsbransch kan vi inte tillåta oss att ta ut högre löneökningar än vad våra kunder anser sig ha råd med, säger EIO:s förhandlingschef Åsa Kjellberg Kahn. Elteknikföretagarna i Sverige har inte ett outtömligt kassavalv, konstaterar EIO:s vd Jan Siezing. Läs mer på sidorna 2 4 ETG-elever nöjda med utbildningen Helga Carnesten, Tobias Centerfall och Filip Jansson går elprogrammets tredje år på ETG (Elteknikbranschens gymnasium) i Nyköping. Det som främst lockade dem till ETG var att lärlingstiden ingår i utbildningstiden. Något som de fortfarande är nöjda med. Läs mer på sid 8 Trender och krav på årets Teledagar På Teledagarna 2009 pratades det bland annat om branschens frivilliga kompetens bevis. Läs artikeln från Teledagarna på sid 4 5 samt Aktuella frågan om samma ämne. Avtal 2010 håll dig informerad! 7 EIO-AKTUELLT nr 12 2009

avtalsnytt Information till Elektriska Installatörsorganisationens medlemmar dec 2009 Ett kollektivavtal anpassat till en modern bransch Snart är det dags för avtalsrörelse igen för EIOföretagen och större delen av den svenska arbetsmarknaden. Cirka 500 kollektivavtal ska omförhandlas för mer än tre miljoner anställda inom både den privata och offentliga sektorn. Merparten av avtalen går ut den 31 mars och det gäller även för Installationsavtalet. För tjänstemännen inom EIO går avtalsperioden ut den 30 april. Starten för avtalsrörelsen sker i en tid som präglas starkt av finanskris, djup lågkonjunktur och hög och ökande arbetslöshet, inte minst bland ungdomar. BNP beräknas minska med knappt fem procent under 2009. Arbetslösheten är enligt SCB drygt 8 procent per den 30 september. Ungdomsarbetslösheten är nu uppe på hela 21.6 procent och förväntas öka till 24 25 procent en exceptionellt hög siffra. Inom delar av den svenska ekonomin är situationen särskilt besvärlig. Verkstadsindustrin har haft en nedgång av produktionen på hela 30 procent under 2009 och omfattande uppsägningar har varit nödvändiga. De flesta konjunkturbedömare verkar vara ense om att botten är nådd konjunkturmässigt. Men arbetslösheten kommer att Avtal 2010 Nyheter om avtalsförhandlingarna. Läs mer på eio.se ta tid på sig för att minska. Under 2011 beräknas den toppa på över 11 procent. Konjunkturinstitutet har i sin lönebildningsrapport inför avtalsrörelsen rekommenderat arbetskostnadshöjningar löneoch alla andra höjningar av kostnaderna, exempelvis löneglidning på i genomsnitt 1,0 2,5 procent. Institutet har även konstaterat att scenarier på 0 respektive 4 procent för med sig negativa konsekvenser och därför inte är lämpliga, berättar Åsa Kjellberg Kahn, EIO:s förhandlingschef. Internationellt konkurrensutsatt verksamhet sätter märket De senaste tio åren har löntagarna som helhet fått reallöneökningar även om de nominella ökningarna varierat. Arbetsgivarna och de fackliga organisationerna inom industrin tecknade 1998 det så kallade Industriavtalet som bygger på en samsyn om industrins roll och att de löneavtal som industrins parter tecknar för internationellt konkurrensutsatt verksamhet ska vara normerande även för andra sektorer i samhället. Den synen har Det är självklart att vi måste sträva efter att förändra Installationsavtalet på flera sätt, säger Åsa Kjellberg Kahn, EIO:s förhandlingschef. i alla fall hittills anammats även av övriga parter på arbetsmarknaden liksom av det statliga Medlingsinstitutet. I praktiken har det med vissa undantag inneburit att det första löneavtal som tecknas inom industrin blir normerande för vilka nivåer resten av arbetsmarknaden anser sig kunna ta ut, det vill säga sätter märket. Arbetsgivarnas samlade syn på avtalsrörelsen Högsta prioritet för arbetsgivarförbunden inom Svenskt Näringsliv är att söka bromsa nedgången i sysselsättningen. Fyra huvudpunkter står på agendan. Paus för löneökningar i centrala avtal. Mer decentraliserad lönebildning. Det betyder inte att det inte kan bli lönehöjningar 2010 men det avgörande ska vara förutsättningarna i företaget och branschen. Lägstlöner som möjliggör jobb. För höga minimilöner försvårar nyanställningar, särskilt för ungdomar. Arbete när arbete finns. Det är viktigt att kollektivavtalen har tillräckligt flexibla arbetstidsregler som kan anpassas efter företagets och branschens behov. Ökade möjligheter till lokal anpassning av centrala kollektivavtal. Arbetsgivarförbunden inom Svenskt Näringsliv samverkar i avtalsrörelsen även om vart och ett av förbunden själv förhandlar och träffar avtal med sina fackliga motparter. Forts nästa sida >> EIO-AKTUELLT 8 nr 12 2009 EIO-AKTUELLT nr 12 20092

