Fäbogårdens förskola Inger Eriksson Kvalitetsredovisning för Fäbogårdens förskola 2012/2013 Organisation Fäbogårdens förskola bildar tillsammans med Smultronbackens förskola ett gemensamt förskoleområde. Ansvarig för verksamheten är förskolechef. Förskolan består av 4 avdelningar med plats för ca 76-78 barn i åldern 1-5 år. Förskolans öppettider är måndag-fredag klockan 0630-1830, de flesta dagar till 1830. Antalet barn/pedagogisk personal har under året varit i snitt 6,5. Antalet verksam personal i barngrupp har varit 12,0 heltidstjänster. Samtliga anställda på förskolan har högskoleutbildning till förskollärare. I kommunen finns en central vikarieorganisation som underlättar vid behov av vikarie. Förskolan har eget tillagningskök. Systematiskt kvalitetsarbete Höstterminen Arbetsplanen: Syftar till att synliggöra förskolans mål och arbetssätt inför kommande läsår. Används som underlag vid kommande lönesamtal. Den delges samtliga vårdnadshavare via mail, personliga papperskopior och anslagna på avdelningarnas anslagstavlor. Ansvarig är förskolechef i samråd med förskollärare. Utvecklingssamtal för medarbetare: Syftar till att fokusera på medarbetarnas mål, förutsättningar och stöd inför kommande läsår. Dokumenteras av både chef och medarbetare och sparas på förskolan. Ansvarig är medarbetare och förskolechef. Utvecklingssamtal för barn/vårdnadshavare: Syftar till att ge vårdnadshavare en bild av barnets förmågor och utveckling, samt vad verksamheten kommer att utmana barnen med. Dokumentationen sparas på förskolan. Ansvarig är förskollärare. Barnkonferenser: Syftar till att genom tidiga insatser säkerställa att alla barn ges det stöd som behövs för en positiv utveckling. Handlingsplaner för barn och/eller personal skrivs vid behov. Dokumentation från konferensen skrivs av förskollärare och förskolechef och sparas på förskolan. Ansvarig är förskolechef i samråd med förskollärare och specialpedagog. Psykosocial skyddsrond enkät via mail: Syftar till att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön på förskolan. Förbättringsområden väljs ut och dokumenteras i en handlingsplan för kommande år. Ansvarig är förskolechef i samråd med förskollärare. Pedagogisk utvecklingsdag, december: Syftar till att följa upp, utvärdera och vidareutveckla verksamheten utifrån gällande arbetsplan. Dokumenteras av förskollärare och sparas på förskolan. Ansvarig förskollärare i samråd med förskolechef. Mittsamtal december/januari: Syftar till att följa upp, utvärdera och vidareutveckla verksamheten utifrån medarbetarnas utvecklingssamtal och gällande arbetsplan. Dokumenteras av förskollärare och förskolechef och sparas på förskolan. Ansvarig är förskollärare och förskolechef. Vårterminen: Föräldraenkät: Syftar till att ge vårdnadshavare möjlighet att påverka verksamheten och dess innehåll. Bearbetas och används enligt förskolans rutiner. Ansvarig är förskolechef i samråd med förskollärare. Fysisk skyddsrond: Syftar till att kartlägga den fysiska arbetsmiljön på förskolan. Dokumenteras via skyddsrondsprotokoll. 1
Ansvarig för genomförandet är förskolechef i samråd med förskollärare, samt Sandviken Hus som är ansvarig för lokalerna. Lönesamtal: Syftar till att utvärdera medarbetarnas arbetsinsats under läsåret och därmed ny lön. Dokumenteras av både chef och medarbetare och sparas på förskolan. Ansvarig är medarbetare och chef. Hela läsåret: ArbetsPlatsTräff, APT: Syftar till att vidareutveckla den pedagogiska verksamheten på lång sikt, samt att ge information från förskolechef så att personalen blir delaktiga i verksamhetens ekonomi och annan viktig information. Dagordningen och de pedagogiska frågorna fastställs och beslutas av förskolechef i samråd med förskollärare. Dokumentationen sparas digitalt. Ansvarig är förskolechef tillika förskollärare. Verksamhetsmöte (f.d. avdelningsträffar): Syftar till att kartlägga verksamhetens nuläge samt hur den