i nätbaserat lärande Sida: 1 (12) Projektplan Ljudets kommunikativa potential i nätbaserat lärande
i nätbaserat lärande Sida: 2 (12) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Projektmål... 3 2 Plan... 4 2.1 Beslutspunkter, milstolpar... 4 2.2 Projektkalkyl... 4 3 Organisation... 5 4 Arbetsformer... 5 5 Bilagor och referenser... 5 Bilaga 1: Projektbeskrivning... 6 Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar P1.0-1 121214 Underlag för godkännande, BP3 P1.0-2 130304 Justeringar/kommentarer av programledare 1.0 130308 Slutgiltig version Basfakta Godkännande Beställare/Projektägare: Elin Holmsten
i nätbaserat lärande Sida: 3 (12) 1 Mål 1.1 Bakgrund och projektidé Projektet är en pilotstudie som ska undersöka hur narrativa principer för audiovisuell kommunikation kan användas för att stärka och utveckla digitala närmiljöer, framförallt i samband med distanslärande. Fokus kommer primärt att läggas på aspekter av ljudets (och då framförallt röstens) användning, både vad gäller tekniska förutsättningar och kommunikativa funktioner. I detta kommer även ljudets intermodala relationer till visuella aspekter att inkluderas. Studiens övergripande frågeställning är: Hur kan kunskaper om ljudets kommunikativa berättande funktioner och potential, i samverkan med bild, användas för att utveckla (design av) audiovisuella lärandemiljöer online och på distans? Utgångspunkten är att studera hur tekniska och narrativa principer relaterade till ljud, så som de t.ex. tillämpas i film och datorspel, kan användas för att utveckla den interpersonella dimensionen av nätbaserad kommunikation och lärande. Detta ska göras genom att utgå ifrån några befintliga nätbaserade lärmiljöer vid HDa. Med hjälp av enkätstudier och intervjuer av studenter och lärare ska den audiovisuella upplevelsen undersökas, med fokus på både ljudets tekniska och narrativa funktioner. Avsikten är att också engagera studenter i ljud- och musikproduktion, inom ramen för kurser i projektarbete, för att genomföra ett eller flera experiment där olika aspekter av ljudkvalitet manipuleras. Som primär utkomst av pilotstudien planeras ett par artiklar för vetenskapliga tidskrifter, samt en eller två konferenspresentationer. Målsättningen är att sedan bygga vidare på denna studie med fortsatt forskning, finansierad med externa medel. En mer detaljerad beskrivning av projektet finns i bifogade bilagor. 1.2 Projektmål Tidpunkt: Januari 2014 Resultat: Projektet drivs som ett utvecklingsprojekt inom NGL med pedagogisk inriktning (i linje med Mål B, enl. programmets beskrivna effektmål). Projektet fokuserar på att identifiera och beskriva faktorer i den audiovisuella lärandemiljön som kan stärka förutsättningar för ett fördjupat och engagerat lärande. Bidrar till tydlig identitet som ledande i NGL (enl. Mål C). Projektet har potential att bidra till att visa upp Högskolan Dalarnas NGL-relaterade forskning, bl.a. genom medverkan på konferenser och i vetenskapliga tidskrifter. Målsättning är också vidare, externfinansierad, forskning utifrån detta projekt. Ytterligare en målsättning är att bidra till en stabil och erkänd forskningsmiljö inom NGL (enl. Mål F). Projektet vill bli en del av forskningsmiljön inom NGL vid HDa. Samverkar gärna med andra forskare med relaterad inriktning. Publicering av artiklar m.m. På längre sikt ska projektet bidra till högre kvalitet på utbildning vid Högskolan Dalarna (enl. Mål A). Projektets resultat kan belysa, och implementeras i, Högskolan Dalarnas egna distanskurser. Kostnad: SEK 330 000
