Södertörns högskola Institutionen för kommunikation, medier och IT Kandidatuppsats 15 hp Medieteknik Höstterminen 2010 Uttryck och intryck En studie om skillnaderna mellan avsikt och uppfattning på Windows Live Messenger Expression and impression A study of the differences between intention and conception on Windows Live Messenger Av: Caroline Ahlm Handledare: Annika Olofsdotter
Abstract Face-to-face communication is always complemented with non-verbal signals that give us clues as to how a message shall be interpreted, but as communication is moved online the possibilities to express oneself becomes more limited. This paper focuses on the instant messaging client Windows Live Messenger and three of the non-verbal functions that it provides (nudges, winks and emotes). The purpose of the paper and its underlying study is to compare the senders' intentions with the receivers' conceptions when it comes to these functions. The study was done as a questionnaire with two different versions of the questions, one looking at the senders' intentions and the other at the receivers' conceptions. The results were then compared in order to look for tendencies. The results showed that the most common intention among the senders was also the most common conception among the receivers, but that the rest of the attitudes didn't match at all. The functions that are supposed to help the conversation flow often create ambiguity instead and lead to vagueness, misconceptions and annoyance. Keywords: Windows Live Messenger, communication, non-verbal communication, nudge, wink, emote 2
Sammanfattning Kommunikation som sker ansikte mot ansikte kompletteras alltid med icke-verbala signaler som ger ledtrådar till hur ett budskap ska tolkas, men i och med att kommunikationen flyttas online begränsas möjligheterna att uttrycka sig. Uppsatsen fokuserar på chatt-tjänsten Windows Live Messenger och tre av de icke-verbala funktioner som den tillhandahåller (vibbar, blinkningar och uttryckssymboler). Syftet med uppsatsen och dess bakomliggande studie är att jämföra avsändarnas avsikter med mottagarnas uppfattningar när det gäller dessa funktioner. Studien utfördes med kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Respondenterna fördelades jämnt mellan två olika enkäter vilka behandlade avsändarnas avsikter och mottagarnas uppfattningar var för sig. Resultaten av de två enkäterna jämfördes sedan med varandra i ett försök att avläsa vissa tendenser. Analysen visade att den vanligaste avsikten hos avsändarna också var den vanligaste uppfattningen hos mottagarna, men att resterande åsikter inte alls stämde överens. Funktionerna som ska hjälpa konversationen framåt visar sig istället vara mångtydiga och leda till så väl oklarheter som missförstånd och irritation. Nyckelord: Windows Live Messenger, kommunikation, icke-verbal kommunikation, vibb, blinkning, uttryckssymbol 3
Innehållsförteckning 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE & FRÅGESTÄLLNING...6 1.3 AVGRÄNSNINGAR...6 1.4 BEGREPPSDEFINITIONER...7 2 TEORETISK REFERENSRAM...9 2.1 ICKE-VERBALA BUDSKAP...9 2.2 PROCESSPERSPEKTIVET... 10 2.3 LASSWELLS FORMEL... 10 2.4 STÖRNINGAR I KOMMUNIKATIONEN... 12 3 METOD... 13 3.1 METODVAL... 13 3.2 URVAL... 13 3.3 GENOMFÖRANDE... 14 3.4 METODKRITIK... 14 4 RESULTAT... 16 4.1 VIBBAR... 16 4.1.1 Risk för missförstånd och irritation... 16 4.1.2 Störande och sparsamt använt... 17 4.2 BLINKNINGAR... 18 4.2.1 Upplivande i tristessen... 18 4.2.2 Onödiga och sällan utnyttjade... 19 4.3 UTTRYCKSSYMBOLER... 20 4.3.1 Ett säkert kort i kommunikationen... 20 4.3.2 Uppskattade och välutnyttjade... 21 4.4 WINDOWS LIVE MESSENGER UNGDOMSINRIKTAT OCH VÄLANVÄNT... 22 5 ANALYS... 23 6 SLUTSATS... 27 7 AVSLUTANDE DISKUSSION... 29 7.1 FORTSATT FORSKNING... 29 REFERENSER... 31 BILAGOR... 32 4
1 Inledning Detta kapitel introducerar ämnet som uppsatsen behandlar med dess bakgrund, syftet med uppsatsen samt den frågeställning som studien utgått ifrån. I slutet presenteras även de avgränsningar som gjorts och definitioner för använda begrepp. 1.1 Bakgrund Det verbala språket har länge varit vårt huvudsakliga kommunikationsmedel, men både medvetet och omedvetet fyller vi hela tiden ut detta med olika kroppsliga uttryck och signaler. För att få utlopp för alla de känslor som vi människor besitter så krävs mer än bara ord, så ansiktsuttryck och gester får hela tiden verka som komplement till det verbala språket. Kroppens egna signaler avslöjar våra verkliga intentioner och gör det svårt att ljuga eller missförstå varandra när vi kommunicerar på synligt avstånd. Efter Internets genombrott och starka expandering under 1990-talet så kom en allt större del av den mänskliga kommunikationen att flyttas online i takt med den ökande tillgängligheten. Till en början dominerades den interpersonella 1 kommunikationen av enkelriktade kommunikationsformer så som mailkorrespondens i form av rena textmeddelanden, men i och med Internets kraftiga utveckling efterfrågades snart också metoder för tvåvägskommunikation. Denna nya kommunikationsform med direktmeddelanden lanserades 1996 av bland annat Mirabilis som en av de första tjänsterna inom området, en idé som senare kom att utvecklas till det mer kända ICQ (ICQ, 2007) vilket länge var ett av de mest framträdande kommunikationsverktygen på internet (Wikipedia, 2011). Under de två kommande åren efter ICQs uppstart lanserades flera av de än idag största tjänsterna för direktmeddelanden AIM, Yahoo! Messenger, QQ och Windows Live Messenger och under de nästkommande sex åren växte användandet av dessa tjänster explosivt (Kunins, 2010). I Sverige är Windows Live Messenger en av de mest använda chatttjänsterna och ägarna Microsoft uppskattade i oktober 2010 att tjänsten hade över 300 miljoner användare världen över (Mehta, 2010). 1 Interpersonell kommunikation är en grundläggande kommunikationsform som innefattar utbytet mellan minst två personer (Falkheimer, 2001). 5
