DEN MODERNA OHÄLSAN eller Vår tids sjuklighet Allmänläkardagarna läk i Skövde 2010-01-27 27 Karin Johannisson Uppsala universitet
Den moderna ohälsan hur vi hanterar snabb samhällsförändring och accelererat förändringstempo hur vi påverkas av kraven på flexibilitet i arbetslivet hur dessa förändringar påverkar livsmönster, men också värderingar och självbild hur förväntningarna på individen förändras (vara flexibel, anpassbar, framåtriktad, hög social kompetens) hur individen förändras av dessa krav på flexibilitet som samtidigt betyder instabilitet (mänskliga relationer bygger på långsiktighet i sociala band, anknytning) hur glapp mellan krav och förmåga (eller mellan förväntningar och belöningar) uttrycks som ohälsa hur inflation i hotbilder och riskscenarion påminner om vår sårbarhet sjukdom som en av få socialt accepterade sjukdom som en av få socialt accepterade former av avvikelse
OHÄLSO-NYCKLAR Händelser på samhällsnivå Ny teknik Nya arbetsstrukturer Ny arbetssyn Projekt- prestations- och konkurrenskultur Individualism: trött på att vara sig Flykt- och tröstbeteenden: munnens kultur Ny sjukdomssyn Ny hälsosyn Nya diagnoser
TVÅ HISTORISKA ERFARENHETER Materiell välfärd skapar inte automatiskt upplevd hälsa Individualism/frigörelse ur stora berättelser ökar inte upplevd hälsa
KULTURSJUKDOMAR Tillstånd som definieras som sjukdom i ett bestämt tidsrum eller tidsbundna namn och förklaringar på subjektiv sjukdomserfarenhet Som uppkommer, namnges och sprids i samspel med kulturen (normer, föreställningar, hotbilder) Som hämtar de flesta av sina symtom ur en gemensam symtompool Som försvinner för att tillståndet inte längre betraktas som sjukdom eller för att symtombilden slukas av andra och nyare diagnoser
Kännetecken Flyktiga Smittsamma Symtomdiagnoser
Spridningsmekanismer Aktörer i samspel: läkare, patienter, vetenskap, arbetsgivare, försäkringskassa, läkemedelsproducenter, patientföreningar Interaktivitet Medial exponering
Diagnoser som interaktiva kategorier kategorier som, när de är kända och har börjat användas i institutionella sammanhang, förändrar hur människor upplever sig själva och kan leda att de utvecklar känslor och beteenden som åtminstone delvis beror på hur de har kategoriserats Kategorin och den kategoriserade kan alltså växelverka. Väl diagnostiserad d som anorektiker, utbränd, borderline-fall ll eller damp-barn blir individen sin diagnos Denna växelverkan förstärks inom en större ram av experter och behandlingsstrategier (som att placera anorektiker på kliniker där de matas, det hyperaktiva barnet i avskalade rum eller utbrända i långa sjukskrivningar) Ian Hacking, The social construction of what? (1999)
1985 Kvicksilverförgiftning g Elöverkänslighet Bildskärmsallergi Multipel kemisk överkänslighet Sjuka-hus-sjuka Fibromyalgi
1995 Kronisk trötthet Kronisk smärta
2000 Utbrändhet
2003 Kronisk trötthetssyndrom Utmattningssyndrom Utmattningsdepression Utmattningsreaktion Kroniskt stressyndrom
2005- DEPRESSION Stressreaktion Krisreaktion Panikångest Tvångssyndrom Social fobi Generaliserad ångest Posttraumatiskt stressyndrom
2008 Socialstyrelsens rekommendation ang. diagnosen utbrändhet Akut stressreaktion (F43.0) Posttraumatiskt stressyndrom (F43.1) Anpassningsstörning (F43.2) Utmattningssyndrom (F43.8) Stressreaktion (F43.9)
Framtidens diagnoser? Depression Diagnoser relaterade till: Övervikt Beroende Minne Sexuell förmåga Utseende Graviditet
VAD GÖRA? Medicinera i mera? Coachning? Avmedikalisera
SALUTOGENA PROCESSER Inte bara avkoppling utan engagemang g g Inte bara vila utan ansträngning Inte bara återhämtning utan stimulans Inte bara det inåtvända (lilla livet) utan det utåtvända (stora livet)
HUR SKA DET SAMHÄLLE SE UT DÄR INDIVIDEN KAN OCH VILL HÅLLA SIG FRISK?