i nätbaserat lärande Sida: 4 (12) 2 Plan 2.1 Beslutspunkter 1, milstolpar 2 Följande beslutspunkter (BP) och milstolpar (MS) är definierade: Datum BP 3 MS Beskrivning 2012-12-18 BP3-4 4 Projektplan fastställs av projektägaren, dvs. akademiledningen 2013-04-01 MS2 Inledande planering och förberedelser klara (inl. teoriunderlag, skiss intervjuer, personliga kontakter tagna, tekniska förutsättningar undersökta). April 2013 BP5 5 Projektägare beslutar om fortsättning eller förändring utifrån inlämnad statusrapport (och beslut om att gå in med ansökan om ytterligare medel) 2013-06-07 MS3 Tester, intervjuer och enkäter genomförda, huvudsakligen med ämnena Japanska och Ljud- och musikproduktion. Sept. 2013 BP5 Projektägare beslutar om fortsättning eller förändring utifrån inlämnad statusrapport (och beslut om att gå in med ansökan om ytterligare medel) 2013-11-04 MS4 Bearbetning av empiri, analys, ev. någon kompletterande insamling av empiri genomfört. Dec. 2013 BP7 6 Slutrapport lämnas och till projektägaren som fattar beslut om hur resultatet av projektet på bästa sätt förvaltas 2013-12-20 MS5 Slutrapport klar. Presentation vid högre seminarium genomfört. Artiklar (en eller två) skrivna och inskickade till lämplig internationell vetenskaplig tidskrift. Beslut om projektets eventuella fortsättning, och om ev. extern ansökan taget. 2.2 Projektkalkyl Kalkylpost Timmar Kostnad Projektledning och genomförande 510 330 000 Summa: 330 000 1 Förutbestämt tillfälle när styrgruppen sammanträder och fattar beslut om fortsatt verksamhet. 2 Valt tillstånd/läge i produktionsmodellen för mätning av resultat 3 http://ppsonline.du.se/disp/sv/standard/standard/ah76/id.htm?embed=true 4 BP3-4 Beslut om att det finns tillräckligt bra underlag för att ta fram det överenskomna resultatet. Avser överenskommelse om godkännande av förberedelser och starta genomförandet. Alternativt fortsätt/gör om arbetet eller avbryt projektet. Beslutsunderlag är projektplan (enkel) inklusive beskrivning av resultatet 5 BP5 Beslut om att fortsätta eller förändra projektåtagandet 6 BP7 Godkännande av överlämning av ansvaret för resultatet.
i nätbaserat lärande Sida: 5 (12) 3 Organisation Roll Namn Tel/E-postadress Styrgrupp Akademin Språk och mediers ledningsgrupp Ulf Magnusson 070-3788236/uma@du.se Projektledning Johnny Wingstedt 070-590 84 68 jwi@du.se 4 Arbetsformer 5 Bilagor och referenser Bilagor Bilaga Dokumentnamn Utgåva, datum 1 Projektbeskrivning 2012-05-29 2 Komplettering 2012-09-21
i nätbaserat lärande Sida: 6 (12) Bilaga 1: Projektbeskrivning 6 Ljudets kommunikativa potential i nätbaserat lärande Ansökan om projekt, NGL. Johnny Wingstedt På senare tid har utvecklingen av, och intresset för, distanslärande intensifierats i rasande tempo. Vårens konferens Next Generation Learning Conference 2012 vid Högskolan Dalarna visade många spännande exempel på den utveckling som sker både nationellt och internationellt. En framväxande diskussion i den pågående utvecklingen är vad man vinner respektive förlorar med denna form för lärande, jämfört med högskolans traditionella klassrumsoch seminarieform där det personliga mötet är av central vikt. På ledarplats i DN den 7 maj 2012, sammanfattar och diskuterar författaren, journalisten och kolumnisten David Brooks, i artikeln En tsunami av kunskap, den senaste tidens explosionsartade ökning av online-kurser. Han tar i detta sammanhang upp de vanligaste invändningarna mot online-lärande. Eftersom hans sammanfattning summerar de väsentligaste frågorna i förevarande projektansökan, tar jag den som utgångspunkt för mitt fortsatta resonemang. Följande citat är alla hämtade ur Brooks artikel. En grundläggande fråga som Brooks tar upp är vad som går förlorat i avsaknaden av det personliga mötet: Kommer onlineutbildningen att försvaga det starkt personpräglade närsamhälle som den traditionella akademiska miljön skapar?