En samlad barn- och elevhälsa som ett led i ett tydligare stöd för barn och elever i behov av särskilda insatser Ewa Franzén Erika Larsson Jessica Ölmhagen November 2011
2011-11-11 1 (13) Innehåll SAMMANFATTNING...2 1. BAKGRUND...2 2. SYFTE...2 3. METOD...2 4. REDOVISNING...2 4.1. Skollagen om elevhälsans roll...2 4.2. Nationella satsningar på elevhälsan...3 4.3. Barn- och elevhälsans roll för kommunens Välkomstcenter...5 4.4. Enheten Barn- och elevhälsa, Järfälla kommun...6 4.5. Järfälla resurscentrum...6 4.6. Erfarenheter från andra kommuner...6 4.6.1. Upplands Bro kommun...6 4.6.2. Sigtuna kommun...7 4.7. Intervjuer...8 4.7.1. Enhetschef, enheten Barn- och elevhälsa...8 4.7.2. Rektor, Järfälla Resurscentrum...9 4.7.3. Personalrepresentanter från enheten Barn- och elevhälsa...9 4.7.4. Personalrepresentanter från Järfälla Resurscentrum...10 5. ANALYS...11 6. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG...12 7. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING...12
2011-11-11 2 (13) SAMMANFATTNING För utbildningen inom skolväsendet betonas lärandet och kunskapsmålen som en huvudprocess. Lärandet påverkas dock av hela barnets och elevens situation och om det ska fungera tillfredsställande behövs ett hälsofrämjande arbete. Elevhälsan som verksamhet har en strategisk roll med uppdrag att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Personalen ska komplettera och stödja övrig förskole- och skolpersonal i arbetet med att hjälpa barn och elever att utvecklas och för elever i skolan att öka måluppfyllelsen. Elevhälsan ska innehålla medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Skollagens förtydligande av elevhälsans uppdrag ger utrymme för Järfälla kommun att ytterligare se över och ta ännu ett viktigt steg i arbetet med barn och elever i behov av särskilda insatser. Detta startades redan tidigare men framförallt 2009 då det beslutades att en ny central resultatenhet för barn- och elevhälsa skulle skapas. Syftet med den nya enheten med skolläkare, skolsköterskor, psykologer och kuratorer var att öka likvärdigheten inom elevhälsoarbetet. För att komplettera det beslutet föreslås nu att Järfälla resurscentrum, som besitter specialpedagogiska kunskaper, ska ingå tillsammans med Barn- och elevhälsan i en gemensam enhet för samlad barn- och elevhälsa. 1. BAKGRUND Denna utredning är en följd av bland annat rapporten Översyn av vissa organisationsfrågor inom Förskola och grundskola som godkändes av Barn- och ungdomsnämnden i november 2009, samt utredningen Barn och elever i behov av särskilda insatser. Beslutspunkt 5 i den senare lyder Uppdras åt barn- och ungdomsförvaltningen att tillsätta en utredning för att se över organisation och/eller samverkan kring Elevhälsan och JRC. 2. SYFTE Syftet med utredningen är att få ett tydligare och mer sammanhängande stöd till barn och elever i behov av särskilda insatser. Syftet är vidare att utreda samarbetsformer eller gemensam organisation mellan Järfälla Resurscentrum (JRC) och enheten Barnoch elevhälsa. Samarbetet med andra myndigheter och förvaltningar behöver också förbättras, något som underlättas av tydligare samarbetsformer mellan enheter inom barn- och ungdomsförvaltningen. 3. METOD Utredningen har sin utgångspunkt i skollagen och dess förarbeten gällande elevhälsa samt ovan nämnda utredningar. Berörda personer och grupper inom kommunen har intervjuats och studiebesök har genomförts i två andra kommuner som har olika varianter av en samlad elevhälsoorganisation. 4. REDOVISNING 4.1. Skollagen om elevhälsans roll Elevhälsan är ett brett verksamhetsområde som fick ett förtydligat uppdrag genom nya skollagen som trädde i kraft den 1 juli 2011. Enligt skollagen är det elever som omfattas av elevhälsans arbete. I förarbetena till skollagen går att läsa att det funnits förslag på att de ickemedicinska delarna inom elevhälsan skulle gälla även för för-
