Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2 2.3. Avgränsning och metod...2 3. Iakttagelser...4 3.1. Organisation...4 3.2. Uppdrag och målsättningar...5 3.2.1. Bedömning...6 3.3. Roll och ansvarsfördelning...7 3.3.1. Bedömning... 8 3.4. Förebyggande och hälsofrämjande...8 3.4.1. Bedömning...9 3.5. Likvärdig tillgång till elevhälsa för eleverna...10 3.5.1. Bedömning... 11 3.6. Uppföljning och återrapportering till nämnden...11 3.6.1. Nämndens protokoll...12 3.6.2. Bedömning...12 4. Revisionell bedömning... 14 Trelleborgs kommuns revisorer

1. Sammanfattning Trelleborgs kommuns revisorer har gett i uppdrag att granska om bildningsnämnden säkerställer att elevhälsan i grundskolan bedrivs ändamålsenligt. Vi bedömer att bildningsnämnden inte fullt ut säkerställer att elevhälsan i grundskolan bedrivs ändamålsenligt. Vår bedömning grundar sig på slutsatserna för respektive revisionskriterium. Revisorerna granskning av dåvarande skolhälsovården som genomfördes våren 2009 pekade bl.a. på att det saknades ett kvalitetssystem med mål och uppföljning. Vi anser vid granskningstillfället år 2014 att det fortfarande finns utvecklingsbehov inom detta område. Mål och uppföljning i fråga om de medicinska delarna av elevhälsan och psykologer har en tydlig systematik och följer de lagstiftningar som finns på området. Vad gäller kuratorerna och specialpedagogerna är det fortfarande brister i tydlig målsättning och uppföljning. Även om elevhälsans verksamhet planeras och följs upp inom ramen för varje skolenhets systemastiska kvalitetsarbete anser vi att elevhälsan har en sådan karaktär och betydelse för verksamheten att dessa delar kan utvecklas ytterligare. Nämnden kan utveckla flera av områdena som ingått i denna granskning genom samordning, målsättningar och uppföljning som tydligt visar elevhälsans arbete och bidrag till elevernas lärande. Trelleborgs kommuns revisorer 1 av 15

2. Inledning Våren 2009 granskade revisorerna det som då kallades skolhälsovården. I granskningen framgick bl.a. att en ny organisation var under uppbyggnad och att det saknades ett kvalitetssystem med mål och uppföljning. I och med skollagen (2010:800) som började tillämpas 1 juli 2011 samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna i en samlad elevhälsa. I skollagen tydliggörs att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot målen. För elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Av regeringens proposition om skollagen framgår att arbete med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper samt att det finns kompetens att tillgå för detta arbete. Utifrån en bedömning av väsentlighet och risk har revisorerna nu beslutat att granska hur bildningsnämnden styr och följer upp elevhälsans arbete. 2.1. Revisionsfråga Säkerställer bildningsnämnden att elevhälsan i grundskolan bedrivs ändamålsenligt? 2.2. Revisionskriterier Har elevhälsan tydligt uppdrag och målsättningar? Finns det en tydlig fördelning av roller och ansvar mellan elevhälsans personal och övriga skolpersonal? Arbetar elevhälsan främst förebyggande och hälsofrämjande? Säkerställer nämnden en likvärdig tillgång till elevhälsa för eleverna på de olika skolorna? Finns det fungerande rutiner för uppföljning och återrapportering till nämnden av elevhälsans verksamhet? 2.3. Avgränsning och metod Granskningen är avgränsad till att omfatta bildningsnämnden och grundskolorna i Trelleborgs kommun. Vi har intervjuat: Verksamhetschefen för elevhälsan samt en av samordnande skolsköterskorna Elevhälsopersonal från fyra skolor Rektorer från fyra skolor Trelleborgs kommuns revisorer 2 av 15

Lärare från fyra skolor Vidare har vi tagit del av interna rutiner och dokumentation i anslutning till elevhälsans verksamhet. Rapporten är sakavstämd med de intervjuade. Trelleborgs kommuns revisorer 3 av 15

