Årsredovisning. 2009 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-04-29. SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret 1

Årsredovisning 2009 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-04-29 SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunalrådet har ordet. 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens organisation 2 Gemensam förvaltningsberättelse 3 De kommunala bolagens kommentarer 5 Allmän översikt 6 Ekonomisk översikt. 10 Personalbokslut 20 Befolkningsutveckling. 27 Verksamheternas kommentarer: Kommunstyrelsens förvaltningar Ekonomikontoret 28 Fastighetskontoret.. 29 Gatukontoret 30 Kommunkansliet 32 Näringslivsenhet 34 Personalkontoret 36 Kostenheten 38 Städenheten 40 It- och inköpsenheten. 41 Va- och renhållningsenhet.. 42 Miljö- och byggnadsnämnden.. 43 Kulturnämnden. 45 Barn- och utbildningsnämnden 48 Socialnämnden individ och familj 51 Socialnämnden vård- och omsorg 53 Borlänge-Säter gymnasienämnd 56 RÄKENSKAPER Resultaträkning. 62 Finansieringsanalys.. 62 Balansräkning 63 Nothänvisningar. 64 Redovisningsprinciper 71 Ord och uttryck 72 Dritftsredovising. 73 Investeringsredovisning 74 Nyckeltal. 77 Va-verksamhetens Resultat- och balansräkning. 78 Va-verksamhetens Nothänvisningar 79 REVISIONSBERÄTTELSE 82 Bilden på framsidan är från Gustafs, utsikt över Dalälven mot bron och Brostugan

Översvämningens år 2009 Översvämning. 2009 kommer vi alla att minnas som året då dammen riskerade att brista i Ljustern. Hur nära det var och vilka följder detta hade fått vet vi naturligtvis inte säkert, och jag är trots allt ganska glad att vi inte fick veta det heller. Att sitta på semestern i en annan del av Sverige och se på TV om Säter kändes lite overkligt, man tänker ju trots allt det händer inte oss Det positiva är att vi fick en publicitet som är svår att få på annat sätt. Och dessutom har vi sett att det kan hända även oss i Säter, något som vi alla måste bära med oss inför vårt fortsatta arbete med att förbättra vår krisberedskap inför extraordinära händelser. Ekonomi. Totalt sett är resultatet för 2009 mycket bra! Att ha klarat drygt 16 miljoner plus under dessa omständigheter är mycket bra. Men man måste betänka att resultatet till ganska stor del beror på olika tillfälliga förstärkningar av ekonomin som sociala avgifter, pensioner, avtalsförsäkringar etc. Samt att ränteläget gett oss lägre kostnader för våra lån. Säters Kommun har dock en fortsatt mycket stabil ekonomisk situation även efter 2009 vilket är bra. Annars var 2009 ett år med många tvära kast, i början av året fortsatte skatteintäkterna att sjunka på ett dramatiskt sätt, vilket tvingade oss att revidera nämndernas budgetramar för innevarande år. En åtgärd som jag bara varit med om en gång tidigare. När vi nu summerar året så blev skatteintäkterna drygt 7 miljoner lägre är vi trodde i nov. 2008. Så behovet av revideringar var av det skälet korrekt. Verksamheterna klarade tack vara hårt arbete av att sänka sina kostnader ytterligare efter revideringen i juni, och totalt så klarade verksamheterna av att hålla sina reviderade ramar så när som på 2 miljoner, vilket får anses vara godkänt. Arbetet med 2010 och inte minst 2011 blir det åter hårt arbete för att klara ekonomin i spåren av den lågkonjunktur vi just nu befinner oss i. Verksamheterna. Trots all fokusering på ekonomi under det gångna året, så har kommunens verksamhet på ett föredömligt sätt fortsatt att utvecklats. I flera undersökningar både inom skola och omsorg så har vi fått goda och förbättrade resultat, i vissa fall med toppresultat även med Sverige mått mätt. Kulturutbudet fortsätter att vara stort och bidrar på ett mycket positivt sätt till att göra Säter attraktivare som kommun. Miljöarbetet har fortsatta under året med miljöbilar och energieffektiviseringar och som ett avstamp för kommande år tas ett miljöbokslut för 2009 fram, mycket arbete återstår inom miljöområdet, men vi är på gång. Inom näringslivsområdet så får kommunen även här positiva omdömen för det arbete som bedrivs, vilket även detta är av vikt för kommunens framtida utveckling. Som kommunalråd i Säters Kommun så blir man stolt över den verksamhet som vi kan erbjuda våra kommunmedborgare. En verksamhet som naturligtvis kan förbättras på många områden, men som hela tiden utvecklas på ett positivt sätt. Ett stort tack till alla medarbetare för att gott arbete under 2009. Abbe Ronsten (S) Kommunstyrelsens ordförande. 1

Politisk organisation och förvaltningsorganisation Region Falun-Borlänge AB Räddningstjänstförbundet DalaMitt Säterbostäder AB Säters kommuns Fastighets AB Kommunrevisionen 5 ledamöter Kommunfullmäktige 35 ledamöter Valberedning 5 ledamöter Mandatfördelning S 14 C 8 M 5 V 2 Kd 2 Fp 3 Mp 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 ledamöter Kommunstyrelsen 11 ledamöter Näringslivs- och turismutskottet 3 ledamöter + 3 adjungerade Personalutskott 3 ledamöter + adjungerade Kommunchef Näringslivsenhet Turistbyrå Kommunkansliet Personalkontor Valnämnd 5 ledamöter Ekonomikontor Fastighetskontor Kostförvaltning Socialnämnd 9 ledamöter Socialförvaltning Individ-& familjeomsorg Äldre- & handikappomsorg Gatukontor Städenhet IT- och Inköpsenhet Barn- och utbildningsnämnd 9 ledamöter Barn- & utbildningsförvaltning Utbildning Barnomsorg Fritidsgårdar VA/Renhållningsenhet Kulturnämnd 7 ledamöter Kulturförvaltning Kultur Bibliotek Miljö- och byggnämnd 7 ledamöter Miljö- och Byggförvaltning Miljöfrågor Hälsoskydd Bygglovsfrågor Planfrågor Trafikfrågor Gymnasienämnd Säter/Borlänge 3 ledamöter (9) Gymnasieskolor Borlänge/Säter Överförmyndare 2