2011-11-11 3 (13) skolan. Regeringen ansåg dock att det varken var lämpligt eller nödvändigt att ålägga huvudmannen det ansvaret då barnavårdcentralerna ansvarar för barn i förskoleåldern. Järfälla kommun arbetar dock med en barn- och elevhälsa och erbjuder på så vis elevhälsa till barn i förskoleåldern. Det bör ändå understrykas att texten från skollagen utgår från elever och skolan. Elevhälsans arbete ska vara förebyggande och främja hälsa hos alla elever men med ett tydligt fokus på de i behov av särskilda insatser. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att undanröja eventuella hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Reglerna om elevhälsa finns i skollagens 2 kapitel 25 28. För utbildningen inom skolväsendet betonas lärandet och kunskapsmålen som en huvudprocess. Lärandet påverkas dock av hela barnets och elevens situation och om det ska fungera tillfredsställande behövs ett hälsofrämjande arbete. Enligt skollagen ska elevhälsan omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Alla elever ska, utöver skolläkare och skolsköterska som arbetar med de medicinska insatserna, även ha tillgång till psykolog och kurator. Det ska också finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevers behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Elevhälsan som också är ett nytt begrepp i skollagen, har i förarbetena beskrivits som en samlad elevhälsa med mål att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt. Personal med specialpedagogisk kompetens kan utifrån de uppgifter som finns om bland annat elevens hälsa eller sociala situation bedöma och planera hur eleven bäst ska mötas i undervisningen. Syftet med en samlad elevhälsa är bland annat att den ska resultera i beslut om specialpedagogiska åtgärder. Elevhälsans personal ska komplettera och stödja övrig skolpersonal. I Se, tolka och agera allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95) beskrivs att den specialpedagogiska verksamheten ska vara ett kvalificerat komplement där den ordinarie pedagogiska verksamheten inte når ända fram. Det beskrivs också att en specialpedagog bör ha kompetens att arbeta med handledning, rådgivning, uppföljning/utvärdering och skolutveckling. Enligt bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som trädde i kraft samtidigt som den nya skollagen sker vissa förändringar beträffande sekretessen inom elevhälsan. Som tidigare har skolläkaren och skolsköterska en sträng sekretess. En nyhet är att om det är nödvändigt att lämna ut en sekretessbelagd uppgift för att eleven ska få det stöd hon eller han är berättigad till får skolläkare och skolsköterska ändå lämna uppgiften vidare till övrig elevhälsa eller undervisande personal. Detta är en undantagsregel som syftar till att ge företräde för elevens rätt till utbildning och rätt till stöd framför dennes integritet som patient. Regeln underlättar på så vis samarbetet mellan olika yrkesgrupper som finns runt eleverna. 4.2. Nationella satsningar på elevhälsan I september 2010 skriver Skolverket på sin hemsida att det under de senaste åren skett en ökning av personal inom elevhälsan, detta trots ett minskat elevantal sedan början av 2000-talet. Det är yrkeskategorierna kuratorer och skolsköterskor som ökat mest. 2009 gick det, inom de kommunala skolorna, 529 elever per skolsköterska och 728 elever per skolkurator. Motsvarande antal inom de fristående skolorna var 436
2011-11-11 4 (13) elever per skolsköterska och 825 elever per skolkurator. Kostnaderna för elevhälsa under 2010 beräknades uppgå till 2250 kr per elev för grundskolan. Tabell 1 Antal elever per årsarbetare elevvård i kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor åren 1997, 2000, 2003,2006 och 2009 Skolverkets statistik visar, som en jämförelse, att Järfälla kommun satsar något mindre än läns- och riksgenomsnittet, det vill säga 2200 kronor per elev. Aktuella siffror som enhetschefen för enheten Barn- och elevhälsa presenterade på Barn- och ungdomsnämnden den 3 november 2011 visar mer konkret tillgången de olika kommundelarna har till elevhälsan. Tabell 2 Tillgång till elevhälsa i förhållande till elevantal. Kallhäll/Stäket Jakobsberg Viksjö Barkarby/Skälby Antal elever 1 415 1 030 2 935 1 445 Skolsköterska 515 370 620 525 Psykolog 1 415 1 030 1 275 1 445 Kurator 1 415 470 890 965 Trots en nationell ökning av elevhälsans personal de senaste åren täcker det inte de behov skolorna överlag har. Detta är en bild som också bekräftas av Barn- och elevhälsan i Järfälla kommun. Som går att