Som användare av Windows Live Messenger för man oftast konversationer med kontakter som inte finns i ens närhet. För att kunna uttrycka sig och visa känslor på samma sätt som i vanliga konversationer så erbjuder denna kommunikationstjänst istället olika uttrycksfunktioner som kan tänkas ersätta den del av samtalet som försvinner när man inte kan se den man talar med. En konversation kan kompletteras med vibbar, blinkningar och en uppsjö av olika uttryckssymboler, allt för att underlätta förståelsen och skapa ett så verklighetstroget samtal som möjligt. Som avsändare i ett fysiskt samtal agerar vi naturligt utan att lägga allt för stor tanke på hur vi säger något eller hur vi rör oss medan vi pratar, och som mottagare är vi vana att kunna läsa av personens kroppsliga uttryck samtidigt som vi väger in vad han/hon nyss sagt. Hur skickliga är vi då på att översätta denna väsentliga del av samtalet till symboler eller signaler? Uppstår det ofta missförstånd eller förstår vi varandra lika bra online som i verkligheten? 1.2 Syfte & frågeställning Syftet med uppsatsen är att studera Windows Live Messenger som kommunikationsverktyg med utgångspunkt i sedvanlig kommunikation. Studien som utförts ämnar ta reda på hur pass väl tjänsten lyckas förmedla de budskap som skickas från sändare till mottagare, detta genom att fokusera på de uttrycksfunktioner som kan utnyttjas i en konversation och med vilka avsikter dessa används i förhållande till hur de uppfattas. Dessa resultat utvärderas sedan med hjälp av traditionella kommunikationsteorier i hopp om att ge insikt i hur kommunikation skiljer sig åt mellan vår virtuella och vår fysiska värld. Detta utmynnar i följande frågeställning: Skiljer sig avsändarnas avsikter vid användandet av olika uttrycksfunktioner i Windows Live Messenger från mottagarnas uppfattning, vad kan det i så fall bero på, och hur kan denna kommunikationsform liknas vid den som sker icke-virtuellt? 1.3 Avgränsningar Windows Live Messenger är en avancerad chatt-tjänst med många olika interaktionsmöjligheter och av den anledningen fokuserar uppsatsen närmare på de tre 6
funktioner som kan ses som komplement till skriven text vibbar, blinkningar och uttryckssymboler. Övriga funktioner i programmet så som videosamtal eller onlinespel sker ofta separat och har liten eller ingen del i att komplettera den skrivna texten. I Windows Live Messenger finns även en funktion för gruppsamtal vilken låter flera personer konversera i samma chattfönster, men denna kommunikationsform berörs inte i denna uppsats. Fokus för uppsatsen ligger alltså på medierad 2 interpersonell kommunikation som sker mellan två personer. Uppsatsen har även avgränsats till svensktalande användares synpunkter, delvis på grund av bristen på tid att översätta båda enkäterna till engelska, men också för att så gott som möjligt undvika att studien skulle blanda in ytterligare en faktor (land man bor i) vilken kunde tänkas ha påverkat resultatet. Då målet var att få in så många svar som möjligt och studien därför utfördes med en kvantitativ metod, så föll valet på att studera sändare och mottagare var för sig. Detta underlättade datainsamlingen då de båda sidorna kunde svara på separata enkäter gällande ett uppdiktat samtal, istället för att behöva paras ihop två och två och utföra en riktig konversation. 1.4 Begreppsdefinitioner Windows Live Messenger är namnet på den chatt-tjänst som tillhandahålls av företaget Microsoft. Programmet är numera del av en grupp tjänster som heter Windows Live Essentials och chattprogrammet har därför bytt namn från att tidigare ha hetat MSN Messenger, men det är oftast känt som MSN i folkmun (i enkäten används också felaktigt "MSN Messenger"). Tjänsten kan antingen användas via webben eller laddas ner som ett separat program, båda kräver dock att du registrerat ett konto. Vibb är en uttrycksfunktion i Windows Live Messenger som man endast kan skicka till de kontakter som är online. Detta innebär att chattfönstret skakar till och hoppar längst fram av de öppna fönstren, en ringande signal hörs och ett kort meddelande dyker upp hos mottagaren om att man har fått en "vibb". Funktionen kan stängas av. Se även bild 1.4.1 i bilaga 4. 2 Medierad kommunikation innefattar kommunikation som sker via en teknisk kanal så som press, radio, television och internet (Falkheimer, 2001). 7
Blinkning är en uttrycksfunktion i Windows Live Messenger som man endast kan skicka till de kontakter som är online. Detta innebär att en cirka 8-15 sekunder lång tecknad sketch med ljud dyker upp i chattfönstret och ett kort meddelande dyker upp hos mottagaren om att man har fått en "blinkning". Funktionen kan stängas av. Se även bild 1.4.2 i bilaga 4. Uttryckssymbol är en uttrycksfunktion i Windows Live Messenger som man kan skicka både till de kontakter som är online och de som är offline (de som är offline ser det så snart de loggar in). Detta innebär att en liten symbol infogas vilken kan vara i form av i stort sett vad som helst ansikten ("smilies"), olika figurer eller text och i de flesta fall rör denna även på sig. Funktionen kan stängas av. Se även bild 1.4.3 i bilaga 4. 8
2 Teoretisk referensram I detta kapitel beskrivs de vetenskapliga teorier vilka legat till grund för den analys som gjorts och de slutsatser som dragits av studien. 2.1 Icke-verbala budskap Icke-verbal kommunikation är en stor del av människans vardag och den ser till att vi via en variation av olika kroppsliga uttryck kan kommunicera känslor som kan vara svåra att uttrycka med ord. Symboler och signaler kan helt ersätta ord i situationer där orden inte räcker till, men de kan också medvetet användas för att förstärka eller komplettera det verbala. För att studera icke-verbal kommunikation på bästa sätt så bör man fokusera på både sändar- och mottagarperspektiv, alltså både på ursprungligt budskap och hur detta sedan uppfattas. Dessa avsikter och tolkningar förmedlas med hjälp av våra sinnen och påverkas av och speglar vår person och identitet. Flera av våra sinnen kan uppfatta icke-verbala budskap (Nilsson et al., 1994), men när det kommer till onlinekommunikation så får vi oftast förlita oss på synen och hörseln. Synliga budskap Synintryck är ett viktigt komplement till verbal kommunikation och med hjälp av denna extra källa för information kan vi uppfatta bland annat ansiktsuttryck och rörelser. En viktig del av de synliga budskapen är gester, vilka består av både signaler och symboler, och de kan fungera som en representant för ett budskap som annars hade krävt en lång beskrivning. Gesterna kan förtydliga, understryka, kommentera eller komplettera verbala budskap (Nilsson et al., 1994). Ett exempel på en gest kan vara när vi flackar med blicken medan vi talar, något som kan visa på att det som sägs är osant eller att personen är nervös. Hörbara budskap Hörseln är ytterligare ett sinne som hjälper oss i skapandet och tolkningen av icke-verbala budskap. Människans selektiva förmåga har också sett till att vi reagerar starkare på vissa ljud, exempelvis alarmerande eller ringade signaler. Många ljud som egentligen inte tillhör rösten används också i kommunikationen och verkar som uttryck för en persons tankar. Även "icke-ljud" i form av pauser eller tystnad kan markera känslor och tankar (Nilsson et al., 1994). 9