Sammanställd redovisning och gemensam förvaltningsberättelse Kommunerna är enligt Kommunala redovisningslagen KRL 8 kap 1-2 skyldiga att upprätta en sammanställd redovisning och en gemensam förvaltningsberättelse för all kommunal verksamhet, även sådan som drivs av annan juridisk person. Rådet för kommunal redovisning har i sin rekommendation 8.2 gett ytterligare anvisningar hur den sammanställda redovisningen och den gemensamma förvaltningsberättelsen skall utformas. En gemensam förvaltningsberättelse skall upprättas för den samlade kommunala verksamheten. Sammanställda räkenskaper resultat- och balansräkning, samt kassaflödesrapport med tilläggsupplysningar skall upprättas för kommunkoncernen. Med kommunens samlade verksamhet avses all verksamhet som kommunen bedriver i kommunkoncernen och i uppdragsföretag. Med kommunkoncernen avses förvaltningsorganisationen och företag där kommunen har ett bestämmande (mer än 50 % av rösterna) eller ett betydande (mer än 20 % men mindre än 50 % av rösterna) inflytande i företagets beslutande organ. Huvuddelen av Säters kommuns verksamhet bedrivs i egen regi och i förvaltningsform. Kommunen har därför valt att i den här delen av förvaltningsberättelsen beskriva den verksamhet som bedrivs på annat sätt. För verksamhet i förvaltningsform hänvisas till allmän och ekonomisk översikt, personalredovisning, samt nämnders och KS förvaltningars bokslutskommentarer. Kommunkoncernens omfattning Koncernen Säters kommun omfattas vid utgången av 2009 av kommunens förvaltning och en helägd bolagskoncern; Säterbostäder AB och dess dotterbolag Säters kommuns Fastighets AB. Säterbostäder AB, org. nr 556515-8713, har till föremål för sin verksamhet att inom Säters kommun förvärva, avyttra, äga och förvalta fastigheter och tomträtter, samt bygga bostäder, lokaler, kollektiva anordningar, samt därmed förenlig verksamhet Kommunen äger hela aktiekapitalet om 16,7 Mkr i Säterbostäder AB. Kommunen har borgensåtagande för bolagets lån med 87,8 Mkr. Säters Kommuns Fastighets AB, org. nr 556401-4933, är ett av Säterbostäder AB helägt dotterbolag som till föremål för sin verksamhet har att inom Säters kommun uppföra, sälja, och förvalta lokaler för vård, undervisning, kontor och småindustri och därmed förenlig verksamhet. Kommunen har ett borgensåtagande för detta bolags lån med 14,9 Mkr. Koncernbolagens verksamhet 2009 redovisas på sidan 5. Redovisningsprinciper för sammanställd redovisning Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapitalet som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Proportionell konsolidering innebär att endast ägda andelar av räkenskapsposterna tas med i koncernredovisningen. Interna transaktioner mellan kommunen och bolagskoncernen och inom den sistnämnda har eliminerats. Pensionsskulden har redovisats olika inom koncernen. Säterbostäder har premiereservsystem. Koncernens resultat Koncernens resultat för 2009 blev + 16,7 Mkr (2008 + 9,9 Mkr). Bolagskoncernen redovisar ett resultat på + 0,4 Mkr (2008 +1,3 Mkr), och kommunen ett resultat på +16,3 Mkr (2008 +8,6 Mkr). Koncernens nyckeltal Koncernens soliditet uppgick 2009-12-31 till 56 % (2008 55 %)Att koncernens soliditet är lägre än kommunens beror på bolagens låga soliditet. Bostadsbolag finansierar normalt sitt bostadsbyggande via upplåning och får därigenom en högre skuldsättningsgrad. Likviditeten uppgick till 29 %, (2008 23 %). Kommunen och dess helägda dotterbolag samordnar likviditetshanteringen genom ett koncerngemensamt konto. Koncernkontot ger parterna möjlighet att låna pengar 3

av varandra, vilket gör att den erforderliga likviditetsreserven kan hållas nere. F n utnyttjas koncernkrediten endast av Säters Fastighets AB, med 12,5 mkr. Krediten uppgår till totalt 55 mkr för hela kommunkoncernen. Kommunala uppdragsföretag 2003 bildades Utvecklingsbolaget Falun-Borlänge Regionen AB, org. nr 556645-9284, i vilket kommunen är delägare tillsammans med Borlänge, Falun, Gagnef och Ludvika kommuner. Bolaget arbetar med näringslivsfrågor, som t ex nyföretagarrådgivning, samt samarbetsprojekt mellan kommunerna. Under 2009 har en särskild resursperson anställts för att arbeta med väg- och järnvägskommunikationer. Andra frågor bolaget arbetat med under 2009 är samarbete kring gymnasieskolan, GYSAM och upphandlingsfrågor. De samverkande kommunerna finansierar verksamhet i proportion till invånarantalet. Säter har under 2009 betalat 300 000 kr i grundersättning, samt 350 000 kr för olika specifika uppdrag. Kommunens aktiekapital är 37 500 kr vilket utgör en andel på 7,5 % i bolaget. Säters kommun har tillsammans med Falun och Borlänge bildat ett kommunalförbund för räddningstjänsten, Räddningstjänst Dala Mitt, org. nr 222000-1099. Förbundet startade sin verksamhet 1998-10-01 och kommunens andel är cirka 10 %. Förbundet säljer sina tjänster via räddningstjänstavtal till ägarkommunerna. Förbundet driver även genom avtal med Landstinget Dalarna IVPA-verksamhet i kommunen (I Väntan På Ambulans). För 2009 var kostnaden för Säters kommun 8,3 Mkr. Säters kommun samäger tillsammans med övriga kommuner och Landstinget Dalarna Dalatrafik AB, org. nr 556206-2470. Dalatrafik AB ansvarar för kollektivtrafiken i länet och är tillsammans med andra trafikbolag i grannlänen delägare i Tåg i Bergslagen. Säters kommuns ägarandel i Dalatrafik AB är c:a 2 %, vilket ger ett aktiekapital på 468 000 kr. Kommunen har ett borgensåtagande på totalt 7,8 mkr i Dalatrafik AB och Transitio AB som äger det rullande materiel som används i Tåg i Bergslagen. Säters kommun köpte 2009 kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjutsar från Dalatrafik för sammanlagt 12,3 Mkr. Säters kommun har sedan 1998 en gemensam nämnd med Borlänge kommun för Gymnasieskola och gymnasiesärskola. Verksamheten ingår i Borlänge kommuns organisation. Säters kommun betalar kostnaden för kommunens elever, oavsett om de går i nämndens egna skolor eller externa skolor. Kostnaden ingår i Säters kommuns resultat. 2009 var Säters kostnad 16 % av gymnasienämndens omsättning. I kommunen finns en friskola, 0 6 år, i Solvarbo. Skolan hade under 2009 27 skolelever under vårterminen och 29 under höstterminen. I skolans förskoleklass gick 6 barn och på fritidshemmet fanns under vårterminen 26 barn och under höstterminen 26 barn. Skolan fick under 2008 totalt c:a 2,6 Mkr i skolpeng. 4

KONCERNBOLAG Säterbostäder AB Bokslut Bokslut 2009 2008 Omsättning, Mkr 59,5 58,2 Resultat före e.o. poster 1,9 1,3 Koncernbidrag t. Fastighets AB 2,0 1,7 Resultat e. koncernbidrag o skatt -0,7-0,6 Nettoinvesteringar, Mkr 3,3 5,1 Soliditet, % 15,8 15,7 Årsarbetare 12,5 11,3 Årets resultat Årets resultat uppgår till -0,7 Mkr efter koncernbidrag till Säters kommuns Fastighets AB (2,0 Mkr). Resultatet före extraordinära poster ligger i paritet med budget. Ökade kostnader för värme, el och reparationer vägs upp av minskade räntekostnader. Årets verksamhet Värmesystemet på Falkgränd drabbades av en serie kulvertläckor under våren som medfört omfattande schaktarbeten. En kundundersökning genomfördes under hösten. Den riktade sig till Säterbostäders hyresgäster så väl som kommunens förvaltningar. Frågan om bredbandsanslutning av bolagets fastigheter har aktualiserats under hösten. Styrelsen förväntas ta ställning under våren 2010. I Siggebo installerades en energieffektiv ventilation. I övrigt var investeringarna måttliga. Uthyrningsgraden har under året successivt försämrats och uppgick vid årets slut till 93%. Framtiden De närmaste åren kommer att präglas av den kraftiga konjunkturnedgången. För bolagets del är det främst osäkerheten för den framtida uthyrningen som oroar. Risken finns att vakanstalen ökar ytterligare. Tidigare lågkonjunkturer har alltid, med viss fördröjning, medfört att efterfrågan på bostäder minskat. När arbetstillfällen går förlorade och människor känner stor osäkerhet inför framtiden avstannar hushållssplittring och rörligheten på villamarknaden. Faktorer som kan ha oönskad påverkan på bolagets resultat. Frågan är hur långvarig och djup konjunkturnedgången blir och hur detta kommer att påverka bolagets möjligheter att infria målsättningarna om eget kapital på minst 30 Mkr och upprätthålla en uthyrningsgrad på minst 95%.. Säters kommuns Fastighets AB Bokslut Bokslut 2009 2008 Omsättning, Mkr 3,8 3,6 Resultat före extraord. poster -1,3 0,3 Konc.bidrag fr. Säterbostäder 2,0 1,7 Resultat e. koncernbidrag 0,4 1,2 Nettoinvesteringar, Mkr 0,4 2,1 Soliditet, % 33,6 33,1 Årsarbetare - - Året resultat Resultatet före bokslutsdispositioner uppgår till -1,3 Mkr. Av bolagets totala intäkter på 3,8 Mkr, utgörs 1,4 Mkr av intäkter från försäljning av fjärrvärme i Mora by och Storhaga. Årets verksamhet Efterfrågan på verkstads- och kontorslokaler är svag i Säter trots återhållsamma hyresnivåer. Ett omfattande reparationsarbete av pelletsförrådet och anordningar till pannan i Mora panncentral har pågått under sensommar och höst. Bolaget har även investerat i en ny sommar-pelletsbrännare där. Framtiden På sikt kan fastighetsförvaltningen komma att avvecklas. I framtiden kommer bolaget att koncentrera sig på produktion och leverans av fjärrvärme i Mora by och Storhaga. 5

