Strategisk och ekonomisk plan åren 2011-2013

Strategisk och ekonomisk plan åren 2011-2013 Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-17

Innehåll 1 Beslut i kommunfullmäktige 5 2 Förord 6 3 Kommunfullmäktiges visioner och strategiska områden 7 4 Inriktningar inom de strategiska områdena, kommunövergripande mål 9 4.1 Boende... 9 4.2 Livsmiljö... 9 4.3 Service och tillgänglighet... 10 4.4 Näringsliv... 10 4.5 Besökare... 11 4.6 Utbildning... 11 4.7 Kommunikation... 12 4.8 Kommunen som arbetsgivare... 12 5 Kommungemensam styrning 13 5.1 Styrande principer... 13 5.2 Struktur för styrning och uppföljning... 13 5.3 Styrmodell... 14 6 Omvärldsorientering 17 6.1 Samhällsekonomin... 17 6.2 Befolkningsutveckling... 18 6.3 Skatter och avgifter... 23 6.4 Kommunikationer... 25 6.5 Utbildningsnivå... 26 6.6 Näringsliv, företagande och arbete... 27 6.7 Bostäder... 29 6.8 Brottsutveckling... 30 6.9 Miljö och hälsa... 31 6.10 Regionen och omvärlden... 32 6.11 Kommunens personal... 32 7 Ekonomisk översikt och god ekonomisk hushållning 35 7.1 Resultat... 35 7.2 Balanskravsavstämning... 35 7.3 Verksamhetens nettokostnader... 35 7.4 Pensioner... 36 7.5 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning... 36 7.6 Finansnetto... 38 7.7 Eget kapital... 38 7.8 Investeringar... 38 7.9 Likviditet och lån... 39 7.10 Soliditet... 39 7.11 Borgen... 39 7.12 Känslighetsanalys... 39 7.13 God ekonomisk hushållning... 39 3

8 Ekonomiska förutsättningar, nämndernas förutsättningar samt ekonomiska ramar 43 8.1 Driftramar... 43 8.2 Driftredovisning... 45 8.3 Investeringar... 47 8.4 Investeringsplan... 47 8.5 Kommunfullmäktige, revision samt valnämnd... 48 8.6 Kommunstyrelsen, överförmyndare samt Västra Mälardalens Kommunalförbund... 49 8.7 Barn- och utbildningsnämnden... 51 8.8 Fritids- och kulturnämnden... 55 8.9 Miljö- och byggnämnden... 57 8.10 Socialnämnden... 58 8.11 Tekniska nämnden... 62 9 Ekonomiska sammanställningar 65 10 Förkortningar 67 4

Beslut i kommunfullmäktige 1 Beslut i kommunfullmäktige 1. Skattesatsen för år 2011 fastställs till oförändrade 21,74 kr. 2. Kommunstyrelsen bemyndigas att för finansiering av i budgeten för år 2011 upptagna investeringar uppta följande långfristiga lån: Va-verksamhet 25 400 000 kr 3. Pensionsåtaganden redovisas enligt fullfondsmodellen. 4. Kommunstyrelsen ges rätt att besluta om kostpriset sedan Riksskatteverket fastställt nivån för år 2011. 5. Styrelsen och nämnderna ska senast i november månad upprätta måldokument för perioden och budget för år 2011 inom den ekonomiska ramen. Måldokument och budget ska anmälas till kommunfullmäktige i december månad 2010. 6. Föreslagna ändringar i Strategisk och ekonomisk plan år 2011-2013 godkänns. 7. Förslag till Strategisk och ekonomisk plan för åren 2011 2013 antas. Förslag till taxor och avgifter för år 2011 ska föreläggas kommunfullmäktige för beslut i november månad 2010. Tekniska nämnden ska i samband med beslut om taxa för va-verksamheten särskilt redovisa hur 2011 års investeringar påverkar taxenivån för va-kollektivet. 5

Förord 2 Förord Kommunfullmäktige i Arboga beslutade 2007-02-22, 46, att kommunen ska arbeta efter ett nytt styrsystem som är målstyrt. Kommunfullmäktige fastställde visioner liksom strategiska områden och övergripande mål som grund för styrelsens och nämndernas arbete med verksamhetsplaner. De ekonomiska förutsättningarna för perioden bygger på Sveriges Kommuner och Landstings prognoser kring budgetförutsättningar. Styrelsens och nämndernas ekonomiska ramar för år 2011 2013 baseras på 2010 års ramar förändrade med politiska prioriteringar samt med ekonomiska konsekvenser av redan fattade beslut. 6

Kommunfullmäktiges visioner och strategiska områden 3 Kommunfullmäktiges visioner och strategiska områden Följande visioner gäller för perioden 2011 2020: Arboga är en inspirerande plats för boende och besökare där den historiska och kulturella profilen är tydlig. Arbogabon är trygg, jämställd och jämlik och har stora möjligheter att utveckla sina idéer och intressen både i arbetet och på fritiden. Arboga kännetecknas av hög kompetens och kvalitet. Här finns en kreativ miljö och en god service byggd på nära samverkan mellan näringsliv, föreningar och samhälle. Kommunen har en stabil befolkningsutveckling med över 14 000 invånare år 2020. De strategiska områdena för mandatperioden 2011-2014 är följande: Boende Livsmiljö Service och tillgänglighet Näringsliv Besökare Utbildning Kommunikation Kommunen som arbetsgivare 7

Kommunfullmäktiges visioner och strategiska områden 8

Inriktningar inom de strategiska områdena, kommunövergripande mål 4 Inriktningar inom de strategiska områdena, kommunövergripande mål 4.1 Boende Inriktning Arboga är en attraktiv kommun att bo i genom att bostadsbyggandet stimuleras. Detta bör ske genom att erbjuda en inspirerande mångfald av alternativa bostadsområden. Vi vill främja byggandet av nya bostäder för Arbogabor och nyinflyttade och skapa centralt belägna bostäder för seniorer. Stadsmiljön i centrum och utefter Arbogaån bevaras och upprustningen av de unika miljöerna fortsätter. Vi arbetar för ökad service till Arbogaborna utanför tätorten. Andelen outhyrda lägenheter i bostadsbeståndet i kommunen ska minska årligen. Kommunövergripande mål 2011 2013 I Arboga kommun skapas alternativa boendeformer i varierande miljöer. Nya detaljplaner både i och utanför Arboga tätort antas under planperioden. Under planperioden tas nya planer omfattande totalt 120 lägenheter i flerfamiljshus eller villor fram. Andelen outhyrda lägenheter i det av kommunen ägda bostadsbeståndet ska minska årligen. 4.2 Livsmiljö Inriktning Arboga är en trygg och säker kommun att leva i. Vi skapar en trygg miljö och förebygger brott. Vi verkar för att fler poliser placeras i Arboga och anlitar vid behov väktare för att öka tryggheten. Ett annat sätt att förebygga brott är att stärka de sociala nätverken för Arbogas befolkning. Arboga kännetecknas av en inspirerande livsmiljö. I Arboga ges alla tillgång till ett varierat utbud av fritids- och kulturaktiviteter genom ett fortsatt generöst kommunalt stöd till dessa verksamheter. Folkhälsoarbetet prioriteras. Idrottsplatser tillhandahålls i kommunen. Vi förbättrar tryggheten för dem som reser till ridhuset. Ungdomars inflytande och ansvar utökas. I Arboga tar vi ett aktivt ansvar för en bra miljö och en hållbar utveckling. Fjärrvärme ska i ännu större utsträckning ersätta olja och el för uppvärmning. Den höga andelen biobränsle i fjärrvärmen bibehålles och bostadsuppvärmningen med förnyelsebara energislag uppmuntras. Arboga har ett bra samhällsklimat där jämställdhet präglar allt arbete. I Arboga ges ett gott stöd till utsatta och marginaliserade grupper. Socialförvaltningens förebyggande arbete på samhälls- och gruppnivå stärks, 9