pedagogiska verksamheten ska utvecklas på kort sikt. Som underlag används avdelningens olika dokumentationer. Dokumentationen sparas på förskolan. Förskolechef medverkar vid behov eller efter önskemål. Ansvarig är förskollärare. Förskola och hem Verksamheten bjuder in samtliga föräldrar till föräldramöte 1gång/år. Innan start på förskolan bjuds föräldrar in till ett startsamtal med förskollärare, därefter inbjuds till utvecklingssamtal två gånger per läsår. I övrigt bjuds det in till ytterligare samtal vid behov eller vid vårdnadshavares önskemål. Vårdnadshavare erbjuds 3-dagarsinskolning. Under dessa dagar deltar vårdnadshavarna hela tiden, dom ges därmed en god möjlighet till insyn i förskolans arbete och verksamhet. Samtliga vårdnadshavare har möjlighet att utvärdera och påverka verksamheten genom kommunens årliga föräldraenkät. Från återkopplingen av denna enkät väljs nya utvecklingsområden ut inför kommande läsår. Förskolans stöd och utvecklingsteam: Vid förskolan arbetar utbildad specialpedagog. Den yrkesprofessionen utgör tillsammans med förskolechefen förskolans stödteam. Specialpedagogen delas mellan flera av kommunens förskolor. Specialpedagogens arbete riktar sig framförallt mot förskolans arbetslag. Specialpedagogen kartlägger och observerar verksamheten/utbildningen, därefter handleds arbetslagen för att vidareutveckla utbildningen. På förskolan följs kommunens arbetsplan, och dess rutiner, för barn med särskilda behov. I kommunen finns även tillgång till talpedagog som arbetar på liknande sätt som specialpedagogen. Vid behov finns tillgång till utbildade lekarbetspedagoger samt lekarbetsrum på närliggande förskola. Förskolan har vid behov tillgång till de olika yrkeskompetenserna vid kommunens centrala elevhälsa. Övergång och samverkan Kommunens förskolor och grundskolor har sedan våren 2010 en gemensam överskolningsplan och tillika tidsplan, gällande blivande 6-åringar. Överskolningen har fungerat bra både till grundskolan och till andra förskolor. Kunskapsnämndens mål 2012 under perspektivet MEDBORGARE Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning och ligger på lång sikt minst i nivå med jämförbara kommuner. Barnens/elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i lärandet/undervisningen förstärks liksom deras formella inflytande. Alla barn och unga har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande könsstrukturer. Utveckling och lärande Mål: Vi ska utveckla barnens förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen Vi ska utveckla barnens förmåga att kommunicera så att de kan göra sig förstådda av andra Vi ska utveckla barnens matematiska begrepp: LÄGE och STORLEK 2
Resultat: Barnen börjar få förståelse för fenomenen snö, vatten och is. Vi ser att några förstår sammanhanget i de experiment vi gjort kring ämnet genom att de själva reflekterar och förutser nästa steg i processen när vi tillsammans läser vattenboken. De återberättar även det vi pratar om när det gäller myrans liv. Barnen kan genom mimik, kroppsspråk och tal förklara för oss och varandra vad de vill och menar. Vi ser att barnen har påbörjat en kommunikation med varandra där de förstår varandras enkla uppmaningar som till exempel kom och stopp. Vi ser att barnen lyssnar på varandra och tar in det vi pratar om i olika situationer. Barnen använder i stor utsträckning lägesbegrepp naturligt i vardagen, vi ser det på samlingar, i barnens lek, i våra samtal tillsammans med barnen. Vi ser även att barn som inte ännu har talet såväl uppfattar och har förståelse för begreppen. De använder även olika ordningsföljdsbegrepp, främst vid matsituationen. Barnen benämner också ofta storlekar på leksaker och material. Vi märker att de äldre barnen visar större intresse för begreppet läge och de mindre för begreppet storlek. PU tiden har vi använt mycket till dokumentation av hela barngruppen. Vi har gjort uppföljningar av veckor som varit, samt