utläsa från tabellen ovan finns skillnader i tillgång till elevhälsopersonal mellan kommundelarna. Det är dock viktigt att komma ihåg att en likvärdig elevhälsa inte innebär exakt samma tillgång till exempelvis kurator, utan att det handlar om tillgång efter behov. Flera rapporter, som nämns i regeringsbeslut Uppdrag att genomföra insatser för en förstärkt elevhälsa visar att kunskapen och kompetensen kring elevers behov av stöd behöver utvecklas. Bland annat har man funnit att flickor och pojkar är i behov av olika typer av stöd i olika åldrar för att deras psykosociala hälsa ska stärkas. Samverkan med andra myndigheter behöver utvecklas och även kunskapen kring olika myndigheters regelverk. Det framgår också att övergångar inom och mellan olika skolformer för barn och elever i behov av särskilda insatser kan innebära risk för att viktig pedagogisk information går förlorad. Om skolans dokumentation håller en hög
2011-11-11 5 (13) nivå blir föräldrar mer positiva till att den överlämnas och eleverna får därigenom större förutsättningar för en bra lärandesituation i den nya verksamheten. Vad gäller kvalitetsarbetet inom elevhälsan har det i olika undersökningar konstaterats att det krävs ett större utvecklingsarbete för att fastställa mätbara kvalitetsindikatorer. Regeringen bedömer att utvecklingen av och tillgången till elevhälsa och speciallärare är central för att elever ska erbjudas en bra lärandemiljö där de får förutsättningar att nå skolans mål. Mot bakgrund av den nya skollagens bestämmelser om elevhälsa finns det också ett behov av att erbjuda utbildningsinsatser om elevhälsans inriktning skriver regeringen i ett pressmeddelande den första november 2011. Genom förstärkt elevhälsa och tillgång till speciallärare blir arbetet med elever i behov av särskilda insatser mer effektivt. Enligt regeringsbeslutet om förstärkt elevhälsa ger därför regeringen Skolverket i uppdrag att genomföra insatser med hjälp av ett riktat statsbidrag på 650 miljoner kronor under tidsperioden 2012-2015. Den största delen av satsningen, 625 miljoner kronor, är ett statsbidrag som kommuner och skolhuvudmän kan söka för att anställa fler skolläkare, skolsköterskor, psykologer, kuratorer, speciallärare och specialpedagoger. Statsbidraget är 250 000 kronor per heltidstjänst och år under max två år. Det räcker till ungefär 1250 nya heltidstjänster. De som får statsbidraget har i uppdrag att göra en långsiktig förstärkning avseende antal anställda inom elevhälsan. Övrigt som satsningen bland annat ska gå till är: - bättre samordning när en elev byter mellan olika stadier eller byter skola. - fortbildning av personal inom elevhälsan, och då med en särskild inriktning för de som arbetar på skolor i socialt utsatta områden eller för skolor med låg måluppfyllelse. - kvalitetssäkring av elevhälsoarbetet. Regeringen vill att en modell ska skapas för bättre utvärdering av elevhälsans arbete. Om skolan ska lyckas med ökad måluppfyllelse måste eleverna först må bra, elever som mår dåligt lär sig dåligt. 4.3. Barn- och elevhälsans roll för kommunens Välkomstcenter 2010 gjorde Barn- och ungdomsförvaltningen en utredning under namnet Mångfaldsutredning- mottagande av nyanlända barn och elever, förberedelseklasser (FBK), modersmål och svenska som andraspråk. I den framgår att skolor med förberedelseklasser belastar elevhälsan mer än vad FBK-bidraget medger genom extrakostnader för bland annat vaccinationer. Nyanlända elever har ett varierat vaccinationsskydd beroende på ursprungsland och ålder vid anländandet. Vissa elever har ett liknande vaccinationsskydd som det svenska, några har inte har något skydd alls medan andra har ett skydd som ligger någonstans mittemellan. Därför är det viktigt att så snabbt som möjligt genomföra medicinska kontroller av de nyanlända barnen så att vaccin eller rätt behandling i händelse av sjukdom kan administreras. Järfälla kommun är nu på väg att starta upp arbetet med att färdigställa ett välkomstcenter. Centret ska vara utrustat för att kunna tillhandahålla samtliga skolvaccinationer. Enligt förslag i Barn- och ungdomsförvaltningens utredning behövs yrkeskategorierna skolläkare, skolsköterska och kurator på välkomstcentret.