2.2 Processperspektivet Den processinriktning som finns inom kommunikationsteorin definierar kommunikation som överföring av meddelanden och ser mottagarens förståelse av budskapet som målet med denna överföring. Inriktningen fokuserar på den process som sker vid budskapets transport från avsändare till mottagare och intresset ligger på avsändarens intention och effekten på mottagaren (Falkheimer, 2001). Till skillnad från den andra inriktningen som finns inom kommunikationsvetenskapen semiotiken eller kulturskolan som Falkheimer (2001) väljer att kalla den så lägger processperspektivet mindre vikt vid olika tolkningar och aktiva mottagare. För att kommunikationen skall anses vara lyckad måste budskapet mottas på samma sätt som det var avsett. Ett exempel på en modell med processinriktning är Lasswells formel. 2.3 Lasswells formel Lasswells formel är en enkel kommunikationsmodell som omnämns i flera böcker om kommunikation (Falkheimer, 2001; Nilsson & Waldemarson, 1994) och den är inriktad på mänsklig kommunikation ur ett processperspektiv. Som tidigare nämnts innebär detta att överföringen från avsändare till mottagare är i fokus och att en gemensam förståelse för vilket budskap som avsetts krävs för att kommunikationen ska ses som lyckad. Lasswells formel anklagas ofta för att vara alltför förenklad, men den duger bra som översikt över kommunikationsprocessen. Då detta även innebär att modellen inte kommer med någon utförlig beskrivning gällande de olika stegen, så har denna beskrivning av modellen utökats med övrig information som finns tillgänglig om kommunikationsprocessen. Fokus ligger på de delar av modellen som är av vikt för denna undersökning, alltså vad som sägs, hur det sägs och vilken effekt detta ger. Figur 2.2 Lasswells formel (1948), hämtad från Falkheimer (2001). 10
Kommunikator Detta är avsändaren av budskapet i kommunikationsprocessen och identiteten hos denna person har stor betydelse för hur budskapet kommer att utformas. Budskap Kärnan i kommunikationsprocessen är enligt den processkola som modellen tillhör inte nödvändigtvis själva budskapet i sammanhanget, utan snarare vikten av dess lyckade överföring från avsändare till mottagare. Dock spelar budskapets del i kommunikationsprocessen oundvikligen in i överföringen och när det kommer till budskapsnivåer brukar man prata om vad som sägs och hur det sägs. "Vad" syftar till den innehållsnivå som budskapet har, alltså det som rent konkret sägs med ord, medan "hur" bygger på en relationsnivå och har som uppgift att ge ledtrådar till hur budskapet ska uppfattas (Nilsson et al., 1994). Denna relationsnivå är en del av alla samtal mellan människor och påverkas av saker så som relationer, avsikter och status och är därför inte helt enkel att tolka. När innehållsnivå och relationsnivå inte tycks stämma överens fungerar de inte längre som komplement till varandra utan ger istället upphov till oklarheter och missförstånd (Nilsson et al., 1994). Medium Det tredje steget i Lasswells formel behandlar medium, alltså det kommunikationssätt som används. Kommunikation kan ske både på nära och på långt avstånd och den kanal som budskapets färdas via kan därför vara alltifrån gester till e-mail. Mottagare Den person som budskapet avser att nå blir således mottagaren av kommunikationen, vars tolkning kommer ligga till grund för om processen är att anse som lyckad eller inte. Effekt Den viktigaste och mest avgörande delen för kommunikationsprocessens framgång är den effekt som processen resulterar i. Om mottagaren uppfattar budskapet så som det avsetts från avsändaren så har en lyckad överföring skett och önskat resultat eller påverkan har uppnåtts. Den tolkning av budskapet som sker hos mottagaren är dock inte helt enkel att förutspå och påverkas liksom utformandet av budskapet av personliga aspekter så som kultur, personlighet och attityd. Detta innebär att både inre och yttre faktorer måste vägas in om man ska förstå en människas beteende (Nilsson et al., 1994). När avsändaren i kommunikationsprocessens början ska skicka iväg ett budskap så skapar han en bild av det han vill få sagt och gör 11
därefter sitt bästa för att översätta denna till mottagaren via både verbala och icke-verbala metoder. Vid mottagandet av budskapet föreställer mottagaren sig i sin tur vad avsändaren kan tänkas ha menat och utgår sedan ifrån denna bild i sin tolkning, alltså inte med utgångspunkt i det avsändaren faktiskt sa eller gjorde (Nilsson et al., 1994). Denna högst individuella tolkningsprocess som baseras på vad mottagaren tror att avsändaren menat gör att "det vi sade och vad den andre uppfattade stämmer sällan avsikt och tolkning är mycket sällan identiska" (Nilsson et al., 1994, s. 42). 2.4 Störningar i kommunikationen Ett budskap kan tyckas självklart i händerna på avsändaren, men på vägen genom kommunikationsprocessen riskerar det att stöta på många störningskällor och i slutändan är det en annan person med andra värderingar som ska tolka det. Störningarna uppkommer som följd av brister i budskapen och leder till konflikter i kommunikationen. Nilsson & Waldemarson (1994) nämner bland annat ofullständiga budskap, oklara budskap och dubbla budskap som exempel på störningskällor. Ofullständiga budskap Kommunikationen löper risk att bli tafatt om avsändaren utelämnar viktiga delar av sitt budskap och istället låter det bli upp till mottagaren att lista ut resten för att förstå helheten. Utan de fulländande bitarna kan inte mottagaren göra en riktig tolkning av det som blivit sagt, utan riskerar istället att få en bristfällig uppfattning. Oklara budskap Budskap som inte föreligger ha någon uppenbar mening blir istället mångtydiga och ger upphov till störningar. När de diffusa budskapen blir svåra att tolka och det oklara ständigt leder till missförstånd så uppstår en störning i kommunikationen. Dubbla budskap Denna källa till störningar ligger inrymd i själva budskapet och är ett resultat av att innehållsnivå och relationsnivå inte stämmer överens. Istället föreligger en motsättning mellan de två och i konfrontationen av den motsägande informationen blir tolkningen av det verkliga budskapet svårt. 12