Inriktningar inom de strategiska områdena, kommunövergripande mål våldutsatta kvinnor stöds och kvinnojourens arbete uppmuntras. Missbrukarvården erbjuder flera kommunala öppenvårdsalternativ och barnperspektivet genomsyrar allt arbete. Flyktingmottagandet fortsätter i den omfattning som kommunen klarar och Arboga har ett väl fungerande integrationsarbete. Kommunens personal har kunskap i HBT- och genusfrågor. Kommunövergripande mål 2011 2013 Andelen fastighetsnära miljöhus/sorteringsutrymmen ökar varje år. På industriområdet mellan Arbogaån och järnvägen utefter Norra Ågatan är gatumiljön uppstädad och behovet av marksanering och miljöförbättrande åtgärder inom området klarlagd. Fritids- och kulturverksamheten bidrar till ett aktivt föreningsliv. Det kommunala trygghetssystemet omfattar alla. 4.3 Service och tillgänglighet Inriktning Arboga är känt för trygghet och service för alla våra medborgare. Vi bygger trygghets- och serviceboende med möjlighet till både integritet och gemenskap. Tjänster och tillgänglighet är utvecklade för att underlätta vardagen. Möjligheten till vägledning och stöd i kontakten med vård och myndigheter är förbättrad. Antalet barn i barngrupperna i förskolan är färre. Alternativa driftsformer och konkurrensutsättning av kommunens verksamheter hanteras från fall till fall, som en naturlig del i kommunens olika beslutsprocesser. Kommunövergripande mål 2011 2013 Människor med funktionsnedsättning har tillgång till kommunens lokaler. Fler barn, unga, vuxna och äldre med behov av insatser har möjlighet att bo kvar hemma. Byggnation av ett nytt trygghetsboende påbörjas år 2010 och stå klart år 2011. Barnomsorg på obekväma arbetstider erbjuds vid behov senast år 2012. 4.4 Näringsliv Inriktning Antalet arbetstillfällen i Arboga ökar. Detta skapas med en kombination av ett bra näringslivsklimat, genom goda relationer och en konstruktiv dialog mellan kommunen och våra företagare samt en kreativ miljö för nyföretagande och entreprenörskap. Vårt lokala näringsliv ges bästa 10

Inriktningar inom de strategiska områdena, kommunövergripande mål tänkbara förutsättningar att utvecklas. Arbogas centrum utvecklas till en än mer levande stadskärna. Genom aktiv marknadsföring av Arbogas kultur och historia bidrar vi till att utveckla turism och besöksnäringen, som en allt viktigare näringsgren för Arboga. Kommunövergripande mål 2011 2013 Arbetsmarknaden breddas så att Arboga år 2013 tillförts minst 3 företag inom områden som inte fanns representerade år 2009. Arboga kommuns service till företagen förbättras årligen och Arboga är bland de 10 bästa i Stockholm Business Alliances (SBA) serviceundersökningar. Antalet nystartade och verksamma företag är minst 30 per år. Överlevnadstiden för dessa ska vara högre än genomsnittet i länet. Antalet arbetstillfällen i Arboga ökar varje år. 4.5 Besökare Inriktning Genom en fortsatt satsning på en inspirerande miljö i all planering och byggnation och aktiv marknadsföring av Arbogas kultur och historia, bidrar vi till att utveckla turism och besöksnäringen. Speciellt viktigt blir det att se besökarna, som en kontaktpunkt för att ge information om Arboga och via gott värdskap påverka dem att återkomma till Arboga. Kommunövergripande mål 2011 2013 Antalet besökare ökar med minst 5 procent per år. Mötesplatserna i Arboga utvecklas och lockar fler att vistas där. 4.6 Utbildning Inriktning Arboga är känt för en bra skolmiljö. Klasserna i våra grundskolors lägre årskurser har ett riktvärde på ca 20 elever. Arbetet med elever med behov av särskilt stöd prioriteras. Jämställdhet och jämlikhet är grundläggande värdeord i skolans arbete. Vasagymnasiet är attraktivt för våra ungdomar och programutbudet breddas t ex genom samarbete med närliggande gymnasier. Skolan samarbetar med näringslivet och inspirerar till ungt företagande och entreprenörskap. Kommunövergripande mål 2011 2013 Riktvärdet för antalet elever i grundskolans lägre årskurser, F 3 är 20 elever per klass höstterminen 2012. Arbogas barn och elever upplever en god och trygg arbetsmiljö. 11

Inriktningar inom de strategiska områdena, kommunövergripande mål 4.7 Kommunikation Inriktning Arboga befäster positionen som knutpunkt för kollektivtrafik i närregionen både för buss och tåg. Turtätheten utökas och omfattar en större del av dygnet. Speciellt beaktas bra kommunikationer för arbets- och studiependlare. Kommunövergripande mål 2011 2013 Kollektivtrafiken mellan Arboga och Örebro förbättras. Tågtrafiken på Mälarbanan och Svealandsbanan ska uppgå till minst 15 tåg per vardag och järnvägsbana. 4.8 Kommunen som arbetsgivare Inriktning Arboga kommun är en attraktiv arbetsgivare med bra arbetsmiljö. För anställda i Arboga kommun är heltidsarbete en rättighet, deltidsarbete en möjlighet. Det innebär att den enskilde som önskar utökad arbetstid även kan erbjudas detta på annan arbetsplats i kommunen. Kommunövergripande mål 2011 2013 Arboga kommun är en attraktiv arbetsgivare. Arboga kommun ska eftersträva att alla anställda erbjuds önskad sysselsättningsgrad. Sjuktalet ska år 2011 understiga 22 dagar per anställd. 12