2011-11-11 6 (13) Kuratorn föreslås genomföra inskrivningssamtal, placering i hemskola och FBKklass samt hålla kontakt med kommunens skolor och förberedelseklasser. Kuratorn ansvarar för omvärldsbevakning och utgör arbetsplatschef för välkomstcentret. Skolsköterskan genomför medicinsk undersökning av eleven samt provtagning. Skolläkaren ansvarar för vaccination. De första vaccinationerna administreras på välkomstcentret, ett ansvar som, enligt förslag, senare flyttas till skolan och elevens FBKklass. Varje elev beräknas ta en timme i anspråk av vardera yrkeskategori. Med ca 150 nyanlända elever om året ger det ungefär 450 timmar sammantaget. 4.4. Enheten Barn- och elevhälsa, Järfälla kommun Barn- och elevhälsan i Järfälla består av skolläkare, skolsköterskor, psykologer och kuratorer. Sammanlagt är de 37 medarbetare. De flesta inom enheten arbetar ute på kommunens skolor, med några få undantag. Sedan 2010 är enheten centralt organiserad under Förskola och grundskola med en egen enhetschef 1. Verksamheten finansieras genom del av barn- och elevpengen som betalas till förskolor och skolor, och ansvaret för att barn och elever får adekvat stöd vilar på förskolechefer och rektorer. Dessa avgör hur verksamheten ska dimensioneras och organiseras på den egna enheten och betalar till barn- och elevhälsan därefter. Syftet med den nya resultatenheten var en strävan efter en mer likvärdig barn- och elevhälsa. I tjänsteskrivelsen 2 som föregick beslutet i december 2009, nämndes också att en förlängning av denna omorganisation även skulle kunna komma att gälla speciallärare och specialpedagoger från JRC. 4.5. Järfälla resurscentrum Järfälla Resurscentrum består idag av stöd och utveckling samt ett antal särskilda undervisningsgrupper. Från och med läsåret 2012/2013 kommer JRC att bestå av specialpedagoger, tal- och specialpedagoger med Språkotek, hörselpedagog, ITpedagog med Datatek, mobilt skolteam, korttidsskola och ett närvaroteam. Totalt finns där 24 medarbetare, rektor, biträdande rektor/intendent samt en assistent. Järfälla Resurscentrums övergripande uppdrag är att tillsammans med kommunens förskolor och grundskolor arbeta för inkludering 3. Syftet är att erbjuda stöd och spetskompetens i arbetet med barn och elever i behov av särskilda insatser. Järfälla resurscentrum ska utifrån aktuell forskning delta i det kommunövergripande utvecklingsarbetet med syfte att främja ökad måluppfyllelse. 4.6. Erfarenheter från andra kommuner 4.6.1. Upplands Bro kommun Enhetschefen för Resursteamet i Upplands-Bro kommun intervjuades. Resursteamet är bildningsförvaltningens övergripande enhet för konsultativt och förebyggande stöd till personal inom förskola och skola. Syftet är att forma insatsen efter skolornas behov och verka för att barn och ungdomar i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver och har rätt till. Upplands-Bro har inga särskilda undervisningsgrupper, utan 1 Se beslut i Barn- och ungdomsnämnden 2009-12-10 94 2 Översyn av vissa organisationsfrågor inom Förskola och grundskola, dnr Bun 2009/193 3 En verksamhet som ger barnet/eleven rätt till lärande i sitt ordinarie sammanhang. Ett sammanhang som anpassar sig till barnet/eleven och kan möta de olikheter som finns. Inkludering sker när barn och elever med olika förutsättningar ges möjlighet att utgöra grunder för en ömsesidig och gemensam grupp.
2011-11-11 7 (13) skolor får söka tilläggsmedel i tre olika nivåer för elever i behov av särskilt stöd. Resursteamet består av tal- och specialpedagoger, psykologer, skolläkare och skolsköterskor, samt modersmål. Kuratorer ingår inte i teamet utan är anställda på skolorna av respektive rektor. I gruppen ingår också två tjänster som barn- och ungdomssamordnare som arbetar med förebyggande arbete tillsammans med socialtjänsten, polisen, skola och fritidsverksamhet. Resursteamet arbetar konsultativt och förebyggande med stöd till personal inom förskola och skola och tillhör organisatoriskt samma enhet. Samarbetet med skolorna är ett prioriterat område och enhetschefen ingår i rektorsgruppen för att förbättra kopplingen till skolorna. Resursteamet samarbetar också med andra myndigheter som socialförvaltningen och landstinget. Teamet servar i första hand de kommunala enheterna och finansieras centralt. Om fristående skolor eller förskolor vill ta del av teamets resurser finns det möjlighet för dem att köpa tjänster, och en del samordnande insatser görs kommungemensamt i samarbete med fristående enheter. En stor fördel med den gemensamma organisationen, som enhetschefen nämner, är att samarbete mellan de olika funktionerna underlättas. Enhetschefen har arbetat intensivt för att få Resursteamet sammansvetsat genom olika gemensamma aktiviteter. Centraliseringen innebär att likvärdighet i tillgången till elevhälsa skapas