3 Metod I detta kapitel presenteras den metod som använts i studien för att samla in relevant data inom området av intresse. Även urvalet av informanter, genomförandet av studien samt metodkritik tas upp. 3.1 Metodval Till den aktuella studien valdes en kvantitativ metod då syftet var att med hjälp av flertalet svar jämföra avsikt med uppfattning och statistik skulle komma att spela en viktig roll i denna jämförelse. Den kvantitativa ansatsen bestod av två enkäter där den ena behandlade avsändarens avsikter med sina val av uttryckssymboler och den andra tog upp hur mottagaren i sin tur uppfattar budskapen. Båda enkäterna hade samma struktur och inleddes med en sektion frågor för vardera av de tre kategorierna av uttrycksfunktioner som behandlades (vibbar, blinkningar och uttryckssymboler). För varje funktion beskrevs två olika situationer i vilka funktionen använts och respondenten fick därefter avgöra antingen vad hennes avsikt varit i fallet som avsändare eller vad hennes intryck blivit som mottagare. Valet att utgå från specifika situationer i studien skedde då det enligt Nilsson (1994) är svårt, för att inte säga omöjligt, att dra slutsatser om människors tankar, känslor, beteenden och avsikter utifrån en enstaka detalj i ett ansiktsuttryck eller i en gest. Dessa får betydelse först när vi ser till sammanhanget och tolkar uttrycket tillsammans med andra budskap. (s. 81-82). Varje sektion avslutades också med några frågor om användandet av funktionen och båda enkäterna avrundades med några generella frågor kring användaren. 3.2 Urval Den population som man önskade få upplysningar om var användare av Windows Live Messenger och då främst deras målgrupp på 18-24 åringar (IDG, 2003). För att kunna dra slutsatser om en hel population krävs representativitet i urvalet, men för att endast påvisa vissa tendenser så kan krav så som variation ha större betydelse (Holme et al., 1997). Då denna studie var begränsad i tid och syftet endast var att försöka utläsa tendenser i skillnaden mellan avsikt och uppfattningar hos användarna, så användes ett icke-sannolikhetsurval. Detta 13
icke slumpmässiga urval bestod i att samtliga av forskarens kontakter på Facebook och på Windows Live Messenger kontaktades och ombads svara på enkäterna. Enkäterna mailades även ut till de användare på forumet Flashback som varit aktiva i en diskussion kring just Windows Live Messenger. Detta koncentrerande på de mest lättillgängliga enheterna brukar kallas tillfällighetsurval eller bekvämlighetsurval (Holme et al., 1997). 3.3 Genomförande Enkäterna skissades först ut på papper och överfördes sedan till två online-enkäter med hjälp av tjänsten Google Docs. När enkäterna var färdiga så ombads några testpersoner att svara och kommentera dem och efter mindre justeringar granskades och godkändes dessa även av uppsatsens handledare. I ett tidigt skede tog man kontakt med samtliga kontakter som var online på Windows Live Messenger och på Facebook och bad dem att svara på enkäterna. Detta gav många svar snabbt och en enkel fördelning av respondenterna mellan de två olika enkäterna, men antalet att ta kontakt med minskade snabbt och istället fick förfrågningar mailas ut till de resterande kontakterna. Efter ett tag avtog åter igen svarsfrekvensen och enkäterna hade då sammanlagt fått cirka 60 svar, något som gav behov av ett utökat urval för att få in tillräckligt med svar. Av den anledningen söktes en diskussionstråd om Windows Live Messenger upp på forumet Flashback och där fortsatte enkäterna att mailas ut till aktiva användare tills dess att 50 svar inkommit på varje enkät, totalt 100 svar. 3.4 Metodkritik Den manuella fördelningen av enkäterna som skedde för att se till att respondenterna fördelades jämnt och för att minska risken att samma person kunde svara på båda enkäterna, var förhållandevis tidskrävande. Intresset för att svara på enkäten var heller inte speciellt stort hos varken MSN-kontakterna eller hos Flashbacks medlemmar, och detta gjorde processen än mer tidskrävande då bortfallet krävde stora utskick av enkäterna. I och med det tillfällighetsurval av respondenter som gjordes så var det svårt att avgränsa studien till att endast behandla användare av ett visst typ av operativsystem eller version av Windows Live Messenger. Detta innebär att användandet av vissa av tjänstens funktioner kan ha varit begränsat för delar av respondentgruppen. 14
Då urvalet av respondenterna inte var avvägt att representera den ursprungliga populationen och alla enheter alltså inte hade en känd sannolikhet att komma med i urvalet, så löpte undersökningen stor risk att leda till missvisande slutsatser om populationen (Holme et al., 1997). Denna brist på representativitet och svårigheterna att säga något om hela populationen gav en studie som endast kan användas till att studera vissa tänkbara samband. Faktumet att studien utfördes i form av två skilda enkäter, där den enda kopplingen mellan sändare och mottagare var samma uppdiktade situation, kan innebära svårigheter när det kommer till att tolka kommunikationen som en hel process. Avsändaren är alltså inte sammankopplad med en viss mottagare så att man kan följa budskapets väg, utan processen behandlas istället i två delar. 15
4 Resultat Detta kapitel lägger fram studiens resultat och för varje sektion av enkäterna presenteras statistik och utvalda citat från respondenterna. Även en kortare analys används för att sammanfatta resultaten i stycket. För utförligare information om enkätstudien och figurer på statistiken, se bilagorna 1,2 och 3. 4.1 Vibbar 4.1.1 Risk för missförstånd och irritation Den första exempelsituationen berörde de vibbar som skickas i en konversation där svaret från den ena parten har dröjt. Avsändarna fördelade i detta avseende sina avsikter jämnt (32-34%) mellan de tre alternativen och detta pekar på att det var lika troligt att avsikten med en vibb i denna situation var att skynda på den andras svar som det var att påpeka att denna glömt att svara eller att endast visa att man som avsändare fanns kvar och ville fortsätta prata. Mottagarna i samma situation varierade lite mer i sin uppfattning, där trodde istället en större del av de svarande (46%) att avsikten var att påpeka att man glömt att svara och en mindre del (20%) trodde att det var en gest för att visa att man fanns kvar och ville prata vidare. Resultaten tyder på att det fanns en, om än liten, tendens att mottagaren av en vibb kände sig mer stressad att svara än vad avsändaren avsett. "Mycket irriterande då man uppenbarligen inte svarat på grund av tidsbrist." (Man, 18 29 år) "Jag tycker oftast när jag får sådana att det är irriterande, jag svarar ju när jag har tid." (Man, 18 29 år) I nästa uppgjorda situation skickades istället vibben som inledning till konversationen och var därmed tänkt som det första mottagaren får se. Majoriteten av avsändarna (46%) sade sig i detta avseende haft för avsikt att irritera kompisen lite och kanske få igång ett samtal på köpet, tätt följt av de 38% som valde att använda vibben som ett alternativ till "hej". Endast 16% använde funktionen inledningsvis med syftet att dess effekter skulle få mottagaren att avbryta pågående aktivitet för att istället börja chatta. 16