Allmän översikt Året som gick, befolkningsutveckling mm De senaste åren har befolkningsutvecklingen i kommunen, länet mm kommenterats i samband med bokslutet. Sveriges befolkning ökade med ca 84.000 personer under 2009 till totalt ca 9.340.000 personer den 31 december 2009. Ökningen beror i första hand på många födda och ökad invandring. Hela 102.000 personer flyttade in medan bara 38.000 flyttade ut, aldrig tidigare har så många invandrat till Sverige under ett enskilt år. Samtliga län utom Gävleborg, Värmland, Jämtland och Norrbotten ökade sin befolkning. Drygt hälften av landets kommuner hade en befolkningsökning under 2009. Klart störst procentuell ökning hade Sundbyberg följt av Lomma och Nacka, störts procentuell minskning hade Malå, Bräcke och Strömsund. Befolkningen i mediankommunen uppgick till ca 15.300 invånare. Ett tydligt mönster är att framförallt storstadsområdena och sydvästra Sverige ökar sin befolkning medan många kommuner i norra halvan av Sverige minskar sin befolkning. Födelsenettot i Sverige 2009 var ca 21.000, 112.000 föddes och 91.000 avled. Beträffande invandringen är den största återvändande gruppen svenska medborgare följt av irakier och somalier. De kommuner som ökar migrationsnettot mest i relation till befolkningen är Uppvidinge och Högsby i östra Småland samt Sorsele. Det höga migrationsnettot för Sorsele gör att de ökar sin befolkning för första gången på 19 år. Exkluderas migrationen är det 107 kommuner som ökar befolkningen. I länet ökade befolkningen med 587 personer 2009 att jämföras med 249 personer 2008. 2006 och 2007 minskade befolkningen i Dalarna. Befolkningsökningen kan härledas till ett flyttningsnetto från utlandet då både födelsenetto och flyttnetto mot övriga Sverige är negativa. Det är endast två kommuner i länet som har positiva födelsenetton 2009, Borlänge och Falun, 2008 hade även Gagnef och Säter positiva födelsenetton. Av länets kommuner har befolkningen ökat i Borlänge, Falun, Ludvika, Leksand, Smedjebacken och Älvdalen. För Säters del minskade befolkningen med 57 personer, ett födelsenetto på -24 personer och ett flyttnetto som också var negativt. Befolkningen vid årsskiftet uppgick till 10.900 inv i Säters kommun. Arbetsmarknad I början av året var läget på den svenska arbetsmarknaden relativt oförändrat jämfört med de närmast föregående månaderna. Nedgången i antalet sysselsatta på ett års sikt var ungefär av samma storlek som i slutet av 2009. Det som däremot kunde konstateras var att antalet sysselsatta i kommunal sektor minskade för andra månaden i rad. Jämfört med januari 2009 minskade antalet sysselsatta med 80.000 i åldern 15-64 år framförallt var det antalet sysselsatta kvinnor som blev färre. Nedgången i antalet sysselsatta har dämpats betydligt de senaste månaderna. I februari månad var 176 personer arbetslösa i Säters kommun, detta är en minskning med 15 personer jämfört med för ett år sedan. Antalet varsel uppgick i februari 2010 till 132 personer i Dalarna jämfört med 291 i februari 2009. Arbetsförmedlingen centralt har gjort en yrkesprognos som bygger på arbetsförmedlingskontorens bedömningar av yrken som är representerade på deras lokala arbetsmarknader fram till hösten 2010. Enligt denna prognos kommer tillgången på jobb att öka något under 2010 främst under andra halvåret och det finns förutsättningar för att det sker ytterligare förbättringar åren 2011 och 2012. Antalet rekryteringar inom olika yrken kommer att 6

uppgå till knappt 1,2 miljoner under år 2010 och ytterligare något fler under de två därpå följande åren. Sysselsättningen som minskade kraftigt under år 2009 preliminärt med 103.000 personer kommer att stabiliseras under 2010 men trots det blir det en minskning ett årsgenomsnitt om 55.000 personer. Antalet yrken med liten tillgång på arbetssökanden har minskat drastiskt, det rör sig nu vanligtvis om yrken som ställer krav på högskoleutbildning men det finns dock fortfarande några yrken på gymnasienivå med brist på arbetssökanden främst vissa hantverksyrken. Det största antalet lediga jobb kommer att finnas inom yrken tillhörande tjänstesektorn t ex handeln och i ökande grad även transport, restaurang och service. Men det finns även andra yrken inom det privata näringslivet som kommer att efterfråga mera arbetskraft, IT-yrken, tekniska yrken, vissa byggnads- och industriyrken. Exempel på yrken där det råder störst brist på sökande, är läkare, gymnasielärare i yrkesämnen, operationssköterskor, förskollärare, sjuksköterskor, psykiatrisk vård, byggnadsplåtslagare, VVS- ingenjörer, kockar, distriktssköterskor. Yrken där det råder störst överskott på sökande, är barnskötare, receptionister, vårdbiträden, elevassistenter, biologer, vaktmästare, lagerarbetare, försäljare, dagligvaru- och fackhandel, köks- och restaurangbiträden. En betydande del av de jobb som nu förlorats kommer inte tillbaka, de nya jobben tillkommer inom andra yrken med annorlunda och i allmänhet högre krav på utbildning. Det innebär en stor risk för många av dem som under innevarande lågkonjunktur blir arbetslösa, t ex inom vissa industriyrken, riskerar att bli bestående arbetslösa under lång tid. Neddragning av personal har till mycket stor del skett inom traditionellt mansdominerade yrken och erfarenheterna från tidigare kriser visar att vidareutbilda sig och eller att byta yrke bland de som drabbats är låg. Det finns mot den bakgrunden en stor risk för att den strukturella arbetslösheten ökar och att den fastnar på en hög nivå. För Säters del kan konstateras att vi har den lägsta arbetslösheten i länet 2009 i åldergruppen 16-64 år, 2,7% och även den lägsta arbetslösheten bland ungdomar 18-24 år, 4%. Bostadsförsörjning/Investeringar Av Säterbostäders årsredovisning för 2009 framgår att den totala investeringsnivån för bolaget 2009 uppgår till 3,3 miljoner kronor att jämföras med föregående år då investeringarna uppgick till 5,1 miljoner. Målsättningen för bolaget är att ha ett eget kapital obeskattade reserver om 30 miljoner kronor. Vid utgången av verksamhetsåret uppgår det egna kapitalet till 25 miljoner kronor. Uthyrningsläget har försämrats jämförelse med 2008 och uthyrningsgraden uppgick till 93,1% målsättningen är att ha en uthyrningsgrad på 95%. Den största försämringen är i kommundelen Säter där antalet vakanta lägenheter ökat från 28 till 55 tomma lägenheter vid årsskiftet. Totalt hade bolaget 68 lediga lägenheter en ökning med 28 sedan föregående årsskifte. Beträffande småhusbyggnation har när detta skrivs ett hus färdigställts på Lars Anders Täppa ytterligare två hus är under uppförande. En fjärde tomt har sålts men ingen byggnation har påbörjats. Dessutom har under året två stycken arrendetomterna inom planområdet avyttrats. I Gustafs har i början av det här året sålts en tomt på det nya planområdet vid det daghemmet i Mora by, ytterligare intressenter finns inom detta område. För att ge ytterligare möjlighet till småhusbebyggelse i kommunen pågår planläggning vid golfbanan i Säter. 7