avtalsnytt Information till Elektriska Installatörsorganisationens medlemmar dec 2009 EIO:s vd Jan Siezing kommenterar ny konjunkturrapport: Branschens konjunktur följer inte den ekonomiska återhämtningen Verkstadsindustrin, och särskilt fordonsindustrin med underleverantörer, har drabbats hårdast av lågkonjunkturen. Det innebär att elteknikföretagen påverkas kraftigt av nedgången. Det konstaterar Jan Siezing, vd för EIO. Med närmare 40 procent av omsättningen relaterad till installationer inom tillverkningsindustrin är EIO:s 2 600 medlemsföretag särskilt känsliga för minskade investeringar och produktion inom denna sektor, fortsätter Jan Siezing. Finanskrisen och en försvagad konjunktur har fått avsevärda konsekvenser för många olika branscher i Sverige, så också för elteknikföretagen, konstaterar Jan Siezing. Men det är också olika hur det går för de olika företagen runt om i Sverige. Men övergripande kan man ju säga att elteknikföretagarna i Sverige inte har ett outtömligt kassavalv likt Joakim von Anka. Man måste anpassa kostnader och löneutveckling till de ekonomiska realiteterna. EIO har låtit analysföretaget Industrifakta undersöka vilka effekter lågkonjunkturen har haft på elteknikföretagen och deras kunder. Industrifakta konstaterar att många beställare troligen drabbas av ökade svårigheter att få krediter, vilket ökar priskänsligheten och minskar projektens storlek eller skjuter projekten på framtiden. Det finns också en risk, menar man, för att beställarnas medvetenhet om den svagare situationen på byggmarknaden utnyttjas för att pressa entreprenörerna. Kommunerna är stora beställare av installationsarbeten, men minskade skatteintäkter och ökade sociala kostnader leder troligen till en återhållsamhet med alla kostnader och investeringar. Trots viss ökning av statsbidragen kommer effekterna av ökad arbetslöshet att påverka kommunernas ekonomi negativt under minst 3 4 år framåt. Elteknikföretagen har väsentligt mind re möjligheter att anpassa sina åtaganden till lägre pris nivåer än exempelvis byggentreprenörer >> Forts från föregående sida Fackliga krav Fackens avtalsplattformar som de samverkar kring har offentliggjorts under senhösten. LO-förbundens gemensamma krav är: Minst 620 kr per månad och heltidsanställd, dock lägst 2,6 procent på avtalsområdets snittlön. En låglönesatsning på minst 125 kr per månad och heltidsanställd för avtalsområden med lägre genomsnittslön än 21 300 kr. Dessutom rätt till heltid, förstärkning av anställdas rättigheter vid nyanställning, Avtal 2010 Nyheter om avtalsförhandlingarna. Läs mer på eio.se mer fackligt inflytande vid inhyrning och begränsning i arbetsgivarens möjlighet att sätta LAS ur spel genom att använda inhyrd arbetskraft i stället för personer som har företrädesrätt. Facken inom industrin där tjänstemännen också ingår har i stort motsvarande lönekrav. Dessutom krav på avtalsreglerad kompetensutveckling, utökad rätt till omställningsstöd även vid uppsägning på grund av ohälsa, rehab-avtal, permitteringssystem med rätt till utbildning samt även här krav på begränsningar i möjligheterna att hyra in personal. Svenskt Näringsliv och enskilda arbetsgivarförbund däribland EIO har uttryckt oro över lönekravens storlek. Med de låglönesatsningar som ingår och garantier uttryckta i krontal innebär fackens plattformar kostnads- höjningar på 3,0 4,0 procent! Det vill säga, kraven ligger nära Konjunkturinstitutets värsta scenario för löneutvecklingen, konstaterar Åsa Kjellberg Kahn. EIO:s syn på avtalsrörelsen För EIO är det självklart att elteknikbranschen ska anpassas till den nivå på arbetskostnaderna som konkurrensutsatt industri avtalar om. EIO ska följa märket. Vi kan, som en hemmamarknadsbransch, inte tillåta oss att ta ut högre löneökningar än vad våra kunder anser sig ha råd med. Det brukar heller inte vara någon tvistefråga med de fackförbund vi tecknar avtal med och vi utgår från att vi har samsyn även i denna avtalsrörelse i den frågan, säger Åsa Kjellberg Kahn. Det är likaledes självklart att vi måste sträva efter att förändra Installationsavtalet på flera sätt. Elteknikbranschen utvecklas snabbt. Kunderna efterfrågar allt mer avancerade tjänster inom fler teknikområden. För att växa måste branschen bejaka den utvecklingen och snabbt kunna ställa om till nya krav, fortsätter Åsa Kjellberg Kahn. EIO:s förhandlingschef menar dock att dagens kollektivavtal är ett hinder för branschen. Istället för att underlätta utvecklingen så försvårar det företagens möjligheter att rekrytera och behålla den personal som behövs samt att använda de löneformer som passar. Detta blir förstås ännu allvarligare i den lågkonjunktur vi nu befinner oss i, säger hon. Vi behöver därför ett kollektivavtal som är anpassat till en modern elteknikbransch med olika teknikområden. Avtalet måste bygga på moderna relationer till företagens medarbetare och ge utrymme för lokala lösningar som 3EIO-AKTUELLT nr 12 2009 EIO-AKTUELLT nr 12 2009 9