Kommungemensam styrning 5 Kommungemensam styrning 5.1 Styrande principer Styrningen ska kännetecknas av att alla i organisationen politiker, ledare och medarbetare tar ansvar för helheten i den kommunala verksamheten samt känner delaktighet och engagemang i styrprocessen. 5.2 Struktur för styrning och uppföljning Kommunfullmäktige styr framför allt med stöd av kommunstyrelsen och genom fastställande av Reglementen Strategisk och ekonomisk plan Policys Planer och program Bolagsordningar och ägardirektiv till de kommunala bolagen Förbundsordning för kommunalförbundet Direktiv i enskilda frågor Reglementen I reglementen reglerar kommunfullmäktige styrelsens och nämndernas uppgifter och ansvarsområden. Strategisk och ekonomisk plan Den strategiska och ekonomiska planen är kommunens långsiktiga styrdokument där visioner och övergripande mål för verksamheterna anges. Planen omfattar tre år och anger de ekonomiska ramarna för verksamheterna. Policys I policys beslutar kommunfullmäktige om intentionerna för viss verksamhet. Planer och program Kommunfullmäktige kan för ett visst område fastställa en plan eller ett program, innehållande långsiktiga inriktningar. Det gäller t ex översiktsplan, boendeplan m m. Bolagsordning och ägardirektiv Kommunfullmäktige fastställer i bolagsordning och ägardirektiv vad som ska gälla för bolagen. Bolagen ska bereda kommunfullmäktige tillfälle att ta ställning till frågor i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller som annars är av större vikt innan bolagen fattar beslut. 13

Kommungemensam styrning Förbundsordning för kommunalförbund Kommunfullmäktige reglerar genom förbundsordningen gränserna för förbundets verksamhet och ansvar. Direktiv i enskilda frågor Kommunfullmäktige kan också ge nämnderna direktiv i enskilda, specifika frågor. 5.3 Styrmodell Mål- och ramstyrning Arboga kommun tillämpar mål- och ramstyrning. Syftet med styrmodellen är att genom delegering av besluten bättre anpassa verksamheten till det specifika behovet. Därigenom fås en mer situationsanpassad verksamhet samtidigt som verksamheten blir mer flexibel. Genom tät uppföljning och tydliga mål kan de politiska intentionerna uppfyllas med en effektivare verksamhet. I flerårsplanen fastställer kommunfullmäktige för mandatperioden kommungemensamma visioner och strategiska områden. Årligen fastställer kommunfullmäktige mål inom de strategiska områdena. Rollfördelning Politikernas främsta uppgift är att ange och besluta om vision, mål och inriktning för verksamheten samt fördela resurser. Förvaltningsorganisationen ska verkställa politikernas beslut samt följa upp och återrapportera till politiken. Uppföljning och prognos Uppföljning av ekonomin och redovisningar av verksamheternas arbete mot kommunfullmäktiges strategiska områden, ska rapporteras till kommunfullmäktige fyra gånger per år. Respektive nämnd fattar beslut om dessa prognoser. I två av dessa, årsredovisning och delårsbokslut, ska även uppföljning av verksamheten redovisas. Syftet med årsredovisningen och delårsrapporterna är en uppföljning av resultat och ställning för en given tidsperiod, en uppföljning av att verksamheten uppnår fastställda mål samt beslutsunderlag för fortsatt planering. Prognoserna är underlag för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen att följa verksamheten så de intentioner som politiskt fastställts uppnås. Uppkommer avvikelser mot mål eller tilldelade resurser som ej kan hanteras av nämnden ska detta rapporteras till kommunstyrelsen. 14

Kommungemensam styrning För att få en likvärdig hantering av nämndernas prognoser ska bedömningen som görs redovisa nämndens förväntade resultat vid årets slut inkluderat planerade eller vidtagna åtgärder för att nå balans i nämndens ekonomi. Nämnderna ska vid varje sammanträde följa sin ekonomiska utveckling. Förvaltningarna ska till kommunstyrelseförvaltningen månatligen rapportera sin ekonomi. Redovisning sker månatligen från kommunstyrelseförvaltningen till kommunstyrelsen. Dessa uppgifter kan vara tjänstemannabehandlade för att kommunstyrelsen ska få en så aktuell bild som möjligt av kommunens ekonomiska utveckling. Nämnderna ska även inom sitt verksamhetsområde fastställa ett uppföljningssystem för att kunna följa verksamhet och ekonomi. 15

16

Omvärldsorientering 6 Omvärldsorientering Omvärldsorienteringen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan komma att påverka Arboga kommun. Faktorer som påverkar kommunen är utvecklingen i samhällsekonomin, befolkningsutveckling, vilka skatter och avgifter kommunen kan ta ut, kommunikationerna från och till Arboga, förändringar på arbetsmarknaden och i näringslivet, utbudet av bostäder, utbildningsnivån i kommunen, brottsutvecklingen i kommunen, befolkningens hälsa, hur regionen och den närmaste omvärlden utvecklas samt den resurs som är kommunens personal. Dessa faktorer kommenteras nedan. 6.1 Samhällsekonomin Den globala ekonomin är inne i en återhämtningsfas efter det stora raset år 2008 och i början av år 2009. Det är dock fortfarande en bit kvar till den nivå som rådde före fallet och återhämtningen kommer att ta tid. Efter en kraftig nedgång av bruttonationalprodukten, BNP, år 2009 både för EUländerna (-4,1 procent) och för Sverige (-4,9 procent) beräknas BNP att öka år 2010 för EU-länderna med 1,0 procent och för Sverige med 2,5 procent. Ökningen beräknas fortsätta även år 2011. Enligt organisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, (maj 2010) har det i Sverige under de senaste årens kris försvunnit drygt 100 000 arbeten och arbetslösheten har stigit till drygt nio procent. Arbetslösheten beräknas minska mycket långsamt och ligga kvar över vad som bedöms vara en normal nivå ända till år 2015. Den svaga återhämtningen på arbetsmarknaden och måttliga löneökningar innebär endast en svag tillväxt i skatteunderlaget. Skatteunderlaget bedöms öka med 1,4 procent år 2010 och med 2,4 procent år 2011. I reala siffror, när hänsyn tagits till pris- och kostnadsutveckling, minskar skatteunderlaget med 0,3 procent år 2010 och ökar med 0,7 procent år 2011. Inte förrän år 2012 och framåt bedöms skatteunderlaget ha en mer normal tillväxt, i takt med att arbetsmarknad och löneökningar tar fart. För kommunerna beräknar SKL ett positivt resultat år 2010 på cirka 14 mdkr. Det positiva resultatet år 2010 beror på tillfälligt ökade generella statsbidrag (12, 9 mkr i tillfälligt konjunkturstöd till Arboga kommun). År 2011 beräknar SKL ett resultat för kommunerna på cirka 3 mdkr. Det innebär att resultatet år 2011 inte når den nivå som brukar förknippas med god ekonomisk hushållning, det vill säga att resultatet ska uppgå till minst två procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. För år 2011 behöver resultatet uppnå till 8,4 mdkr för att det ska uppgå till två procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning enligt beräkningar gjorda av SKL. 17