3. Iakttagelser 3.1. Organisation Bildningsnämnden har utsett resurschefen på förvaltningen till verksamhetschef för den medicinska delen av elevhälsan (skolläkare och skolsköterskor) samt för psykologgruppen. Det finns även två samordnande skolsköterska och en samordnande psykolog som ska stödja verksamhetschefen och samarbete med den samma för att i dennes uppdrag. Uppdragen som verksamhetschef och samordnande skolsköterska regleras i lag. Verksamhetschefen är utsedd med stöd i hälso- och sjukvårdslagen och socialstyrelsens allmänna råd. Verksamhetschefens ansvar framgår dels av de bestämmelser som reglerar verksamheten och dels av vad som överenskommits mellan denne och vårdgivaren (nämnden). Ansvaret omfattar utifrån detta sammanhang den medicinska delen av elevhälsan och psykologerna. Verksamhetschefen representerar vårdgivaren och det är vårdgivaren som bestämmer vilka befogenheter, rättigheter och skyldigheter samt vilket ansvar, inklusive resultatansvar, utöver det författningsreglerade ansvaret, respektive verksamhetschef ska ha. Verksamhetschefen ska enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Vidare ska verksamhetschefen svara för vissa administrativa uppgifter. Verksamhetschefen ansvarar för att det finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten för att nå kvalitetsmålen och främja kostnadseffektivitet. Vidare ska verksamhetschefen ansvara för den löpande verksamheten inom den medicinska delen av elevhälsan och se till att den fungerar på ett tillfredsställande sätt. Till verksamhetschefens uppgifter hör även att det finns direktiv och instruktioner som verksamheten kräver och att personalens kompetens upprätthålls genom adekvat kompetensutveckling. Det är rektor som har personalansvar för elevhälsans personal. Flera av kuratorerna, skolsköterskorna och skolpsykologerna arbetar på flera skolor men har endast en rektor som chef. Det finns speciallärare eller specialpedagoger kopplade till varje skola. På varje enhet finns det ett elevhälsoteam som omfattar samtliga kompetenser inom elevhälsan och som leds av rektor. Elevhälsoteamen har regelbundna möten men frekvensen varierar mellan skolorna. Det finns kommunövergripande årliga verksamhetsplaner för den medicinska delen av elevhälsan och för psykologerna. På några skolor finns det en elevhälsoplan. Innehållet varierar mellan skolorna. Skolläkare köps in från extern vårdgivare motsvarande 250 timmar per år. Antal tjänster och personal inom elevhälsan ser ut enligt följande tabell: Trelleborgs kommuns revisorer 4 av 15

Tjänst Antal personer Tjänsteomfattning Verksamhetsområde Psykolog 4 3,5 Grundskolan & särskolan Skolsköterska 10 9,75 Grundskolan & särskolan Kurator 9 6,45 Grundskolan & särskolan Specialpedagog/Speciallärare 33 27,5 Grundskolan 3.2. Uppdrag och målsättningar Det finns statliga uppdrag för den samlade elevhälsan i skollagen och specifika uppdrag för skolhälsovården i hälso- och sjukvårdslagen samt socialstyrelsens föreskrifter. Samtliga intervjuade tycker att dessa uppdrag är tydliga. Det finns inga kommunövergripande målsättningar eller uppdrag för den samlade elevhälsan. Det finns kommunövergripande årliga verksamhetsplaner för den medicinska delen av elevhälsan och för psykologerna. Det finns inga liknande dokument för specialpedagogerna eller kuratorerna. Rektorerna anser att de övergripande verksamhetsplanerna för skolsköterskor och psykologer inte är kopplade till elevhälsoplanerna. Flera av de intervjuade inom elevhälsan och personalen anser att det inte är obligatoriskt för skolorna att ta fram elevhälsoplaner och det är flera skolor som inte har planer. De intervjuade rektorerna anser att elevhälsoplanerna revideras årligen och följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Vi har tagit del av två planer. Planera har olika utformning och innehåll. I en plan anges bl.a. att syftet med planen är att öka samverkan och att betona det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Syftet är vidare att förtydliga uppdraget och målen och genom detta förenkla uppföljning och utvärdering av elevhälsans arbete. Det formuleras även mål för det aktuella läsåret och hur planen ska följas upp. I den andra planen beskrivs bl.a. ansvarsfördelningen mellan elevhälsans olika kompetenser, ansvarsfördelningen inom skolan och det beskrivs även vilka rutiner som finns. Representanterna för elevhälsan och rektorerna anser att det är lokala behov och förutsättningar som i stor utsträckning styr den dagliga verksamheten och elevhälsans uppdrag. Det är respektive rektor tillsammans med enhetens elevhälsoteam som utformar den lokala verksamheten. Rektorerna anser att den övergripande samordningen är ett stöd för de lokala elevhälsoteamen. Samtidigt efterfrågar rektorerna en ökad samordning för kuratorerna och specialpedagogerna. Det finns kommunövergripande uppdragsbeskrivningar för kuratorerna, psykologerna och skolsköterskorna. De är formulerade och beslutade av resurschefen, tilllika verksamhetschefen för den medicinska delen av elevhälsan, på förvaltningschefens uppdrag. I uppdragsbeskrivningarna framgår att de arbetar på rektors uppdrag samt vad uppdraget består av. Trelleborgs kommuns revisorer 5 av 15