för kommunens barn och unga. En skolas ekonomi styr inte vilken hjälp man får i form av psykologer eller talpedagoger. Dessutom kan man göra gemensamma utbildningsinsatser på ett enklare sätt. Att också knyta kuratorerna till Resursteamet skulle underlätta samordningen än mer, anser enhetschefen. En nackdel som enhetschefen har sett med organisationen är att rektorerna ibland upplever att de inte kan styra exakt vilken hjälp de vill ha från Resursteamet. Ofta vill skolan ha hjälp i ett enskilt elevärende, men Resursteamet arbetar framförallt med förebyggande arbete och med handledning av personal. Resursteamet kvalitetssäkras inte på något systematiskt sätt. Enhetschefen skriver årligen en kvalitetsredovisning men den innehåller mest information om vilka aktiviteter som har skett inom teamet under året. Enhetschefen arbetar på av att utveckla kvalitetsarbetet, eventuellt i samarbete med någon annan kommun. 4.6.2. Sigtuna kommun Angående Sigtuna kommuns erfarenheter med en samlad elevhälsa intervjuades en av kommunens utvecklingsledare. Hon berättade att det i kommunens elevhälsoenhet ingår skolläkare, skolsköterskor, psykologer, kuratorer och tal- och specialpedagoger. Det handlar om ungefär 30 medarbetare totalt. Elevhälsan som har en egen enhetschef arbetar med barn och elever 1-16 år. Psykologerna, tal- och specialpedagogerna samt IT-pedagogen sitter tillsammans centralt medan skolsköterskorna och kuratorerna är lokaliserade ute på skolorna. Sigtuna har organiserat sin elevhälsa med ett elevhälsoteam per kommundel. Rektor ger uppdrag till det lokala elevhälsoteamet och denne kan även kontakta chefen för elevhälsan för stöd, till exempel gällande handledning. Elevhälsan är anslagsfinansierad. Sigtuna är en stor inflyttningskommun och elevhälsan får tillskott för varje nyin-
2011-11-11 8 (13) flyttat barn/elev. Fristående skolor har möjlighet att köpa tjänster medan fristående förskolor får använda elevhälsa som en fri rättighet. Förskolan har tillgång till en psykolog och två tal- och specialpedagoger från elevhälsan. Utöver detta har kommunens förskolor fyra specialpedagoger som ansvarar för varsin kommundel och är anställda direkt av förskolechefer. Vad gäller administrativt stöd så var det något som till en början inte fanns hos elevhälsan utan det tillkom senare. Erfarenheten visar att detta stöd har stor betydelse för att enheten ska fungera väl. Utvecklingsledaren pekar på att ett nära samarbete mellan specialpedagoger och övrig elevhälsa gynnar eleverna och skapar ett mervärde. Den samlade elevhälsan har satsat på gemensamma aktiviteter som APT och fortbildning, vilket är positivt och gör den samlade elevhälsan till en stark och drivande kraft. Ett nära samarbete mellan yrkesgrupperna, som underlättas av att ligga under samma enhet, ger synergieffekter och har stora fördelar. Med en central elevhälsa blir yrkesgrupperna inom den starka och kan på så vis driva egna viktiga frågor. En utmaning är dock att övrig skolpersonal vissa gånger kan uppleva att elevhälsan inte är så tillgänglig som de skulle önska. En annan utmaning är att tydliggöra beställningarna till elevhälsan personal. Om deras uppdrag tydliggörs och förväntningarna från båda håll överensstämmer, då blir det också högre kvalitet i det gemensamma arbetet. 4.7. Intervjuer 4.7.1. Enhetschef, enheten Barn- och elevhälsa Enhetschefen för Barn- och elevhälsan ser en sammanslagning av den egna enheten och JRC som en naturlig utveckling och borde kunna ske från och med den 1 juli 2012 då övriga förändringar inom JRC ägt rum. Enhetschefen menar att den nuvarande centrala organisationen börjar sätta sig bra och nu och framöver gäller det för barn- och elevhälsan att höja den egna generella kompetensen och att börja kvalitetssäkra arbetet tydligare. En sammanslagning skulle innebära att arbetet med barn och elever i behov av särskilda insatser sker tvärprofessionellt och detta skulle innebära ett holistiskt perspektiv på barnet/eleven. I samma enhet skulle naturliga mötesplaster erbjudas för de olika yrkesgrupperna där de får möjlighet att utveckla kunskap om varandra för att på ett bättre sätt möta varje enskilt barns behov, menar enhetschefen. Barn- och elevhälsan har i dagsläget inget administrativt stöd. Det behovet är redan nu tydligt, men vid en eventuell sammanslagning där personalgruppen blir större med högre krav på kommunikation, information och beslut, blir behovet av ett administrativt stöd ännu större. Enhetschefen pekar på JRC s nuvarande ledningsstruktur som en bra modell för hur en ledningsgrupp kan skapas. I en ny och samlad elevhälsa skulle det behövas en enhetschef, en biträdande enhetschef och en assistent/intendent med ekonomiska kunskaper. Hos enhetscheferna behöver det finnas god pedagogisk kunskap, men också medicinsk kompetens.