Omvärldsorientering År 2011 präglas av stor osäkerhet. Det faktum att det är valår innebär att nästa års förutsättningar är mer osäkra än vanligt. Dessutom finns det olika bilder av konjunkturuppgångens effekt på kommunernas ekonomi. Regeringen tror till exempel att sysselsättning och skatteunderlagstillväxt tar rejäl fart redan år 2011. 6.2 Befolkningsutveckling År 1994 bodde drygt 14 600 invånare i kommunen. Sexton år senare har befolkningen minskat till ca 13 300 personer. Efter år 1998 har befolkningen minskat med i genomsnitt ca 80 personer per år bland annat till följd av arbetsplatsnedläggningar. Befolkningsminskningen har främst skett i Arboga tätort. År 2009 ökade befolkningen med 1 person och den 31 december 2009 hade Arboga kommun 13 302 invånare. Antal inv Befolkningsutveckling i Arboga 1985-2009 14800 14600 14400 14200 14000 13800 13600 13400 13200 13000 12800 12600 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År Figur 1: Befolkningsutveckling i Arboga 1985-2009. Källa SCB De senaste fem åren har flyttningsnettot i genomsnitt varit ca +30 per år. År 2009 var flyttningsnettot positivt med +48 personer. Födelsenettot i kommunen är däremot fortfarande negativt. I mitten av 1990-talet föddes omkring 170 barn per år i kommunen men den senare delen av 1990-talet har antalet födda barn varit färre än 150 per år. År 2009 föddes 112 barn. Kvinnorna i Arboga föder fler barn och i tidigare ålder än genomsnittet för riket. Att antalet födda barn trots detta minskar kan förklaras av att befolkningen i familjebildande ålder minskat i Arboga kommun. 18

Omvärldsorientering Kommunen har en stor andel äldre befolkning. Drygt 20 procent av befolkningen har uppnått pensionsåldern (se figur 2). Arboga kommun Riket Figur 2: Befolkningspyramid för Arboga kommun och riket år 2009. Källa SCB. Prognos Nedan visas befolkningsutvecklingen för barn och äldre i Arboga. Befolkningsutveckling 1-5 år i Arboga samt prognos 2010-2020, mål 14 000 år 2020, oförändrad och minskning -50 1000 950 900 850 800 750 700 650 600 550 500 OBS Bruten axel 1-5 år 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 Figur 3: Befolkningsutveckling 1-5 år i Arboga samt prognos 2010-2020, mål 14 000 år 2020, oförändrad och minskning -50 år. 19

Omvärldsorientering Det fanns år 2009 636 barn som är mellan 1-5 år i Arboga kommun. Enligt prognosen med antagande om en oförändrad befolkningstillväxt år 2020 kommer antalet barn 1-5 år att vara i stort sett oförändrad fram till år 2013. År 2020 har däremot antalet barn ökat med drygt 8 procent sedan prognosens start. Befolkningsutveckling 6-15 år i Arboga samt prognos 2010-2020, mål 14 000 år 2020, oförändrad och minskning -50 1900 1850 1800 1750 1700 1650 1600 1550 1500 1450 1400 1350 1300 OBS Bruten axel 6-15 år 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 Figur 4: Befolkningsutveckling 6-15 år i Arboga samt prognos 2010-2020, mål 14 000 år 2020, oförändrad och minskning -50 år. I åldern 6-15 år fanns år 2009 1 525 barn. Antalet barn i den åldersgruppen beräknas minska med 6 procent fram till år 2013 och med drygt 8 procent till år 2020. Befolkningsutveckling16-18 år i Arboga samt prognos 2010-2020, mål 14 000 år 2020, oförändrad och minskning -50 600 550 500 450 400 16-18 år 350 300 OBS Bruten axel 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 Figur 5: Befolkningsutveckling 16-18 år i Arboga samt prognos 2010-2020, mål 14 000 år 2020, oförändrad och minskning -50 år. 20

Omvärldsorientering Antalet ungdomar i gymnasieåldern är vid prognosens start år 2009 564 och beräknas minska med 14 procent fram till år 2013. På längre sikt, fram till år 2020, förväntas antalet ungdomar minska med 16 procent. Befolkningsutveckling 65-79 år i Arboga samt prognos 2010-2020, mål 14 000 år 2020, oförändrad och minskning -50 2800 2750 2700 2650 2600 2550 2500 2450 2400 2350 2300 2250 2200 2150 2100 2050 2000 1950 1900 1850 1800 OBS Bruten axel 65-79 år 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 Figur 6: Befolkningsutveckling 65-79 år i Arboga samt prognos 2010-2020, mål 14 000 år 2020, oförändrad och minskning -50 år. Befolkningen mellan 65-79 år är en stor åldersgrupp och beräknas öka med omkring 15 procent fram till år 2013. Fram till år 2020 har åldersgruppen ökat med 19 procent. Befolkningsutveckling 80-w år i Arboga samt prognos 2010-2020, mål 14 000 år 2020, oförändrad och minskning -50 1000 950 900 850 80-w år 800 750 700 OBS Bruten axel 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 Figur 7: Befolkningsutveckling 80-w år i Arboga samt prognos 2010-2020, mål 14 000 år 2020, oförändrad och minskning -50 år. 21

Omvärldsorientering Befolkningen över 80 år minskar något fram till år 2013 för att sedan till år 2020 ha ökat med 10 procent. En prognos med målfolkmängd 14 000 invånare år 2020 innebär en befolkningsökning med omkring 60 personer per år. För att visionen ska bli verklighet krävs en ökad inflyttning till kommunen. Fördelat på olika åldersklasser innebär det att antalet barn inom barnomsorgen bedöms öka med 29 procent fram till år 2020. Antalet barn i åldern 6-15 år beräknas minska med 3% medan ungdomarna i gymnasieåldern beräknas minska med 13 procent. Antalet invånare över 80 år beräknas öka med 11 procent till år 2020. Antalet invånare mellan 65-79 år beräknas öka med 21 procent. Se även tabellen nedan. Ålder Målfolkmängd Oförändrad totalbefolkning 2009-12-31 1-5 år 29% 8% 636 6-15 år -3% - 8% 1 525 16-18 år -13% -16% 564 65-79 år 21% 19% 2178 80 år - w 11% 10% 877 Tabell 1: Procentuell förändring av befolkningen fram till år 2020 enligt prognosalternativen målfolkmängd 14000 år 2020 och oförändrad totalbefolkning. I diagrammen visas befolkningen 0-19 år i ettårsklasser år 2009 samt en prognos för år 2020. Prognosen grundas på en oförändrad totalbefolkning från år 2009 om 13 302 invånare även år 2020. Nedan följer diagram över befolkningen i ettårsklasser för barn och äldre år 2009 och för år 2020, som är slutet av visionsperioden. 250 200 150 100 50 Befolkning 0-19 år i ettårsklasser år 2009 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Ålder Figur 8: Befolkning 0-19 år i ettårsklasser år 2009 22