Representanterna för elevhälsan anser att det finns en kommunövergripande arbetsplan för att följa elevernas läs- och skrivutveckling som anger när kartläggningar ska genomföras och vilka metoder som ska användas. Elevhälsans personal anser att de har goda möjligheter till kompetensutveckling. För den medicinska delen av elevhälsan finns det årlig kompetensutveckling som är kopplad till deras uppdrag inom sjuk- och hälsovårdslagstiftningen. Den utbildningen ansvarar verksamhetschefen för. Kuratorerna, specialpedagogerna och skolpsykologerna anser att de har en egen budget för sina uppdrag och att de kan styra stora delar av kompetensutvecklingen inom ramen för budgeten. Några av de intervjuade inom elevhälsan efterfrågar ett samlat övergripande perspektiv på deras kompetensutveckling. Verksamhetschef tillsammans med samordnande skolsköterskor samordnar skolsköterskorna och skolläkare. Verksamhetschef tillsammans med samordnande psykolog samordnar psykologgruppen. Samordningen sker genom regelbundna möten för utbyte och reflektion mellan yrkesgrupperna. Kuratorerna har sedan år 2014 liknande möten men har enligt de intervjuade inte komma lika långt i fråga om övergripande samordning. Specialpedagogerna har på eget initiativ skapat ett nätverk för utbyte inom kommunen. Det finns ingen sammankallande till dessa möten utan de samordnas genom kollegiala överenskommelser. Specialpedagogerna har olika uppdrag beroende på vilken enhet de arbetar på. Det finns specialpedagoger som främst arbetar med handledning av lärare för att de i sin tur ska kunna ge eleverna bästa möjliga undervisningsstöd. Det finns även specialpedagoger som arbetar direkt med enstaka elever eller elevgrupper. Den specialpedagogiska kompetensen kan även utgöras av speciallärare som då arbetar direkt med eleverna. De intervjuade specialpedagogerna efterfrågar en utökad samordning och fler likvärdiga processer mellan skolorna vad gäller arbetet med åtgärdsprogram och elevhälsoteamen. De intervjuade kuratorerna anser att de har en svag central samordning och att flera rektorer inte har insikt i kuratorerna uppdrag. Samtidigt anser de att de har för lite tid för att organisera ett fungerande nätverk för utbyte av erfarenheter och kompetensutveckling. Verksamhetschefen anser att det finns en grund för ett nätverk för kuratorerna men att det har varit svårt att få samtliga inblandade att prioritera nätverkandet. 3.2.1. Bedömning Vi konstaterar att det finns en uppdelning vad gäller uppdrag och målsättningar mellan de medicinska delarna av elevhälsan (skolsköterskor, skolpsykologer och skolläkare). Motsvarande saknas för de mer sociala och pedagogiska delarna (kuratorer och specialpedagoger). De medicinska delarna av elevhälsan har dokumenterade övergripande uppdrag och målsättningar vilket de mer sociala och pedagogiska delarna saknar. Kuratorer och specialpedagoger har en närmare anknytning till skolorna och målsättningar och uppdrag formuleras till viss del av rektorerna. Det finns lokala uppdrag för elevhälsan och vi konstarerar att det inte är helt klargjort för rektorer och elevhälsan om det ska upprättas en elevhälsoplan som revideras Trelleborgs kommuns revisorer 6 av 15

