Handledning Lektion 3 Måltiden mer än att bara bli mätt
Måltidsupp- levelsen Måltidsupplevelsen Sätt måltiden i fokus och låt eleverna fundera över vilka olika delar som bygger upp en positiv måltidsupplevelse. Allt från maten, drycken, dukningen och sällskapet till den fysiska miljön och allt vad den består av som form av ljud, ljus, möblering med mera. Måltiden jag minns, bilaga 8 Övning: Måltiden jag minns. Bilaga 8 Be eleverna enskilt tänka tillbaka på en måltid de minns av ett eller annat skäl och låt dem återge den i muntlig berättelse, i text eller varför inte i bild och/eller form. Vad var det som var så speciellt med denna måltid? Var det maten, stämningen, platsen, människorna eller något som hände? Vilken årstid var det, åt man inne eller ute o.s.v.? Vilka faktorer inverkar på hur du upplever en måltid? Vad tycker du är viktigast för att en måltid ska vara trivsam? Vad är en måltid för dig?
Äta med ögonen Äta med ögat Måltidsupplevelsen påverkas av alla våra sinnen. Inte minst är synintrycken viktiga. Låt eleverna berätta om sina tankar kring uppläggning. En del övningar kräver rekvisita. Kan du som pedagog ta med dig? Kan ni låna från skolköket? Passa på att repetera vilka sinnena är som ni gick igenom i lektion 1. Be eleverna tänka på hur de själva lägger upp sin skollunch samma dag. Hur gjorde de? Vad var lätt? Vad var svårt? Hur kan de påverka måltiden? Vad tycker de är viktigt att tänka på? Titta gärna på hur olika restauranger lyfter fram uppläggningar på sina hemsidor. Vad kan det finnas för tips? Är det möjligt att få någon att komma till skolan från en lokal restaurang eller lokalt bageri att berätta om uppläggning? Kanske är det möjligt för en lokal restaurangutbildning att göra ett besök? Besök Fazers hemsida för att se hur miljön kan skapa en bra måltidsupplevelse: www.fazer.se/ sinnenasaventyr/dukningar Övning: Upplägget Du kan också låta eleverna i grupper få tillgång till en tallrik och råvaror som de ska lägga upp på tallriken. Påminn eleverna om att samtidigt följa tallriksmodellen så långt som möjligt, så att fördelningen av de olika delarna blir riktig. Undersök om det är möjligt att få hjälp av skolmåltidspersonalen och tillgång till lämpliga råvaror. När eleverna är nöjda med sin uppläggning fotograferas tallriken och nästa grupp får ta vid. Lägg upp bilderna bredvid varandra och jämför hur olika det kan se ut, även om man har haft tillgång till samma råvaror. Vilken roll spelar uppläggning av mat och bakverk? Kan man äta med ögonen? Hur tycker du man ska lägga upp en måltid för att den ska se tilltalande ut? Kan måltiden bli nyttigare om vi tänker på att den ska vara vackert upplagd? Tar det mycket tid att lägga upp maten fint?