Omvärldsorientering Befolkning 0-19 år i ettårsklasser år 2020, prognos oförändrad befolkning 250 200 150 100 50 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Ålder Figur 9: Befolkning 0-19 år i ettårsklasser år 2020, prognos oförändrad befolkning. Befolkning år 2009 65-95 år 250 200 150 100 50 0 65 67 69 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 Ålder Figur 10: Befolkning 65-95 år i ettårsklasser år 2009. Befolkning år 2020 i ettårsklasser 65-95 år, prognos oförändrad befolkning 250 200 150 100 50 0 65 67 69 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 Ålder Figur 11: Befolkning 65-95 år i ettårsklasser år 2020, prognos oförändrad befolkning. 6.3 Skatter och avgifter Skatter Arboga kommun har år 2010 något lägre kommunalskatt än kommunerna Köping och Kungsör medan de tre större städerna Västerås, Eskilstuna och Örebro har allra lägst skatt i regionen (se figur 12). Eskilstuna har inför år 2010 sänkt landstingsskatten medan kommunalskatten ökat något. Skattesatsen för Arboga kommun år 2010 är oförändrad. 23

Omvärldsorientering Kommunalskatt inkomstår 2010 30,88 0,14 10,5 32,08 32,57 32,61 32,71 32,73 0,18 0,22 0,37 0,3 0,19 10,68 10,17 10,5 10,5 10,5 20,24 21,22 22,18 21,74 21,91 22,04 Västerås Örebro Eskilstuna Arboga Kungsör Köping Figur 12: Skattesats per kommun år 2010. Kommunal Landsting Begravningsavg Avgifter Värme, vatten och avlopp, el och renhållning tillhör de nödvändiga nyttigheterna i alla bostadshus. Kostnaden för dem utgör i genomsnitt drygt en tredjedel av den totala boendekostnaden för flerbostadshus. Den största utgiftsposten svarar uppvärmningen för. Medelkostnaden år 2009 för fjärrvärme var för riket 139,9 kr/kvm. En jämförelse med några kommuner i regionen visar att det är skillnader i taxenivåerna för flerbostadshus mellan kommunerna (se figur 13). Västerås har år 2009 den tredje lägsta avgiftskostnaden i hela riket med en totalkostnad på 225,99 kr/kvm år. Arboga kommun hamnar på plats 167 (193 år 2008) av Sveriges 290 kommuner med en total avgiftskostnad på 301,54 kr/kvm. (293,28 kr/kvm år 2008). 350 Kostnad år 2009 för avfall, VA, el och fjärrvärme i kr/kvm inkl moms 300 Kr/kvm 250 200 150 100,66 88,03 127,02 143,02 142,1 149,34 100 82,19 82,19 80,3 97,16 82,19 82,19 50 0 21,88 41,5 45,38 56,36 29,86 49,49 21,26 20,52 18,71 15,45 20,52 20,52 Västerås Köping Eskilstuna Örebro Kungsör Arboga Avfall VA El Fjärrvärme 24

Omvärldsorientering Figur 13: Kostnad för avfall, VA, el och fjärrvärme i flerbostadshus i regionen år 2009. Källa Nils Holgersson avgiftsrapport. Förändring av kostnad kr/kvm för avfall, VA, el och fjärrvärme mellan 2008 och 2009 Fjärrvärme El VA Avfall Arboga Kungsör Örebro Eskilstuna Köping Västerås -10-5 0 5 10 kostnad kr/kvm Figur 14: Förändring av kostnad för avfall, VA, el och fjärrvärme i regionen mellan åren 2008-2009. Källa Nils Holgersson avgiftsrapport. Ökningen mellan år 2008 och 2009 i regionen beror på både en ökning av elkostnaden och en ökning av fjärrvärmekostnaden. 6.4 Kommunikationer Arboga kommuns utvecklingspotential tar sitt avstamp i det strategiska läget mitt i västra Mälardalsregionen. Kommunikationerna har förbättrats rejält sedan 1990-talet vilket möjliggjort en ökad pendling till närliggande arbetsmarknader och högskoleorter. Järnvägslinjerna Mälarbanan och Svealandsbanan trafikerar Arboga och tillsammans med vägarna E18 och E20 skapar de en mycket god tillgänglighet till den omgivande regionen. Antalet tågförbindelser från Arboga under veckodagarna uppgår till 25 dubbelturer mot Stockholm samt 18 dubbelturer mot Örebro. Mellan klockan 06.00-09.00 har Arboga idag tre avgångar mot Örebro. Under samma tid på morgonen avgår två turer per timme mot Stockholm, en via Mälarbanan och en via Svealandsbanan. Under arbetspendlingstid på eftermiddagen går tågen från Örebro och Eskilstuna till Arboga en gång i timmen. Från Västerås går det timmestrafik från klockan 14.00 och halvtimmestrafik under den mest trafikerade perioden mellan klockan 17.00-18.00. Ett förslag till nytt avtal har arbetats fram för tågtrafiken i Mälardalen mellan MÄLAB och SJ där det aviseras att man i större utsträckning än i dag kommer att endast köra lönsam trafik och ger trafikhuvudmännen möjligheter till köp av trafik på mindre lönsamma sträckor. Det kan bli 25

Omvärldsorientering nödvändigt med tillköp för att från år 2011 få behålla dagens turtäthet på Svealandsbanan mellan exempelvis Eskilstuna och Arboga. Som komplement till tågtrafiken finns busstrafik som körs av Västmanlands lokaltrafik AB (VL) som gemensamt ägs av landstinget och kommunerna i Västmanland. Sedan 2008 finns ett nytt avtal mellan ägarna där kommunen svarar för den lokala busstrafiken inom kommungränsen och landstinget svarar för den regionala trafiken, det vill säga resor mellan två eller flera kommunhuvudorter. Västmanlands Lokaltrafik planerar för en utbyggd busstrafik i länet genom så kallade stomlinjer som ska trafikera den snabbaste resvägen mellan två kommunhuvudorter. Nuvarande ekonomiska förutsättningar hos bolaget har gjort att det råder oklarheter i när utbyggnaden av stomlinjetrafiken i KAK-regionen kommer till stånd. Arboga kommun arbetar för att få till en utökad satsning på stomlinjetrafik även över länsgräns, framförallt mellan Arboga och Örebro och mellan Arboga och Lindesberg För att alla kommuninvånare bekvämt ska kunna nå Arboga tätorts serviceutbud har kompletteringar med anropsstyrd trafik införts från kommunens större tätorter, Medåker och Götlunda, in till Arboga tätort. För boende på landsbygd utanför linjesträckning finns kompletteringstrafik som ger möjlighet att två gånger per vecka göra en tur- och returresa till Arboga tätort. I Arboga tätort bedrivs anropsstyrd tätortstrafik som kan nyttjas måndag till lördag mellan klockan 09.00-15.30. Ett EU-projekt för mer utvecklad kollektivtrafik, MerKoll, har startat år 2009. Medverkar i projektet gör Länstrafiken Mälardalen och kommunerna i regionen. 6.5 Utbildningsnivå En bra förskola, grundskola och gymnasieskola är viktigt för kommunens attraktivitet som studie- och boendeort. I Arboga kommun finns tretton förskolor varav elva i Arboga tätort, en i Medåker och en i Götlunda. En av förskolorna i Arboga tätort drivs i enskild regi i form av ett föräldrakooperativ. Antalet barn i förskolan kommer att vara i stort sett oförändrat för att sedan öka med 8 procent mot slutet av prognosperioden fram till år 2020, förutsatt att inflyttningen och barnafödandet inte ökar. I kommunen finns sju grundskolor varav fem i Arboga tätort, en i Medåker och en i Götlunda. Föreskoleklasser och fritidshem finns på alla grundskolor utom Stureskolan som är en 6-9-skola. Andelen elever i förskoleklasser och grundskola väntas minska med drygt 8 procent fram till år 2020. På Gäddgårdsskolan finns särskola som omfattar grundsärskola och träningsskola samt fritidshem. Verksamheten är helt utbyggd 26