årligen. Vi rekommenderar nämnden att klargöra om enheterna ska ha elevhälsoplaner eller inte. Vi konstaterar att elevhälsans personal har möjlighet till kompetensutveckling. Det är viktigt att elevhälsan har möjlighet att följa med i utvecklingen inom de olika kompetensområdena. Elevhälsans betydelse för verksamheterna och elever kommer med stor sannolikhet att fortsätta växa. En samordnad och samtidigt individuell kompetensutveckling är då relevant för att ytterligare säkerställa en likvärdig tillgång till elevhälsan. Vi rekommenderar nämnden att se över möjligheterna att utveckla samordningen av hela elevhälsans kompetensutveckling. Vi bedömer att elevhälsan i allt väsentligt har tydligt uppdrag och målsättningar. De formuleras på olika organisatoriska nivåer vilket kan påverka nämndens övergripande styrning, ledning och uppföljning. 3.3. Roll och ansvarsfördelning Roller och ansvar för verksamhetschefen och den samordnande skolsköterskan anges i deras uppdrag. För psykologerna och den medicinska delen av elevhälsan finns dokumenterade ledningssystem som anger anvarsfördelningen mellan verksamhetschefen, rektor och berörd personal. Vidare beskrivs processerna i systemet och hur det systemastiska förbättringsarbetet ska bedrivas. Rektorerna anser att deras ansvar för elevhälsan är tydligt i skollagen och i deras roll som närmaste chef för elevhälsans personal. Elevhälsans representanter anser att det i vissa sammanhang uppstår svårigheter när de är på skolor där en annan rektor har enhetsansvaret. Organisationen kräver enligt de intervjuade att kommunikationen och samarbetet fungerar mellan berörda rektorer. Det har förekommit att det inte fungerar fullt ut vilket har skapat problem för elevhälsans personal när de måste prioritera mellan olika skolor. Flera av de intervjuade anser att det har uppstått sammanhang där verksamhetschefens ansvar och rektorernas ansvar har kommit i konflikt. Det har bl.a. handlat om i vilken utsträckning verksamhetschefen och rektorerna kan ta den medicinska delen av elevhälsans personal och psykologerna i anspråk för möten och uppgifter som ligger utanför de ordinarie uppdragen. Elevhälsans representanter efterfrågar i dessa sammanhang en bättre kommunikation mellan rektorerna och verksamhetschefen. Rektorerna anser inte att de regelbundet och systematiskt träffar verksamhetschefen med fokus på elevhälsan. Verksamhetschefen anser att det genomförs regelbundna möten med rektorerna men i rollen som resurschef. Elevhälsans professioner har i grunden olika uppdrag och roller. Enligt samtliga intervjuade finns det tydlig roll- och ansvarsfördelning inom elevhälsan. Lärare och representanter för elevhälsan anser att det finns en tydlig gränsdragning dem emellan som även innebär att det finns ett fungerande samarbete. På varje skola finns det elevhälsoteam som leds av rektor. Flera av de insatser som elevhälsan gör på skolan med inriktning på den pedagogiska verksamheten förankras och Trelleborgs kommuns revisorer 7 av 15