På mottagarsidan skiljde sig inte resultaten särskilt mycket, något färre men fortfarande en majoritet (44%) trodde på avsändarens avsikter att irritera och ett lite högre antal (40%) uppfattade vibben som ett alternativ till hej. Kvarstående 16% var även där av uppfattningen att det var vibbens genomträngande effekter man ville åt. Resultaten tyder på att många medvetet använde funktionens irritationsfaktor för att starta en konversation och att även mottagarna uppfattade denna gest som störande (vilket också flertalet citat från respondenterna betonade). Detta innebär också att chansen visade sig vara stor att vibben skulle komma att uppfattas som irriterande, trots att avsikten varit att få en trevlig och annorlunda inledning på samtalet. "Minns när min kompis skickade en vibb till mig som ett alternativ till att säga "hej". Kan inte säga att jag reagerade speciellt på det, då jag inte hade annat för mig. Någon annan gång när min kompis gjorde samma sak satt jag och spelade nåt på datorn och den vibbrerande rutan hamnade överst av alla fönster. Väldigt irriterande... så jag stängde av funktionen." (Kvinna, 18 29 år) 4.1.2 Störande och sparsamt använt Av samtliga svarande angav 29% att de aldrig använde sig av vibb-funktionen och ytterligare 25% att detta skedde mindre än en gång per månad. Antalet fortsatte att sjunka ju högre användarfrekvens som nämndes, 21% svarade att funktionen användes någon gång i månaden och 19% uppgav att det skedde någon gång i vecka, för att avslutas med de 6% som använde funktionen minst en gång per dag. Av dessa 6% sträckte sig hälften till att användandet skedde i varje samtal. Nästan en tredjedel av respondenterna använde sig alltså aldrig av funktionen och endast tre personer av hundra skickade vibbar i varje samtal. Nästa fråga sökte anledningen till det låga användandet av funktionen och där svarade 38% att de inte haft behov av funktionen samt 30% att den uppfattades som störande. 11% angav egna anledningar och däribland nämndes bland annat att funktionen inte fanns på Mac. Att funktionen uppfattades som onödig och störande lyste också igenom bland de fria kommentarer som lämnades, där flera användare poängterade det irriterande och meningslösa med funktionen. 17
"Jag använder det inte själv, och tycker att det är ganska störande när andra gör det. det är so m att man har ett samtal, och sen börjar den andra personen skaka en när den tycker att man är för tråkig. ord är bättre." (Kvinna, 18 29 år) "Då vibben används i onödan känns detta väldigt irriterande. Känns som att funktionen missbrukas mer än vad den är till nytta." (Man, 18 29 år) 4.2 Blinkningar 4.2.1 Upplivande i tristessen Den första frågan kring funktionen blinkningar handlade om när dessa skickas mitt i en pågående konversation. Precis som med vibbarna så var avsändarnas avsikter i denna situation jämnt fördelade mellan de tre alternativen alltså lika troliga dock med ett något högre antal svarande på anledningen att liva upp samtalet eller vara rolig (36%). Att avsändaren avsåg att förstärka/förtydliga det som tidigare sagts i text eller att distrahera mottagaren för att få uppmärksamhet var också troligt, men kom på en delad andra plats (32%). När det kom till uppfattningarna var dock chansen störst (48%) att mottagaren uppfattade blinkningen som ett sätt att försöka vara rolig eller liva upp samtalet och endast 20% trodde att den kunde vara avsedd att distrahera. Blinkningarna uppfattades alltså i detta avseende mer oseriöst och sågs av mottagarna mest som ett skämt eller en kul gest. "Jag tycker att det är roligt när andra använder funktionen och skickar till mig." (Kvinna, 18 29 år) I nästa situation utgick frågan istället från att mottagaren i konversationen lämnat datorn för att göra annat och avsändaren då passat på att skicka en blinkning. Hälften av avsändarna tänkte sig då att blinkningen huvudsakligen varit menad att visa på hur tråkigt han/hon haft det sedan mottagaren gick, medan 34% istället ämnade att lämna den som en trevlig överraskning tills när kompisen skulle återkomma. Endast 16% förväntade sig att den som lämnat datorn skulle höra att något hände när blinkningen skickades och återvända. När det gällde den största gruppen av mottagarna (50%) så hade de samma uppfattning som avsändarna, alltså att blinkningen skickats som ett tecken på tristess. Dock skiljde sig 18
svaren hos de resterande, där mer än en tredjedel istället såg blinkningen som ett försök av avsändaren att locka tillbaka en till datorn och endast 14% trodde på en glad överraskning som avsikt. Att använda sig av en blinkning i denna situation både avsågs och uppfattades alltså först och främst som ett tecken på tristess och trots avsikter om en trevlig överraskning så tolkades gesten mer som ett desperat försök från avsändaren att få mottagaren att återvända till datorn. "Känns inte som att det ger någon speciell effekt mer än "titta på denhär blinkningen den är lite roligt"." (Man, 18 29 år) 4.2.2 Onödiga och sällan utnyttjade På frågan om användarfrekvensen av blinkningar svarade nästan hälften av alla deltagarna i studien (49%) att de aldrig använde sig av funktionen. Liksom vid samma fråga för funktionen vibbar så sjönk också här antalet svarande vartefter frekvensen höjdes, men när det kom till de två alternativen som nämnde högst användningsfrekvens så ökade istället antalet svarande. Hela 13% av respondenterna angav att de använde blinkningar minst en gång varje dag och av dessa svarade nästan hälften att detta skedde i varje samtal. Alltså var det ett betydande antal av användarna som aldrig använde funktionen, men samtidigt en förhållandevis stor grupp som valde att använda blinkningarna varje dag. Som huvudsaklig anledning till det låga användandet angav 58% att de inte hade behov av funktionen medan de resterande fördelades jämnt mellan att det uppfattades som störande (16%) samt att funktionen förlorade effekt om den användes för ofta (17%). Kvarstående 9% valde egen anledning och däribland nämndes omformulerade varianter av de övriga svarsalternativen. Resultaten tyder på att funktionen följer uttrycket "antingen älskar man det eller så hatar man det", vilket märktes både i användarfrekvens och bland de fria kommentarer som lämnades. De som kommenterade blinkningar som onödiga eller störande valde att aldrig använda dem, medan de som såg dem som roliga istället använde dem ofta. "Onödig, har ingen använding av den. Dessutom smått irriterande ibland" (Man, 18 29 år) 19