Omvärldsorientering och omfattar hela skolgången från 1-9 samt ett frivilligt 10:e år, fr o m hösten 2010. I Arboga finns två gymnasieskolor varav en är ett Yrkesgymnasium med inriktning mot praktiska utbildningar. Andelen elever i gymnasieålder kommer att minska från dagens omkring 560 till omkring 470 år 2020, motsvarande 16 procent. Från och med höstterminen 2008 infördes frisök till gymnasieskolan vilket innebär att elever får söka fritt till valfri skola. Utbildning på högre nivå erbjuds på Högskolecentrum där flera högskolor och universitet har distanskurser. Utbildningsnivån i Arboga är något lägre än genomsnittet i riket (se tabell 2). Omkring en fjärdedel av kommunens invånare i åldern 25-64 år har en eftergymnasial utbildning i jämförelse med 35 procent för riket som helhet. Andelen högutbildade är högre bland kvinnorna än bland männen. Befolkning 25-64 år Antal Förgymnasial utbildning Kortare än 9 år 9 år Högst 2 år Gymnasial utbildning 3 år Kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning Minst 3 år Uppgift saknas Riket 4 847 121 5 % 10 % 28 % 19 % 14 % 21 % 2 % Arboga 6 578 5 % 11 % 35 % 22 % 13 % 13 % 0 % Tabell 2. Utbildningsnivån i Arboga kommun respektive riket år 2008. Källa: SCB 6.6 Näringsliv, företagande och arbete Antalet arbetstillfällen som nås inom ett visst restidsavstånd är ett mått på arbetsmarknadens storlek för kommunens befolkning. Arboga kommun har en mycket stor arbetsmarknad, inom 30 minuters restid nås en arbetsmarknad med ungefär 190 000 arbetstillfällen och inom 60 minuter nås närmare 290 000 arbetstillfällen. Arboga har en stor in- och utpendling. Antalet boende i Arboga med förvärvsarbete är fler än antalet arbetstillfällen. Antalet sysselsättningstillfällen i kommunen uppgick år 2008 till 5 368. Dagligen pendlar närmare 1 667 personer eller 31 procent in till Arboga från andra kommuner för att arbeta. Den största inpendlingen kommer från Köping varifrån 7 procent pendlar in till Arboga för att förvärvsarbeta. Från Örebro pendlar 5 procent och från Kungsör 4 procent in för att förvärvsarbeta i Arboga. Antalet förvärvsarbetande som bor i Arboga kommun (16-64 år) uppgick år 2008 till 6 018 personer. 2 317 personer eller drygt 38 procent av dessa arbetspendlar ut till andra kommuner. Drygt 13 procent arbetar i Köping och 7 procent arbetar i Örebro. Både in- och utpendlingen till och från Arboga har ökat de senaste åren. Mellan åren 1995 och 2008 ökade antalet utpendlare med över 60 procent (se figur 15). 27

Omvärldsorientering In- och utpendling Arboga 1985-2008 2500 2000 1500 1000 Utpendling Inpendling 500 0 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Figur 15: Antal in- och utpendlare till och från Arboga 1985-2008. Källa SCB. Den ökade utpendlingen kan förklaras av att antalet arbetstillfällen i Arboga har minskat de senaste 15 åren. År 1990 fanns totalt 7 806 arbetstillfällen, en minskning med 2 391 arbetstillfällen eller 31 procent fram till år 2008 då antalet arbetstillfällen var 5 368. Framförallt är det arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin som har minskat drastiskt, från 3 514 arbetstillfällen år 1990 till 1 291 arbetstillfällen år 2008. Efter år 2002 har däremot antalet arbetstillfällen totalt sett varit relativt oförändrade (se figur 16). 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Antal arbetstillfällen 1990-2008 (dagbefolkning) efter näringsgren och totalt Tillverkning och utvinning Offentlig förvaltning mm Handel och kommunikation er Finans vht, media o företagstjänstr Byggverksamh et Pers och kulturella tjänster Övrigt 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Samtliga näringsgrenar Figur 16: Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) 1990-2008 efter näringsgren och totalt. Källa SCB. Offentlig förvaltning sysselsätter flest antal personer i kommunen, 1 670 personer år 2008, och kommunen är själv den största arbetsgivaren med närmare 1 000 tillsvidareanställda. 28

Omvärldsorientering Arbetsmarknaden i Arboga är relativt könssegregerad. Närmare 75 procent av antalet sysselsatta inom offentlig sektor är kvinnor, medan majoriteten av antalet sysselsatta inom privat sektor, som exempelvis tillverkning och utvinning, är män (se figur 17). Förvärvsarbetande dagbefolkning år 2008 efter kön och näringsgren Övrigt Offentlig förvaltning mm Pers och kulturella tjänster Finans vht, media o företagstjänstr Män Kvinnor Handel, hotell och kommunikationer Byggverksamhet Tillverkning och utvinning 0 500 1000 1500 2000 Figur 17: Förvärvsarbetande dagbefolkning år 2008 efter kön och näringsgren. Källa SCB. Totalt finns 923 aktiva företag i kommunen. Närmare två tredjedelar av företagen är enmansföretag och omkring nio av tio företag har färre än tio anställda. Detta anses positivt ur näringslivssynpunkt då det främst är i mindre företag som nyanställningar sker. Näringslivet blir också mindre sårbart med flera små företag än några få stora. Sju företag har mer än 50 anställda och kommunens största företag har över 700 anställda. Mellan åren 2005 och 2009 har närmare 60 företag per år nyregistrerats i Arboga kommun. I februari 2010 var 4,8 procent av befolkningen i åldern 16-64 år öppet arbetssökande. I riket som helhet var andelen öppet arbetssökande 4,3 procent. 6.7 Bostäder Under 2007 togs för första gången en boendeplan fram för Arboga kommun. Planen revideras årligen med avseende på faktauppgifter. I december 2009 antogs Boendeplan 2010-2012. Syftet med planen är att ge en samlad bild av bostadssituationen i Arboga, bostadsbehov nu och framöver men också visa pågående och möjliga utbyggnadsområden. 29

