Barn och unga i Helsingborg

Barn och unga i Helsingborg ett socioekonomiskt perspektiv på utanförskap, prevention och rehabilitering Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 2008-12-03

Socioekonomisk analys Helsingborg sid 2 BARN OCH UNGA I HELSINGBORG ETT SOCIOEKONOMISKT PERSPEKTIV PÅ UTANFÖRSKAP, PREVENTION OCH REHABILITERING Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog/SEE 2008-11-15 1. INLEDNING Våren 2008 publicerades vår rapport Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. En rapport om det socioekonomiska konsekvenserna av ungdomars marginalisering och värdet av prevention och tidiga insatser för att förhindra detta. Rapporten som hade finansierats stiftelsen Idéer för livet vid Skandia väckte en hel del uppmärksamhet och har lett till ett stort antal besök och seminarier i landets kommuner för att diskutera innebörden av detta ur ett lokalt perspektiv. I några av dessa kommuner har vi arbetat fram ett lokalt baserat utdrag ur vår huvudrapport. Detta är en sådan lokal rapport om Helsingborg Kommun. Vi baserar oss här på analysen i huvudrapporten men har reviderat en del detaljer i kalkylerna i takt med att vi erhållit ny kunskap. Huvudrapporten återfinner du på vår hemsida www.seeab.se där du också hittar kontaktuppgifter till oss. 1.1 Helsingborg några socioekonomiska grunddata Det finns idag i Sverige mellan 1 och 1.5 miljoner människor i åldern 18-65 år som av olika skäl inte arbetar och befinner sig i någon form av utanförskap. För Helsingborg kommun ser några av förutsättningarna för utanförskap ut på följande vis

Socioekonomisk analys Helsingborg sid 3 Variabel Helsingborg Länet Riket Andelen födda i Sverige 83% 85% 87% Eftergymnasial utbildning (25-44 år) 39% 41% 40% Förvärvsfrekvens 72% 72% 76% Öppet arbetslösa 4% 3% 3% Låga inkomster, män 20%% 22% 18% Behöriga till gymnasieskolan 88% 88% 89% Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 16% 16% 12% Självmord/100.000 män 23 23 23 Aborter, unga 17 21 24 Dödlighet hjärtkärlsjukdom/100.000 339 340 351 Ohälsotal, män 35 d 34 d 35 d Sammanfattningsvis ser bilden i Helsingborg ut på följande vis * en något mindre andel svenskfödda än genomsnitt.* förvärvsfrekvensen är något lägre än genomsnittet och arbetslösheten något högre * man har en något högre andel låginkomsttagare än riksgenomsnittet * andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll är hög * andelen ungdomsaborter är låg Men huvudmönstret är dock att i de ovan angivna variablerna avviker inte staden särskilt mycket från rikets genomsnittsvärden 1.2 På väg mot ett utanförskap? Den finns ingen särskild anledning att, med bakgrund av dessa faktorer, tro att utanförskapet i Helsingborg dramatiskt avviker från riksgenomsnittet. Hur ser då resan på väg mot ett eventuellt framtida utanförskap ut? Det vi vill visa i figuren nedan är att det finns en sorts förväntad normalitetsbana som vi medborgare förväntas följa under vår livsvandring i välfärdsstaten. På denna standardiserade arena fungerar vi i grupp med

Socioekonomisk analys Helsingborg sid 4 andra dagisbarn, går genom en tolvårig skola, får godkänt i alla kärnämnen, får ett arbete som i huvudsak omfattar åtta timmar per dag och 40 timmar per vecka, hittar en partner (i regel av det motsatta könet), får ett eller flera barn, jobbar till 65 års ålder och därefter avslutar vi livet efter att levt i vår bostad de sista åren i enlighet med hemmaboendeprincipen. INKLUDERAD ELLER MARGINALISERAD Inkluderingens standardarena Tidig upptäckt Prevention Tidiga insatser Förhindra Skapa Nya samhällsarenor Rehabilitering Underlätta Marginaliseringens ingenmansland Naturligtvis är detta en aning tillspetsad beskrivning, men samtidigt vet vi att toleransen för det avvikande är tämligen låg. Exkluderingsmekanismerna slår in tidigt; neuropsykiatriska diagnoser på förskolebarn, läs och skrivsvårigheter hos många unga och ca 25% avslutar grundskola utan godkända betyg i kärnämnena. Det individuella programmet i gymnasiet har blivit en av de största programmen och allt fler ungdomar utestängs från arbetsmarknaden. Vi ser mot bakgrund av detta att det är tre frågor som dyker upp. För det första; hur kan vi tidigt upptäcka och förhindra att människor slås ut i samhället och förvisas alltför tidigt till ett sorts marginaliseringens ingenmansland? För det andra, hur kan vi då människor har marginaliserats underlätta deras rehabilitering. Och den tredje och kanske svåraste frågan, vad ska vi göra med alla de människor som både kan och vill arbeta men som av olika skäl inte bedöms arbetsföra på den internationella konkurrensarbetsmarknadens villkor? Hur kan vi skapa nya arenor där dessa människors förmåga och vilja att bidra tas tillvara? Utanförskapet får på individuell nivå ett högst konkret och påtagligt uttryck. Man blir arbetslös, långstidssjukskriven, drabbas av psykisk ohälsa eller missbruk i någon form. Detta individuella pris man får betala blir på samhällsnivå omvandlat till välkända samhällsproblem såsom belastning på socialförsäkringssystem, A.kassa eller socialbidrag, expanderande sjukvårdsbudgetar och vikande folkhälsa.