Inledaren som ofta kontrollerar alla delar av byggprocessen. Det innebär i praktiken att sänkta anbudspriser får tydligare genomslag på elteknikföretagens lönsamhet, säger Jan Siezing. Det är tyvärr även vanligt att installations- och hantverksföretag under en lågkonjunktur accepterar pris nivåer som innebär obefintlig marginal eller till och med förlust för att upprätthålla sysselsättningen och kunna behålla personal. De flesta bedömare är överens om att Sveriges BNP 2009 kommer att minska med mellan 4 och 5 procent. Det innebär att den pågående krisen i ekonomin har ett betydligt mer dramatiskt förlopp än speglar företagets och de anställdas skiftande behov, menar Åsa Kjellberg Kahn. Aktuella frågor EIO har tillsammans med Svenska Elektrikerförbundet drivit ett aktivt arbete under perioden efter 2007 års avtal och diskuterat och försökt hitta lösningar på flera av de frågor som är nödvändiga för att branschen ska kunna utvecklas på ett sätt som både EIO och Elektrikerförbundet önskar. Några frågor är anpassning av LAS till branschen, reseregler som är bättre anpassade till skattelagstiftningen, möjligheter till uppgörelser på företagsnivå om alternativa prestationslönesystem. Samarbetet och diskussionsklimatet har varit gott men lösningar i form av nya avtalsvillkor har tyvärr inte träffats. den i början av 1990-talet, då en BNP-minskning i samma storleksordning fördelades på tre år. De senaste BNP-prognoserna pekar på att det skulle ske en allmän ekonomisk återhämtning från 2011. Utgångspunkten är dock en låg nivå och bruttonationalprodukten kommer inte att vara tillbaka på 2007 års nivå förrän tidigast 2012. Trots kraftigt minskade investeringar inom industrin och byggsektorn under både 2009 och 2010 verkar den svenska ekonomin kunna visa några procents tillväxt redan 2010. För elteknikbranschen kan däremot återhämtningen fördröjas ända fram mot 2012 2013. Det beror bland annat på att branschen ligger sent i konjunkturcykeln. Även risken för en bostadsbubbla när räntorna åter stiger utgör en hotbild för återhämtningen i branschen, säger Jan Siezing. Därför är det nu extra viktigt att planera för affärer inom nya teknikområden med goda tillväxtmöjligheter, poängterar Jan Siezing. Läs EIO:s nya konjunkturrapport på www.eio.se Det arbete som parterna lagt ned bör emellertid enligt EIO:s uppfattning i flera delar kunna komma väl till pass i den kommande avtalsrörelsen. Och det finns nya frågor som pockar på lösningar, säger Åsa Kjellberg Kahn. Vi är övertygade om att Elektrikerförbundet delar vår syn på att kollektivavtalet ska vara anpassat till en modern elteknikbransch och att vi ska ta tillvara de möjligheter som nya teknikområden och marknader erbjuder, slutar Åsa Kjellberg Kahn. EIO:s avtalskrav kommer att läggas fast av EIO:s styrelse senast i mitten av januari. I slutet av januari träffas EIO och Elektrikerförbundet och växlar krav. #4905 Foto: Peter Hoelstad Jan Siezing, vd, jan.siezing@eio.se, tel 08-762 75 77, 0705-32 10 18 Svårt genomföra offensiva åtgärder Vi har låtit analysföretaget Industrifakta ta fram en ny konjunkturrapport. Rapporten visar på de ekonomiska förutsättningarna för elteknikbranschen, som ni kan läsa om på annan plats i tidningen. Tyvärr pekar rapporten på att en majoritet av elteknikföretagen i landet kommer att få en försvagning av sin soliditet och sitt ekonomiska handlingsutrymme under de närmaste åren. Och det kan förstås leda till att det blir svårt för många företag att genomföra de offensiva åtgärder som behövs för att klara branschens generationsskifte och för att bli attraktiva leverantörer när energianvändningen ska ställas om och effektiviseras. Det finns även en uppenbar risk för att fler anställda måste lämna företagen under 2010, innan det börjar ske en långsam återhämtning. Redan har antalet arbetslösa elektriker från oktober 2007 till oktober 2009 fyrdubblats från knappt 250 till drygt 1 000. Mot bakgrund av detta är det förstås viktigt att avtalsrörelsen anpassas till den nivå på arbetskostnaderna som konkurrensutsatt industri avtalar om. EIO ska följa det så kallade Märket. EIO:s förhandlingschef Åsa Kjellberg Kahn poängterar också att Svenska Elektrikerförbundet delar vår syn på att kollektivavtalet ska vara anpassat till en modern elteknikbransch och att vi ska ta tillvara de möjligheter som nya teknikområden och marknader erbjuder. EIO:s avtalskrav fastställs av EIO:s styrelse senast i mitten av januari, och i slutet av januari träffas parterna och växlar krav. Slutligen. EIO:s informationschef, Peter Olofsson, har beslutat starta eget företag inom kommunikation och journalistik. Peter slutar därför sitt arbete på EIO den 30 november 2009. Jag önskar Peter lycka till! EIO-AKTUELLT Ansvarig utgivare: Peter Olofsson Redaktör: Sofia Pettersson, 08-762 75 58, sofia.pettersson@eio.se Redaktionsråd: Fredrik Jonsén, 031-62 94 36, fredrik.jonsen@eio.se Tord Martinsen, 08-762 74 71, tord.martinsen@eio.se, Ulf Pettersson, 013-25 30 40, ulf.pettersson@eio.se EIO-Aktuellts adress: Box 175 37, 118 91 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 40 Adressändringar: Åsa Anderberg, 08-762 74 72, asa.anderberg@eio.se Produktion: Odelius, 08-445 87 80. Tryck: Gävle Offset EIO-AKTUELLT nr 12 2009 104

