HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA FÖR VISTASKOLAN HUDDINGE TAL- OCH SPRÅKSKOLA

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA FÖR VISTASKOLAN HUDDINGE TAL- OCH SPRÅKSKOLA

Innehåll Uppdrag 3 Elevvård definition 3 Målsättning för elevvårdsarbetet 3-4 Aktiviteter/handlingar för en bra elevhälsa 4 Ansvarsfördelning 4 Klasslärarens ansvar 4 Förskollärarens/fritidspedagogens ansvar 4 Föräldrarnas ansvar 4 Bitr. rektors ansvar 4 Rektorns ansvar 4 Sekretesslagen i elevvården 5 Anmälningsplikt 5

Handlingsplan för elevhälsa Uppdrag I skollagens 4 kap 1, andra stycket står att särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolan. I grundskoleförordningens 5 kap 1 första stycket meddelas att beslut om särskilt stöd enligt skollagen 4 kap 1 andra stycket fattas av rektor om inte annat följer av 5 och 10 i nämnda kapitel i grundskoleförordningen. I andra stycket står att om en elev behöver särskilda stödåtgärder, skall ett åtgärdsprogram utarbetas av berörd skolpersonal. Vid utarbetandet av programmet bör skolpersonalen samråda med eleven och elevens vårdnadshavare. I grundskoleförordningens 3 kap 3-5 finns bestämmelser som rör elevvårdskonferensen. Enligt läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, SKOLFS 1994:1, kap 2.5 står i riktlinjerna att läraren skall i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. I kap 2.8 betonas som rektors ansvar att undervisning och elevvårdsverksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver, att kontrakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan samt att resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av eleverna som lärare gör. Elevvård definition Med elevvård menar vi den omsorg som syftar till att få den totala skolsituationen att fungera så positivt som möjligt för eleverna. Med elevvård menas inte det ansvar för fostran och omsorg som naturligt ligger hos vårdnadshavaren. Skolans fostrande styrka ligger i de rutiner som en skoldag består av. Genom att ge möjlighet och stöd att enskilt och i grupp tillsammans med andra elever klara av alla situationer som ingår i skolans vardag, får eleven en god hjälp i sin utvecklingsprocess. Målsättning för elevhälsoarbetet Att alltid ha eleven i centrum. Att tillsammans med hemmen arbeta för att eleverna blir trygga, harmoniska och når målen i läroplan och kursplaner. Att eleven i den mån det är möjligt går kvar i sin klass och får den hjälp och det stöd den behöver inom klassens ram. Att de åtgärder som genomförs för en elevs bästa alltid sker i samarbete med hemmet. Att åtgärderna främst är inriktade på hur skolan skall förändra/utveckla sin verksamhet så att eleven når målen. 3

Ansvarsfördelning Läraren/ Förskolläraren/Fritidspedagogen ansvarar för: Elevens skolsituation och har det samordnande ansvaret för sin klass/undervisningsgrupp. Det förebyggande arbetet för klassen/gruppen och varje enskild elev. Dokumentationen i varje elevvårdsärende, utarbeta pedagogisk utredning, åtgärdsprogram, uppföljningar med mera. Informationen till berörda föräldrar. Samarbetet med alla inblandade i ett elevvårdsärende. Informationen till eventuella stödresurser. Biträdande rektor ansvarar för: Att elevvårdsarbetet fungerar enligt riktlinjerna inom sitt ansvarsområde. Rektor Har det yttersta ansvaret för att elevvårdsarbetet fungerar. Elevhälsoteamet (EHT) Elevhälsoteamet består av personal med olika kompetenser inom området barn i behov av särskilt stöd. Dessa är: skolledning (rektor och biträdande rektor) skolhälsovård (skolsköterska samt skolläkare), klasslärare/förskollärare/fritidshemspersonal samt personal från stödteamet (kurator, specialpedagog och psykolog osv). Till elevvårdskonferenser inbjuds alltid vårdnadshavarna. EHT sammanträder varje torsdag enligt följande kl 8.30 12.00 samt 12.30 14.00 vid behov. Varannan vecka är det särskild avsatt tid för Tal- och språk ärenden fr o m kl 12.30. Sekretesslagen i elevhälsan Den starkaste formen av sekretess inom skolan gäller för skolhälsovården, psykolog och kurator. Stark sekretess gäller även inom socialtjänsten. Mindre stark sekretess utgår från huvudregeln att uppgiften är offentlig, med undantag av att uppgiften är sekretessbelagd om man kan anta att röjande av den innebär men för någon person. Bedömningen gäller hur man tror att den berörda personen skulle uppleva det om uppgiften lämnades ut. Denna sekretessform gäller t ex lärare, rektor, personal i förskoleklass och annan skolpersonal inom den elevvårdande verksamheten. All utom skolhälsovården dvs. kurator, psykolog, lärare och annan skolpersonal omfattas även av den så kallade generalklausulen. Det innebär att om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas ut är viktigare än det intresse som sekretessen ska skydda, får man lämna ut uppgifterna. Ett sätt att lösa informations- och sekretessproblem är att skaffa samtycke av den som berörs av att uppgifter lämnas ut. Gällande sekretesskydd upphävs då genom att förälder 4