Socioekonomisk analys Helsingborg sid 5 INDIVIDUELLA KONSEKVENSER VÄLFÄRDSPOLITISKA KONSEKVENSER MISS- LYCKANDEN I VUXEN UTBILDNINGEN MISSBRUK KRIMI- NALITET PSYKISK SJUKDOM PSYKOSOC A -- FÖRMEDL SYSSELSÄTTN F-KASSA SJUKSKRIVN KOMMUNER SOCBIDRAG ARBETS- LÖSHET LANDSTING HÄLSA MULTIFAKTORIELL PROBLEMATIK DIFFUS PROBLEMBILD Dessa problembilder innebär på individnivå oftast en multifaktoriell problematik, dvs. det finns många olika orsaker bakom det synliga problemet. På behandlar/handläggarnivå innebär det att den enskilda professionen inte räcker till för att förstå problemet. På organisatorisk nivå innebär det ofta att Svarte-Petter -mentaliteten får fritt spelutrymme vilket innebär att den enskilde blir en sorts gråzonsklient som ramlar mellan stolarna. Många drabbas, ingen har helhetssyn och ingen tar ansvar för helheten. 1.3 Det blir för dyrt om att mäta utanförskapets pris Många gånger då någon argumenterar för att göra en preventiv insats kring barn och unga på glid får man höra att det blir för dyrt. Med detta menar man ofta att den konkreta behandlingsinsatsen blir för dyr. Men det man sällan stoppar in i kalkylen är vad skulle det kosta om man ingenting gjorde och lät marginaliseringsprocessen fortsätta. Men med utgångspunkt i figuren nedan skisserar vi översiktligt hur en sådan beräkning kan gå till. Varje ekonomisk beräkning måste ha ett referensalternativ något att jämföra med. I figuren nedan ser vi att alternativet till en rehabinsats eller preventiv åtgärd är vad vi kallar trendscenariot eller business as usual. I det ena fallet har vi ett utanförskap med alla dess kostnader och i det andra fallet har vi ett eliminerat eller reducerat utanförskap med minskade kostnader som följd. Men vi har också kostnaderna för rehabiliteringsinsatsen eller det preventiva arbetet i sig.

Socioekonomisk analys Helsingborg sid 6 Förebyggande eller rehabiliterande insats Verksamhetskostn + Kvarvarande kostn för marginalisering + ökad produktionsförmåga Totala samhek effekter Inga insatser eller som idag 0 + Kostnader för marginalisering Totala samhek effekter Om man bryter ner processen i steg får man följande resonemang * vilka är kostnaderna för en viss marginalisering * vilka är kostnaderna för en viss rehabinsats eller preventiv åtgärd * vilken reduktion av marginalisering leder denna rehabinsats till och vilka ekonomiska effekter leder detta i sin tur till * skillnaden mellan dessa är den rehabiliterings- eller preventionsvinst som uppstår och kvoten mellan rehabvinsten och rehabkostnaden är den kortsiktiga avkastningen på insatsen Denna kalkyl kan först göras på årsbasis och därefter, vilket rimligtvis borde vara det mest meningsfulla, ur ett flerårsperspektiv. En framgångsrik rehabprocess eller preventiv åtgärd är i viss mån en kortsiktig engångskostnad, medan intäkterna i bästa fall är något som genereras år efter år. Låt oss illustrera med ett räkneexempel. Ludde är 16 år gammal och på väg in i ett utanförskap som sannolikt kommer att leda till långvarig eller rentav livslång sjukskrivning, arbetslöshet och/eller förtidspension. En insats för att få honom tillbaka till samhället bestående av utbildning, psykoterapi, arbetscoaching m.m. beräknas kosta 500 000 Kr. Är detta lönsamt om vi samtidigt vet att den årliga kostnaden för denna typ av utanförskap uppgår till cirka 350 000 Kr? På ett års sikt är den ekonomiska effekten vid en total återgång till arbetslivet en förlust på 150 000 Kr. Men hur ser det ut på lite längre sikt?