funderat ut hur vi går vidare (utifrån arbetsplanens mål). Vi har också använt den till vårt eget dokumentations område och gjort observationer och sammanställningar. Resultatet på föräldraenkäten visar att vi fortfarande når samma höga resultat som föregående år. Vi ser genom pedagogisk dokumentation att de flesta barn förstår tekniken i de naturvetenskapliga experiment vi gjort och kan med egna ord förklara vad som sker vid olika experiment. Genom observationer ser vi att de flesta barn kan kommunicera på ett sätt så att de kan göra sig förstådda av andra. Alla barn törs uttrycka tankar, åsikter och idéer och till viss del även känslor. Många barn kan kompromissa och lösa konflikter med hjälp av språket. Vi ser genom vår kartläggning att barnen förstår begreppen läge och storlek och kan använda dom i sina rätta sammanhang. Föräldraenkäten visar att vårdnadshavare har uppmärksammat och ser att barnen utvecklar sin förmåga att kommunicera med andra och har utvecklat sin förmåga att använda matematiska begrepp. Bedömning av resultat: o Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt Analys: Vi förskollärare hade som mål att öka barnens förståelse för fenomenen snö, vatten och is. Vi har på ett engagerat sätt presenterat fenomenet snö/is för barnen, både i hela barngruppen, i mindre grupper och tillika i olika steg. Vi har under tiden haft en dialog med barnen som har reflekterat, funderat och analyserat. Proceduren med vårt snö- vatten- och is-tema har dokumenterats i bild och text varpå några av barnen med vår vägledning samordnat allt till en bok. De har tittat på bilderna, berättat vad som hänt och förutsett nästa steg i experimentet. Syftet med boken har varit att erbjuda den som pedagogiskt och utbildande material på barnens nivå, och genom återupprepningen ökat förståelsen för såväl fenomenen och experimentet. Vi förskollärare finns alltid i vardagen med som stöd och vägleder barnen för att främja deras kommunikation med varandra, vi ser att barnen i stor grad uttrycker sin vilja gentemot såväl pedagoger som sina kamrater. Vi uppmuntrar alltid barnen till att själva uttrycka vad de vill/menar, t ex när de pekar på något på matbordet. Vi sätter ord på begrepp och barnens handlingar, och diskuterar och resonerar mycket med dem. Eftersom vi pratar mycket om storlek och läge i olika situationer benämner nu barnen själva att saker är stora/små och de uppmärksammar ofta hur de sitter i förhållande till varandra vid måltider. När vi samlas kring barntavlan med bilder på barnen placerar vi dem framför/bakom, över/under och påtalar alltid lägena. Vi förskollärare har tillsammans med barnen aktivt använt oss av fenomenlådorna luft och vatten. Detta har vi gjort i mindre grupper för att alla barn skulle få möjlighet att delta och prova. Visst material har funnits tillgängligt för barnen att använda i den dagliga verksamheten. Vi har regelbundet lånat nya böcker efter barnens intressen. Detta har lett till spontana lässtunder på barnens initiativ. Barnen har också fått berätta sagor för varandra. Vi har använt böckerna och bilderna till att samtala om och reflektera runt, detta gäller både flanosagor och vanliga böcker. Vi har erbjudit varierande samlingar med både språk, matematik och naturvetenskap (sånger, ramsor och rimkort) för att det ska vara lustfyllt för alla barn. Vi har även introducerat stödtecken. Vi har tränat på att prata en i taget och att lyssna på varandra, både i samlingar, vid matbordet och i andra situationer. Men vi har sett att vi behöver jobba mer med att barnen utvecklar sin förmåga att lyssna på andra. 3