Beträffande planläggning har arbetet med en ny översiktsplan påbörjats under 2009, samrådsmöten har hållits i samtliga kommundelar. I översiktsplanen redovisas förslag på olika nya planområden i kommunen. I de olika kommundelarna finns idag 85 stycken avstyckade tomter för småhusbyggnation. Det största beståndet finns på Kyrkberget i Stora Skedvi med 31 tomter. Politisk organisation I ett antal kommuner har man under senare år förändrat sin politiska organisation på ett genomgripande sätt. Detta belyses i en rapport från SKL, Sveriges kommuner och landsting. Den traditionella politiska organisationen med facknämnder har i dessa kommuner ändrats till en organisation som bygger på fullmäktigeberedningar och styrelseutskott, icke obligatoriska sektorsansvariga nämnderna har tagits bort. Bland de kommuner som genomfört reformen har förhoppningarna om dess effekter varit stora. Målen har ibland formulerats i termer, bort med stuprören och in med hängrännorna i politiken, bort med cykelställsfrågorna och in med visionsarbetet, bort med fullmäktige som transportkompani och in med levande vitaliserade och konstruktiva fullmäktigemöten. Målsättningarna av den typen vittnar om en önskan att på djupet förändra sättet som de lokala politiska institutionerna fungerar men medförde reformen det som eftersträvas kan det få andra än de avsedda effekterna och hur påverkar reformerna den lokala demokratins processer? Svenska kommuner styrs enligt en princip som har benämningen Samlingsstyrelse med majoritetsinslag eller kvasiparlamentarism. Detta system innebär att samtliga partier med tillräckligt röststöd i fullmäktige ingår i styrelse och nämnder samtidigt som den styrande majoriteten besätter ordförande och ofta även 1:a vice ordförandeposterna i styrelse/nämnder, undantaget är revisionen där oppositionen i ökande omfattning besätter ordförandeposten. En väsentlig del av den formella lokala konstitutionen lämnas dessutom numera upp till varje kommun att själv bestämma och hit hör frågan hur många nämnder en kommun ska ha och hur uppgiftsfördelningen mellan nämnderna ska se ut. Det är även möjligt att avskaffa flertalet nämnder och endast bevara de så kallade obligatoriska nämnderna, kommunstyrelsen, valnämnden, revisionen samt i förekommande fall överförmyndarnämnden. Av rapporten framgår att tom hösten 2008 hade 26 kommuner en ny organisatorisk princip. Bland de kommuner som genomfört förändringar finns en högre andel små kommuner än i riket som helhet. En stor skillnad jämfört med andra kommuner är dock antalet förtroendevalda och antalet förtroendeuppdrag. Kommuner som inte har genomfört någon reform har 55% fler politiker och 48% fler uppdrag än reformkommunerna. På 1980-talet studerades dåtidens stora nämndeformer som införande av kommundelsnämnder då konstaterades, reformer är snabba lärprocesser där man först vid slutet lär sig vad man ville uppnå från början. Likheterna mellan kommundelsreformerna och den alternativa politiska organisationen är därför ganska slående även om 1980-talets politiska decentraliseringsambitioner har förbytts mot centraliseringsideal på 2000-talet. Ur ett längre historiskt perspektiv är den alternativa politiska organisationen det naturliga sista steget för kommunerna att ta i sin strävan att slimma den lokala politiska organisationen inom gällande regelverk. Med nämndernas starka ställning har mycket av makten i kommunpolitiken lagts i händerna på indirekt förtroendevalda som i många fall saknar direkta mandat från väljarna. Även om man på många håll arbetar med att öppna upp nämndsammanträdena för allmänheten är nämndernas verksamhet av tradition mer sluten i förhållande till medborgarna än fullmäktige. 8

Ett sätt att summera effekter av olika reformer är att formulera två ytterlighetsseminarier. A. Med en alternativ politisk organisation flyttas fokus i den lokala demokratin från indirekt valda till de folkvalda fullmäktige. Debatten blir mer livaktig och beredningsgrupper borgar för att den också blir mer långsiktig och visionär. Ansvaret för de politiska besluten tydliggörs och medborgarnas ansvarsutkrävande underlättas. Antalet förtroendevalda blir något färre men de kvarvarande ägnar sig i högre grad åt medborgardialog. Den politiska verkställande ledningen i form av styrelsen stärks och ges större handlingsfrihet, samordningen mellan olika verksamheter ökar förvaltningens effektivitet. Sektorsintressena och revirpolitik har eliminerats till förmån för helhetssyn och politik för hela kommunens bästa. B. Med en alternativ politisk organisation reduceras antalet förtroendevalda drastiskt och därmed krymper också medborgarnas kontaktyta med kommunpolitiken. Kraven på de politiker som finns kvar ökar väsentligt och de riskerar att bli orealistiska. När färre politiker har ansvar för verksamheten decentraliseras beslutsfattande på många punkter till tjänstemannanivå och demokratin försvagas, makten koncentreras till ett fåtal personer. Beredningar under fullmäktige blir symboliska och tandlösa kommittéer utan tjänstemannastöd eller koppling till den faktiska verksamheten. Förtroendevalda eldsjälar som brinner för att utveckla enskilda delar av kommunens verksamhet har inte längre några naturliga forum att verka i. Fokusering på långsiktiga och visionära frågor leder politiken bort från vardagsnära och dagsaktuella ärenden som engagerar medborgarna vilket knappast ökar det folkliga engagemanget i lokalpolitiken. Slutligen konstateras i rapporten, vi kan inte undvika att reflektera över om de reduceringen av antalet förtroendeuppdrag i de alternativa organisationerna har nått vägs ände. Nu finns det inte mycket fler politiska poster att dra ner på med mindre än att nya kommunsammanslagningsreformer genomförs. Om kraven på de valda fritidspolitikernas insatser höjs ytterligare blir det knappast lättare att rekrytera nya förtroendevalda i framtiden. Man får hoppas att kommuner som valt att genomföra reformerna verkligen långsiktigt lyckas med sina mål att vitalisera den lokala demokratin och på så sätt garantera tillflödet av nya kandidater till de kvarvarande uppdragen, för att åstadkomma detta kommer att krävas ett permanent och ihärdigt lokalt demokratiutvecklingsarbete. Christer Malmstedt Kommunchef 9