Socioekonomisk analys Helsingborg sid 7 1.4 Prevention och rehabilitering - en långsiktig social investeringen En rehabilitering är ju en sorts investering i människors framtida liv. Den innebär att en kortsiktig insats (rehabprocessen) skall ställas i relation till förväntade långsiktiga positiva effekter. Om man gör en ansträngning för att en marginaliserade människa skall kunna återinträda i arbetslivet, så är ju förväntan att denna insats i bästa fall skall generera intäkter under många år framöver. Men problemet är, som illustreras i figuren nedan, att kostnaden för rehabinsatsen är säker och given, medan intäkterna är osäkra och inträffar någon gång i en dunkel framtid. Icke desto mindre bör man i alla rehabprocess i någon form av riskkalkyl ta ställning till detta långsiktiga osäkra förhållande 1. LÅNGSIKTIGA OSÄKRA VINSTER TILL FÖLJD AV FRAMGÅNGSRIK REHABILITERING KORTSIKTIGA SÄKRA REHAB- KOSTNADER Låt oss nu återvända till Ludde. På fem års sikt är vinsten av en framgångsrik rehabprocess för hans del (med 4% diskontering) 1 600 000 350 000 = 1 250 000 Kr. Avkastningen på denna process uppgår till 1 250 000/350 000 = 3,6. Med andra ord ger en lyckad rehabprocess på fem års sikt en avkastning på mellan 3 och 4 gånger insatsen eller 70% årlig avkastning.annorlunda uttryckt; om var tredje person i rehabprocessen återgår till arbete under de kommande fem åren har processen varit lönsam, även om de två övriga helt har misslyckats i sin rehabprocess. Ur ett livslångt perspektiv blir avkastningen ännu större (6 200 000 350 000)/350 000 = 16 gånger insatsen 1 Ibland får vi höra som invändning mot detta att man kan aldrig veta säkert om effekterna av en insats. Naturligtvis inte. Men det är inte unikt för sociala investeringar det gäller precis samma för tekniska investeringar. Kalkylerna stämmer aldrig. Ta citytunneln, Hallandsåsen eller kringfart Stockholm som exempel på detta

Socioekonomisk analys Helsingborg sid 8 1.5 Marginaliseringsekvationen Marginalisering och utanförskap leder till att människor måste försörjas via de offentliga systemen. Men detta är bara en begränsad del av de kostnader som uppstår. Det uppstår en mängd indirekta effekter förknippade med detta utanförskap. Den första av dessa är alla de indirekta välfärdskostnader av olika slag som uppstår kring personer med långvarigt utanförskap. Det man skulle kunna kalla en sorts isbergseffekt kring utanförskapet. Nästa effekt skulle vi vilja kalla marginaliseringsaccelerationen. Med andra ord; ju längre man befinner sig i utanförskap desto mer tenderar man att utveckla den hjälplösa, beroende och sjuka delen av ens personlighet. Man skulle också kunna kalla det en samhällelig hospitaliseringseffekt som gör att ju längre man befinner sig i utanförskap desto mer tilltar ens behov av olika välfärdsinsatser. Den tredje effekten är att till följd av utanförskapet går samhället miste om det produktionsvärde som inte utnyttjas och som finns i stort sett hos alla personer, även om den naturligtvis inte uppgår till 100% idag, och kanske inte ens någon gång kommer att göra detta. Men som nästan alltid, och för alla, är större än noll. En fjärde effekt som utgör en bieffekt eller följdeffekt av föregående handlar om de välfärdsintäkter i form av löneskatt, sociala avgifter samt utebliven moms som inte kommer samhället till del genom först utebliven produktion. Och som en följd av detta, uteblivna skatteintäkter av olika slag. Allt detta kan sammanfattas i vad vi skulle vilja kalla en sorts marginaliseringsekvation * marginaliseringskostnader = direkta försörjningskostnader + indirekta välfärdskostnader på kort sikt + ökade välfärdskostnader på lång sikt + uteblivna produktionsvärden + uteblivna välfärdsintäkter * K (M) = K (F) + K (VFK) +K (VFL) + K (P) + K (VFI) 2. PREVENTIONSPOTENTIALEN I HELSINGBORG 2.1 Preventionspotentialen i generellt förebyggande arbete Med vårt perspektiv skulle man kunna säga att då man i en kommun arbetar preventivt kring barn och unga syftar det till att minska sannolikheten för marginalisering och öka sannolikheten för det vi skulle kunna kalla normalitet. Det intressanta med detta grepp är att det finns ganska rikligt med statistik på riksnivå för sannolikheten av olika former av utanförskap. Av figuren nedan framgår att vi valt att fokusera följande former av utanförskap; missbruk, psykisk sjukdom och långtidssjukskrivning/arbetslöshet