Eftersom vi förskollärare varit uppdelade har vi hunnit lyssna på alla barn och hunnit lyssna på dem. Barnen får då tid att uttrycka sig och vi kan ta tillvara på tillfällen att utmana dem språkligt. Vi är lyhörda för barnens önskemål och försöker ställa öppna frågor för att utmana och få barnen att hitta egna lösningar. Vi tänker medvetet på matematik i alla vardagssituationer, benämner olika begrepp och sammanhang och fångar situationer som uppstår för att jobba med matematik i vardagen. Vi har jobbat med läges- och storleksbegrepp på våra samlingar med hjälp av lekar. Vi har även utforskat och satt ord på läge- och storleksbegreppen i verksamheten. I skogen har vi t.ex. jämfört storleken på pinnar, kottar och stenar. Vi har mätt spår i snön och jämfört. Vid köbildning har vi tränat ordningsföljd. Genom lekar och dans har vi tränat läges- och storleksbegrepp i gymnastiksalen. Vi har också spelat mycket spel och pusslat för att träna matematik. Vi har använt spelen som för att spela men också använt korten eller brickorna och sorterat och klassificerat, mätt och jämfört. Vi har satsat mer på läge och storlek denna termin. Barns ansvar och inflytande Mål: Barnen ska ha inflytande över verksamheten Vi ska utveckla barnens förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och därmed för förskolans miljö Resultat: Vi ser att barnen uttrycker sin vilja både vid aktivitet samt sin egen situation. De vågar göra sin röst hörd i barngruppen och säga ifrån. De vågar göra sin röst hörd i samlingar, även de små som kan nicka eller skaka på huvudet. Vi ser ett stort intresse hos barnen att städa/sortera samt ta ansvar för förskolans material efter lek. De hjälper ibland varandra spontant och kan hämta hjälp när någon är ledsen. Vi ser att barnen vågar uttrycka sin vilja, sina tankar och åsikter till en vuxen. Vi ser självständiga barn som tar egna initiativ, barnen kan själva starta olika aktiviteter och ta fram material. Vi hör också barnen uttrycka sin vilja både till varandra och till oss förskollärare både i stora och mindre grupper. Miljön på förskolan speglar barnens intressen. När det gäller städning/undanplockning och att vara rädd om förskolans saker skiljer sig de båda syskonavdelningarna åt. På den ena avdelningen syns det att barnen är rädda om materialet på förskolan samt deltar efter förmåga vid undanplockning. På den andra syns det inte lika markant, dock fungerar städningen bättre nu med två förskollärare som startar upp och driver på men det är fortfarande inte självklart att städa efter sig. Vi kan dock märka att barnen har blivit bättre på att hänga upp sina kläder och ställa upp sina skor. Dom är också mer villiga på att städa undan spel och pussel efter sig. Vi ser fortfarande ett problem i att barnen inte är rädd om våra saker. Förskolans ökade resultat på föräldraenkäten visar att vårt arbete med barns inflytande och delaktighet också uppmärksammats av våra vårdnadshavare. Bedömning av resultat: o Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt Analys: Att barnen ber om att få göra saker och tar egna initiativ beror på att vi lyssnar på dem och låter dem få inflytande när det gäller deras önskemål. Vi förskollärare har behandlat barnen demokratiskt och tagit deras åsikter på allvar och bemött dem med respekt. Vi visar barnen att vi respekterar deras önskningar genom att erbjuda ett annat tillfälle om vi inte kan uppfylla det just för stunden. Vi frågar också vid t ex samlingen vad de vill göra och ibland går det då att göra grupper där fler önskemål kan uppfyllas. Vår möblering på avdelningen är helt baserad på observationer av barnens behov och intressen. Vi pratar mycket om empati, finns med i barnens lekar och uppmuntrar dem i olika situationer. Vi har låtit barnen vara delaktiga i uppmärkningen av materiallådorna på avdelningen och pratat om sortering som något positivt. På gården fungerar både vi förskollärare och de äldre barnen som förebilder när det gäller att plocka in i förrådet. Inne är det enklast och tydligast att plocka undan efter sig vid pussel och spel-situationer eftersom vi förskollärare då finns med och kan påminna barnen om att plocka undan det material de själva använt. Vid allmän städning av leksaker och material på avdelningen är det svårare att engagera alla barn. 4