2011-11-11 9 (13) För att i övrigt få till stånd en lyckad sammanslagning menar enhetschefen att det måste avsättas tid och resurser för att föra samman de olika grupperna. Att lära sig av varandras kulturer tar tid och måste få ta tid om resultat ska uppnås. 4.7.2. Rektor, Järfälla Resurscentrum Rektor för JRC är av åsikten att de tillsammans med Barn- och elevhälsan bör organiseras som en enhet efter att förändringarna på JRC har genomförts, det vill säga till sommaren 2012. På JRC finns idag fem specialpedagoger, sju talpedagoger, en IT-pedagog, en hörselpedagog, en matematikutvecklare, två lärare i närvaroteamet samt fem behandlare. Dock är hälften av behandlartjänsterna bekostade av socialförvaltningen som från och med höstterminens slut inte längre kommer att bekosta dessa tjänster. JRC har i uppdrag att inför hösten 2012 skapa en organisation för ett mobilt team och för korttidsplaceringar. Tanken är att dessa verksamheter ska innehålla både specialpedagogisk och socialpedagogisk kompetens. Inför förändringarna hösten 2012 kommer JRC att vara en alltför liten enhet för att stå sig själv, tillsammans med Barn- och elevhälsan blir det en lagom stor enhet menar hon. Hon understryker också att samarbetet med Barn- och elevhälsan skulle underlättas av att man tillhör samma enhet. Om specialpedagoger, psykologer och kuratorer samarbetar kring eleverna underlättar det ett helhetsperspektiv på problemen och resultatet borde bli bättre menar hon. Det skulle underlätta om enheten också fysiskt finns under samma tak. Även personalen på JRC är, enligt rektorn, positiva till en sammanslagning med Barn och elevhälsan (se längre fram för intervju med personalen). I det fall det blir så är det viktigt att den tillkommande chefen har ett ordentligt stöd i form av biträdande chef och assistent. Den nya enheten bör arbeta konsultativt och handledande med skolor och förskolor. Detta är också JRC s uppgift idag men enligt rektorn blir det ändå ofta så att man arbetar med enskilda elever i många fall. 4.7.3. Personalrepresentanter från enheten Barn- och elevhälsa Som representanter för personal inom kommunens Barn- och elevhälsa intervjuades två psykologer, inom förskolan respektive skolan, en kurator och en skolsköterska. De menar att alla kompetenser i en samlad elevhälsa behövs för att på bästa sätt fullfölja förskolans och skolans uppdrag. Att få tillhöra samma organisatoriska och fysiska enhet som personalen på JRC skulle förbättra och förstärka samarbete och beslutsvägarna skulle bli snabbare. Som någon nämner: Det är i fikarummet saker händer. En gemensam organisation skulle kunna innebära ett mer flexibelt sätt att samarbeta vilket är viktigt nu när kommunen arbetar för en tydligare inkludering av de elever som idag går i särskild undervisningsgrupp inom JRC. Det nämns även andra aspekter av ett närmare samarbete och det är överföringen av skolkunskap och skolkultur från specialpedagoger till yrkesgrupperna inom dagens Barn- och elevhälsa. Förutsättningarna för att ytterligare förstå skolan som organisation skulle öka. För att exemplifiera ett bra samarbete betonas specialpedagogernas kompetens att översätta en psykologutredning till pedagogisk praktik för övrig förskole- skolpersonal. Specialpedagogerna blir på så vis en viktig brygga i kunskapsöverföringen så att
2011-11-11 10 (13) psykologens arbete kan förstås och användas på bästa sätt och däri möta varje barns och elevs behov. Det handlar om att skapa förutsättningar för samarbete över professionsgränserna och förståelsen av att helheten är så mycket mer än de enskilda delarna. Det krävs också att skolorna är rustade för att ta emot den samlade elevhälsans arbete. Idag fungerar detta olika bra på olika skolor och i vissa fall upplevs elevhälsan som ett parallellt spår istället för en del av skolverksamheten. Det är inte länge sedan Barn- och elevhälsan organiserades om till en central enhet. Personalrepresentanterna upplever att deras nya organisation till stor del har landat men nämner ändå utmaningen med att återigen omorganisera. De betonar vikten av att snabbt arbeta ihop den nya gruppen och skapa vi-känsla. En ny samlad elevhälsa