utvecklas i dessa team. Teamen utgör det mer formella samarbetet mellan elevhälsans och övrig skolpersonal. Det finns skolor där skolsköterskor och kuratorer inte är på plats varje dag. Lärare och representanter för elevhälsan anser att det på dessa skolor förekommer att undervisande personal får genomföra arbetsuppgifter och samtal som skolsköterskor och kuratorer är mer lämpade för. Representanterna för lärarna anser att elevhälsans personal informerar om sina kompetenser, uppdrag och ansvar vid höstterminens start varje år. Det är framför allt kuratorna och skolsköterskorna som är kända av eleverna. Specialpedagogerna uppfattas primärt som en del av den undervisande personalen. Det finns lärare som anser att elevhälsans uppdrag inte är tillräckligt tydlig för dem och vissa kollegor vilket resulterar i orealistiska förväntningar på elevhälsan. 3.3.1. Bedömning Vi konstaterar att det finns ett delat ledarskap över elevhälsans personal mellan rektorer och verksamhetschefen samt mellan rektorer och rektorer. I den organisatoriska modell som nämnden har valt är det viktigt att det finns en tydlig roll och ansvarsfördelning och kommunikation mellan dessa funktioner. Vi anser att det är viktigt att utgå från elevernas behov och förutsättningar i största möjliga utsträckning. Vi anser att roller och ansvarsfördelning med fördel kan utvecklas i enheternas elevhälsoplaner. Elevhälsans arbete ska anpassas till lokala förutsättningar och behov vilket rektor också måste ta hänsyn till i sitt ledarskap. Det finns elevhälsopersonal och rektorer som ansvarar för flera enheter. Vid denna sortens organisering anser vi att skillnader i arbetssätt och variationer av den inre organisationen är ofrånkomliga. Utifrån bildningsnämndens ansvar för hela verksamheten anser vi att det är viktigt att det finns gemensamma utgångspunkter för elevhälsan. Vi rekommenderar bildningsnämnden att säkerställa att det finns elevhälsoplaner på samtliga skolor som anger lokala roller och ansvarfördelningar. Vi bedömer att det finns tydlig roll och ansvarsfördelning mellan elevhälsans personal och övrig personal på skolorna. Samtidigt konstaterar vi att det förekommer situationer där undervisande personal på de mindre skolorna genomför arbetsuppgifter och samtal som skolsköterskor och kuratorer är mer lämpade för. 3.4. Förebyggande och hälsofrämjande Arbetet med hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser ska bedrivas på olika nivåer organisation, grupp och individ. I skollagens förarbeten nämns elevhälsans medverkan både när det gäller generellt inriktade uppgifter som till exempel arbete med arbetsmiljö, värdegrund och kränkande behandling samt det individuellt inriktade arbetet. På den individuella nivån har elevhälsan ett ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Förebyggande arbete handlar om att minska risken för ohälsa. Målet med det förebyggande arbetet är att minska riskfaktorers inflytande över individen och samtidigt stärka skyddsfaktorerna. Hälsofrämjande arbete syftar till att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Hälsofrämjande åt- Trelleborgs kommuns revisorer 8 av 15

gärder fokuserar på människors självskattade bedömning av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Det finns terminsvisa och årliga moment som ska genomföras av elevhälsan. Det handlar t.ex. om skolsköterskornas hälsosamtal, enligt skollagen, med eleverna i årskurs 1, 4 och 8 samt ytterligare samtal utöver de lagstadgade i årskurs 2 och 6. Vidare finns det ett kontrollschema för screeningtester, kartläggningar och prov som specialpedagogerna arbetar efter samt de regelbundna insatserna inom ramen för elevhälsoteamens uppdrag för särskilt stöd. Elevhälsan är även delaktig i uppföljningen och analyserna av skolornas resultat. Fler av de intervjuade anser att hälsokontrollerna är viktiga för både förebyggande och hälsofrämjande arbete. Resultaten utgör en bred och djup kartläggning av elevernas situation på och de analyseras av elevhälsan och rektorerna för att identifiera utvecklingsområden och insatser som behöver göras. Samtliga intervjuade lyfter fram olika punktinsatser och temainsatser från olika initiativtagare på skolorna som elevhälsans personal deltar i eller leder: - Tjej/killsnack i samband med puberteten och teman kring genus- och könsfrågor. - Studieverkstad för elever i behov av stöd - Trivselenkäten/trygghetsenkät minst en gång per termin där elevhälsan samordnar enkäten och är stöd till rektor och lärarna vid analys och arbetet med att ta fram åtgärder. - Temakvällar för föräldrarna med fokus på alkohol, narkotika och tobak. - Kuratorerna involveras när det handlar om sociala frågor och gruppkonflikter i klasser. - Motivationssamtal för skol- och studietrötta elever. - Arbetet med värdegrund och likabehandling - Sex- och samlevnadsundervisning - Handledning och konsultation för lärare och elever De olika insatserna genomförs dels inom ramen för enheternas elevhälsoteam och dels av varje kompetens för sig. Vilka som deltar beror på sakfrågan. Samtliga intervjuade anser att de dagliga insatserna med elever och lärare skapar ett kortsiktigt fokus och tar mycket tid. De anser vidare att det är svårt att arbeta målmedvetet och långsiktigt med förebyggande och hälsofrämjande insatser. De intervjuade från elevhälsan tycker att de på olika sätt försöker arbeta långsiktigt med de förebyggande och hälsofrämjande perspektiven i fokus även i de dagliga insatserna. På en skola är elevhälsans personal delaktiga i organisering och intern resursfördelning för att skapa en bättre överenstämmelse mellan elevernas behov och personalens samlade kompetenser. 3.4.1. Bedömning Vi konstaterar att elevhälsan genomför dagliga insatser och övergripande temainsatser för eleverna och undervisande personal på grupp och individnivå. Det handlar om förebyggande och hälsofrämjande insatser men utan någon tydlig långsiktig Trelleborgs kommuns revisorer 9 av 15