Det enkla är det effektiva! Det är mycket som pågår inom området energieffektivisering. Det ställs till exempel politiska krav på att effektivisera för att miljömålen ska kunna uppnås och det ställs krav på fastighetsägare att minska energiåtgången. Ni företagare inom elteknikbranschen kan ju det här. Ta för er och berätta för kunderna hur man med hjälp av era tjänster kan bidra till att sänka energiåtgången, uppmanar EIO:s branschchef Daniel Eriksson. Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger var en av besökarna i Energieffektiviseringsföretagens (EEF) monter på mässan Elmia Fastighet i Jönköping. Daniel Eriksson menar att EIOföretagen genom ganska enkla åtgärder kan nå långt. Krångla inte till det. Det handlar framförallt om att tala om hur man kan förbättra sin anläggning och göra den mer energismart. Om man ändå ska göra en förändring, varför inte då på samma gång se över hur man kan effektivisera det hela. Vilken kund vill inte få minskad energiåtgång och billigare elräkning? frågar sig Daniel Eriksson. Enkla saker först Rolf Persson från Industrifakta menar att fastig hetsägarnas målsättning är relativt låg. Fastighetsägarna prioriterar de enkla sakerna som till exempel belysning, medan de större, som till exempel värme, hamnar längre ner, säger han och hänvisar till en undersökning som Industrifakta gjorde 2008. Rolf Persson var en av deltagarna på ett seminarium som anordnades av Svensk Ventilation, VVS Företagen och Centerpartiet i slutet av september. Representanter från olika branscher samlades då för att diskutera varför det trots att det finns goda förutsättningar händer så lite inom energieffektivisering. Rolf Persson poängterade att fastighets ägarna vill ha konkreta exempel på vad som kan göras. Även han uppmanade företagarna att erbjuda lösningar, det finns 800 000 lägenheter i Sverige som behöver energieffektivseras. Något som både samhället och företagarna tjänar på om det kommer igång. EEF informerar En del EIO-företag erbjuder redan sina kunder energibesparande lösningar och några av dessa medlemsföretag ingår i Energieffektiviseringsföretagen EEF. Under hösten har EEF medverkat på flera mässor för att sprida kunskap och informera om den dolda resursen, en effektivare energianvändning. E & T Group AB i Stockholm är ett av de EIO-företag som är medlemmar i EEF. Torsten Bergh, marknadsansvarig på E & T Group medverkade i EEF:s monter på Tekniska Mässan i Älvsjö. Det handlar framförallt om att tala om hur man kan förbättra sin anläggning och göra den mer energismart, säger Daniel Eriksson, branschchef på EIO. Vi arbetar mycket med energibesparing och energioptimering. Vi är ackrediterade för att genomföra energideklarationer och i och med det arbetet kommer vi i kontakt med många fastighetsägare. Alla energideklarationer innehåller ju en åtgärdsplan och vi kan om kunden önskar även genomföra åtgärdslösningarna. Torsten Bergh berättar vidare att hans företag erbjuder helhetslösningar och ofta fungerar som projektledare gentemot till exempel fastighetsägarna. Vi har bildat ett nätverk av samarbetspartners vilket är något jag verkligen kan rekommendera. När det gäller åtgärder från energideklarationer genomför vi själva det som handlar om installation och el, medan vi tar hjälp av någon i nätverket när det gäller till exempel spillvärme och ventilation, säger Torsten Bergh. Lågenergi EEF var även med på Elmia Fastighet i Jönköping i oktober. Kåre Nordin, elsäkerhetsexpert på EIO, fanns med i montern som bland annat besöktes av Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger. Tomas Kåberger var mycket intresserad av den nya lågenergitekniken. Och det är kanske inte så konstigt eftersom vidareutvecklingen av lågenergilamporna pågår kontinuerligt utifrån att de gamla ljuskällorna, glödlamporna, sakta fasas ut i Europa. EEF menar att femtio procent mindre energianvändning är fullt möjlig. EIO-företagen är här en viktig resurs för att komma tillrätta med stora energislukare som exempelvis fel belysning. Styrning och reglering av värme, ventilation och belysning är en kraftfull åtgärd. På många ställen lever vi tyvärr fortfarande med fyrtiotalsteknik, slutar Kåre Nordin. Vill du veta mer? Kontakta Daniel Eriksson, 08-762 74 91, daniel.eriksson@eio.se Anna Nises ny företagsrådgivare EIO Gävle Dala Anna Nises, 29 år, börjar den 1 december på EIO Gävle Dalas kontor i Falun. Hon tar över tjänsten som företagsrådgivare efter Bo Gustavsson som numera är VD för Elektra i Hälsingland AB. Anna Nises är affärsjurist från Linköpings Universitet. Nu senast har hon drivit Swedbank Juristbyrå i Mora, Orsa och Älvdalen. Där har hon arbetat med juridisk rådgivning inom främst familjerätt, men även affärsjuridisk rådgivning. Okänd bransch en utmaning Jag ser fram emot rollen som företagsrådgivare på EIO. Jag tror att min juridiska utbildning och mina egna erfarenheter som företagare kommer väl till pass i den nya tjänsten. Utmaningen blir att sätta sig in i en för mig relativt okänd bransch, säger Anna Nises. Det ska bli spännande att lära känna medlemsföretagen i mitt distrikt och få en närmare inblick i EIO:s organisation och arbete, säger hon vidare. EIO-AKTUELLT nr 12 2009 5