Socioekonomisk analys Helsingborg sid 9 GENERELLA INSATSER Preventionspotentialen NORMALITET TIDIGA INSATSER SENA INSATSER REHABI- LITERING SVÅR BARN- OCH UNGDOMSTID MARGINALISERING UTANF ÖRSKAP NARK.MISSBRUK ALK. MISSBRUK PSYK OHÄLSA LÅNGTIDSSJUK LÅNGTIDSARBLÖS Ur ett preventionsperspektiv blir det nu utomordentligt intressant att fundera över i vilken omfattning skulle dessa marginaliseringsmekanismers effekter kunna reduceras eller rentav elimineras? Hur stor är potentialen för ett framgångsrikt preventivt arbete? Den fråga vi nu ställer oss är; om Helsingborg kommun är en sorts normalkommun hur skulle dessa marginaliseringsmekanismer slå på ett antal årskullar av nyfödda barn i kommunen? 2.2 Sannolikheten för utanförskap 2 Vi har då utgått från årskullarna 0-7 år, de årskullar som normalt sett oftast är till föremål för de mest intensiva preventiva insatserna. I Helsingborg uppgår dessa till cirka 9.600 barn. Hur många av dessa kommer om inget särskilt inträffar att få ett normalt liv med arbete, psykisk hälsa, frånvaro av missbruk och förmåga att försörja sig själva? Och hur många kommer att hamna i någon form av utanförskap? Regeringens narkotikasamordnare 3 anger att det finns ungefär 26.000 grova narkotikamissbrukare av det slag vi här räknat på. För rikets del innebär detta att cirka 2.8 promille (26.000/9.000.000 4 ) hamnar i denna form av utanförskap. Av våra barn innebär 2 Det är viktigt att komma ihåg att vissa personer samtidigt tillhör flera av de nedan uppräknade målgrupperna och därför kommer att dubbelräknas om man inte ser upp. Vi har här undvikit sådan dubbelräkning 3 www.mobilisera.nu 4 vi har här valt att ha hela befolkningen som nämnare i kvoten vilket inte är helt riktigt, snarare borde vi ha från 15 år och uppåt och kanske också ta bort en del av de övre åldersgrupperna. På detta vis undviker vi att överskatta sannolikheten för marginalisering

Socioekonomisk analys Helsingborg sid 10 det mellan 25 och 30 barn kommer att bli narkomaner (amfetamin- eller heroinmissbrukare) Antalet alkoholister i landet är ett betydligt mera svårfångat tal eftersom uppfattningen om vad man menar med alkoholism och då denna blir ett stort samhällsproblem varierar starkt. Enligt centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning dör varje år mellan 5.000 och 7.000 människor till följd av de skador som har att göra med alkoholkonsumtion. Enligt samma källa dricker 250.000 människor i Sverige så att de får skador av alkoholen 5. Det motsvarar cirka 2.7 % av totalbefolkningen. Vi har i vårt kommande räkneexempel av försiktighetsskäl valt att lägga oss på nivån en procent vilket innebär ca 95 grava alkoholister i våra 7 årskullar. För personer med psykisk sjukdom är det också svårt att ange ett entydigt procenttal. Enligt socialstyrelsen finns det cirka 43.000 personer med psykiska funktionshinder. För rikets del innebär detta att cirka 4,8 promille av befolkningen tillhör denna grupp. Då det gäller personer med lättare eller lindrigare psykisk sjukdom har vi använt oss av flera olika källor vid sidan av socialstyrelsen såsom RSMH, Schizofreniförbundet samt den s.k. Miltongruppens arbete. Här säger man att cirka 16% av männen och 26% av kvinnorna lider av lättare psykisk ohälsa och att 3% av männen och 5% av kvinnorna drabbas av svårare psykisk ohälsa. I kalkylerna nedan väljer vi av försiktighetsskäl lägga oss vid nivån 5% sannolikhet för lättare men långvarig psykisk ohälsa. Vi pratar om 480 av våra totalt sett 9.600 barn. Då det gäller socialförsäkringssystemet är svårigheterna att säga något om sannolikheten för ett permanent utanförskap icke obetydliga. I genomsnitt uppgår antalet sjukdagar per anställd till cirka 15 dagar per år. Merparten av dessa dagar tas i anspråk av de långtidssjuka. Till detta kommer cirka 225.000 personer som är vad man förr kallade förtidspensionerade eller som det idag heter uppbär sjukersättning eller aktivitetsersättning. Dessa 225.000 utgör cirka 5% av arbetskraften (225.000/4.500.000). Vi har även här valt ett tal i underkant; 3% Gruppen långtidsarbetslösa är också svår att hantera. Dels kan man utgå från konventionell arbetsmarknadsstatistik och då hitta vissa uppgifter. Men det man då missar är alla de som av olika skäl är så utestängda från arbetsmarknaden att de inte ens söker arbete. Därmed kommer de inte att i statistiken medräknas som en del av arbetskraften. Även här har vi valt nivån 3% Nedan har vi i tabellform sammanställt de olika sannolikheterna för utanförskap både per årskull och för de sju årskullarna innan barnen börjar skolan för vår grupp om 9.600 barn i Helsingborg. Totalt sett handlar det om cirka 1.230 barn eller 12.8% av de berörda årskullarna. Då vi studerar denna tabell gäller det att hålla i minnet några saker. Den första är att man kan på goda grunder välja något annorlunda tal än vi har gjort för varje delgrupp även om sannolikt kommer att hamna i dessa storleksordningar. Den andra är att 5 www.can.se