eller vårdnadshavare samtycker till att viss information förs vidare till andra personer eller verksamheter. Att diskutera ett ärende inom arbetslaget eller med andra personer som har viktig information eller kunskap som är relevant i frågan innebär inte ett brott mot sekretessen. Anmälningsplikt - Socialtjänstlagen 71 Alla som arbetar med barn och ungdom har lagstadgad anmälningsplikt då man känner oro för ett barns situation. Anmälan görs via skolledningen till socialtjänsten. Socialtjänsten gör en bedömning och beslutar ifall de ska öppna en utredning. I samband med en sådan utredning har skolpersonalen uppgiftsskyldighet till socialtjänsten, vilket bryter all sekretess. Gången i ett elevvårdsärende: Nivå 1 1. Barn/elev i behov av särskilt stöd uppmärksammas av t ex lärare (förälder osv.). 2. Diskussion genomförs i arbetslaget. Samverkan med vårdnadshavare initieras (om det inte redan är gjort). 3. Läraren genomför en pedagogisk utredning. 4. Rektor/biträdande rektor uppdrar åt läraren att utarbeta ett åtgärdsprogram tillsammans med vårdnadshavare och elev (om möjligt). 5. Konsultation i arbetslaget av någon ur EHT genomförs. 6. Åtgärderna följs upp kontinuerligt. Nivå 2 1. När svårigheterna är mer komplexa och eller åtgärderna inte lett till önskat resultat diskuteras detta i EHT. 2. Grundlig skriftlig pedagogisk utredning utförs i samverkan med elev och föräldrar. 3. Vid nytt EHT med närvaro av personal från stödteamet, diskuteras den pedagogiska utredningen. 4. Beslut tas om skolan önskar gå vidare med kompletterande utredning (Bas-utredning). a. Beslut tas om att avvakta vidare kompletterande utredning. Åtgärdsprogrammet revideras och följs upp enligt nivå 1 5. Elevvårdskonferens (EVK) diskuterar underlaget i samråd med vårdnadshavare. 6. Vårdnadshavarna samtycker och rektor beslutar om vidare kompletterande utredning, skolsköterskan kontaktar skolläkare alternativt psykologen kontaktas. a. Vårdnadshavarna samtycker ej. Vidare utredning kan ej göras. Om rektor befarar att eleven far illa, tas ställning till anmälan till socialtjänsten. b. Fortsatt motivationsarbete av vårdnadshavarna 5

Nivå 3 1. Fortsatt kompletterande utredning genomförs. 2. Resultatet av samtliga utredningar överlämnas till vårdnadshavarna som godkänner vidare delgivning till skola, psykolog osv. 3. Beslut om remiss för eventuell vidare utredning tas av vårdnadshavare efter diskussion med skolläkare och psykolog. 4. Resultatet av den kompletterande utredningen överlämnas till vid EVK om vårdnadshavaren samtycker. a. Vårdnadshavaren samtycker ej och vidare utredning kan ej genomföras. Om rektor befarar att eleven far illa tas ställning till anmälan till socialtjänsten. b. Fortsatt motivationsarbete av föräldrarna Nivå 4 1. När samråd med vårdnadshavarna har skett överlämnar remissinstansen utredningsresultatet till skolan och elevvårdsteamet. 2. Uppföljande EHT och EHT planeras med rektor. Åtgärder i lärandemiljön utförs. Åtgärdsprogram revideras och följs upp. Arbetsprocessen med åtgärdsprogram Se bilaga Anvisningar och råd. Förvaring av dokumentation Blanketter som finns i anvisningar och råd finns att hämta på expeditionen. Pedagogisk utredning är ett sekretessbelagt dokument och skall därför förvaras inlåst. Skolledningen skall alltid ha ett exemplar som förvaras i elevmappen i arkivskåpet på expeditionen. Åtgärdsprogrammet (ÅP) och uppföljningarna av åtgärdsprogrammet skall inte vara sekretesskyddade dokument men bör ändå förvaras så det inte är åtkomligt för alla. Även åtgärdsprogram och uppföljningar av dessa skall lämnas till skolledningen för förvar i elevmappen. Eventuella utredningar av logoped, psykolog och liknande är sekretesskyddade handlingar. Dessa skall förvaras hos skolhälsovården alternativt i ovan nämnda elevmapp. Överföring av information mellan olika förvaltningar och huvudmän Till skolor utanför kommunen sker överlämning av information efter inhämtande av förälders godkännande. Samma sak råder mellan skolor i kommunen. För gymnasieskolan inom kommunen pågår ett arbete för att underlätta överföringen av information. Vi återkommer i frågan. 6