ledagarna Teledagarna Teledagarna Teledagarna Teledagarna Teledaga KNX knyter ihop Näste man till podiet var Mats Karlberg från KNX Sweden. KNX är en internationell standard för fastighetsautomation som gör det möjligt att integrera olika system till ett. Mats Karlberg vinya Trender och krav på Ny teknik i hemmen, nya installationssystem som till exempel KNX samt krav och kompetensbevis var tre av många ämnen som diskuterades på Teledagarna 2009. Som vanligt hölls dagarna i början av november i Malmö, Göteborg respektive Stockholm och sammanlagt var det omkring 130 företagare som deltog på seminarierna. Efter en inledning av Joakim Carlsson, ansvarig för tele, data och säkerhet på EIO, startade Teledagen med en programpunkt som behandlande IT och multimedia i hemmen. Henrik Zeinow från Centrala Antennföreningen, CANT, berättade om den komplexitet som konsumenter kan uppleva när det gäller att få ordning på den allt mer avancerade elektroniken i dagens hem. Han menar att det behövs professionell hjälp konsumenterna att få ordning på till exempel uppkopplingar och kabeldragningar för TV, ljud och internet. Söker man på nätet efter hemtekniker får man cirka 2 500 träffar. Men vilken grupp skulle kunna vara mer lämpade än ni i elteknikbranschen att hjälpa konsumenterna med sådana här uppdrag, frågar han företagarna i publiken. Det här är en marknad som växer och det kan absolut vara något för vår bransch att ta för oss mer av, fyller Joakim Carlsson i. Monodo visade en lösning där fastighetstjänster kan samlas på samma ställe. Sedan kan systemet nås via webb, lägenhetsskärm, IPTV eller mobil. Även väderprognosen kan läggas in i samma system. sade mindre bra exempel på hur installationer ofta ser ut i dagens fastigheter och jämförde med hur det skulle kunna lösas på ett bättre sätt med hjälp av KNX och det buss-styrsystem som man då använder sig av. Det här är framtidens installationssystem som kan knyta ihop olika funktioner som till exempel driftlarm, inbrottslarm, brandlarm med husets övriga installation. Det är bara fantasin som sätter stopp för vad man kan göra och inte, menar Mats Karlberg. Han berättar vidare att KNX är användbart för energisparande åtgärder, till exempel för styrning av belysning eller närvarosensorer. Energieffektiva lösningar var även något som nästa föreläsare, Johan Stråkander från Manodo, talade om. Individuell mätning Manodo har tagit fram ett presentationssystem för fastighetstjänster som är användbart för bland annat flerbostadshus. Energi är ett av de områden systemet kan användas till. Då kan fastighetsägaren se den totala energiåtgången och de boende sin egen individuella förbrukning samt sina egna kostnader/område. Foto: Sofia Pettersson Ett effektivt sätt att få människor att ändra beteende när det gäller energibesparing är att medvetandegöra den egen energiförbrukning, säger Johan Stråkander. Han berättar vidare att Manodos produkt kan presentera alla fastighetstjänster på samma ställe. Till exempel energimätning, tvättstugebokning, larm och elektriska lägenhetslås. För de boende kan tillvaron bli ganska komplicerad då de flesta system har sin egen presentation. Tillvaron blir enklare och mer lättöverskådlig på det här sätter, menar han. Vidare säger han att Manodo söker installationsföretag, både när det gäller vvs och el, som kan vara återförsäljare av deras produkt. Frivilliga branschkrav På eftermiddagen pratade flera representanter om de frivilliga krav och certifieringar som finns inom branschen. Bland annat var Joakim Fingal och Claes Kindel från Svensk Brand- och säkerhetscertifiering på plats för att prata om certifieringar för brand, inbrott och CCTV. Andra krav som gicks igenom var de för antenn, kabel- TV och fastighetssystem. Dessutom talade Joakim Carlsson om Teledagen i Göteborg var liksom förra året välbesökt. de certifikat som branschen tagit fram i form av tele- och fibercertifiering. Certifieringar ska underlätta för dig som installatör att kunna bevisa din kompetens och för beställarna att säkerställa att deras anläggning installeras på ett säkert och korrekt sätt, säger Joakim Carlsson. Dagens sista programpunkt handlade om säkerhet i form av kamerabevakning. Ett teknikskifte har skett inom området där IP-tekniken tar över från den analoga tekniken. Erik Bladh Erik Bladh från AXIS visar stolt upp en av deras säkerhetskameror. Bilden är från Teledagen i Malmö. 6 EIO-AKTUELLT nr 12 2009