Omvärldsorientering I Arboga har det inte byggts särskilt många bostäder sedan i början på 1990- talet och efter år 1995 har bostadsproduktionen i stort sett stannat av. Under 2008 färdigställdes tre småhus. Under 2007 färdigställdes 11 småhus i Arboga kommun samt 23 lägenheter (55+ -boende) i det centralt belägna Örtagården. Efterfrågan på ett centralt beläget boende kvarstår. Hinder att övervinna är dock att få fram planer i tillräcklig utsträckning samt, trots den osäkra befolkningsutvecklingen och de höga produktionskostnaderna, våga satsa på att bygga nytt. Seniorbostäder i Arboga AB, SeBo, har fått i uppdrag att ta fram förslag på nybyggnation av fler seniorbostäder. Uppdraget har också getts åt tekniska nämnden är att ta fram förslag till nybyggnation av lägenheter i ABO:s regi inom Spirean eller vid Åbrinken. Det finns också ett behov av fler småhustomter i kommunen. I oktober 2009 hade kommunen 30 byggklara tomter i Arboga stad, tre tomter i Götlunda och fem tomter i Medåker, klara för försäljning. 19 av tomterna ligger i Säbylundsområdet. Antalet äldre ökar och därmed behovet av väl fungerande bostäder och bostadsområden. Arboga kommun har idag fem särskilda boenden för äldre med totalt 220 platser, där personal finns tillgänglig dygnet runt. Visst behov av ombyggnationer för handikappanpassning kan komma att föreligga i framtiden. Därtill är behovet stort av att förbättra tillgängligheten, både för äldre och funktionshindrade, i det befintliga bostadsbeståndet. 6.8 Brottsutveckling Det totala antalet brott 2009 var 5 procent lägre än antalet rapporterade brott för år 2008. Brottsutvecklingen har förändrats vilket bl a innebär att andelen misshandelsbrott utomhus ökat under år 2009. Misshandelsbrotten sker ofta i samband med alkoholkonsumtion. Även brott såsom stöld, rån, snatteri och tillgreppsbrott har ökat. Noteras bör att till snatteribrotten hör även bensinsmitningar som står för hälften av snatteribrotten. Narkotikabrotten uppvisar också en fortsatt liten ökning. I kommunen bedrivs brottsförebyggande arbete av Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Rådets syfte är att bidra till att förebygga brott och därmed öka tryggheten för invånarna i Arboga. I rådets arbetsgrupp finns förutom kommunstyrelsens ordförande samt kommunchefen, representanter från kommunala förvaltningar, närpolisen, svensk handel samt företagarna i Arboga. 30

Omvärldsorientering 200 Brottsutvecklinen i Arboga kommun åren 2006-2009 (Perioden januari-december) 180 160 140 120 100 80 173 110 99 87 115 105 107 92 71 103 91 128 115 112 95 137 135 121 96 148 137 107 108 137 131 129 97 167 156 139 133 146 159 133 127 114 160 141 125 159 139 109 99 130 128 117 97 2006 2007 2008 2009 60 68 40 20 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 17: Brottsutvecklingen i Arboga åren 2006-2009. Källa Polisen i Västmanland. 6.9 Miljö och hälsa Välfärdsbokslut för Arboga kommun har arbetats fram och antagits av kommunfullmäktige i december år 2007 och 2008. Kommunstyrelsen beslutade 8 mars 2010 att Välfärdsbokslutet för år 2009 dras tillbaka och inväntar kommunrapporten, Liv och Hälsa ung i Västmanland, som utkommer vartannat år. En översyn av indikatorerna i välfärdsbokslutet ska också genomföras. Välfärdsbokslutet är en beskrivning av det allmänna hälsotillståndet hos befolkningen i kommunen och bygger på de för kommunen fem prioriterade målområdena: delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar, barns och ungas uppväxtvillkor, hälsa i arbetslivet och miljöer och produkter. Under 2009 arbetades en Energi- och klimatstrategi fram för Arboga kommun. Energi- och klimatstrategin syftar till att lokalt visa vilket ansvar Arboga kommun vill ta för att energieffektivisera och minska utsläppen av växthusgaser de närmaste åren. Utifrån en inventering av energiläget och befintliga utsläpp av växthusgaser har övergripande mål, strategier och åtgärder, som bidrar till att minska Arboga kommuns bidrag till klimatpåverkan, tagits fram. I strategin redovisas också hur en uppföljning ska ske. 31

Omvärldsorientering Energi- och klimat strategin ska även utgöra kommunens energiplan. Den tidigare energiplanen i Arboga kommun antogs av kommunfullmäktige 1981 men ersätts nu av energi- och klimatstrategin. 6.10 Regionen och omvärlden Arboga kommun ingår i ett mellankommunalt samarbete, Västra Mälardalens Kommunalförbund, tillsammans med kommunerna Köping och Kungsör. Förbundet ansvarar för medlemskommunernas räddningstjänst, fastighetsrenhållning och lönehantering samt behov av kompetens inom upphandling, beredskap och PUL. Vidare ingår kommunen i ett femårigt regionalt näringslivssamarbete inom Stockholm Business Alliance (SBA) tillsammans med drygt 40 andra kommuner. Utvecklingen i Arboga påverkas inte bara av vad som beslutas på lokal nivå utan i stor utsträckning också av vad som händer i omvärlden. I Arbogas fall handlar det om vad som sker i regionfrågan och Stockholm- Mälardalsregionen men också vad som sker på en global nivå exempelvis vad gäller den ekonomiska utvecklingen, klimatförändringar eller omstrukturering av stora arbetsplatser. Stockholm-Mälardalsregionen som omfattas av länen Stockholm, Uppsala, Södermanland, Örebro och Västmanland har haft en stark tillväxt på senare år, både ekonomiskt och befolkningsmässigt. Här bor tre miljoner människor, vilket motsvarar en tredjedel av Sveriges befolkning. Enligt långtidsutredningen Fördel Stockholm-Mälarregionen förväntas befolkningen öka med 600 000-800 000 invånare fram till år 2030. De trender vi kan se idag talar för en fortsatt regionförstoring, inte bara inom länet utan även mot Örebro och Sörmland där delar av dessa län i allra högsta grad tillhör vår regionala arbetsmarknad. De relativt höga bostadspriserna i Västerås och Örebro kombinerat med bra pendlingsförbindelser mot Västerås, Eskilstuna, Örebro och Stockholm kan, tillsammans med den prognostiserade befolkningsökningen i Stockholm-Mälarregionen, innebära en ökad efterfrågan på bostäder i kommunen. 6.11 Kommunens personal Den 31 december 2009 fanns 984 tillsvidareanställda i kommunen. Personalkostnaderna för år 2009 uppgick till 406,1 mkr inklusive arvoden och pålägg för arbetsgivaravgifter m m. Sjukfrånvaron för år 2009 var 18,7 dagar, en markant minskning från föregående år då sjukfrånvaron beräknades till 27,7 dagar. P g a nytt 32

Omvärldsorientering personalsystem finns endast åtta månaders statistik att tillgå för år 2008, varför en beräkning skett för helåret. Antal pensionsavgångar kommer att stiga under de närmaste åren. Fram till år 2018 kommer antalet ålderspensionärer att vara 284 personer om avgången sker vid 65 års ålder. Vid barn- och utbildningsförvaltningen avgår 125 personer och vid socialförvaltningen 89 personer. Flera personer avgår med pension före 65 års ålder. År 2009 (2008) beräknades 19 (29) personer avgå men det slutliga antalet blev 33 (43) personer. 33