EKONOMISK ÖVERSIKT Avstämning av Kommunfullmäktiges mål. Finansiella mål Säters kommun har i budgetbeslutet i Kommunfullmäktige 2008-11-27 fastställt finansiella mål för resultat, och ett tak för investeringar. Resultatmål Säters kommun skall på sikt ha ett resultat som värdesäkrar kommunens egna kapital. Detta innebär vid en inflation på 2 % ett resultat på + 6 mkr. Detta mål bedömdes ej kunna nås under 2009. Målsättningen blev därför att vidmakthålla balansen mellan intäkter och kostnader, och successivt nå det långsiktiga målet. För 2009 sattes resultatmålet till + 4,5 mkr, exkl. avkastning på pensionsförvaltning. Kommunens resultat uppgår till +12,2 mkr, exkl. avkastning från pensionsmedel. Målet uppnås. Med avkastning från pensionsförvaltning blev kommunens resultat + 16,3 mkr. Skuldsättning I budget för 2009 har ingen ytterligare amortering planerats. Ett lån på 30 mkr har omsatts under året, men låneskulden är oförändrad sedan föregående bokslut. Investeringstak Säters kommuns investeringar skall för att undvika negativ påverkan på kommunens likviditet, inte vara högre än beräknade avskrivningar för resp. år. Detta innebär en högsta nivå på 16-17 mkr/år Med de låga resultatmål som kommunen satt upp för planperioden krävs fortsatta begränsningar i kommunens investeringar, även om amorteringar på kommunens lån skjuts på framtiden. Årets beslutade investeringsbudget låg på 21,6 mkr. Till detta kommer från 2008 överförda investeringsmedel med 1,2 mkr. Den totala planerade investeringsvolymen för 2009 uppgick därför till 22,8 mkr. Utfallet blev mycket lägre, 14,8 mkr. Målet för 2009 uppnås. Av budgeterade investeringsmedel 2009 kommer 3,5 mkr, avseende påbörjade med ej färdigställda investeringsobjekt, att överföras till 2010. Investeringsvolymen för 2010 uppgår med överförda medel till 22,4 mkr. Mål för verksamheten Kommunfullmäktige antog 2007 en vision, samt fyra målområden som kommunen under mandatperioden skall verka inom för att förverkliga visionen. Utifrån dessa har nämnder och KS förvaltningar fått lämna förslag till utvärderingsbara mål, som Kommunfullmäktige fastställde 2009-02-16. Målen utvärderas i samband med delårsrapport och årsredovisning. Måluppfyllelsen redovisas nedan utifrån varje målområde. Av totalt 36 ställda mål uppnås 18 helt och 8 delvis. 9 mål uppnås ej och 1 mål har inte utvärderats. För en mer detaljerad redovisning hänvisas till respektive nämnds eller KS förvaltnings bokslutskommentar. Goda möjligheter till försörjning och bra kommunikationer Barn- och utbildningsnämnden: Andelen föräldrar som är nöjda med den service förskolan erbjuder ökar. Målet uppnås delvis. Socialnämnden IFO: Personer i behov av försörjningsstöd skall, om möjligt, inom 6 månader ha en egen försörjning genom arbete eller studier. Målet uppnås delvis. Socialnämnden ÄHO: Utveckla Webbaserad kommunikation för äldre inom SäBo med deras anhöriga. Målet uppnås ej. KS Kommunkansli: Förbättra medborgarnas möjlighet till kollektivtrafik mellan Säters kommun och Borlänge. Målet uppnås delvis. KS Näringslivsenhet: Antal företagsbesök för kommunledningen: 25. Målet uppnås. KS Näringslivsenhet: Antal övriga företagsaktiviteter: 20. Målet uppnås ej. 10

Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor Miljö- och Byggnadsnämnden: Där efterfrågan finns och tekniska/ekonomiska möjligheter finns skall Säters kommun kunna tillhandahålla byggklara tomter inom ett år. Målet uppnås. Miljö- och Byggnadsnämnden: Förbättra trafikmiljön för oskyddade trafikanter i anslutning till Prästgärdet och skolan. Målet uppnås. Kulturnämnden: Totalutlåningen per invånare i Säter ska ligga över genomsnittet i riket. Målet uppnås. Kulturnämnden: Antal barnbokslån per barn 0-14 år ska ligga över genomsnittet i riket. Målet uppnås. Barn- och utbildningsnämnden: Barn och elever känner sig trygga och trivs i förskolan/skolan. Målet uppnås delvis. Barn- och utbildningsnämnden: Föräldrar, barn och elever känner sig delaktiga och har inflytande i verksamheten. Målet uppnås delvis. Socialnämnden IFO: Familjer ska vara och känna sig delaktiga i arbetet med de unga. Målet uppnås. Socialnämnden ÄHO: Kommunmedborgarna inom samtliga boendeformer skall känna trygghet i sitt boende. Målet uppnås. KS Gatukontor: Minst 10 000 m2 asfaltyta skall årligen omasfalteras. Målet uppnås. KS Gatukontor: All snöröjning och sandning skall vara avslutad senast 10 timmar efter snöfallets upphörande. Målet uppnås. KS Gatukontor: Minst två lekplatser skall årligen upprustas till godkänd standard. Målet uppnås ej. KS Kostenhet: Kommunens kostenhet skall tillaga och servera god och näringsriktig mat samt att ha nöjda gäster. Målet uppnås. KS Städenhet: Kostnaden för städning av kommunens lokaler skall mätt som kostnad/timma ligga i nivå med omgivande kommuner. Målet uppnås. KS Städenhet: Städenhetens kunder skall vara nöjda med utfört arbete. Målet uppnås. KS VA/Renhållningsenhet: Ingen kund ska behöva vara utan vatten mer än 6 timmar t.ex. vid haverier. Målet uppnås delvis. Förstärka den positiva bilden av Säter Kulturnämnden: Erbjuda alla kommuninvånare oavsett ålder ett brett kulturutbud i form av konserter, teater, historiska program, utställningar, föredrag mm. Målet uppnås. Barn- och utbildningsnämnden: Meritvärdet ligger över genomsnittet för strukturellt liknande kommuner. Målet uppnås ej. Barn- och utbildningsnämnden: Skillnaden i meritvärde mellan pojkar och flickor minskar. Målet uppnås ej. Socialnämnden IFO: Familjer och enskilda skall känna trygghet i sina kontakter med socialförvaltningen. Målet har ej utvärderats. Socialnämnden ÄHO: Äldre och handikappomsorgen skall kännetecknas av ett bra bemötande av allmänheten. Målet uppnås. KS Kommunkansli: Inspirera medborgarna till en god hälsa och att ge medborgarna möjlighet till ett aktivt fritidsliv genom att arbeta fram en folkhälsoplan och arbeta för ett ökat engagemang i idrottsoch föreningsverksamhet. Målet uppnås delvis. KS IT/Inköpsenhet: Verksamhetskritiska system skall ha en tillgänglighet på minst 99,7% av ordinarie arbetstid. Målet uppnås ej. KS IT/Inköpsenhet: Inkommande telefonsamtal till kommunens växel skall besvaras inom fem (5) signaler. Målet uppnås delvis. Ekologisk hållbar utveckling Miljö- och Byggnadsnämnden: Minskad påverkan på sjöar och vattendrag från enskilda avlopp. Målet uppnås. Barn- och utbildningsnämnden: All verksamhet är miljöcertifierad. Målet uppnås ej. Socialnämnden IFO: Leasingbilen i verksamheten skall vara miljövänlig. Målet uppnås. Socialnämnden ÄHO: Leasingbilar i verksamheten skall vara miljövänliga. Målet uppnås. KS Fastighetskontor: Kommunens fastigheter skall reducera sin mediaförbrukning (uppvärmning, el och va) med drygt 1,5 % per år under perioden 2006 2011. Målet uppnås ej. 11