rna Teledagarna Teledagarna Teledagarna Teledagarna Teledagarna Te årets Teledagar från AXIS berättade om deras produkter. Vi har arbetat mycket med att utveckla bildkvaliteten på våra kameror. Om du inte har bra bildkvalitet så spelar inte heller andra faktorer och funktioner någon roll, säger Erik Bladh. Det är helt enkelt en säkerhetsfråga att ha bra produkter. Fibernäten Joakim Carlsson blickade tillbaka och talade slutligen om vad som hänt sedan förra årets teledagar. En förutsättning för att all teknik som till exempel trygghetslarm överhuvudtaget ska fungera är att vi har en säker infrastruktur i landet. Det betyder att vi måste säkra det nuvarande sårbara fibernätet, säger han. EIO har under året, bland annat i Almedalen, diskuterat den här Certifieringar ska underlätta både för dig som installatör och för beställarna, säger Joakim Carlsson, ansvarig för tele, data och säkerhet på EIO. frågan med såväl representanter från branschen som näringsliv och politiker. Det är uppskattat från många håll att vi har tagit där här initiativet och vi fortsätter att driva den här frågan, slutar Joakim Carlsson. Vill du veta mer? Kontakta Joakim Carlsson, 08-762 75 59, joakim.carlsson@eio.se Många medlemsföretag var intresserade av föredragshållarnas produkter som de hade möjlighet att visa under Teledagarna. Här på Teledagen i Stockholm. Aktuella frågan På medlemssidorna på www.eio.se kan du ladda ner mer information, bland annat föreläsarnas respektive presentationsmaterial. Har du eller ert företag något av branschens frivilliga kompetensbevis och vilken nytta har du i så fall av det? Dick Magnusson, NEA, Helsingborg. Företaget har cirka 30 medarbetare i Helsingborg. Jag har den personliga certifieringen för KNX. Tidigare hade jag alltid den KNX-loggan på firmabilen, vilket var en bra marknadsföring. Som KNX-certifierad får man också sitt namn och företag på www.knx.se där de listar alla certifierade. Peter Jönsson, AP Q El, Malmö. Företaget har 180 anställda (varav 160 i Malmö). Vi är ett antal personer på företaget som har Telecertifiering. Vi såg till att certifiera en del medarbetare när vi var ett relativt nystartat företag, det är bra att kunna använda det i marknadsföringen. Eftersom alla företag säger att de är duktiga behöver man kunna verifiera det och då är en kvalitetsstämpel, som certifieringen är, mycket bra. Det är faktiskt också ett krav från vissa kunder att vi ska vara Telecertifierade. Jag har tänkt ganska länge på att vi ska fibercertifiera oss också, men det har inte blivit av ännu. Det är också dags att uppdatera våra telecertifieringar eftersom det har gått fem år. Prepareringskursen som EUU har inför Telecertifieringen är en bra kurs i sig att gå, det är en nyttig repetition. Johnny Jönsson, NEA, Malmö. Företaget har cirka 75 medarbetare i Malmö. Jag är behörig ingenjör för inbrottslarm som det heter och NEA Teknik är certifierat företag. Tidigare har jag arbetat på ett säkerhetsföretag där det mer eller mindre är självklart att vara certifierad. Jag har även en så kallad Antenn2-certifiering genom CANT. Jag använder mig bland annat av stämpeln i protokoll och dylikt, jag ser det som en kvalitetsstämpel. Att använda sig av certifierade företag är något som till exempel kommunerna tycker är viktigt. Många tänker alltmer på kvalitetskrav och då är det här med kompetensbevis en viktig bit. Nils Carlén, NOCAB Solutions AB, Malmö. Företaget har fem anställda. Vi har inom företaget en personlig CCTV-certifiering. Vi kör stenhårt med att få ut det i marknadsföringen, bland annat i offerter och på visitkort. En viktig sak som vi också jobbar med är att se till att leva upp till vad det innebär att vara certifierad. Vi ser bland annat till att prata om detaljer som man kanske inte tänker på annars. Jag ser certifieringen som en konkurrensfördel, till exempel om det står och väger mellan oss och en firma som inte är certifierad så tror jag att vi har större chans att få uppdraget. EIO-AKTUELLT nr 12 2009 7