/ /Hur mycket kommunikation går förlorad gester, stämningar, ögonkontakt när man inte sitter där i ett rum med en engagerad lärare och intresserade kamrater?. En annan fråga berör möjliga konsekvenser av att vissa ämnen, som språk och ekonomi, har visat sig mer lämpade för distansundervisning än andra: Kommer yrkesutbildning i företagsekonomi att få företräde och ämnen som är svårare att ta in online, som filosofi, att komma på undantag?. Från studentens lärandeperspektiv framträder en rad frågor, som berör hur reflektion och kunskapsdjup påverkas av en lärmiljö som medieras via datorskärmar: Kommer snabbläsning på skärmen att ersätta fördjupad läsning? Till detta kommer frågan om koncentration och motivation: Vad händer med studenter som inte är tillräckligt motiverade för att sitta klistrade vid sin laptop timme efter timme?. En följdfråga utifrån ovanstående är den om bedömning och kunskapskrav: Blir kunskapskraven lika höga?. I sin artikel fokuserar Brooks på fenomenet att amerikanska elituniversitet som Harvard, MIT och Stanford de senaste månaderna har satsat stora resurser på att erbjuda webbaserade kurser gratis. Han reflekterar över vilka konsekvenser detta får för övriga institutioner och lärare: Om några stjärnprofessorer kan föreläsa för miljoner, vad händer då med resten av lärarkåren? Frågorna berör olika dimensioner som kommunikation, lärandeprocesser, bedömning och maktförhållanden. Ur ovanstående frågeställningar föds nya frågor, som utgör fundamentet för denna projektansökan. Några av de centrala frågorna är: Hur kan digitala audiovisuella miljöer stärkas för att främja det personliga mötet online? Hur kan digitala lärandemiljöer utformas för att i högre grad skapa förutsättningar för koncentration, motivation och fördjupat lärande? Hur kan det skapas bättre förutsättningar för ämnen som är underrepresenterade i digitala lärmiljöer? Hur kan miljöer för distanslärande utvecklas till attraktiva alternativ i konkurrensen med prestigefyllda elituniversitet? Ovanstående frågor och resonemang utgör utgångspunkten för denna ansökan om projektmedel för att genomföra en pilotstudie med fokus på hur narrativa principer för audiovisuell kommunikation kan användas för att stärka och utveckla digitala lärmiljöer, framförallt i samband med distanslärande. Primärt kommer fokus att läggas på aspekter av ljudets användning, både vad gäller tekniska förutsättningar och kommunikativa funktioner. I detta kommer också
i nätbaserat lärande Sida: 7 (12) ljudets intermodala relationer till visuella aspekter att inkluderas. Syftet är att identifiera och beskriva faktorer i audiovisuella läromiljöer som kan stärka förutsättningarna för engagerat och fördjupat lärande. Studien kan ses som en naturlig fortsättning på projekt som jag tidigare genomfört, framförallt i samband med min doktorsavhandling (Wingstedt, 2005, 2008), där kunskapsaspekter kopplade till musikaliska berättarfunktioner i film och datorspel har studerats. Detta område speglar också min professionella bakgrund som kompositör och ljuddesigner för berättande media, som film, teater och interaktiva miljöer och mångårig verksamhet som lektor vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm där jag framförallt undervisat i ämnen relaterade till musik och ljud för film, datorspel och reklam. Den planerade studiens övergripande frågeställning är: Hur kan kunskaper om ljudets kommunikativa berättande funktioner och potential i samverkan med bild användas för att utveckla (design av) audiovisuella lärandemiljöer online och på distans? Studiens bakgrund, teoretiska ram och genomförande beskrivs i följande avsnitt. 