KS Kommunkansli: De, av de 16 miljömål som riksdagen har antagit, som kan beröra Säters kommun, ska finnas som en värdegrund i olika frågeställningar och kansliet ska ansvara för att ett miljöbokslut tas fram för kommunen. Målet uppnås ej. KS Kostenhet: Öka andelen ekologiskt producerade livsmedel. Målet uppnås. Årets resultat Resultatet uppvisar en ökning av det egna kapitalet med 16,3 Mkr vilket är åttonde året i rad med positivt resultat. Kommunen står därmed på en stabil ekonomisk grund, och har samtidigt inga tidigare negativa resultat att återställa. Av resultatet utgör 4,0 mkr avkastning på pensionsförvaltning som läggs till detta sparande för framtida pensionskostnader. VA-verksamhetens andel av resultatet är -2,2 mkr, huvudsakligen beroende på ändrade debiteringsperioder, vilket för 2009 ger endast 11 intäktsmånader men 12 kostnadsmånader. I resultatet ingår reavinster på försäljning av fastigheter m m med 0,6 mkr. Budgeterat resultat för 2010 är + 2,4 Mkr, exklusive avkastning och planerat uttag från Pensionsförvaltning. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader har ökat med 0,7 Mkr sedan 2008 eller med 0,1 procent. Den största nettokostnadsökningen står Socialnämndens Individ och familjeomsorg för med 4,8 Mkr eller 19 %. Socialnämndens äldre och handikappomsorg ökade sin nettokostnad med 1 mkr eller 0,6 %. Barn- och utbildningsnämndens har minskat sin nettokostnad med 0,6 mkr eller 0,3 procent. Den med Borlänge gemensamma gymnasienämndens kostnadsandel för Säter, har minskat med 2,2 Mkr eller med 3,5 %. Kommunens avskrivningar ökade från 16,2 mkr 2008, till 16,8 mkr 2009. Ökningen är en följd av en hög investeringsnivå 2008. Tusentals kronor 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Budget Verksamhetens nettokostnad 396.418 415.717 431.551 442.674 467.792 485.856 486.558 502.700 Ökning från föregående år 19.299 15.834 11.123 25.118 18.063 703 16.844 Procent 4,9% 3,8% 2,6% 5,7% 3,9% 0,1% 3,5% Varav nedskrivning bokförda värden 12.225 8.457 5.183 4.587 0 0 0 Ökning exkl nedskrivna värden 7.074 19.602 14.397 25.714 Procent 1,8% 4,9% 3,4% 5,9% Avskrivningar 17.372 17.243 16.655 15.926 15.843 16.202 16.782 17.000 Förändring från föregående år -129-588 -729-83 359 580 798 Procent -0,7% -3,4% -4,4% -0,5% 2,3% 3,6% I budget för 2009 är verksamhetens nettokostnad budgeterad till en ökning på 16,8 Mkr eller 3,5 %. 4,9% Avskrivningarna är budgeterade till 17 mkr. Ökningstakten på avskrivningar avtar då investeringsnivån 2009 är betydligt lägre än året innan. Skatter, generella statsbidrag och utjämning Kommunens skatte- och statsbidragsintäkter har ökat med 8,7 Mkr eller 1,8 %. Av detta står skatteintäkterna för hela ökningen, medan generella statsbidrag och utjämning är i stort sett oförändrade. Kommunen har en demografisk förändring som innebär en ökande avgift i kostnadsutjämningssystemet. Utjämningen av LSS-kostnader innebar 2009 ett något högre bidrag än 2008. Det senare är en följd av den utbyggnad av LSS-verksamheten som skett i kommunen under de senaste åren. Bidraget för 2010 ökar ytterligare jämfört med bidraget för 2009. I budget för 2010 är skatte- och statsbidragsintäkterna budgeterade med en ökning på 1,5 Mkr eller 0,3 %. I intäkterna för 2010 ingår ett tillfälligt konjunkturstöd om 10,6 mkr. Detta är ett tillfälligt bidrag som inte följer med till 2011, varför intäkterna detta år blir betydligt lägre. 12

Finansiella intäkter och kostnader Kommunens finansiella intäkter exkl. pensionsförvaltningen är 0,5 mkr lägre än 2008. Här redovisas den engångsutdelning som Sveriges kommuner och landsting beslutat göra till sina medlemmar, och som för Säters kommun uppgick till 0,6 mkr. De finansiella kostnaderna är 1,7 mkr lägre än 2008. Orsaken till detta är det betydligt lägre ränteläget under 2009 vilket ger lägre räntor för såväl innestående medel som långfristiga lån. Behållningen på kommunens koncernkonto har varit högre än budgeterat, beroende på att utbetalningar för investeringar har skett senare, och i mindre omfattning än planerat, samt att Vägverket återbetalat ett förskott om 3,9 mkr för Bispbergsrondellen. I december utbetalade Skatteverket tillfälligt konjunkturstöd avseende 2010, med 10,6 mkr. Kassabehållningen är därför vid årsskiftet mycket högre än beräknat. I budget för 2010 är finansnettot ligger finansnettot på+-0. Såväl utlåningsräntor som inlåningsräntor ligger på en extremt låg nivå. Räntan på kommunens lån är budgeterad till 2 %, så det finns en marginal för ränteökningar under året. Kommunens pensionsförvaltning ökade sitt bokförda värde för sjätte året i rad. År 2009 ökade värdet 4,0 Mkr att jämföra med 5,6 Mkr 2008. I budget för 2010 är avkastningen budgeterad till 3,8 % eller 4,5 Mkr. Nettokostnaden och intäkterna Nettokostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag visar hur stor del av skatte- och statsbidragsintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. För 2009 visar det sig att 97,8 % av skatte- och statsbidragsintäkterna går åt för att finansiera den löpande verksamheten. Tidigare år har nettokostnadernas andel uppgått till följande procenttal (i parentes anges andelen exkl. nedskrivning av bokförda värden.): 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 96,6% 99,3 (96,5)% 100,4(98,5)% 99 (97,8 %) 98,6(97,6 %) 99,4% 97,8% Verksamhetens nettokostnad bör för en långsiktigt hållbar utveckling helst vara högst 98 % av skatte- och statsbidragsintäkterna varför de senaste årens resultat måste anses vara ett trendbrott och att ekonomin är på väg åt rätt håll. I budget för 2010 uppgår nettokostnadens andel av skatter och bidrag till 99,5 %, vilket beror på att kommunen planerar att tillföra medel från pensionsförvaltningen. Investeringarna Nettoinvesteringarna framgår dels av den särskilda investeringsredovisningen och dels av resp. nämnds och förvaltnings särskilda kommentarer. 2009 utfördes investeringar för 14,8 Mkr. 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 13,8 Mkr 11,4 Mkr 15,8 mkr 19,8 mkr 19,6 mkr 33,1 mkr 14,8 mkr Investeringsnivån ligger under nivån för kommunens avskrivningar. Bland investeringsobjekten som utförts under 2009 kan nämnas om- och tillbyggnad vid ishallen, samt ombyggnad av gator, och ledningsrenovering i VA-nätet. Investeringsnivån för 2010 är inkl i tilläggsbudget överförda investeringar från 2009 22,4 Mkr. Budgetavvikelser I budget för 2009 räknades med en ökning av det egna kapitalet med 4,6 Mkr, exkl. avkastning från kommunens pensionsförvaltning. Utfallet blev 7,6 Mkr högre. 13

Verksamheterna enligt driftsredovisningen I driftsredovisningen redovisas nämnders och verksamheters kostnader och intäkter mot budget. Skillnaden mot verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen beror på justering av interna poster som internräntor, förändring av semesterlöneskuld och differens mellan verkliga och kalkylerade PO-påslag. Justeringarna framgår av not 2. 2009 är differensen mellan kalkylerade PO-påslag och inbetalda avgifter mycket stor. För de statliga avgifterna innebär de sänkta avgifterna för anställda under 26 och över 65 år ett överskott på 2,6 mkr. Den sänkta försäkringsavgiften för AGS-KL och avgiftsbefrielseförsäkring från 1,89 % till 0 innebar ett överskott på 4,4 mkr. Skillnaden mellan kalkylerade avtalspensioner och utfall blev 1,6 mkr. Kommunfullmäktige beslutade i juni månad att sänka de tilldelade budgetramarna med sammanlagt 4,8 mkr. Bakgrunden till detta var de kraftigt nedvärderade prognoserna på intäktsutvecklingen 2009 och 2010. Verksamhetskostnaderna behövde sänkas om balans i ekonomin skulle uppnås 2010. 2009 blev ett första steg för att uppnå det målet. Verksamheterna har inte klarat att sänka sina kostnader fullt ut till de sänkta ramarna. Totalt redovisar verksamheterna en högre kostnad än budgeterat med 2,2 mkr. Nämnders och förvaltningars resultat jämfört med budget framgår av den särskilda driftsredovisningen. Den största positiva avvikelsen mot budget redovisar Borlänge-Säter Gymnasienämnd med 2,8 Mkr, och Socialnämndens äldre- och handikappomsorg med ett överskott på 1,6 Mkr. Andra större positiva resultat redovisas för Kulturnämnden, KS Fastighetskontor, och KS personalkontor. Den största negativa avvikelsen redovisar Socialnämndens Individ- och familjeomsorg med 4,5 Mkr, och KS VA/Renhållningsenhet med 2,5 mkr. Andra större negativa budgetavvikelser finns hos Barn- och utbildningsnämnden, och KS Kommunkansli. Orsakerna till budgetavvikelserna redovisas i nämndernas/ förvaltningarnas bokslutskommentarer Skatter, generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkterna blev 5,6 Mkr lägre än budgeterat, medan generella statsbidrag och utjämning blev 1,7 Mkr lägre. Prognoserna på skatteunderlagets utveckling har under året haft stora svängningar. I den prognos (oktober 2008) som användes vid budgetering skulle rikets skatteunderlag öka med 3,2 % 2009. I augustiprognosen 2009 var uppräkningstalet nere i 0,6 % för att till december stiga till 1,2 %. Då varje tiondels procent innebär en förändring på intäkterna med c:a 0,4 mkr innebär de stora svängningarna stora svårigheter att planera och följa upp kommunens ekonomi. Finansnettot och pensionsförvaltningen Finansnettot exkl. kapitalförvaltningen blev 2,8 Mkr bättre än budgeterat, främst beroende på lägre räntekostnader för kommunens lån (1,7 mkr), och engångsutdelning från Sveriges kommuner och landsting (0,6 mkr). Pensionsförvaltningens avkastning hade budgeterats till 3,5 mkr eller 3 %. Nettoavkastningen blev 4,0 mkr eller 3,4 %. Kommunallagens balanskrav Enligt kommunallagens 8 kap. 4 skall budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag från tredje stycket får göras om det finns synnerliga skäl. I 5 a sägs också att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Fullmäktige skall anta en åtgärdsplan för hur återställandet skall ske. Beslut om reglering skall fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa resultatet uppkom. 5 b anges att fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt resultat inte skall göras om det har uppkommit till följd av ett beslut med stöd av 8 kap. 4 fjärde stycket, om orealiserade förluster i värdepapper uppstått, eller om det finns andra synnerliga skäl. Säters kommun har inga tidigare underskott att återställa. 14