Vi har haft en tillåtande miljö där vi har funnits tillhands för att så långt som möjligt kunna tillgodose barnens önskemål. Vi är duktiga på att lyssna på barnen, bjuda in till samtal och försöka få barnen att göra egna val. Vi jobbar aktivt med att försöka tillgodose barnens önskemål så att barnen ska känna sig respekterade och sedda. Vi delar barngruppen för att det ska bli lättare att tillgodose önskemål och ge fler tillfälligheter för barn att leka ostört. Barnen har haft möjlighet att välja vid vilket tillfälle de vill vara inne/ute under dagen. Detta har inneburit en naturlig uppdelning av barngruppen där vi lättare har kunnat ha möjlighet att fånga barnens intressen. Det ger också en förskollärare möjlighet att vara mer delaktig i några barns lek och aktiviteter. Vi jobbar mycket med att stärka barnen att själv göra egna val utan att vara påverkad av kompisar eller någon annan. Vi har jobbat mycket med att vara delaktiga och närvarande i barnens lek, allt för att stötta och hjälpa barnen i deras samspel. Vi har varit en tillgång vid konflikter och hjälpt barnen att lösa konflikten genom att ställa öppna frågor och ge barnen tid att reflektera. Det har gjort våra barn duktiga på att argumentera och att lösa konflikter själva med en dialog. Vi har gjort rutiner för att tillsammans plocka undan och städa vid olika tillfällen under dagen. Barnen får också själva vara med och laga saker som gått sönder. Vi förskollärare har föregått med gott exempel genom att hålla reda på våra egna saker. Allt material har sina bestämda platser vilket underlättar sorteringen. Normer och värden Mål: Vi ska utveckla barnens förståelse för att förstå att olikheter är en tillgång för gruppen Vi ska utveckla barnens respekt för allt levande Vi ska ge barnen möjlighet att visa omsorg om sin närmiljö Resultat: Atmosfären i barngruppen präglas av empati, tolerans och trygghet. Vi ser att barnen är öppna för nya människor, såväl nya barn men även ny personal/vikarier. Barnen kan hjälpa varandra vid på- och avklädning på vuxens inrådan, framförallt hjälper de äldre de yngre och även vid matsituationer. Barnens tolerans är inte så hög då många har ett stort jag och i vissa lägen har svårt att dela med sig, ta hänsyn och vänta på sin tur. Vi ser att samhörigheten och tryggheten i gruppen har ökat tack vare gruppindelningarna. Vi ser att barnen är medvetna om att det finns brännbara sopor och att det finns sopor som man kan kompostera. Vi ser genom vår pedagogiska dokumentation att atmosfären i barngruppen präglas av tolerans, empati och trygghet. Vi ser att barnen hjälper varandra spontant och har lättare för att vänta på sin tur och att ta hänsyn till varandra. Vi ser en ökad tolerans hos barnen för varandras olikheter och att barnen visar empati och medkänsla med varandra när någon är ledsen. Vi har sett att barnen har lekro, samt att nya barn tas emot positivt i gruppen. Vi ser att barnen har utvecklat sin respekt för allt levande genom att hämta oss förskollärare för att släppa ut smådjur som kommit in. Barnen påminner varandra om att vara aktsam om allt levande t.ex. att inte trampa ihjäl småkryp. Ett förbättringsområde är att få barnen att visa omsorg om sin närmiljö och utveckla en varsamhet för förskolans saker. Föräldraenkäten visar att föräldrarna upplever att deras barn är trygga på förskolan. Bedömning av resultat: o Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt Analys: Vi har kontinuerligt diskuterat och kommit fram till en gemensam värdegrund och förhållningssätt. Vi har deltagit i ett föredrag som handlade om barnuppfostran i olika kulturer, vilket har gett oss ökad kunskap och därmed förståelse. Vi har uppmanat barnen att hjälpa varandra och varit noga med att ge dem positiv feedback när de gör det. Vi ger även positiv feedback när barnen visar att de kan dela med sig, ta hänsyn och vänta på sin tur. Våra gruppindelningar har gett barnen möjlighet att odla fler relationer och lära sig samspela med flera kamrater. 5