strategi. På en skola är elevhälsoteamet även involverat i organiseringen av verksamheten. Vi konstaterar att elevhälsans personal i större utsträckning vill arbeta långsiktigt förebyggande och hälsofrämjande men att de anser att det inte finns tid till detta. Vi bedömer att elevhälsan arbetar förebyggande och hälsofrämjande på kort sikt. Vi rekommenderar nämnden att ytterligare stödja elevhälsan för att skapa förutsättningar för att arbete på organisationsnivån samt övergripande långsiktigt med förebyggande och hälsofrämjande arbete. 3.5. Likvärdig tillgång till elevhälsa för eleverna Det finns en beräkningsmodell för att ange antalet tjänster av elevhälsans kompetenser per skola. Samtliga beräkningar utgår från antalet elever på respektive skola. Därefter tas det hänsyn till olika faktorer beroende på vilken kompetens det handlar om: - Skolsköterska: Utifrån antalet elever beräkna hur många vaccinationer som ska utföras under ett år. Vidare tas det hänsyn till sociala faktorer och hur skolorna geografiskt förhåller sig till varandra. Den geografiska spridningen påverkar restiden. - Skolpsykolog: Uppskattning av sociala strukturer hos eleverna på skolorna - Kuratorer: Uppskattning av sociala strukturer hos eleverna på skolorna - Skolläkare: Bedömning att 250 timmar per år motsvarar kommunens behov Rektorerna anser att den nuvarande modellen inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till elevernas behov och förutsättningar. Antal specialpedagoger eller speciallärare avgör rektor på respektive enhet. Samtliga intervjuade anser att det finns tillgång till specialpedagogisk kompetens på skolorna. Om det finns behov av ytterligare personal inom elevhälsan kan rektor inom enhetens budget utöka tjänsterna. Om det handlar om personal inom den medicinska delen och skolpsykologerna måste rektor förankra en utökning av personer med verksamhetschefen. Tilldelningen av resurser inom elevhälsan, förutom specialpedagogerna, ses över vartannat år av verksamhetschefen. Rektorerna och elevhälsans personal bidrar med att ge sina synpunkter på vilka förändringar som behövs för att bättre matcha tillgången med efterfrågan på respektive skola. Samtliga intervjuade anser att det finns tillgång till elevhälsans kompetenser på skolorna. Graden av tillgång varierar mellan skolorna. De intervjuade menar att den grundläggande fördelningen innebär att eleverna på skolor med färre antal elever i relation till de andra skolorna i kommunen, inte har samma grad av tillgång till skolsköterska, kurator och skolpsykolog. Det finns skolor där elevhälsans personal är på plats en eller två dagar i veckan. Då är dagarna vanligtvis bokade med planerade möten och åtgärder vilket begränsar de spontana besöken och mötena med elever och personal. Trelleborgs kommuns revisorer 10 av 15