För 2009 redovisar resultaträkningen ett positivt resultat på 16,3 Mkr. Om pensionsförvaltningens avkastning på 4,0 mkr, och realisationsvinster på fastighetsförsäljningar med 0,6 mkr räknas bort blir resultatet för 2009, i en avstämning mot balanskravet justerat ned till 11,6 Mkr. Se not 8. Redovisnings- och resultatpåverkande särskilda åtgärder Slutavräkning av 2009 års skatteintäkter Rådet för kommunal redovisning har ändrat på sin rekommendation 4:2 och rekommenderar att Sveriges kommuners och landstings decemberprognos används vid värdering av slutavräkningen. Säters kommun har för 2009 års avräkning följt rekommendationen. Vid beräkning av utfallet på 2008 års skatteintäkter användes dock den prognos som Sveriges kommuner och landsting gav i februari 2009, i stället för decemberprognosen. Detta innebar att justeringsposten av 2008 års avräkning i 2009 års bokslut blev högre än om rekommendationen tillämpats även 2008. (1,5 mkr jmf 0,4 mkr). Särskild redovisning för kommunens VA-verksamhet Under 2006 har riksdagen antagit en lag om allmänna vattentjänster (prop. 2005/06:78). Lagen gäller oberoende av om man valt att organisera verksamheten som en kommunal förvaltning eller om man organiserat den som ett företag. Lagstiftningen ställer bl. a krav på att VA-verksamheten fr.o.m. redovisningsåret 2007 ska särredovisas från annan verksamhet. Huvudsyftet är att säkerställa att avgiftsuttaget inte blir för högt över tiden. En resultat- och balansräkning med notförteckning för kommunens VAverksamhet finns redovisad direkt efter kommunens nyckeltal. Anslutningsavgifterna periodiseras fr.o.m. 2006 i enlighet med god redovisningssed, med anledning av att anslutningsavgifter är ersättning för framtida tjänster (vattenleveranser). Kommunen har således en långfristig skuld till abonnenten. Varje år beräknas nästa års nedskrivning av denna skuld vilket förs över till kortfristig skuld. Att reducera anskaffningsvärdet på anläggningstillgångar strider mot RR 11. Detta ökar även jämförbarheten mellan åren. I kommunens balansräkning är kvarstående avgifter upptagna som en långfristig skuld, med 1,4 mkr. Från 2010 kommer kommunens redovisning av VA-verksamhet att göras om i enlighet med RKR:s rekommendation nr 18. Ev. överuttag av avgifter kommer att bokföras som en förutbetald intäkt och skuld till VA-kollektivet. EU:s transparensdirektiv Lagen (2005:590) om insyn i vissa verksamheter skall tillämpas från redovisningsåret 2006. Lagen ställer krav på en öppen och separat redovisning på kommunens affärsdrivande verksamhet. En förutsättning är dock att omsättningen/år överstiger 40 mkr Euro (drygt 380 mkr). Kommunens affärsverksamhet utgörs fr a av vatten och avlopp samt renhållning. Omsättningen för dessa verksamheter uppgår sammantaget till strax över 30 mkr. Transparensdirektivet är därför inte tillämpligt på Säters kommuns affärsverksamhet. Exploateringsfastigheter Exploateringsfastigheter skall normalt redovisas som en omsättningstillgång eftersom dessa som regel avses avyttras inom ett år. Kommunens negativa befolkningsutveckling har emellertid medfört att försäljningen av exploateringsfastigheter sedan flera år i stort sett har upphört. För att få en mer rättvisande balansräkning har huvuddelen av dessa redovisats som en anläggningstillgång. Som omsättningstillgång har endast tagits upp sådan exploateringsmark som med relativt stor säkerhet kan beräknas avyttras. Några fastigheter ytterligare har 2007 omförts till exploateringsfastigheter. Det är tomter för småhus i Gustafs, där befintliga tomter har sålts och ytterligare mark ställts i ordning för 11 småhustomter. 15

Organisation Borlänge Säter Gymnasienämnd redovisas här i siffror enbart till den del som bekostas av Säters kommun. Nämndens årsredovisning behandlas i fullmäktige som ett särskilt ärende. De bokslutskommentarer som finns redovisade i kommunens årsredovisning är hämtade från nämndens kommentarer, och avser nämndens totala verksamhet. Pensionsförvaltning och pensionsförpliktelser Pensionsförvaltning För att avlasta framtida pensionsutbetalningar avsatte kommunen 70 Mkr av intäkterna från försäljningen av energiverket 1997/1998 för extern kapitalförvaltning. Efter upphandling uppdrogs åt två externa kapitalförvaltare att förvalta denna summa. Fram till 2006 förvaltningen sköttes av Carlsson Investment AB och Alfred Berg AB. Enl. kommunens tidigare placeringsreglemente fick högst 40 % placeras i aktier och lägst 60 % i räntebärande papper. Kommunfullmäktige beslutade i november 2005 om ny inriktning på placeringen av kommunens pensionsförvaltning. Ett nytt placeringsreglemente med inriktning på placering i enbart räntebärande värdepapper antogs 2006. Den nya placeringsinriktningen innebär ett mindre risktagande, men samtidigt en lägre möjlig avkastning. Vid omplacering enl. nytt reglemente i början av februari 2006 gjordes en reavinst på 11,5 mkr. Kapitalet är sedan dess placerat i obligationer utgivna av Svenska staten och svenska bostadsfinansieringsinstitut. Under 2009 har värdeutvecklingen i kommunens pensionsförvaltning sett ut på följande sätt: Ingående balans 120 330 kkr Kupongutdelning 4 331 kkr Ränta Swedbank 10 kkr Realisationsvinst 132 kkr Realisationsförlust -302 kkr Återföring av tidigare nedskrivna värden 0 kkr Nedskrivning av bokförda värden -124 kkr Utgående balans 124 376 kkr Nettoavkastningen blev 4 047 kkr vilket motsvarar 3,4 %, och skall jämföras med budgeterade 3 547 kkr eller 3 %. Det bokförda värdet på pensionsförvaltningen var 2009-12-31 124,4 mkr (120,3 mkr). Marknadsvärdet var vid samma tidpunkt 125,7 mkr (122,9 mkr). I budget och plan för 2010 2012 är avkastningen på pensionsförvaltningen budgeterad till 3,8 %. Samtidigt har kommunen beslutat att fonderade medel skall börja användas för att delfinansiera kommunens kostnader för utbetalda pensioner, med start 2010 då 2,6 mkr tillförs från pensionsförvaltningen. 2011 tillförs 8,4 mkr för att utjämna den sänkning av kommunens intäkter som sker detta år. 2012 återgår tillskottet från pensionsförvaltningen till mer normala 2,2 mkr. I den plan för användandet av pensionsförvaltningen maximeras finansieringen av utbetalda pensioner till 7,1 mkr. Överskjutande kostnad finansieras av pensionsförvaltningens medel. Kommunens kostnader för utbetalda pensioner når sin kulmen runt 2028 då kostnaden uppgår till 18 mkr. Schematiskt kan kommunens finansiella planering för pensionsförvaltningen beskrivas så här i tusentals kronor, kkr: Inbetalning Utbetalning Saldo 1997 70 000 0 70 000 1998 1 729 0 71 729 1999 5 963 0 77 692 2000 9 302 0 86 994 2001-576 0 86 418 16