Vi har i verksamheten lagt mycket fokus på att visa respekt för förskolans saker och innemiljö, i nya arbetsplanen fortsätter vi att arbeta med kompostering och sopsortering. APT tiden har även gett oss mycket genom diskussioner i olika grupperingar i huset (speciellt ang. likabehandlingsplanen). Vi har kartlagt samspelet i gruppen och utvärderat regelbundet. I kartläggningen framgick att vissa barn stod utanför ibland samt att en del barn inte hade förståelse för varandras olikheter. Detta gjorde att vi förskollärare delade in barnen i mindre grupper för att barnen skulle få lära känna fler i gruppen och se tillgångar i varandra. Vi förskollärare har uppmuntrat barnen att hjälpa varandra. Vi pratar mycket om att vara en bra kompis. Vi har lyft olikheter som något positivt och använt oss av barnens olika styrkor. Vi förskollärare har dragit åt samma håll och varit positiva förebilder. Vi vuxna ingriper och agerar direkt vid eventuella kränkningar genom att ställa öppna frågor och få barnen att tänka efter själva. Vi har dialoger med barnen där vi pratar om hur det känns när någon säger något dumt och försöker få dom att förstå känslan av att t.ex. inte få vara med och leka. Vi är noga med att förstärka det som är bra och ger positiv feeedback. Vi har introducerat sopsortering och pratat om kretsloppet och naturen. Detta har vi bland annat gjort genom att plocka skräp i naturen som vi sedan har sorterat och slängt i återvinningskärl. I nya arbetsplanen fortsätter vi att arbeta med kompostering och sopsortering. Likabehandlingsplan Hur har ni arbetat med målen? Klövern: Vi har delat in barnen i olika gruppkonstellationer för att ge dem möjlighet att välja olika kamrater, då vissa barn alltid söker sig till varandra. Vid måltiderna har vi delat på våra barn med annat modersmål för att de ska samspela med de andra barnen och oss pedagoger Linblomman: Vi har kontinuerligt diskuterat och kommit fram till en gemensam värdegrund och förhållningssätt. Vi har deltagit i ett föredrag som handlade om barnuppfostran i olika kulturer, vilket har givit oss ökad kunskap och därmed förståelse. Vi bemöter såväl barn, vårdnadshavare och personal med respekt. Hagen: Vi har varit positiva förebilder och tagit väl hand om våra vikarier. Ängen: Vi har avsatt 30 minuter på varje avdelningsmöte för att diskutera vårt könsrollsarbete i barngruppen. Vilket resultat ser ni i barngruppen? Klövern: Vi ser att barnen samspelar bättre med varandra och väljer fler kamrater än tidigare. Våra barn med annat modersmål samspelar och har dialog med de andra barnen i större utsträckning nu än tidigare. Linblomman: Atmosfären i barngruppen präglas av empati, tolerans och trygghet. Vi ser att barnen är öppna för nya människor, såväl nya barn men även ny personal/vikarier. Hagen: Vi ser att alla som kommer till avdelningen blir positivt och respektfullt bemötta. Ängen: Vi upplever att det skett en förändring vad gäller synen på flickor och pojkar och traditionella könsmönster. Genom att vi bl.a. lånat och läst böcker som behandlar detta ämne och det har gett flera diskussioner. I dessa kan vi se att det skett en förändring i många av barnens åsikter och inställning. Hur har rutinerna vid akuta situationer fungerat under läsåret: Vi har under läsåret inte behövt använda dessa rutiner Förebyggande mål 13/14: Klövern: Vi har avsatt tid vid varje verksamhetsmöte för att diskutera vårt könsrollsarbete i barngruppen Linblomman: Vi är bra på att observera vårt arbete runt kön/genus Ängen: Barnen respekterar varandra oavsett språkliga förmågor Hagen: Ingen kränks och blir retad för på grund av svårigheter med sitt språk Främjande mål 13/14: Hela förskolan: Alla barn har lika möjlighet att ta del av förskolans verksamhet/utbildning oavsett kön 6