"något man gjorde när man inte haft msn förut och tyckte det var kul, men det fyller inte någon funktion nu." (Kvinna, under 18 år) 4.3 Uttryckssymboler 4.3.1 Ett säkert kort i kommunikationen I enkätens sista sektion behandlades de så kallade uttryckssymbolerna och den första situationen rörde de symboler som infogas tillsammans med text i en konversation. 70% av avsändarna använde i detta fall symbolen för att förtydliga/förstärka den känsla som texten ämnat att uttrycka, medan övriga avsikter fördelades jämnt mellan att liva upp texten (16%) och att visa på vilket humör han/hon var på (14%). En övervägande majoritet av avsändarna avsåg alltså att ytterligare utveckla budskapet som sändes i text med hjälp av uttryckssymbolerna, medan färre använde dem som generellt upplivande av texten eller antydan till sitt eget humör. När det kom till mottagarna uppfattade hela 80% att uttryckssymbolen i sammanhanget var avsedd att förtydliga/förstärka känslan i texten. Antalet mottagare som trodde avsändaren menat att liva upp texten hade sjunkit till 12% och endast 8% förväntade sig symbolen som ett tecken på avsändarens humör. Chansen var alltså stor att avsändarens försök att liva upp texten eller antyda vilket humör han/hon är på istället tolkades som förknippat till texten och att mottagaren i så fall missförstod avsikten med symbolen, men det var trots allt mest troligt att avsändarens avsikt också varit att förstärka/förtydliga texten. "Jag själv tycker att emotes är väldigt användbara i text då de symboliserar en del av kroppspråket vi annars använder. Detta kan alltså användas till att visa om det man skriver är ironiskt eller liknande så att man där med kan slippa många missförstånd." (Man, 18 29 år) I nästa fråga handlade det istället om de uttryckssymboler som i konversationen används utan direkt anknytning till någon text. Andelen avsändare som avsåg att visa vilket humör de var på hade nu höjts till 32% och de som ville liva upp texten hade sjunkit något till 14%. Majoriteten på 54% sade sig i detta avseende haft för avsikt att uttrycka en känsla eller hälsning med en symbol istället för med text. Detta visar att en ensamstående symbol kunde 20
ha spridda avsikter bakom sig, men att chansen var störst att det fanns en meningsfull tanke bakom snarare än att det endast var ett försök till att liva upp samtalet. Mottagarna i samma situation hade också ökat tron på att symbolen kunde ses som en humörgest (22%) medan ett planerat upplivande av texten stod kvar på 12%. Två tredjedelar av de svarande mottagarna såg liksom majoriteten av avsändarna den ensamstående uttryckssymbolen som ett uttryck för en känsla eller hälsning i symbolform. Det var alltså i detta fall troligare att man visade sitt humör med symbolen och även att det också uppfattas så, men det var fortfarande flest som avsåg och tolkade symbolen som en ersättning för text. "Har använt arggubben någon gång för att uttrycka min vrede istället för att förklara att jag blev irriterad. Kom inte ihåg orsaken. Har också använt glad gubbe någon gång när jag skrivit något negativt för att visa att jag var ironisk." (Kvinna, 18 29 år) 4.3.2 Uppskattade och välutnyttjade När det kom till användandet av uttryckssymbolerna så märktes det en stor skillnad från de andra funktionerna, endast 2% uppgav att de aldrig använde funktionen och istället sade 48% att uttryckssymboler utnyttjades i varje konversation. Procentantalet ökade också vartefter användarfrekvensen höjdes och hela 70% av användarna angav att de infogade dessa symboler i sina konversationer varje dag. Betydligt fler användare utnyttjar alltså uttryckssymboler i jämförelse med funktionerna vibbar och blinkningar och det sker även med en högre frekvens. Frågan om varför funktionen inte användes mer blev lätt missvisande i det här fallet då en så stor del av respondenterna angav hög användarfrekvens, men detta påpekades också i majoriteten av de kommentarer som lämnades bland de 34% som valde övrigt alternativ. Trots detta svarade 38% att funktionen förlorade effekt om den användes för ofta, 21% att de inte hade behov av funktionen och endast 7% att den uppfattades som störande. Även om man använder funktionen mycket är det rimligt att anse att det inte finns behov för ytterligare användning eller att detta skulle kunna innebära att funktionen förlorar effekt. 21
"Det har blivit en grej att använda uttryckssymboler. Jag använder dem alltid, vare sig jag skriver till kompisar på msn, skype, facebook eller mail. Naturligtvis håller jag mig borta från dem i officiella dokument. Men jag kan även använda en :) smiley när jag mailar min chef. " (Kvinna, 18 29 år) 4.4 Windows Live Messenger ungdomsinriktat och välanvänt Av de 100 respondenterna som svarade på enkäten var 61% män och 39% kvinnor. När det gällde åldersfördelningen var den största gruppen av de svarande 18-29år (83%), 3% svarande var under 18år, 10% var i åldrarna 30-50år och 4% var 51år och uppåt. Då respondenterna var informerade om vad enkäten handlade om och flera dessutom var utvalda för att de diskuterat kring tjänsten på forumet Flashback, så valde ingen alternativet "aldrig" på frågan hur ofta de använde sig av Windows Live Messenger. Hela 53% angav att de använder tjänsten varje dag och 29% att detta sker någon gång per vecka. När det kom ner till någon gång i månaden var siffran 7% och de som använde det mindre än en gång per månad visade sig vara 11%. 22
5 Analys I detta kapitel förenas studiens resultat med existerande teorier i ett försök att analysera fenomenet som studerats och bygga upp en grund att sedan kunna dra slutsatser ifrån. Windows Live Messenger har under åren som gått sedan starten 1999 utvecklats kraftigt och släppt flertalet nya versioner med förbättringar och uppdateringar av tjänsten. De klassiska uttryckssymbolerna så som enkla smilies har funnits med sedan den första versionen, men på senare tid har utbudet av icke-verbala budskap även utökats med tillägg så som vibbar och blinkningar. Dessa har gjort det möjligt att öka konversationens kvalité då man fått ytterligare funktioner att komplettera eller ersätta orden med i strävan efter att uttrycka känslor eller kommunicera ett budskap. För att studera denna icke-verbala kommunikation bör man enligt Nilsson & Waldemarson (1994) fokusera både på ursprungligt budskap (sändarperspektiv) och hur detta sedan uppfattas (mottagarperspektiv) och denna studie har därför fokuserats på de tre olika icke-verbala funktionerna i denna process vibbar, blinkningar och uttryckssymboler. En vibb använder sig både av mottagarens syn och hörsel och är därför ett kombinerat synligt och hörbart budskap (Nilsson et al., 1994). Vibben når mottagaren som en tydlig gest som är svår att missa för ögat och utöver denna synliga ersättning för en verbal beskrivning så avger funktionen även ett instinktivt kallande ljud. Ljudet påminner om en ringande signal och får oss omedvetet att reagera starkare tack vare ringandets betydelse för oss. Vibben är ett kort budskap som med sina genomträngande effekter ofta används i strävan efter snabb uppmärksamhet. Nästa funktion, blinkningar, utnyttjar likaså de både mottagarens syn och hörsel. Den större animationen fångar genast mottagarens uppmärksamhet och kan tänkas representera många olika former av budskap. Som komplement finns även ett passande ljud eller en melodi som ytterligare förtydligar det synliga budskapet. En blinkning uppehåller mottagaren längre än en vibb och trots ett visst kallande på uppmärksamhet så har budskapet troligen ytterligare en bakomliggande tanke. Uttryckssymbolerna är slutligen den mest diskreta budskapsformen och de använder sig endast av mottagarens syn när de framförs. Dessa symboler är förhållandevis små och gör på sin höjd små enkla rörelser utan ljud. Trots detta visar uttryckssymbolerna tydligt vad avsändaren känner utan att kräva för mycket uppmärksamhet. 23