2002-5 845 0 80 574 2003 5 115 0 85 689 2004 5 324 0 91 013 2005 7 016 0 98 029 2006 13 964 0 111 992 2007 2 716 0 114 709 2008 5 621 0 120 329 2009 4 047 0 124 376 2010Bu 4 750-2 600 126 526 2011Pl 4 930-8 400 123 056 2012Pl 5 056-2 200 125 912 Med inbetalning avses ingående kapital och årlig nettoavkastning. Med utbetalning avses det tillskott som används för att delfinansiera kommunens utbetalningar av pensioner. In- och utbetalningar regleras vid avstämning mot balanskravet. Inbetalning (sparande) dras från resultatet och utbetalning (uttag) läggs till resultatet. Pensionsförpliktelser Kommunen har år 2000 antagit en pensionsstrategi som bl.a. innebär att hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen fr.o.m. 1998 kommer att utbetalas till de anställda. På detta sätt byggs ingen ny skuld upp. Avsättningar för pensioner i balansräkningen uppgår vid årsskiftet till 2,3 Mkr inkl. löneskatt. Denna avsättning avser dels personer födda före 1938, för vilka övergångsregler gäller, dels 1 person med särskild avtalspension för förtroendevalda. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 skall enligt Kommunala Redovisningslagen (KRL) redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Dessa uppgår enl. KPA:s prognos till 233,0 Mkr inkl. löneskatt. KPA:s prognos har en aktualiseringsgrad på 92 %. Detta betyder att prognosen vilar på 92 % faktiskt intjänade pensioner, vilket ger en relativt hög tillförlitlighet i prognosen. De totala pensionsförpliktelserna uppgår till 235,3 Mkr vilket kan jämföras med det bokförda värdet på pensionsförvaltningen som uppgår till 124,4 Mkr. Detta täcker således drygt hälften (53 %) av pensionsförpliktelserna. Resten, 110,9 Mkr har därmed återlånats till verksamheten och måste vid kommande pensionsutbetalningar stjäla utrymme från framtida verksamhet. Alla pensionsförpliktelser för anställda är värderade med tillämpning av RIPS 07. Säters kommun har 2001 antagit bestämmelser om pension och avgångsvederlag för förtroendevalda. För att bli berättigad till pension krävs en sammanlagd sysselsättningsgrad om minst 40 %. F n är det 4 personer som har förtroendeuppdrag med den omfattningen. Kommunen har inte gjort någon beräkning på detta åtagande, men bedömer att beloppen är relativt små med hänsyn till ålder och tjänstgöringstid hos de förtroendevalda. En tidigare förtroendevald uppbär kommunal pension. Åtagandet finns med i den avsättning som kommuner redovisar på balansräkningen. Ytterligare en tidigare förtroendevald är berättigad till kommunal pension, men då denna samordnas med kommunal lön sker ingen utbetalning. Pensionsförsäkring För två delar i avtalspension intjänad efter 1998 har kommunen tecknat försäkringar hos KPA. Det är dels den förmånsbestämda pensionen på inkomster överstigande 7,5 inkomstbasbelopp (FÅP, enl. tidigare avtal Kompletterande ålderspension KÅP), dels pension till efterlevande maka och barn. Det åtagande försäkringen avser att trygga beräknas av KPA till 5,6 mkr. Kommunen har tidigare fört diskussioner med KPA om en försäkringslösning på den intjänade pensionsrätten (IPR) för tid före 1998. Kommunen har dock beslutat att behålla kapitalet i egen förvaltning och inte göra en inlösen via försäkringsbolag. 17

Lån Kommunens låneskuld inkl. kortfristig del uppgår vid utgången av år 2009 till 50 Mkr. Detta är samma belopp som vid föregående årsskifte. Ett lån om 30 mkr omsattes och ersattes av ett nytt lån under året. Ingen amortering är beslutad för 2010, men vid omsättning av ett lån på 20 mkr i juni 2010, kommer frågan att aktualiseras. Kommunens likviditet är f n mycket god, vilket möjliggör en amortering. Borgensåtaganden och riskbedömning Kommunen har under 2009 inte behövt infria några borgensåtaganden. Risken att behöva infria några åtaganden under 2010 bedöms som mycket liten. Vid årsskiftet 2009 hade kommunen följande åtaganden: Totalt 118,7 mkr. (2008: 117,2 mkr) Kommunala bolag 98,0 mkr (2008: 97,4 mkr) Den största posten i kommunens borgensåtagande, 87,8 mkr (88,0 mkr), avser borgen för det helägda bostadsföretaget Säterbostäder AB. För det via Säterbostäder likaledes helägda Säters Kommuns Fastighets AB har kommunen ett borgensåtagande på 2,4 Mkr (2,4 mkr). Som helägare kan kommunen styra det ekonomiska utfallet och riskerna för att bolagen inte kan fullfölja sina låneåtaganden. Kommunen har under tidigare år tillskjutit ägartillskott. Säterbostäder uppvisar för 2009 ett resultat på -0,7 mkr. I resultatet ingår ett koncernbidrag till Fastighetsbolaget om 2,0 mkr. Uthyrningsgraden har under 2009 minskat något från 95,9 % till 93,1 %. Sett under en längre tidsperiod är dock den ekonomiska utvecklingen i bolaget god, och det bedöms inte finnas någon omedelbar risk att kommunen behöver infria sina borgensåtaganden. Kommunen borgar även i sin helhet för den med bolagen gemensamma koncernkontokrediten om max. 55 Mkr. Av krediten nyttjades vid årsskiftet 12,5 mkr (11,2 mkr) av Säters Kommuns Fastighets AB. AB Dalatrafik, som handhar kollektivtrafiken i länet, ägs gemensamt av länets kommuner och Dalarnas Landsting. Bolaget är även delägare i Transitio AB som driver Tåg i Bergslagen. För båda bolagens skulder har kommunerna och landstinget tecknat en underborgen. Kommunen har totalt ett borgensåtagande på c:a 7,8 mkr (7,0 mkr). Det finns ett starkt intresse från såväl kommuner som landsting att bolagen och deras verksamhet sköts på ett bra sätt. Sammantaget får risken för att kommunen behöver infria sina borgensåtaganden i de kommunala bolag den är engagerad i, bedömas som liten. Bostadslån egna hem 1,7 mkr,( 2008: 2,2 mkr) Kommunens åtagande avser 40 % av lånesumman för vissa lån på egnahem. Systemet för lån till egnahem har lagts om, och det tillkommer inga nya åtaganden. I takt med att det gamla systemet fasas ut minskar lånebeloppen och därmed kommunens borgensåtagande. Kommunen har historiskt behövt infria sina åtaganden i 1-2 ärenden/år, med en årlig kostnad om 100 200 kkr. Under åren 2004-2006 har inga åtaganden behövt infrias. 2007 fick kommunen infria ett åtagande om 72 kkr. Det låga ränteläget gör att småhusägare har en större förmåga att klara sin låneskuld, och det finns inget som tyder på en ökning av antalet åtaganden som behöver infrias. Övriga förpliktelser, 6,5 mkr (2008: 6,5 mkr) Säters Golfklubb har de senaste åren haft en stabil medlemsutveckling. Detta ger klubben en god ekonomi, och goda förutsättningar att klara sina åtaganden. Kommunal borgen 6,5 mkr (6,5 mkr). Kommuninvest Säters kommun har i juni 2003 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 248 kommuner som per 2009-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga 18