Några lärare anser att tillgången till elevhälsans kompetenser försvåras av ett administrativt system. För att kunna få hjälp med stöd till eleverna krävs blanketter och utredningar som tar tid att genomföra och som gör att eleverna i vissa sammanhang inte får stöd i den takt de behöver. På de skolor där elevhälsans personal är på plats majoriteten av veckans dagar finns det utrymme för spontana besök och möten. Dessa förhållanden skapar möjligheter att etablera långsiktiga relationer med personal och elever vilket underlättar för elevhälsan att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Samtliga intervjuade anser att elevhälsans personal har en hög tillgänglighet vad gäller telefon och e-post. Rektorerna anser att det oftast är möjligt att kontakta elevhälsan personal vid akuta eller brådskande ärenden och att personalen då ställer upp. 3.5.1. Bedömning Det finns skolor där kuratorernas och skolpsykologernas begränsade närvaro resulterar i att elevhälsan inte fullt ut kan uppfylla sitt uppdrag. Det finns en teoretisk beräkning för fördelningen av elevhälsans tjänster som inte fullt ut kompenserar skolorna med färre elever eller tar hänsyn till elevernas behov och förutsättningar. Vi anser att det behövs en djupgående analys av behov och förutsättningar på respektive skola och område innan fördelningen av resurserna sker. Uppdateringen vartannat år kan utvecklas till varje år. Vi bedömer att nämnden inte fullt ut säkerställer en likvärdig tillgång till elevhälsa för eleverna på de olika skolorna. 3.6. Uppföljning och återrapportering till nämnden För den medicinska delen av elevhälsan samt skolpsykologerna får nämnden årligen verksamhetsberättelser som utgår från verksamhetsplanerna. Det redovisas även patientsäkerhetsberättelser för dessa delar. Denna rapportering är kopplad till vad som krävs i form av uppföljning i hälso- och sjukvårdslagen och socialstyrelsens föreskrifter. Verksamhetsberättelserna för den medicinska delen av elevhälsan och psykologerna beskriver målsättningarna enligt de statliga styrdokumenten (skollagen och sjukoch hälsovårdslagen), bedömning av måluppfyllelsen och aktiviteter under det aktuella året. Patientsäkerhetsberättelserna beskriver verksamhetens organisation, förutsättningar, ansvarsfördelning samt redovisar genomförda aktiviteter och uppföljning utifrån vad som krävs i patientsäkerhetslagen och socialstyrelsens föreskrifter. Rektorerna är inte delaktiga i den centrala uppföljningen av den medicinska delen av elevhälsan och psykologerna. För kuratorer och specialpedagoger finns det ingen specifik uppföljning eller kvalitetssäkring på huvudmannanivå som rapporteras till nämnden. Trelleborgs kommuns revisorer 11 av 15

Rektorerna anser att elevhälsans arbete, insatser och utveckling utvärderas och analyseras inom ramen för skolenheternas systematiska kvalitetsarbete. Samtliga intervjuade tycker att det finns svårigheter i att härleda skolornas och elevernas totala resultat och prestationer under året till elevhälsans insatser. Det pedagogiska stödet som elevhälsan är involverad i följs bl.a. upp i arbetet med åtgärdsprogrammen. Rektorerna och elevhälsans personal anser att det finns svårigheter i att följa och utvärdera det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Lokala utvecklingsförslag rörande elevhälsan och personalen framförs till rektor. Det finns ingen formell uppföljning av elevhälsan där skolornas personal eller elever tillfrågas. Några skolor arbetar med självvärdering inom elevhälsoteamet. På de skolor där det finns elevhälsoplan revideras den årligen av elevhälsan utifrån observerade behov och föregående års arbete. Detta sker inte regelmässigt på samtliga skolor. 3.6.1. Nämndens protokoll Vid nämndens möte den 29 januari 2014 fick bildningsförvaltningen i uppdrag att utreda effekterna av ändrad lagstiftning och andra faktorer kring barn i behov av särskilt stöd. I uppdraget ingick bl.a. att föreslår förändringar i organisation, arbetssätt och resurser för att barn i behov av särskilt stöd ska få det. Vid mötet den 26 mars 2014 redogjordes för utredningen och nämnden beslutade att det skulle tas fram en åtgärdsplan och utförandeplan för det fortsatta arbetet. Den 28 april 2014 beslutade nämnden att utöka tal- och språkteamet samt att verksamheten Borgen utökas till att omfatta ytterligare två grupper för elever låg- och mellanstadiet inklusive fritidsverksamhet. I utredningen finns ingen hänvisning till elevhälsan eller hur elevhälsans kompetenser kan bidra i sammanhanget. Vid nämndens möte den 28 april redovisas patientsäkerhetsberättelsen för psykologverksamheten, patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan, verksamhetsberättelse för skolhälsovården 2013 samt verksamhetsberättelse för psykologer inom bildningsförvaltningen 2013. Bildningsnämnden får rapporterna i egenskap av vårdgivare. Nämnden beslutar att godkänna rapporterna samt att översända dem till kommunstyrelsen för kännedom. Vid nämndens möte den 25 augusti 2014 beslutade nämnden att anta verksamhetsplan för elevhälsans psykologiska insatser för läsåret 2014/15 samt verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del för läsåret 2014/15. Nämnden får en gång per termin rapportering om antalet anmälningar om kränkande behandling med redovisning av genomförda åtgärder samt kommentarer om avvikelser. Vid rapporteringen vid nämndens möte den 5 mars 2014 noterade nämnden det ökade antalet inkomna anmälningar och att det framför allt handlar om elever och situationer på grundskolan. 3.6.2. Bedömning Vi anser att elevhälsoplanerna bör vara en grundläggande förutsättning för att lokalt följa upp och analysera elevhälsans verksamhet. Detta kan i sin tur ligga till grund för uppföljning som rapporteras till nämnden. På så sätt kan det ske ett sys- Trelleborgs kommuns revisorer 12 av 15