Som kommunikationsförmedlande tjänst bör Windows Live Messenger sträva efter kvalité och uppskattning från användarna, ett mål vilket i grund och botten bygger på hur pass väl tjänsten kan användas till det som den är avsedd för. Windows Live Messengers syn på kommunikation kan därför tänkas bli densamma som processperspektivets, där kommunikation anses vara överföringen av meddelanden och där avsändarens intentioner och mottagarnas uppfattning ligger i fokus. För att den kommunikation som hela tiden pågår mellan olika chattare på Windows Live Messenger ska ses som lyckad och därmed även tjänsten betraktas utföra det som den är avsedd för så krävs det att budskapen transporteras utan störningar från avsändare till mottagare (Falkheimer, 2001). För att utvärdera denna kommunikationsprocess ur ett processperspektiv kan man använda den enkla och lättöverskådliga modellen Lasswells formel. Då modellen mest är tänkt som en översikt över kommunikationsprocessen och i detta fall även är utökad med fristående information om de olika stegen, så kan denna appliceras på resultaten trots att studien som gjorts behandlar processen i två delar. Om man ser till budskapets del i processen så är det i denna studie främst av intresse vad som sägs i förhållande till hur det sägs. Undersökningen av MSN-användarna visade tydligt att det trots den givna situationen fanns stora skillnader mellan avsändarnas avsikter med de icke-verbala budskapen och att olika sammanhang kunde ändra meningen med budskapet. Vad som sägs den innehållsnivå som i det här fallet är vad avsändarens skriver med ord kan alltså få helt olika betydelser beroende på hur det sägs (den relationsnivå som ger ledtrådar till hur budskapet ska tolkas). En vibb kunde gå från att för den ena användaren fungera som en påminnelse om uteblivet svar till att för nästa uppfattas som en avsiktlig irritationsgest, en blinkning från en rolig gest till ett bevis på avsändarens tristess och uttryckssymbolerna från förtydligande av textens känsla till ett uttryck för avsändarens humör. Vibbarna och blinkningarna visade sig enligt studien ha mer varierande avsikter bakom sig än uttryckssymbolerna, vilka hade något mer gemensamt förstådda användningsområden, men om man dessutom ska räkna in alla de ironiska användningsmöjligheter som finns så blir vidden av möjliga intentioner nästan obegränsad. När det sedan kommer till effekten i kommunikationsprocessen så ligger intresset istället på mottagarens uppfattning av budskapet och detta avslutande steg är helt avgörande för om processen är att anse som lyckad. Majoriteten av respondenterna för mottagarenkäten fördelade sig likt majoriteten av de svarande på avsändarenkäten, om än med en varierande procentuell skillnad. Detta kan tolkas som att de båda var överens om budskapets betydelse, men egentligen bevisades bara den vanligaste avsikten också som den vanligaste 24
uppfattningen. Detta lämnar en stor del användare som har en annan avsikt eller är av en annan uppfattning och risken finns alltid att en avsikt kommer att matchas med "fel" uppfattning. Även om den största delen av avsändarna och mottagarna i en given situation till exempel främst avsåg och uppfattade vibben som en medveten irritationsgest, så kom den lite mindre gruppen avsändare som istället ville säga "hej" med vibben att löpa större risk att uppfattas som irriterande. Bortsett från denna generella överensstämmelse så förstod de resterande respondenterna varandra mindre bra. När det gällde vibbarna trodde en större del av mottagarna att de främst använts i stressande avseende, trots att flertalet avsändare angivit vänligare avsikter, och fast den näst vanligaste avsikten med blinkningen i nämnd situation var att lämna en trevlig överraskning, så uppfattade mottagarna istället det som ett försök att få dem att återvända till datorn. Denna missmatchande kommunikation kan bero på det bildskapande som enligt Nilsson & Waldemarson (1994) sker under tolkningsprocessen, där mottagaren istället för att ta utgångspunkt i det som faktiskt sades förställer sig en bild av vad avsändarens kan ha menat och utgår från denna i sin tolkning. Detta antagande leder sällan till uppfattningar som är identiska med avsikterna. När kommunikationsprocessen inte avslutas lyckat, ofta i form av oklarheter eller missförstånd, är detta resultatet av störningar i kommunikationen (Nilsson et al., 1994). Störningar är speciellt svåra att undkomma när det gäller chattande då två individer med olika värderingar ska tolka varandra och dessutom sitter åtskilda bakom varsin dator, men det kan också vara resultatet av brister i budskapen som sänds. Vibben är ett exempel på ett ofullständigt budskap där avsändaren i de flesta avseenden lämnar det upp till mottagaren att tolka helheten, trots bristen på ledtrådar. En vibb kan, som undersökningen också visade, tolkas på en variation av olika sätt och utan de fulländande bitarna så som förklarande text i anslutning så riskerar mottagaren att tvingas dra bristfälliga slutsatser. Blinkningen är ofta ett oklart budskap utan uppenbar mening. Dessa animationer har ingen tydlig poäng utan kan tolkas lite hursomhelst, vilket ständigt leder till oklarheter, och utan utförligare beskrivning blir också dessa budskap till störningar i kommunikationen. I undersökningen nämnde användarna att funktionen var rolig att titta på eller att den endast testats för att se hur de olika blinkningarna ser ut, ingen verkade ha något speciellt budskap klart för sig. 25
Uttryckssymbolerna leder i många situationer till att kommunikationen får dubbla budskap då skriven text och infogad symbol inte stämmer överens. Mottagaren konfronteras då med två olika budskap ett innehållsmässigt och ett relationsmässigt och får svårt att avgöra vilken del som ska väga tyngst. Den största åldersgruppen i undersökningen med majoriteten av respondenterna motsvarade även Windows Live Messengers huvudsakliga målgrupp (IDG, 2003) och gav på så sätt studien och dess resultat trovärdighet, trots det tillgänglighetsanpassade urvalet av deltagare. 26