Dukning Dukning I denna del övas och diskuteras hur dukningen i sig kan hjälpa till att skapa en positiv måltidsupplevelse. Inspiration och skaparglädje ska vara ledorden. Övningen kräver rekvisita, Kan du som pedagog ta med dig? Kan ni låna från skolkök, skapa själva, låna från fritidshemmet eller använda skolmatsalen? Dukning, bilaga 8b Hur dukar man bordet? Vad är ett kuvert? I bilaga 8b finner du bilder på några olika dukade bord och även en förklaring till vad ett kuvert är. Till övningen kan eleverna hitta mycket inspiration på Internet för hur man kan duka för speciella tillfällen eller bara för en vanlig vardagsmåltid. Övningen: Dukningen I denna övning får eleverna i grupp om fyra elever tillgång till ett bord att duka till ett tema de själva väljer. Jul, påsk, kalas, midsommar, sommar, kräftor, picknick o.s.v. När eleverna är nöjda med sin dukning fotograferas dukningen och klassen kan göra sin egen fotoutställning likt en vernissage. Innan dukning påbörjas måste planering ske angående antal matgäster och placering av bord. Kontrollera att bordet står stadigt och att eventuella iläggsskivor är rätt ilagda. Om duk ska användas se till att den ligger rätt och mitt på bordet. Duken ska hänga lika långt ned på alla sidor. Om duken är för lång vid kortsidorna, vik upp den under, gör vecket skarpt. När det väl är dags för själva dukningen kontrollera att allt porslin, glas och övrigt tillbehör är helt och oskadat samt väl diskat och torkat innan det placeras på bordet. Vid dukning börjar man med att sätta fram mattallrikarna. Om det finns utrymme bör varje gäst ha minst 60 cm till sitt förfogande, gärna mera. Det underlättar rörelsefriheten för gästen men framför allt serveringen. Tallrikarna ska placeras ca 1 cm från bordskanten, även besticket skall ligga 1 cm från bordskanten och kant i kant med tallriken, varken under den eller några cm ifrån den. Ett kuvert är det som varje gäst har framför sig i form av tallrikar, glas, bestick och servett. Vid dukningen av ett kuvert gäller i huvudsak följande:
1. Alla slags gafflar läggs till vänster om tallriken. Undantag är gaffel till dessert som läggs ovanför tallriken. 2. Alla slags knivar läggs till höger (observera att eggen på kniven vänds mot tallriken). Undantag är smörkniv som läggs på assiett. 3. Soppskedar läggs alltid till höger om tallriken och dessertskedar ovanför. 4. Alla bestick läggs i den ordning de skall användas, första rättens bestick längst ut från tallriken och sista rättens bestick längst in. 5. Bestick till dessert läggs ovanför tallriken med gaffeln närmast (gaffelns skaft till vänster). Skeden ovanför med skaftet till höger. Kniv och gaffel till frukt läggs direkt på desserttallriken och sätts fram samtidigt från höger, kan även läggas ovanför tallriken och i så fall smörgåskniv i stället för skeden. 6. Assiett för bröd eller sallad placeras på kuvertets vänstra sida med besticket på assietten. 7. Glasen ordnas i allmänhet ovanför kuvertet. I regel ställs det glas som skall användas först längst till höger ovanför kniven och sedan de andra i tur och ordning åt vänster. Viktigast av allt sedan är dekorationen som kan göras på många olika sätt och där endast fantasin sätter gränsen. Med enkla medel kan man ge bordet ett festligt och vackert utseende. Övning: Vika servetter Det finns mängder av olika sätt att vika servetter. Be eleverna göra en valfri vikning och visa sina klasskamrater hur de gjort den. Exempel finns på Fazers hemsida: www.fazer.se/sinnenasaventyr/servettvikning Hur viktig är dukningen för måltidsupplevelsen? Vad kan man tänka på när man dukar? Finns det regler? Vilka? Hur tycker du en fin dukning ska se ut? Hur skulle vi kunna hjälpa till med dukning i skolmatsalen? Möjlig övning: Familjemiddag Varför inte avsluta med en middag för föräldrar och syskon. Låt eleverna ordna en middag (med stöd av några föräldrar). De bestämmer en meny, lagar maten och dukar. En mysig tillställning som även kan ge ett klirr i klasskassan då gästerna kanske betalar för den fina middagen. Eller bjud på en måltid och gör en insamling för en angelägen sak, ett miljöprojekt eller hälsoprojekt i Sverige eller andra länder.
Miljön där du äter Miljön där du äter I detta avsnitt kan du tillsammans med dina elever sätta fokus just på miljön där ni äter. En bra utgångspunkt att relatera till och fundera på kan vara den gemensamma måltidsmiljön ni har i skolmatsalen. Spaningskort, bilaga 9 Måltidsupplevelsen utgörs av många olika delar. I materialet så här långt har utgångspunkten varit smakupplevelsen för att sedan se till hela måltiden, till uppläggningen och dukningen på bordet. Även andra faktorer i miljön som omger bordet påverkar hur man upplever sin måltid. Övning: På spaning i matsalen Spaningskort, bilaga 9 Eleverna uppmanas att varje dag under en vecka fokusera på ett sinne. Hur låter det i matsalen? Vilka ljud hör jag? Var kommer ljuden ifrån? Vilka dofter känner jag igen? Vad ser jag? Hur ser matsalen ut egentligen? Kan jag hitta något jag aldrig sett förut? Kan jag med en kamera gå till matsalen och ta en närbild på något som mina klasskompisar sedan får gissa vad det är. Nästa bild du tar är på föremålet i sin helhet. Hur många gissade rätt? Var det en del av mjölkbaren kanske? Vad i miljön runt omkring dig i matsalen påverkar din måltidsupplevelse? Hur skulle du vilja beskriva miljön i matsalen med tre ord? Om du fick förändra två saker i matsalens miljö vilka skulle det vara? Vad är en bra måltidsmiljö för dig? Hur skulle drömmatsalen se ut? I denna del diskuterar ni samvaron vid en måltid. Bilden i presentationsmaterialet fungerar som en utgångspunkt och här är just samtalet med eleverna viktigt och den diskussion som följer. Ställ flera öppna frågor och låt alla komma till tals.