tematiskt utvecklingsarbete av verksamheten samtidigt som rektor och nämnd får en tydlig grund att utgå från vid resursfördelning och organisering av verksamheten. Detta kan med fördel även i fortsättningen ske inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet och samtidigt bli mer synligt för övrig personal och för elevhälsan. Vi anser att nämnden för att kunna fatta beslut om resursfördelning och tjänsterfördelning av elevhälsan behöver få uppfattningar om hur verksamheten som helhet bedrivs. Genom målsättningar för elevhälsan kan nämnden få adekvat rapportering och analyser för att kunna leda och styra verksamheten samt skapa förutsättningar för rektorerna att organisera sin inre organisation. Det finns idag olika former av lokal uppföljning av elevhälsan på några skolor. Den vidareförmedlas inte till förvaltningskontoret eller nämnden. Den uppföljningen utgår från eventuella lokala mål och är mer i form av verksamhetsberättelse eller självvärdering. Målsättningar och en fungerande uppföljning och utvärdering av verksamheten kan vara ett sätt att stärka en likvärdig tillgång. Vi bedömer att det inte fullt ut finns fungerande rutiner för uppföljning och återrapportering till nämnden av elevhälsans verksamhet. Trelleborgs kommuns revisorer 13 av 15

4. Revisionell bedömning Vi bedömer att bildningsnämnden inte fullt ut säkerställer att elevhälsan i grundskolan bedrivs ändamålsenligt. Vår bedömning grundar sig på slutsatserna för respektive revisionskriterium. Revisorerna granskning av dåvarande skolhälsovården som genomfördes våren 2009 pekade bl.a. på att det saknades ett kvalitetssystem med mål och uppföljning. Vi anser vid granskningstillfället år 2014 att det fortfarande finns utvecklingsbehov inom detta område. Mål och uppföljning i fråga om de medicinska delarna av elevhälsan och psykologer har en tydlig systematik och följer de lagstiftningar som finns på området. Vad gäller kuratorerna och specialpedagogerna är det fortfarande brister i tydlig målsättning och uppföljning. Även om elevhälsans verksamhet planeras och följs upp inom ramen för varje skolenhets systemastiska kvalitetsarbete anser vi att elevhälsan har en sådan karaktär och betydelse för verksamheten att dessa delar kan utvecklas ytterligare. Nämnden kan utveckla flera av områdena som ingått i denna granskning genom samordning, målsättningar och uppföljning som tydligt visar elevhälsans arbete och bidrag till elevernas lärande. Trelleborgs kommuns revisorer 14 av 15

Viktor Prytz Projektledare Alf Wahlgren Uppdragsledare Trelleborgs kommuns revisorer 15 av 15