6 Slutsats Detta kapitel väger samman det som tagits upp i analysen och drar utifrån detta slutsatser för att besvara den inledande frågeställningen. Enligt processperspektivet är kommunikationen att anse som lyckad först när budskapet transporterats från avsändare till mottagare i sin rätta form, ett mål som troligen även delas med kommunikationstjänsten Windows Live Messenger. Tjänsten erbjuder icke-verbala funktioner som hjälper konversationerna att efterlikna vanliga samtal, men tilläggen fyller enligt den studie som gjorts inte sin funktion fullt ut. Dessa icke-verbala budskap ger inte mottagaren alla de ledtrådar som en person normalt sett sänder ut när han eller hon försöker uttrycka en känsla, och ersättningssymbolerna blir istället mångtydiga och missförstådda. Mottagarna tenderar att ha en negativare uppfattning om avsändarens avsikter än vad det finns belägg för, vilket leder till att alla budskap riskerar att vändas till det sämre trots vänliga avsikter. Även om budskapet inte tolkas negativt så gör dock den breda variationen av användningsområden att alla budskap löper stor risk att misstolkas, något som beroende på situation kan leda till större eller mindre konflikter. Den irritation och det missnöje som nämns kring funktionerna vibbar och blinkningar och den motvilja som undersökningen visade finns emot att använda dem, är till stor del ett resultat av den kombination av såväl intensiva synliga som hörbara signaler vilken gör budskapen till frustrerande och obegripliga moment. Mottagaren överraskas oväntat och i samband med att inget uppenbart syfte finns så uppstår istället förvirring och ett motstånd mot funktionen. Avsaknaden av sådana påfrestande detaljer hos de lugnare och mer diskreta uttryckssymbolerna resulterar i sin tur i att dessa istället har fler nöjda användare och en mindre tendens till oklarheter. De brister i kommunikationen som studien uppvisar är resultatet av störningar som delvis kan bero på skillnaderna mellan individerna i konversationen, men även på problem med själva budskapet. När det som sägs med ord inte stämmer överens med det som en symbol antyder, när budskapet inte har någon uppenbar mening eller när viktiga delar av budskapet saknas då blir kommunikationen bristfällig och poänglös. Den största delen av kommunikationen som sker på Windows Live Messenger med ickeverbala budskap når fram till mottagaren på det sättet som det var tänkt, men en betydande del missuppfattas också och orsakar så väl irritation som missnöje. De uttrycksfunktioner som 27
Windows Live Messenger använder sig av kan därför enligt denna utvärdering inte anses som fullt lyckade kommunikationsmedel då avsikt och uppfattning ofta skiljer sig åt i konversationerna. 28
7 Avslutande diskussion I det sista kapitlet behandlas fenomenet och dess framtid utifrån forskarens egna tankar och åsikter. Det öppnas även upp för fortsatt forskning inom ämnet. När jag först började fråga runt bland mina kontakter om de kunde svara på enkäten om Windows Live Messenger så var det många som tackade nej med anledningen att de inte längre använde sig av tjänsten. Detta förbryllade mig till en början då jag själv tycker att chatt-tjänsten är det enklaste sättet att komma i kontakt med sina vänner, men jag fick snart svar på vad som kunnat ersätta detta välkända kommunikationsmedium nämligen ett ännu kändare! Facebooks idé med att ha allt samlat på samma ställe fakta om ens vänner, olika grupper att bli medlem i och dessutom en chatt har gjort att enkelinriktade tjänster så som Windows Live Messenger fått ta ett steg tillbaka och se på när den nya jätten samlat ihop alla olika tjänster på en och samma sida. Med den så kallade "facebookchatten" slipper man än så länge vibbar och blinkningar och man kan istället fokusera på att skriftligt formulera det som man vill ha sagt. Allt fler väljer att helt gå över till denna mer stilrena chatt där man samtidigt har alla sina vänner och, om man så vill, hela världen bara en knapptryckning iväg. Som jag ser det finns det egentligen bara två möjliga scenarion som kan rädda Windows Live Messenger på marknaden, där den ena möjligheten är att Facebook själva gör bort sig genom att sträva i fel riktning (applikationer med smilies och uttryckssymboler finns redan tillgängligt). Den andra lösningen bygger på att Windows Live Messenger istället profilerar sig annorlunda och väljer att satsa mer på den del de ännu är ensamma om i förhållande till Facebook, nämligen videosamtal. Om man utvecklar möjligheterna med videosamtal både för privat bruk och i arbetssammanhang så tror jag definitivt att man har mer att erbjuda framtidens människa. 7.1 Fortsatt forskning Då denna studie var begränsad både i tid och i resurser så lämnas massor av vinklingar på problemet obesvarade, ett dilemma som dock öppnar upp för fortsatt forskning inom området. Enligt mig borde vidare forskning främst inriktas på att hitta de faktorer som påverkar avsikterna och uppfattningarna bakom uttrycksfunktionerna i Windows Live Messenger. 29
Kommunikationsmodellen som jag valde att använda mig av i denna uppsats ger som sagt en bra översikt över processen, men den är samtidigt väldigt enkel. Sådana modeller försummar ofta den kontext som kommunikationen äger rum i (Nilsson et al., 1994) och ger därför inte hela bilden av situationen. Av den anledningen bör man i en utökad studie även fokusera på ytterligare någon aspekt så som fysisk kontext (plats, tid, yttre händelser), psykologisk kontext (tankar, känslor, erfarenhet, stress, försvarsattityder), social kontext (identitet, relationer, makt, roller) eller kulturell kontext (gemensamma värderingar, attityder, världsbild, språk) (Nilsson et al., 1994). Ytterligare en aspekt som påverkar speciellt icke-verbal kommunikation är könsroller. Män och kvinnor skiljer sig åt i hur de kommunicerar och tolkar budskap (Nilsson et al., 1994) och detta är därför ännu en intressant vinkling om man vill finna orsaker till varför användare hanterar kommunikationen som de gör. 30
Referenser Tryckta källor Falkheimer, J. (2001). Medier och kommunikation. Lund: Studentlitteratur. Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur. Nilsson, B., & Waldemarson, A-K. (1994). Kommunikation: samspel mellan människor (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur. Elektroniska källor ICQ. (2007). The ICQ Story. Tillgänglig: http://www.icq.com/info/icqstory.html [Hämtad 2010-11-25] IDG. (2003). MSN Messenger vanligast. Tillgänglig: http://www.idg.se/2.1085/1.31423 [Hämtad 2010-12-10] Kunins, J. (2010). Windows Live Messenger a short history. Tillgänglig: http://windowsteamblog.com/windows_live/b/windowslive/archive/2010/02/09/windowslive-messenger-a-short-history.aspx [Hämtad 2010-11-25] Mehta, D. (2010). A look back at the year since Windows 7 released. Tillgänglig: http://windowsteamblog.com/windows_live/b/windowslive/archive/2010/10/21/a-look-backat-the-year-since-windows-7-released.aspx [Hämtad 2010-11-25] Wikipedia. (2011). Sökord: ICQ. Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/icq [Hämtad 2011-01-25] 31
Bilaga 1 Enkät 1 32
33
34