Äta tillsammans Äta tillsammans Gemenskapen är en stor del av måltiden samtidigt som det ibland kan vara väldigt skönt och befriande att äta ensam. I denna del diskuterar ni samvaron vid en måltid. Bilden i presentationsmaterialet fungerar som en utgångspunkt och här är just samtalet med eleverna viktigt och den diskussion som följer. Ställ flera öppna frågor och låt alla komma till tals. Vad betyder människorna som sitter vid samma bord för din måltidsupplevelse? Hur ska man bete sig vid ett matbord? Är det skillnad på hur man beter sig i skolan och på restaurang? Vilken och varför? Vilka ord använder du när du ska prata om maten du äter? Tänker du på vad du äter när andra sitter till bordet eller är din uppmärksamhet helt inriktad på att lyssna och prata?
Matbord idag och igår Matbord idag och igår Förr & Nu Varför har matkulturen utvecklats i Sverige som den har? Hur såg ett köksbord ut när våra föräldrar var unga eller när mormor och morfar var unga? Äldre kokböcker Tillgång till Internet Underlag Recept från förr, bilaga 10 Det är viktigt att vidga förståelsen kring att måltider och förutsättningarna för att få inta en måltid har sett mycket olika ut över tid. Låt eleverna var och en intervjua en äldre person i sin omgivning eller annan vuxen på skolan om vilken mat man åt och drack under en vanlig dag? Hur viktig var maten vid vissa högtider? Hur såg t.ex. ett julbord ut? Är det någon speciell måltid man minns? Har man ett smakminne? Låt eleven skriva en liten berättelse eller i intervjun noga förbereda frågorna och agera reporter. Försök om möjligt samverka med er lokala hembygdsförening där det säkert finns många starka personligheter som vill och kan dela med sig om matkulturen i det lokala perspektivet. Övning: Ett traditionellt recept från förr Underlag Recept från förr, bilaga 10 Låt eleverna ta reda på ett gammalt, traditionellt recept från förr. Be dem höra med en äldre person i sin omgivning, söka på Internet, titta i äldre kokböcker. Hur tror du en frukost, en lunch, en middag såg ut på farfars/farmors eller morfars/mormors tid? Var maten bättre förr? Hur långt fick råvarorna till gårdagens köksbord resa jämfört med idag? För- och nackdelar?
Matbord i andra länder Matbord i andra länder Det är viktigt att vidga förståelsen kring att måltider och förutsättningarna för att få inta en måltid inte bara har sett olika ut över tiden. Det ser också mycket olika ut, både inom Sverige och mellan olika länder. Mat i andra länder, bilaga 11 Kan ni göra en internationell matlista på tavlan. Låt var och en i klassen ta reda på vad ett ord som hör till måltiden heter på ett annat språk. Köksbordet är något konkret som alla kan relatera till och det kan då bli en mycket konkret utgångspunkt i att tala om olika kulturer. Övning: Mat i andra länder Mat i andra länder, bilaga 11 Låt eleverna, två och två, välja ett land och beskriva det landets matkultur. Hur ser näringsintaget ut under en dag? Vad äter och dricker man? Finns det någon typisk rätt eller ingrediens från just detta land? Hur har olika länders matkultur influerat och berikat det vi äter och dricker i Sverige idag? Kan du ge exempel? Är det någon i klassen som har erfarenheter av matkulturen i något annat land?