7 Bakgrund Centrala aktiviteter i våra dagliga liv, inom såväl arbete och skola som fritid, är audiovisuellt medierade. Information vi tidigare huvudsakligen hämtat från den skrivna texten i böcker och papperstidningar, ersätts i stigande grad av multimodala upplevelser via skärm och högtalare, i ett samspel mellan grafik, rörlig bild, skrift, tal, ljudeffekter, signaler, musik m.m. Vi tar del av nyheter, underhållning, reklam och information genom nätbaserade och interaktiva medier. Vi umgås och kommunicerar med vänner, kollegor och myndigheter med hjälp av olika digitala plattformar. Amatörer, såväl som professionella, producerar själva bilder, film och ljudinspelningar, och förmedlar dessa via olika nätbaserade forum. Dessa aktiviteter använder sig av olika principer för berättande och kommunikation som bygger på traditioner och konventioner med djupa historiska rötter, som kontinuerligt formas och omformas allteftersom kulturer och medier förändras och förnyas. Idag har vi alla vuxit upp med radio, film och television som viktiga kulturella inslag, baserade på ljud och bild. Genom att använda medierna lär vi oss de narrativa betydelspotentialer som det multimodala samspelet erbjuder (Kress 2010, Jewitt 2006). Wingstedt (2005, 2008) samt Wingstedt, Brändström och Berg (2008) har i en studie visat hur barns och ungdomars kunskaper om musikaliska berättarfunktioner i narrativa medier står i direkt relation till deras erfarenheter av att se film och spela datorspel. På senare år har en ökande grad av interaktivitet blivit en del av de digitala medierna, i Internetbaserade applikationer, i datorspel, mobiltelefoner osv. Gee (2007) har beskrivit principer för lärande som av nödvändighet behöver vara en del av datorspel, för att användaren ska kunna förstå hur att spela det vilket är en förutsättning för att tillverkaren ska kunna sälja produkten och därmed gå med vinst: You cannot play a game if you cannot learn it. If no one plays a game, it does not sell, and the company that makes it goes broke. Of course, designers could make the games shorter and simpler. That s often what schools do with their curriculums. But gamers won t accept short or easy games. So game designers keep making long and challenging games and still manage to get them learned. How? (Gee, 2007, s. 3-4). En poäng hos Gee är att det är själva designen den audiovisuella strukturen och miljön, samt multimodala narrativa principer som gör lärandet möjligt, snarare än uttryckliga skrivna eller muntliga instruktioner.
i nätbaserat lärande Sida: 8 (12) I vårt samspel med audiovisuella och interaktiva medier är aspekter på lärande en ofrånkomlighet. Och i lika hög grad gäller det omvända: I digitala audiovisuella lärmiljöer är graden av användning av kulturellt etablerade principer för multimodalt berättande, kommunikation och interaktion en avgörande faktor för hur lärande äger rum. 8 Studiens teoretiska utgångspunkter och genomförande Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i sociosemiotik och multimodalitet enligt Hodge & Kress (1988), van Leeuwen (2005), Kress (2010), Jewitt (2009) m.fl. Kortfattat beskrivet bygger dessa teoribildningar på uppfattningen att människor kommunicerar inte bara genom det talade eller skrivna språket, utan också via en rad kommunikationsmedel (eng: modes) som exempelvis gester, kroppsspråk, bild, ljud, musik osv. En grundläggande tanke är att vi visserligen kan skapa mening ur gestaltningar och tolkningar som görs utifrån enskilda modes, men att mänsklig kommunikation i grunden sker via kombinationer av flera olika gestaltningsformer i samspel. Olika modes har också olika förutsättningar, både materiellt och kulturellt, att gestalta mening. Centralt är även hur vi skapar mening i relation till olika kontexter och utifrån vårt eget intresse. Inom ramen för dessa teoribildningar används ofta lingvisten Michael Hallidays (1978) tre övergripande kommunikativa metafunktioner som modell för att beskriva olika dimensioner av mening. Denna modell utgår ifrån antagandet att all full kommunikation skapar mening genom att: Representera innehåll, tillstånd och händelser i världen (Ideationell metafunktion). Gestalta mening om de sociala relationer som uppstår mellan deltagarna i den kommunikativa handlingen (Interpersonell metafunktion). Gestaltas som en koherent text (i vid mening) både internt och i relation till dess yttre sammanhang (Textuell metafunktion). Kortfattat kan man säga att de tre metafunktionerna berör kommunikationens innehåll, interaktion respektive struktur. Den textuella metafunktionen beskrivs också som möjliggörande, som en förutsättning för att kommunikation av innehåll och interaktion ska kunna ske. Dessa metafunktioner har inom sociosemiotisk multimodal teori utvecklats till att innefatta alla typer av kommunikationsmedel. Brooks (2012) konstaterar att onlineundervisning ger framförallt hjälp med att ta in information. Med andra ord: Online-lärande har, i dagsläget, sin huvudsakliga styrka i den ideationella dimensionen av kommunikation. De kritiska frågor som ställdes inledningsvis, bl.a. om hur mycket av kommunikationen som går förlorad i avsaknaden av det personliga mötet, handlar däremot framförallt om kommunikationens interpersonella dimension. Alltså det som får oss att känna, handla eller reagera eller som positionerar oss i relation till varandra. Här innefattas också aspekter relaterade till attityder, bedömningar och ideologier. Studien kommer att fokusera på hur tekniska och narrativa principer relaterade till ljud kan användas för att utveckla den interpersonella dimensionen av lärandet, så som den ter sig i nätbaserade lärandemiljöer. Syftet är att på så sätt adressera och undersöka de huvudfrågor som ställdes inledningsvis. Detta görs utifrån narrativa principer och teorier om hur ljud används i berättande sammanhang (Wingstedt et al., 2010). Van Leeuwen (1999) beskriver hur ljud skiljer sig från bild genom att innesluta lyssnaren i den auditiva upplevelsen. Ljudet är på så sätt mer inkluderande än bild (som man måste vända sig mot för att uppfatta) och flera lyssnare tillsammans kan inneslutas i gemensamma akustiska rum som bidrar till en interpersonell upplevelse av samhörighet. Ljud i film och spel används ofta som centralt verktyg för att skapa inlevelse, intresse och identifikation alltså interpersonella aspekter av grundläggande vikt i en lärandeprocess. Pilotstudien föreslås sträcka sig över två terminer, i en omfattning av 30% av en heltidstjänst. Den forskningstid jag nu har i tjänsten (20%, 2012) är dock redan inplanerad för andra aktiviteter, bl.a. konferensbidrag och arbete med artiklar avsedda för vetenskapliga tidskrifter.
i nätbaserat lärande Sida: 9 (12) Utgångspunkten blir studier av några befintliga nätbaserade lärandemiljöer vid HDa. Dessa inkluderar distansprogrammet Musik- och ljuddesign, som ges av ämnet Ljud- och musikproduktion i samarbete med Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet, men målsättningen är att även innefatta andra ämnen. Med hjälp av enkätstudier och intervjuer av studenter och lärare ska den audiovisuella upplevelsen, med fokus på ljudets tekniska och narrativa funktioner, undersökas. Avsikten är att också engagera några studenter i ljud- och musikproduktion inom ramen för kurser i projektarbete (som LP2002) för att genomföra ett eller flera s.k. kvasiexperiment (Cook & Campbell, 1979) där olika aspekter av ljudkvalitet manipuleras som frekvensomfång, dynamik, fördröjning (latency), mikrofonplacering m.m. för att undersöka konsekvenser av den didaktiska upplevelsen för både lärare och studenter. Som primär utkomst av pilotstudien planeras ett par artiklar för vetenskapliga tidskrifter samt en eller två konferenspresentationer. Målsättningen är att sedan bygga vidare på denna studie med fortsatt forskning, finansierad med externa medel. Avsikten är att pilotstudien ska ligga till grund för en extern ansökan i samverkan med forskare vid andra lärosäten. I dagsläget har diskussioner om samarbete inletts med fil. dr Ronny Lindeborg, vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, samt