med ytterligare yrkeskategorier vilka är bärare av andra kulturer tar tid att få ihop. Här framhålls tydliggörande av uppdrag och funktionsbeskrivningar kopplat till förskolans och skolans uppdrag. I sammanhanget nämns också utmaningen att möjliggöra ett mer förebyggande arbete. Barn- och elevhälsan är idag underdimensionerade vilket drabbar samarbetet med andra då de helt enkelt inte hinner. Det som då ofta återstår är brandkårsutryckningar av olika slag. Tanken med den centrala elevhälsan var att uppnå likvärdighet. Personalrepresentanterna upplever dock att elevhälsan inte är likvärdig ännu. Tillgången finns men det är ingen likvärdighet i tillgänglighet till de olika kompetenserna. Utifrån ett demokratiskt perspektiv uttrycks en viss oro inför detta. Elevhälsan borde, precis som JRC är, vara anslagsfinansierad. 4.7.4. Personalrepresentanter från Järfälla Resurscentrum Som representanter för personalgruppen inom JRC intervjuades en specialpedagog och en tal- och specialpedagog. De uppgav att deras åsikter delas av de egna arbetslagen. JRC s uppdrag innebär kommunövergripande utvecklingsarbete för ökad måluppfyllelse. Inom bland annat läs- och skrivområdet erbjuds lärare åk F-9 och förskollärare stöd. Insatserna sker förebyggande, kvalitetssäkrande och kompetensförsörjande. Bland annat ansvarar specialpedagoger för lässcreening som genomförs i åk 2, 4 och 7. Tal- och specialpedagogerna ansvarar för screeningen av språklig medvetenhet av elever i förskoleklass. De handleder också förskole- och skolpersonal i strategier för att arbeta med barn som har språkstörningar. I detta arbete upplever JRC-personalen ett behov av ett utökat samarbete med förskolepsykologerna, ett samarbete om idag endast sker sporadiskt. Även med skolsköterskor och kuratorer behöver samarbetet utvecklas, menar de. Efter förändringarna som sker på JRC anser specialpedagogen och tal- och specialpedagogen att JRC bör organiseras tillsammans med Barn- och elevhälsan från och med höstterminen 2012. Förutom tidigare nämnda samarbetsbehov menar de att den personal som återstår inom JRC annars kommer att utgöra en alltför liten personalgrupp för att kunna vara en egen enhet. En gemensam enhet ställer högre krav på ledningen som ska klara av en spretig personalgrupp. Chefen för den eventuellt sammanslagna enheten får gärna vara specialpedagog menar de, då en specialpedagog har en bred tvärvetenskaplig kompetens. Ett administrativt stöd i form av biträdande chef och kanslist eller dylikt är av vikt. För
2011-11-11 11 (13) att möta behoven hos personalen i den eventuellt sammanslagna enheten skulle det kanske behövas någon med medicinskt ansvar också. En större enhet med bland annat tal- och specialpedagoger, skolsköterskor, skolläkare, kuratorer och psykologer under samma tak skulle ge en dynamisk vinst och underlätta samarbete mellan de olika personalgrupperna, anser personalrepresentanterna från JRC. 5. ANALYS Utredningens uppdrag var att se över organisationen kring JRC och kommunens Barn- och elevhälsa med syfte att svara upp mot skollagen om samlad elevhälsa och underlätta samarbete mellan de berörda yrkesgrupperna. Skollagen anger att elevhälsan ska innehålla medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Enligt tolkningen av skollagen samt det som framkommit i intervjuerna visar utredningen tydligt att en samlad organisation bör skapas. Personal från JRC tillsammans med Barn- och elevhälsans personalgrupper bör kunna skapa ett holistiskt perspektiv, det vill säga en helhetssyn på barn och elever i behov av särskilda insatser. Med ett nära samarbete mellan dessa olika yrkesgrupper skapas bättre förutsättningar för att se hela barnet och dess situation, vilket bör komma barnet/eleven till gagn såväl ur ett hälsoperspektiv som ur ett inlärningsperspektiv. Samarbetet med andra myndigheter och förvaltningar underlättas också genom att enheterna inom barn- och ungdomsförvaltningen får en gemensam organisation. En samlad organisation i sig är dock inte tillräckligt för att ett gemensamt perspektiv skapas, men det är en god start. Andra kommuner med samlad elevhälsa understryker vikten av att arbeta aktivt för att