Socioekonomisk analys Helsingborg sid 11 vi genomgående valt att lägga våra siffror i underkant för att inte överdriva de effekter vi senare vill illustrerar som konsekvenser av ett framtida utanförskap. Tabell 1 Sannolikheterna för framtida utanförskap för 7 årskullar barn Årskull Totalt 4.114714 28.803 Narkoman 13.71571 96.01 Alkoholist 6.857857 48.005 PsykSvår 68.57857 480.05 PsykLätt 41.14714 288.03 LångSjuk 41.14714 288.03 LångArblös Summa 175.5611 1228.928 Andel 12.8% av 1371.571 Inför en tabell av detta slag kan man reagera på flera olika. Man kan uppfatta den som en deterministisk lagbundenhet; så här kommer det med säkerhet att gå, det finns inget att göra åt det! Det vi tror vi är en alltför dramatisk tolkning. Men tabellen visar med viss sannolikhet vad som kommer att hända med en grupp i Helsingborg om kommunen i grova drag följer riksmönstret och om inget särkilt görs för att förhindra detta. Omvänt visar den på det behov av insatser som finns för att kunna undvika ett sådant förlopp. Är siffran hög eller låg? Ligger vi i överkant eller underkant? Generellt sett tror vi att den är satt ordentligt i underkant. Vi har skalat bort en hel del grupper t.ex. personer med måttligt missbruk för att ta ett exempel. På samma vis har vi tagit bort alla sekundäreffekter som drabbar anhöriga, släkt och vänner som en viktig och ofta förbisedd effekt av utanförskap. Vi har också skalat ner talen både för långtidssjuka och långtidsarbetslösa ganska rejält. En generell bild idag är att drygt 1 miljon människor befinner sig någon form av utanförskap i förhållande till arbetsmarknaden,. Beroende lite grand på hur man räknar ligger detta mellan 19% och 25% av befolkningen. Vi har här landat i siffran 12.8% som ett mått på gruppens sannolika utanförskap i framtiden. Siffran måste anses vara låg och ligger sannolikt rejält i underkant. Om vi å andra sidan tänker på att våra siffror innebär att man i varje klass kan identifiera 3-4 barn vars liv med stor sannolikhet kommer att präglas av ett mer eller mindre livslångt utanförskap förfäras man. Detta leder omedelbart till några frågor * hur mycket av detta är onödigt? Med andra ord; hur stor är potentialen för gott preventivt arbete * vad leder detta till i form av mänskligt lidande och ekonomiska konsekvenser * vad skulle därmed det ekonomiska värdet vara av ett gott förebyggande folkhälsoarbete Det är dessa frågor vi nu ska föröka ta oss an

Socioekonomisk analys Helsingborg sid 12 2.3 Vad kostar detta? Det vi nu gjort är att konfronterat dessa sannolikhetstal med kostnaderna för olika formerar av utanförskap Vi har multiplicerat antalet missbrukare, psykiskt sjuka osv. med kostnaderna för respektive utanförskap och därefter summerat detta fördelat på olika myndigheter och samhället totalt. Resultatet presenteras i tabellen nedan. Tabellen visar de årliga kostnaderna, kostnaderna för 5 år, 20 år och kostnaderna för 45 år 6 för det utanförskap som drabbar den marginaliserade andelen av de 9.600 barn mellan 0 och 7 år som vi här studerat Tabell 2 Ackumulerade årskostnader för gruppen över tid per aktör(4% diskonto) Grupp 1 år 5 år 20 år 45 år Arbetsförmedling 18 694 109 86 551 765 264 221 399 402 836 381 Försäkringskassan 200 424 011 927 942 173 2 832 780 830 4 318 905 211 Kommunen 146 247 170 677 109 074 2 067 048 639 3 151 457 058 Landstinget 134 307 418 621 829 272 1 898 292 903 2 894 169 228 Rättsväsendet 34 882 933 161 504 326 493 033 265 751 686 793 Övriga 19 137 993 88 606 904 270 495 238 412 401 581 Summa 553 693 634 2 563 543 514 7 825 872 274 11 931 456 252 Vi ser då att årskostnaden för detta utanförskap uppgår till cirka 553 Mkr. Livskostnaderna fram till ålderspension uppgår (diskonterat med 4% ränta ) för dessa 1.228 marginaliserade barn till cirka 11.900 Mkr vilket motsvarar mer än två års kostnader för att bedriva all verksamhet i kommunen eller cirka 7 gånger årskostnaden för all socialtjänst och vård- och omsorgsverksamhet i kommunen. I diagrammet nedan redovisas de procentuella kostnadernas fördelning mellan olika aktörer 6 Vi har valt tidshorisonten 45 år för ett livslångt utanförskap eftersom det skildrar vad som ekonomiskt sker mellan 20 och 65 års ålder.