ETG-elever nöjda med utbildningen Tobias Centerfall, Helga Carnesten och Filip Jansson är alla elever på elprogrammets tredje år på ETG, Elteknikbranschens gymna sium, i Nyköping. Att lärlingstiden ingår i utbildningen var det som främst lockade dem till utbildningen på ETG. Det som lockade mig till ETG:s utbildning är att lärlingstiden ingår, berättar Helga Carnesten medan hon arbetar med en praktisk uppgift. Det roligaste på utbildningen är de praktiska övningarna, det är då man får se att vi har användning för allt vi läser oss till, säger Tobias Centerfall. Praktiska övningar är det gott om både på lektionerna och när de är ute på praktik och APU. Det är bra att få se hur det går till på olika arbetsplatser, säger han vidare och berättar att han fått prova på många olika arbetsuppgifter under sin tid hos Ljus och Kraft i Stockholm, Midroc i Södertälje samt Kvist Elektriska i Oxelösund. Lärlingstid ingår Både Filip Jansson och Helga Carnesten pendlar från sina respektive hem i Eskilstuna till skolan i Nyköping varje dag. En resa som tar cirka tre timmar med buss tur och retur. Det är värt att pendla för att få gå på ETG. Jag sökte hit för att lärlingstiden är inräknad i utbildningstiden. Jag har gjort min praktik och APU hos YIT och Elinstallation i Eskilstuna, säger Filip Jansson och tillägger att han uppskattar mest när han får vara ute på byggen på sin praktik. Jag var lite trött på skolan och ville gå en praktisk gymnasielinje. Utbildningen på ETG lever upp till mina förväntningar och jag hoppas att det går att få jobb som elektriker när jag är klar, säger Helga Carnesten. Målstyrt arbete Vi har tagit ett beslut om att lärlingsutbildningen på ETG ska vara målstyrd istället för tidsstyrd, säger Göran Svarén, rektor på ETG. Han menar att det viktigaste är vilka kunskaper eleverna har, och inte antalet lärlings timmar de har gjort. Det är ju såklart olyckligt att vi just nu har en lågkonjunktur och att det kan vara svårare för en del företag att ta emot lärlingar. Jag skulle dock vilja uppmana företagarna att vara med att forma Tobias Centerfall uppskattar de praktiska övningarna på utbildningen allra mest. Filip Jansson tycker att det är värt att pendla från hemmet i Eskilstuna till skolan i Nyköping varje dag. En resa på cirka tre timmar med buss tur och retur. och utbilda framtidens arbetskraft inom branschen. Ulf Pettersson, utbildningsansvarig på EIO, tycker att det är helt rätt taktik. I morgondagens yrkesutbildning måste näringslivet inta en mer aktiv roll. Den nya gymnasieskolan som startar 2011 förutsätter att matchningen mellan skolan och näringslivet ska bli bättre. I dag är det elevens intresse som ska styra, i morgon är det mera tillgång och efterfrågan, säger han. Ulf Pettersson påpekar också att ETG modellen, med inbakad lärlingsutbildning och målstyrt arbete, är en försöksverksamhet som ska utvärderas av ECY på uppdrag av EIO och SEF. Målsättningen är att vi inom några år ska ha spridit modellen till ett tjugotal samarbetsskolor runt om i landet, avslutar Ulf Pettersson. Vill du veta mer? Kontakta Ulf Pettersson, 013-25 30 40, ulf.pettersson@eio.se 8 EIO-AKTUELLT nr 12 2009

ETG, Elteknikbranschens gymnasium, är ett dotterbolag till EUU, Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter i Nyköping. EUU fortbildar sedan 1990 elektriker över hela Sverige. EUU ägs av EIO, Svenska Elektrikerförbundet samt Nyköpings kommun. Lärare på skolbänken Ett 50-tal lärare på elprogrammet från skolor i stora delar i Sverige samlades på EUU i Nyköping under två dagar i slutet av oktober. Under träffen fick de lära sig mer om de nya elinstallationsreglerna samt om KNX och om elmiljö. Flera aktuella ämnen på årets EIO-dagar På EIO-dagen i Sundsvall den 12 november samlades cirka trettio medlemmar från företag runt om i region norr för att få uppdaterad information från EIO. Jag är här för att främst lyssna på informationen om BAS-P och BAS-U, det har jag bara fått skriftlig information om tidigare, säger Ulf Nilsson, vd på AIAB Energy AB i Timrå. Det är bra att representanter från EIO kommer ut och berättar om aktuella ämnen så man får en chans att diskutera. Richard Lindberg, arbetsmiljöansvarig på EIO, råder medlemmarna att ta på sig BAS-uppdraget och ansvaret. Upplys beställaren om de inte redan har koll samt skaffa kompetens och ta betalt för genomförandet, säger han. Vidareutveckling av lärardagarna Den här lärarträffen under skolornas höstlov är en vidareutveckling av de lärardagar som vi tidigare arrangerade i början av sommarlovet. Uppslutningen är över förväntan, säger Jens Albrektsson, vd för EUU. Två av deltagarna var Henrik Isaksson och Göran Svensson från Kullagymnasiet i Höganäs. De tycker båda att det är svårt att få plats för ny teknik inom ramen för hur elprogrammet är utformat. Eleverna måste ju lära sig allt annat också, som att spika kabel. Det är svårt att ta bort något, men det är mycket man vill lägga till, säger Henrik Isaksson. Däremot är det ju så att de yngre mycket snabbt, snabbare än de i vår generation, tar till sig ny teknik. Fortsätter Göran Svensson som både lyssnade intresserat till när Kenneth Andersson från KNX Sweden berättade om KNX och hur den tekniken de senaste åren slagit igenom som en branschstandard. ROT-avdraget populärt Ett annat aktuellt ämne som tagits upp på årets EIO-dagar är ROT-avdraget. Per Karlsson, entreprenadjurist på EIO, säger att drygt varannan person under det närmaste året kommer att reparera eller bygga om. Han hänvisar till en