34

Ekonomisk översikt och god ekonomisk hushållning 7 Ekonomisk översikt och god ekonomisk hushållning 7.1 Resultat För år 2011 budgeteras ett överskott med 25 tkr, vilket motsvarar noll procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. För åren 2012 och 2013 bedöms i dagsläget ett negativt resultat men en omprövning av dessa års budgeterade resultat kommer att ske senare i processen. Arboga kommun har som mål att budgetera ett resultat uppgående till minst 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. 7.2 Balanskravsavstämning Det lagstadgade balanskravet innebär att årets intäkter ska överstiga årets kostnader. Realisationsvinster ska frånräknas resultatet vid avstämning om balanskravet uppnåtts. Kommunfullmäktige har fattat beslut i samband med boksluten för åren 2006 och 2008 att överskotten kan komma att användas för oväntade kostnadsökningar eller intäktsminskningar, som leder till underskott. Under de senaste fyra åren har följande resultat redovisats efter justering för realisationsvinster. Resultatutveckling År Mkr 2006 15,3 2007-1,7 2008 2,1 2009-1,0 TOTALT 14,7 7.3 Verksamhetens nettokostnader Nämndernas ramar för år 2011 tillförs 8,0 mkr. Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat markant i kommunsektorn under år 2009 och en fortsatt ökning förväntas. Socialnämndens ram ökades inför år 2010 med 2,7 mkr. I ramen för år 2011 har ytterligare ökning skett med 4,7 mkr. Tekniska nämndens ram ökas år 2011 med 2,6 mkr avseende förbättrat underhåll för gator och vägar. Kommunfullmäktiges ram för år 2011 ökar med 0,2 mkr för att kunna sända fullmäktigemöten via webben. Kommunstyrelsens ram ökar år 2011 med 0,5 mkr för att finansiera bl a marknadsföringsinsatser. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning visar hur stor andel av skatteintäkterna som tas i anspråk för den löpande verksamheten. För år 2011 bedöms 100,5 procent av skatte- 35

Ekonomisk översikt och god ekonomisk hushållning intäkterna tas i anspråk för den löpande verksamheten. År 2009 uppgick verksamhetens nettokostnad till 100,0 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Om prognosen håller för år 2010 kommer 99,4 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning att tas i anspråk för verksamhetens nettokostnad. I budgeten för år 2011 ökar verksamhetens nettokostnad med 2,0 procent jämfört med prognosen för år 2010. Skatteintäkter, generella statsbidrag samt utjämning ökar med 0,5 procent jämfört med prognosen för år 2010. Den låga ökningen av skatteintäkter, generella statsbidrag samt utjämning beror på att kommunen år 2010 erhåller tillfälligt konjunkturstöd på ca 12,9 mkr som är av engångskaraktär år 2010 och som inte erhålls år 2011. 7.4 Pensioner Kommunens pensionskostnader består av utbetalda pensioner till anställda som redan har gått i pension, utbetalning av den s k individuella delen av de anställdas årligen intjänade pensionsrätt, avsättning till framtida pensioner för nuvarande anställda samt ränta på pensionsskulden. Kommunen redovisar även kostnader för pensioner till brandmän genom VMKF. Till detta kommer den särskilda löneskatten (24,26 procent). Fr om år 2010 följer redovisningen av pensioner den s k fullfondsmodellen. Förändringen innebär att den inom linjen redovisade ansvarsförbindelsen för pensionsåtaganden intjänade t o m år 1997 redovisas i kommunens balansräkning. Förändringarna av dessa pensionsåtaganden redovisas som kostnad respektive år. Den kommunala redovisningslagen reglerar att kommunerna ska redovisa pensionerna enligt den s k blandmodellen. Under år 2005 prövades Tranemo kommuns redovisning enligt fullfondsmodellen rättsligt. Länsrätten gav kommunen rätt att redovisa enligt fullfondsmodellen. Förändringen innebär att kommunens kostnadsredovisning och balansräkning blir mer rättvisande då samtliga pensionsåtaganden redovisas. 7.5 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Under budgetåret erhåller kommunen preliminära skatteintäkter samt en slutavräkning för föregående års skatteintäkter. Till årets skatteintäkter läggs även en prognos för slutavräkningen för budgetåret. SKL gör regelbundet prognoser för skatteintäkter och skatteutjämning. Den senaste prognosen finns redovisad under april/maj månad 2010. Nedan framgår SKL:s bedömningar. I flerårsplanen har SKL:s senaste bedömning av skatteunderlaget legat till grund för beräkningarna. 36

Ekonomisk översikt och god ekonomisk hushållning 2010 2011 2012 2013 SKL, april/maj 2010 1,4% 2,4% 4,0% 4,5% Vårprop, april 2010 1,9% 3,3% 4,1% 4,4% SKL, februari 2010 1,7% 1,9% 3,8% 4,6% SKL, december 2009 0,9% 2,1% 3,1% 3,6% SKL, oktober 2009 0,4% 2,5% 3,4% Budgetprop 10, sept 2009 0,6% 2,2% 3,2% SKL, augusti 2009 1,1% 2,3% 3,3% SKL, april 2009 1,1% 2,5% 3,7% Vårprop, april 2009 0,6% 2,0% 3,1% ESV, mars 2009 0,4% 2,1% 2,6% SKL, februari 2009 1,6% 3,7% 6,0% Arboga kommuns egna skattekraft uppgår till ca 92 procent av rikets (100 procent). I inkomstutjämningen sker en utjämning mellan kommunerna, vilket innebär att de kommuner som har en skattekraft över 115 procent delar med sig till de kommuner som ligger under 100 procent. Samtliga kommuner är garanterade 115 procent av medelskattekraften vilket innebär att staten skjuter till mellanskillnaden. Staten har ett utgiftstak och när det uppnåtts kompenseras inte kommunerna fullt ut till 115 procent av medelskattekraften. Kostnadsutjämningen är en interkommunal utjämning utan statliga bidrag. Syftet är att kommuner med ofördelaktig struktur ska kompenseras av kommuner med fördelaktig struktur. Systemet omfattar kommunernas struktur avseende förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg, barn och ungdomar med utländsk bakgrund, äldreomsorg, befolkningsförändringar, bebyggelsestruktur samt kollektivtrafik. Genom regleringsbidraget reglerar staten bl a huvudmannaskapsförändringar enligt den s k finansieringsprincipen. Från detta anslag minskas det belopp som utgår för att garantera alla kommuner 115 procent av medelskattekraften. Strukturbidrag ges till kommuner, som i kostnadsutjämningen t o m 2004 fick bidrag för näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder och svagt befolkningsunderlag". Bidraget, enligt SKL:s prognos, uppgår till 8 kr per invånare, totalt 106 tkr per år för Arboga kommun för åren 2010 2013. Fr o m år 2004 finns ett interkommunalt utjämningssystem för kommunernas kostnader enligt LSS och LASS. Systemet avser att utjämna kost- 37