Socioekonomisk analys Helsingborg sid 13 Diagram 1 Årskostnadernas fördelning per aktör 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Gruppkostnad/År Övriga Rättsväsendet Landstinget Kommunen Försäkringskassan Arbetsförmedling Vi ser att försäkringskassan är den part som belastas mest, följt av kommun och landsting och att rubrikerna rättsväsende och övriga i detta samanhang är tämligen små poster. Detta indikerar att de stora samhällskostnaderna inte i första hand uppstår till följd av de mycket få om än tämligen kostsamma enskilda narkomanerna utan de uppstår i första hand till följd av de försörjningsbehov som uppstår som en följd av utanförskapet på arbetsmarknaden och de vård- och behandlingsbehov som uppstår inom kommun och landsting. 2.4 Ökade välfärdskostnader och produktionsförluster Detta är emellertid endast en del av de samhällsförluster som uppstår till följd av utanförskapet. En annan väsentlig del utgörs av de förluster som uppstår till följd av de berörda personerna inte arbetar och bidrar till folkhushållet. Denna förlust består av två delar. Den första är de reala produktionsvärden som förloras. Den andra är de finansiella förlusterna i form av uteblivna skatteintäkter och bidrag till socialförsäkringssystemen. I tabellen nedan ser vi hur framtida produktionsbortfall ser ut på årsbasis, för fem år och 20 år samt för hela perioden 20-65 år. Vi har diskonterat beloppen till 4% ränta och tagit hänsyn till en produktivitetsutveckling och därmed också en löneutveckling om 2% per år för hela perioden. Per person innebär det livslånga utanförskapet en samhällsförlust på drygt 6 Mkr och för samtliga marginaliserade i de sju årskullarna ca7,500 Mkr. Tabell 3 Ackumulerat produktionsvärde per person och för gruppen över tid (4% diskonto) Produktionsvärde 1 år 5 år 20 år 45 år Per individ 281 880 1 305 075 3 984 075 6 074 187 Gruppen 346 410 225 1 603 843 045 4 896 141 122 7 464 738 953 Vi har (precis som vi inledningsvis presenterade i vår marginaliseringsekvation) flera olika poster som tillsammans skapar de samhälliga kostnaderna för ett sannolikt framtida

Socioekonomisk analys Helsingborg sid 14 utanförskap. Vi ser då i tabellen nedan att den sammanlagda effekten på för de här berörda 7 årskullarna årligen uppgår till 900 Mkr eller nästan 3 gånger kommunens socialbudget. Den livslånga kostnaden uppgår till cirka19.400 Mkr eller lika mycket pengar som det kostar att driva allt arbete inom skol- och fritidsförvaltningen i kommunen under mer än åtta års tid. Tabell 4 Ackumulerade årskostnader och produktionsvärde gruppen (4% diskonto) Grupp 1 år 5 år 20 år 45 år Samhällskostnad 553 693 634 2 563 543 514 7 825 872 274 11 931 456 252 Produktionsvärde 346 410 225 1 603 843 045 4 896 141 122 7 464 738 953 Summa 900 103 859 4 167 386 558 12 722 013 396 19 396 195 205 Samma effekter visas i diagramform nedan Diagram 2 Ackumulerade årskostnader och produktionsvärde gruppen (4% diskonto) Ackumulerade samhällskostnader och produktionsvärde Grupp 25 000 000 000 20 000 000 000 15 000 000 000 Kr 10 000 000 000 Produktionsvärde Samhällskostnad 5 000 000 000 0 1 23 4 56 7 89 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 År 2.5 Vad kostar en förlorad människa Dessa siffror blir stora och väl så abstrakta. Hur ser det då ut på individnivå? Från ett flertal studier vet vi att personer i utanförskap kostar olika mycket beroende på vilken form av utanförskap man hamnat i. En heroinist kostar i sitt utanförskap en bra bit över 2 Mkr på årsbasis. En person med psykisk ohälsa kanske 400.000 kronor per år. En