undersökning som Byggbranschen i Samverkan gjort. Närmare nittio procent av svenska folket tycker ROTavdraget är bra och det mest positiva med ROT-avdraget är effekten att kunderna använder vit arbetskraft istället för svart, säger Per Karlsson. Förutom i Sundsvall har EIO-dagarna i år ägt rum i Malmö, Göteborg, Eskilstuna och Stockholm. Andra frågor som tagits upp är bland annat ALEM, konjunkturen och utvecklingspotentialen i Sverige samt Avtal 2010. Självklart är jag även intresserad av att få information om avtalen, det är alltid intressant att diskutera till exempel lönefrågor, säger Ulf Nilsson på AIAB Energy AB vidare. Ulf Nilsson, vd på AIAB Energy AB tillsammans med kollegan Lars Johansson. De tre kollegorna Ulf Rundén, Mats Westlin och Hans Jonsson från El & Industrimontage Nord AB besökte också EIO-dagen i Sundsvall. Marie Lindholm från EUU passade på att marknadsföra EUU:s kurser på EIO-dagen i Sundsvall. Här till - sammans med Curt-Åke Hammarström från ELCAM AB. Lars Helsing från Elektra i Hälsingland AB och Ulf Johnson från Johnsons i Åre EL AB var också på EIO-dagen i Sundsvall. EIO-AKTUELLT nr 12 2009 11

Posttidning B returadress: Elektriska Installatörsorganisationen EIO Box 17537 118 91 Stockholm Prisade insatser för EIO-Q EIO:s kvalitetschef Pär Lanner (bilden) har fått utmärkelsen Årets eldsjäl av C2 Management för sitt arbete med EIO-Q Ledningssystem, ett arbete som bland annat innebär att driva förbättringsarbete inom EIO-Q Intressegrupp. C2 Management Motiveringen lyder EIO är en branschförening för elinstallatörer. De har som ambition att hjälpa sina medlemsföretag att bli ISOcertifierade. Pär har lyckats hjälpa flertalet medlemmar att äntligen få sina ISO-certifikat. Antal ISO-certifierade bolag har ökat från 5 st 2007 till 30 st efter avslutad revisionsomgång hösten 2009. EIO har gjort om ett upplägg för ISO-certifiering till ett som nu bygger på enkelhet och ett aktivt arbete med ständiga förbättringar. C2 Managements affärsidé är att hyra ut förbättringsverktyget System C2 som stöd till företag och organisationer i arbetet med kvalitet och ständiga förbättringar. System C2 är ett effektivt IT-stöd för alla typer av ärendehantering och används av över 130 000 användare inom såväl stora koncerner som mindre bolag. Bland annat används det inom EIO-Q Intressegrupp. Att arbeta med ständiga förbättringar DVD I denna DVD-film berättar Lars Nilsson (från C2 Management) på ett lättsamt sätt hur man får alla engagerade i förbättringsarbetet och om metoder för att arbeta med ständiga förbättringar. Filmen är uppdelad i totalt 12 avsnitt, där varje avsnitt avslutas med en frågeställning som ni kan arbeta med på ert företag för att komma igång med förbättringsarbetet. Du beställer enklast denna DVD från Elförlaget på www.elforlaget.se. Pris för EIO-medlem är 850 kr (övriga, ej EIO-medlemmar 1275 kr). Artikelnummer 05 3012. nya cirkulär från eio 09-029 Retroaktiv ändring avgifter till Fora Detta cirkulär ersätter till vissa delar tidigare medlemscirkulär 09-010 (datum 2009-02-15). Svenskt Näringsliv och LO har i förhandlingsprotokoll 2009-11-03 enats om att retroaktivt för kalenderåret 2009 sänka premier för AGS, TGL samt Avtalspension SAF-LO, premiebefrielseförsäkring. Cirkuläret finns i sin helhet på medlemssidorna på www.eio.se. Välkommen till EIO! Nya medlemsföretag i oktober 2009 Vill du veta mer? Kontakta Pär Lanner, 08-762 74 93, par.lanner@eio.se Läs mer om EIO-Q på www.eio.se samt www.eio-q.se Anlita en elektriker VLT skriver (2009-10-08) att man som icke yrkesverksam elektriker får byta stickpropp men inte dra kablar. Då måste du anlita en elektriker. De skriver vidare att det inte är lätt att veta vad man får göra i elektrisk väg, att det till exempel krävs att du har erforderliga kunskaper om du ska byta en stickpropp eller installera en dimmer. VLT hänvisar till www.eio.se och skriver att man där hittar information om vad man får göra själv och vilka typer av elektriska installationer som man bör anlita en behörig elektriker för att få utförda. EIO GÖTEBORG Elektro-Centralen Entreprenad Hisings Backa AB, Hisings Backa EIO ÖSTGÖTA-SÖRMLAND Elimo el & VVS Teknik AB, Motala Vallacom AB, filial, Norrköping EIO SKÅNE Elspecialisterna i Eslöv AB, Eslöv Kärnans Elservice, Helsingborg EIO ÖVRE NORRLAND Förvaltnings AB Stjälken, Haparanda Förvaltnings AB Stjälken, filial, Luleå EIO MELLERSTA NORRLAND Olssons Elektriska i Örnsköldsvik AB, Örnsköldsvik SYDÖSTRA SVERIGE Martinssons Teknik & El AB, Nässjö Passéra AB, Jönköping VÄSTRA SVERIGE Skarabygdens Elektriska AB, Varnhem EIO STOCKHOLM El i Tornby Handelsbolag, Bromma Jowa El & Bygg AB, Upplands Väsby Morath & Ziethén El AB, Bromma Ängsbackens el AB, Södertälje EIO GÄVLE-DALA Ovansiljans Elmän AB, Orsa Svensk Elentreprenad och Konsult Engineering AB, Avesta 6 EIO-AKTUELLT nr 12 2009