fil. dr Ragnhild Jurström Sandberg vid Karlstads Universitet. Fokus i den kommande externa ansökan kommer att ligga på hur lärandesituationer baserade på audiovisuell kommunikation kan designas för att stödja den didaktiska processens interpersonella dimensioner. Såväl pilotstudien som den kommande större studien är också avsedda att bidra till kommande docentmeritering. Under det kommande läsåret kommer kontakter att tas även med forskare vid andra institutioner, där intresse finns för detta forskningsområde, för att undersöka möjligheterna till vidgat samarbete. Flera sådana kontakter finns redan, bl.a. en grupp forskare vid avdelningen ICT and Designs for Learning LAB vid Aalborg Universitet i Danmark, vars forskning om ljudkvalitet i musiklärande via videokonferenssystem (Ørngreen, Levinsen, Buhl et al., 2012) presenterades vid konferensen Designs for Learning i Köpenhamn tidigare i våras. En annan kontakt är Utbildningsradion (UR), som i sin webbaserade satsning Didaktikens verktyg 7 har inlett diskussioner om ett möjligt samarbete med ämnet Ljud- och musikproduktion vid HDa. Allteftersom det eskalerande mediesamhället tar en allt större plats i våra dagliga liv, blir det allt viktigare att söka mer kunskap om multimodala principer för representation och kommunikation. Det är min förhoppning att styrgruppen för Next Generation Learning ska finna denna ansökan intressant. Falun, 29 maj 2012 Johnny Wingstedt Högskolelektor, Ljud- och musikproduktion Akademin Språk och Medier, Högskolan Dalarna E-post: jwi@du.se Mobil: 070-590 84 68 9 Referenser Brooks, David (2012, 7 maj). En tsunami av kunskap (översättare Margareta Eklöf). Dagens Nyheter. Copyright, New York Times 2012. Cook, T.D. & Campbell, D.T. (1979). Quasi-Experimentation: Design & Analysis Issues for Field Settings. Boston: Houghton Mifflin. 7 http://www.ur.se/didaktikensverktyg
i nätbaserat lärande Sida: 10 (12) Gee, James P. (2007). What Video Games Have to Teach Us about Learning and Literacy (revised and updated ed.). New York: Palgrave Macmillan. Halliday, Michael A. K. (1978). Language as Social Semiotic: The Social Interpretation of Language and Meaning. London: Edward Arnold. Hodge, Robert & Kress, Gunther (1988). Social Semiotics. Cambridge, UK: Polity Press. Jewitt, Carey (2006). Technology, Literacy, Learning: A Multimodal Approach. London: Routledge. Jewitt, C. (2009) (red.). The Routledge Handbook of Multimodal Analysis. London: Routledge. Kress, Gunther (2010). Multimodality. Oxon: Routledge. Utbildningsradion. Didaktikens verktyg. Hämtat 28 maj 2012 från http://www.ur.se/didaktikensverktyg/ Van Leeuwen, Theo (1999). Speech, Sound and Music. London: Macmillan. Van Leeuwen, T. (2005). Introducing Social Semiotics. London: Routledge. Wingstedt, Johnny (2005). Narrative Music: Towards an Understanding of Musical Narrative Functions in Multimedia (Licentiatuppsats). Luleå, Sweden: Luleå University of Technology, School of Music. (Tillgänglig vid http://epubl.ltu.se/1402-1757/2005/59/) Wingstedt, J. (2008). Making Music Mean: On Functions of, and Knowledge about, Narrative Music in Multimedia (Doktorsavhandling). Luleå University of Technology, Dept. of music and media. (Tillgänglig vid http://epubl.ltu.se/1402-1544/2008/43/) Wingstedt, J., Brändström, Sture & Berg, Jan (2008). Young Adolescents Usage of Narrative Functions of Media Music by Manipulation of Musical Expression. Psychology of Music, Vol. 36 (No. 2), pp. 193-214. Wingstedt, J., Brändström, S. & Berg, J. (2010). Narrative Music, Visuals and Meaning in Film. Visual Communication, Vol. 9 (No. 2): pp. 193-210. Ørngreen, Rikke; Levinsen, Karin; Buhl, Mie et al. (2012). Videoconferencing in Music Education at the Conservatory Level. Presentation gjord vid The Third Designs for Learning Conference, Köpenhamn, 25-27 april.