Socioekonomisk analys Helsingborg sid 15 alkoholist strax över en halv miljon. För den här studerade gruppen och med den sammansättning av gruppen vi räknat med blir den årliga förlusten för samhället mer än 700.000 kronor (fördelat på cirka 450.000 kronor i samhällskostnader och cirka 280.000 kronor i produktionsförluster) och prislappen för livslångt utanförskap mer än 15 Mkr. För en enda person. Tabell 5 Ackumulerade årskostnader och produktionsvärde individen (4% diskonto) Individ 1 år 5 år 20 år 45 år Samhällskostnad 450 550 2 086 000 6 368 048 9 708 833 Produktionsvärde 281 880 1 305 075 3 984 075 6 074 187 Summa 732 430 3 391 075 10 352 123 15 783 020 Med detta som underlag kan vi gå tillbaka till vårt räkneexempel med Ludvig i början av rapporten. Om arbetet med att förhindra hans framtida utslagning kostar 500.000 kronor ser vi att det räcker det att man lyckas en gång av 30 för att det hela ska vara en lönsam affär för samhället. Vad är det som blir för dyrt? Att göra en tidig insats eller låta Torbjörn fortsätta sin vandring på väg mot ett fördjupat utanförskap? 3. EN OUTSIDERSKATT I HELSINGBORG? 3.1 Hur mycket marginalisering av människor har samhället råd med Diskussionerna ovan väcker kanske en helt annan fråga; hur mycket utanförskap klarar ett samhälle av utan att krackelera socialt och ekonomiskt? Låt oss här antyda ett strikt ekonomiskt svar på denna fråga. Skatte- och välfärdssystemet bl.a. har till uppgift att balansera inkomster och utgifter över vår livscykel. I diagrammet nedan visas detta i form av ett exempel för den genomsnittlige svensken. Vi ser hur vår ackumulerade skuld till samhället byggs upp från födseln fram till någon gång 20 årsåldern då vi börjar yrkesarbeta. Därefter betar vi av denna skuld och är skuldfria vid ungefär 50 års ålder då vi börjar bygga upp ett överskott. Detta överskott förbrukas därefter från 65 års ålder och framåt tills vi avlider strax före 80 års ålder. Detta är naturligtvis genomsnittsiffror. Men det kan vara värt att komma ihåg att om vi inte i genomsnitt inte hamnar på noll längst till höger i diagrammet betyder ett överskott att vår generation lämnar efter sig tillgångar till nästa generation och ett underskott av vi lämnar efter oss en skuld På individnivå förhåller det sig helt annorlunda. Några av oss genererar totalt sett ett överskott och andra ett underskott. Detta är själva idéen med en aktiv fördelningspolitik, Men summan av överskott och underskott för samtliga medborgare och över samtliga årskullar måste vara noll, annars går inte ekvationen ihop.

Socioekonomisk analys Helsingborg sid 16 Diagram 3 Den genomsnittlige svenskens ackumulerade skuld till och fordran på välfärdssystemen under livscykeln Vad händer då om vi av olika skäl skulle få många personer som genererar underskott? Det är ju det som är utanförskapets finansiella konsekvens. Naturligtvis måste då detta kompenseras av att andra måste leverera ett desto större överskott. I diagrammet nedan har vi utgått från siffrorna i diagrammet ovan och jämfört den finansiella livscykeln i form av skulder och tillgångar) för en narkotikamissbrukare i förhållande till en genomsnittsmedborgare. Vi ser då med en förfärande tydlighet att konsekvenserna av missbrukaren liv i finansiella termer är så dramatiska att det normala förloppet närmast drunknar i diagrammet. Diagram 4. En genomsnittlig narkomans ackumulerade skuld till och fordran på välfärdssystemen under livscykeln

Socioekonomisk analys Helsingborg sid 17 Det ackumulerade underskottet under 45 års tid kräver ett mycket stort antal andra medborgare som skrapar ihop ett överskott för att täcka detta. Detta leder till åtminstone några olika frågor och reflektioner * hur mycket klarar samhället av, rent finansiellt, i form av utanförskap innan skattesystem och välfärdssystem brister i sömmarna. En diskussion kring denna fråga har redan inletts de senaste åren i Sverige när det gäller socialförsäkringssystemets och arbetslöshetskassans förmåga att bära ett stort antal människors utanförskap * hur länge kommer den försörjande gruppen av medborgare att acceptera att betala för detta utanförskap utan att protestera. När brister samhället i sina moraliska och etiska fogar? * om nu insatser av förebyggande eller tidigt rehabiliterande natur i förhållande till priset för marginalisering och utanförskap är lågt, varför satsar man inte mer resurser för detta? * vilka styrmodeller, ledningsmodeller och uppföljningsmodeller skulle behövas för att beslutfattare skulle anse det vara mera meningsfullt att samverka och arbeta med förebyggande insatser? 3.2 Outsiderskatten för det framtida förväntade utanförskapet i Helsingborg 3.2.1 Osynlighetens förbannelse och strutsmentaliteten En avgörande förklaring till detta fenomen är osynligheten i den kostnadsmassa som uppstår. Den är osynlig dels för att den i regel kommer att inträffa betydligt längre fram. Då en ny chef har ansvaret för frågan eller i en ny politisk mandatperiod. Men den är också osynlig därför att den till följd av stuprörslogiken drabbar någon annan aktör, ibland den mycket diffusa aktören allmänheten. Osynligheten gör att den inte får någon tyngd, ingen enskild aktör upplever sig som drabbad, ingen finner skäl att höja rösten. I detta avseende liknar förebyggande arbete kring barn och unga klimatförändringar. Man reagerar ofta först när det är för sent. Då en ung man blivit misshandlad till döds en natt i Stockholms City formulerades följande på en av otaliga hemsidor; Ett dilemma är att det förebyggande arbetet är svårt att räkna hem, inte minst i budgetfixerade tider. Cash in i dag ska helst ge mer cash ut i morgon, vilket är en orimlighet eftersom av det som görs i dag ser vi kanske inte effekten av förrän om fem eller tio år7. I efterhand är klokheten ofta stor, i all synnerhet hos dem som borde varit förutseende. Men osynligheten gör också att det är mycket lätt att likt strutsen sticka ner huvudet i sanden och låtsas som om ingenting har hänt eller riskerar att hända. För att spetsa till 7 www.dn.se