skapa en känsla av samhörighet och gemenskap i en ny organisation. De anser även att det är väsentligt att ha gemensamma utbildningstillfällen för att all personal ska ha gemensam syn på arbetet med barn och elever som är i behov av särskilda insatser. Det gynnar barnen och eleverna om de olika yrkeskategorierna ökar förståelsen för varandras kompetenser och på ett bättre sätt kan använda sig av varandra och komplettera varandra i gemensamma ärenden. Det har också framkommit i intervjuerna att resurserna för elevhälsan är för knappa. Personalens arbete har kommit att handla mer om att släcka bränder än att arbeta förebyggande, vilket framförallt är deras uppdrag. Statistiken bekräftar deras bild då Järfälla satsar något mindre än rikssnittet på elevhälsa. Regeringen har sett behovet av mer resurser till detta område och satsar nu 650 miljoner kronor mellan 2012-2015 i form av statsbidrag som kommunerna kan söka. JRC och Barn- och elevhälsan har två olika ekonomiska system. JRC är anslagsfinansierat medan Barn- och elevhälsan finansieras genom del av barn- och elevpengen. I dagsläget finns inget uppdrag att se över det ekonomiska systemet, så en sammanslagning av enheterna kommer inte att innebära några förändringar i finansieringssystemet. För närvarande erbjuder elevhälsan inte sina tjänster till fristående skolor. Det kan vara önskvärt att se över denna möjlighet i samband med att en ekonomisk översyn görs. I dagsläget finns vissa önskemål om att fristående skolor ska kunna nyttja kommunens barn- och elevhälsa istället för att köpa tjänsterna externt. Alla Järfällas barn skulle då ges möjlighet att vara samlade under samma enhet vilket skulle kunna förenkla samordning på ett övergripande plan. Fristående förskolor har möjlighet att nyttja dessa tjänster redan idag. Även efter en sammanslagning av de
2011-11-11 12 (13) två enheterna kommer JRC s tjänster att vara till för kommunens alla barn och elever medan elevhälsans tjänster är för de kommunala enheterna. En samstämmighet råder om betydelsen av att en sammanslagen enhet får en ledningsgrupp som både är tillräckligt stor och innehåller den breda kompetens som kommer att behövas för att leda en så pass heterogen personalgrupp en samlad elevhälsa innebär. En chef med en biträdande funktion, varav en av dem är medicinskt utbildad och en pedagog, samt en administrativ resurs som har kunskaper inom ekonomi kommer att behövas för att enheten ska drivas på ett optimalt sätt. I kommunen pågår också ett arbete med att starta upp ett välkomstcenter för nyanlända i syfte att erbjuda råd, stöd och service från de olika förvaltningarna på ett och samma ställe. Enligt projektdirektivet ska välkomstcentret vara i drift i början av 2013. Förslaget är att de nyanlända elever som kommer till kommunen bland annat ska få sina vaccinationer via välkomstcentret innan de skrivs in i skolan. Detta medför att en liten del av elevhälsoarbetet kommer att utföras under en annan enhet. För att kunna erbjuda en fullgod service till nyanlända elever och deras föräldrar är förslaget att välkomstcentret bemannas med en skolläkare, en skolsköterska och en kurator. Nyanlända barn i förskoleåldern faller inom landstingets ansvarsområde. 6. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Utredningens förslag är att Järfälla Resurscentrum och enheten Barn- och elevhälsa blir en enhet från och med höstterminens start 2012. 7. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING Skollagen (2010:800) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, Proposition 2009/10:165. Se, tolka och agera allas rätt till en likvärdig utbildning, SOU 2010:95, slutbetänkande av utredningen om utsatta barn i skolan. Barn- och ungdomsförvaltningens skrivelse, Översyn av vissa organisationsfrågor inom Förskola & grundskola, dnr Bun 2009/193. Barn och elever i behov av särskilda insatser, dnr Bun 2010/292. Mångfaldsutredning- mottagande av nyanlända barn och elever, förberedelseklasser (FBK), modersmål och svenska som andraspråk, dnr Bun 2010/260. Uppdrag att genomföra insatser för en förstärkt elevhälsa, Regeringsbeslut 1:5, Utbildningsdepartementet, 2011-10-27. www.skolverket.se