i nätbaserat lärande Sida: 11 (12) 10 Bilaga 2: Komplettering 11 Komplettering och förtydligande till ansökan om medel för projektet Ljudets kommunikativa potential i nätbaserat lärande Johnny Wingstedt Efter förfrågan från styrgruppen för Next Generation Learning vill jag gärna göra följande förtydligande angående min ansökan om medel för projektet Ljudets kommunikativa potential i nätbaserat lärande. Projektet kan sägas ha allmänpedagogisk karaktär, inom sfären audiovisuellt medierade lärmiljöer. Målsättningen är att studien ska generera kunskap av värde oavsett den pedagogiska situationens ämnesområde. Därför är ambitionen att genomföra studien inom flera olika ämneskategorier, i detta skede huvudsakligen inom områden som erbjuds av Högskolan Dalarna förutom musik- och ljuddesign även exempelvis språk, pedagogik eller vård. På så sätt kan erfarenheter göras utifrån de specifika förutsättningar som är förbundna med de olika ämnena. Samtidigt kan ny kunskap om audiovisuella kommunikativa möjligheter lättare återföras till de berörda områdena. Studien kommer också att undersöka de olika typer av lärupplevelser, som utgörs av såväl nätbaserade föreläsningar (i realtid och inspelade), gruppseminarier, enskilda möten och andra audiovisuellt medierade lärsituationer. I de flesta sådana situationer blir den mänskliga rösten det centrala ljudelementet. Här finns många tekniker och principer att utforska där inspiration och kunskap kan hämtas från berättande multimodala medier som film och teve där just rösten brukar användas som bärande narrativt medel. Med detta avses då inte i första hand det talade språkets semantiskt baserade betydelseskapande, utan snarare hur rösten rent ljudmässigt placeras, fraseras och projiceras i samspel med bild och andra ljudelement. De ovannämnda ämneskategorierna och lärsituationerna har det gemensamt att rösten vanligen blir av central vikt i ljudbilden, men skulle kanske vinna på att framhäva delvis olika kommunikativa aspekter beroende på situation. I exempelvis språkundervisning kan man tänka sig att den lexikala förståelsen är av särskilt stor vikt. Förutom tydlig artikulation kan här undersökas hur denna dimension kan förstärkas genom ljudmässig gestaltning av begrepp som social distans (resp. närhet), grad av narrativ framskjutenhet (salience), lyssnarperspektiv eller interfoliering (interleaving). I andra sammanhang kan andra begrepp vara relevanta att undersöka, som exempelvis sanningsanspråk (modalitet), vägledande funktioner i samspel med bild och skriven text, avgränsning (framing), audiovisuell samtidighet (synchresis) eller hantering av dialog i samspel med flera interlokutörer. Listan kan göras lång, och det blir som sagt också angeläget att studera andra aspekter av den totala ljudupplevelsen samt samspel med visuella uttryck. Viktigt blir även att de kunskaper som utvecklas om hur audiovisuella narrativa tekniker kan användas för att forma lärupplevelser också förs vidare både inom forskarsamhället och i praktisk pedagogisk
i nätbaserat lärande Sida: 12 (12) verksamhet. De artiklar och konferenspresentationer som planeras kommer därför företrädesvis att vara på engelska, och presenteras i internationella tidskrifter och konferenser. Avsikten är att etablera (och förstärka befintliga) kontakter på internationell nivå med forskare och nätverk verksamma inom liknande intresseområden. Sammantaget är alltså strävan att bidra till de effektmål som beskrivs av NGL, däribland att bidra till en stabil och erkänd forskningsmiljö inom NGL, en högre kvalitet på utbildning vid Högskolan Dalarna samt en tydlig identitet som ledande i NGL. Falun, 21 september 2012 Johnny Wingstedt Högskolelektor, Ljud- och musikproduktion Akademin Språk och medier, Högskolan Dalarna E-post: jwi@du.se Mobil: 070-590 84 68