Socioekonomisk analys Helsingborg sid 18 det; ingen tog tag i frågan om en krisledningsfunktion i regeringskansliet på allvar förrän efter tsunamikatastrofen. Polisen i Blekinge rycker inte ut förrän efter det att den desperata fadern i den utsatta familjen i Blekinge avfyrat sitt hagelgevär. Låt oss därför vända på steken och fundera över; vad skulle hända om vi synliggjorde detta i form av en outsiderskatt som satte kronor och ören på det framtida utanförskapets kostnader. 3.2.2 Förbanna inte mörkret tänd ett ljus Vi har tidigare sett att av de 9.600 barnen i de sju studerade årskullarna i Helsingborg kommer sannolikt drygt 1.230 av dem att i framtiden befinna sig i någon form av utanförskap om inget särskilt görs. Vi har också sett vilken samhällskostnad som uppstår till följd av detta både per person och för hela gruppen samt ur såväl ett ettårsperspektiv som ur ett livslångt perspektiv. Den fråga vi nu ställer oss är; om marginaliseringens och utanförskapets alla kostnader skulle synliggöras, samlas på ett ställe och taxeras ut som en förhöjd kommunal utdebitering en outsiderskatt - vad skulle detta leda till? I tabellen nedan ser vi svaret Tabell 6 Årskostnaderna för gruppen ur ett kommunalt perspektiv Helsingborg Gruppen Per individ Kr per invånare 4 430 4 Per inkomstkrona 2.7% Per skattekrona 13.5% Det vi finner är att dessa sju årskullars sannolika marginalseringen årligen kostar varje Helsingborgbo strax över 4.400 kronor. Omräknat innebär detta att om kostnaden för detta skulle uttaxeras som en kommunal outsiderskatt skulle man få höja den kommunala utdebiteringen med 2 kronor och 70 öre vilket motsvarar en kommunal skattehöjning på cirka 13%. Knappast något att gå till val på. Denna lilla teoretiska räkneövning ger oss kanske en mer konkret känsla för vad utanförskapet faktiskt kostar oss och sätter lite proportioner på vad det kan vara värt att förebygga sådant utanförskap innan det uppstår och satsa på en effektiv rehablitering om det inträffar. Även om prevention och rehablitering är dyrt finns det få saker som är så dyrt som att låta utanförskapet fortgå. Det är inte bara omänskligt, det är ekonomiskt inte särskilt begåvat.

Socioekonomisk analys Helsingborg sid 19 4. AVSLUTNING I Helsingborg finns det cirka 9.600 barn i förskoleåldern. Ungefär 1.230 av dem kommer i vuxen ålder att befinna sig i någon form av utanförskap om inget extraordinärt görs. Den årliga samhällskostnaden för detta uppgår till cirka 550 Mkr i form av ökade välfärdsutgifter och 350 Mkr i förlorade produktionsvärden. Ur ett livslångt perspektiv kostar detta utanförskap i form av ökade samhällskostnader och utebliven produktion till 19.400.miljoner kronor. Detta motsvarar nästan fyra gånger Helsingborgs årliga kommunala budget. Om man på något vis skulle kunna omvandla kostnaderna för detta utanförskap till en sorts kommunal outsiderskatt ett sätt att synliggöra marginaliseringens kostnader i Helsingborg skulle den innebär att man fick höja den kommunala utdebiteringen med cirka 2 kronor och 70 öre. Priset för utanförskap är alltså högt, mycket högt. Det är mot bakgrund av detta man bör betrakta värdet av eventuella preventiva insatser Det sägs ibland kring prevention och rehabilitering att det är för osäkert eller att det blir för dyrt. Men vad kostar alternativet? Och är det inte strängt taget alltid så att det verkligt dyra är av avstå från att göra något? En fråga som vi med varm hand överlämnar till beslutsfattarna i Helsingborg Kommun att svara på.