UR-val svenska som andraspråk

AV-nr 100570tv11-16 UR-val svenska som andraspråk Om Brott och Kärlek Handledning av Meta Lindberg Attlerud Inledning Teman som Brott och Kärlek har ju det gemensamt att ungdomar säkert kommer att eller har kommit i kontakt med dem på något sätt under sin uppväxt. Det är teman som är svåra att tala om, särskilt med vuxna, men de är viktiga att få hjälp att belysa om man så önskar. UR-programmen Rån, Mobbning, Våldtäkt, Kärlek på avstånd, Förbjuden kärlek och Hur tänker en mobbare? kan användas som inkörsport till temaarbeten om de här ämnena. Programmen kan naturligtvis även ses separat, detta väljer läraren givetvis beroende på omständigheterna. Vilken väg man än väljer, är det säkert värdefullt att försöka ha ett dialogiskt förhållningssätt. Att arbeta med dialog i undervisningen har jag märkt är grunden för framgångsrik språkinlärning. Genom dialog lär sig också lärare om sina elever och får en inblick i deras tankevärld och förkunskaper. En övergripande målsättning kan då vara att få ungdomar på högstadiet, även för SVA-elever, att reflektera och därigenom bearbeta sina erfarenheter när det gäller ämnen som är svåra att uppleva och diskutera. För att få igång samtalet, dialogen, är loggboken till stor hjälp. Eleverna skriver ner sina tankar, funderingar och frågor kring ett tema i en särskild skrivbok, loggbok, som man sedan arbetar med. Lena Sjöqvist beskriver i Två flugor i en smäll (1992) hur loggboken får eleverna att bearbeta innehållet i en bok, både tankemässigt och språkligt. Oftast används denna metod när man läst något, men den kan användas på liknande sätt i samband med att man ser en film om ett engagerande ämne. Programmen väcker känslor! Eftersom programmen är ganska starka känslomässigt, är det viktigt att förbereda sig som lärare och vuxen, innan man visar dem. Jag föreslår att man själv tittar noga på programmen, helst tillsammans med en kollega, före visningen i klassen. Det är viktigt att göra klart för sig, vilken reaktion programmen ger en själv och vad den kan sätta igång hos andra. Bland en grupp elever, finns säkert de som har erfarenhet brott, både som offer och utövare. Och när det gäller kärlek, finns det säkert elever, som har erfarenhet av homosexualitet på olika sätt. Svenska som andraspråkselever För att elever, som har svenska som andraspråk, ska kunna följa programmen, finns ord eller uttryck förklarade, antingen i en separat ordlista, en bilaga eller om det bara är enstaka ord och uttryck direkt i handledningen. Språket i programmen är enkelt vardagsspråk ofta med typiska, nu aktuella slangord och svordomar. Jag tror, att relativt nyanlända ungdomar kommer i kontakt med sådana ord ganska Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Brott och Kärlek 1

tidigt, särskilt om de går i blandad klass. Går de i förberedelseklass, hör de inte sådana ord i klassen utan bara på gatan och kan ha svårt att avgöra vilken stilnivå de har. Det kan få till följd att de själva sedan använder slang o svordomar i fel sammanhang. För att klargöra vilka ord som inte är standard utan är mycket talspråkliga d v s slang eller svordomar, har jag märkt ut dessa ord med (vard). I programmet Hur tänker en mobbare? är språket mer avancerat och har en högre stilnivå. Till det finns en mer utförlig ordlista som även innehåller vissa uttryck. Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Brott och Kärlek 2

TEMA BROTT Utgångspunkt Väljer man att titta på ett program om Brott är det lämpligt att först definiera begreppet brott. Man diskuterar frågorna och läraren förklarar: Vad är ett brott? Vem begår brott? Vad är brottsligt? Uppföljning Eleverna bör få veta vilken hjälp de kan få om de utsätts för brott. Att förklara vilka instanser som kan ge unga brottsoffer stöd och vad Brottsofferjouren är och kan hjälpa till med är viktigt. Information om vad Brottsofferjouren står för och en ordlista för SVA-elever finns som bilaga (1) och kan kopieras till de studerande. Man kan även gå in på Brottsofferjourens hemsida www.boj.se. Här hittar man mycket material och information om vilken hjälp man kan få som brottsoffer. När det gäller personer med ett annat modersmål än svenska, t ex SVA-elever, finns möjlighet till telefonsamtal med någon som talar något av våra vanligaste invandrarspråk. Åskådarens ansvar När man ser programmen om brott, kommer också frågan om vilket ansvar man har som åskådare till ett brott. En utmärkt text finns på CD:n Original av a capellagruppen The Real Group. Låten heter Stå och se på och ligger på spår 3. Där heter det bland annat: Stå och se på, är ju också det ett sätt att hålla med. CD:n kan köpas eller lånas på bibliotek. Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Brott och Kärlek 3

Rån AV-nr 100570tv11 Förarbete Som förberedelse kan man diskutera hur ordet rån definieras: ett överfall, där angriparen tilltvingar sig pengar med hot eller våld. Be var och en skriva något om detta ämne i sin loggbok. Det kan handla om en egen upplevelse, något man hört talas om eller en reflektion omkring ordet och begreppet rån. Därefter kan man bilda smågrupper, som läser upp vad de skrivit och som diskuterar detta. I storgrupp, hela klassen, får någon i den lilla gruppen redovisa och sammanfatta vad gruppen diskuterat. Fokusering under programmet Några frågor, som ska ge fokus till programmet, delas ut. (Bilaga 3) Efterarbete Eleverna sitter åter i de små grupperna och läser frågorna högt och diskuterar svaren. Återsamling i storgrupp (hela klassen). Eventuella frågor: Varför berättar inte Adam för sin pappa om vad som verkligen hänt med hans mobil? Hur skulle ni göra? Vilken hjälp skulle/borde finnas, när något sådant händer? Våldtäkt AV-nr 100570tv12 Våldtäkt är ett av de vanligaste brotten som ungdomar utsätts för. Programmet om en våldtäkt kan säkert väcka starka känslor. Statistiskt sett kan något liknande ha hänt någon i gruppen, antingen att denne blivit våldtagen eller att någon i klassen har våldtagit. Det gäller därför att som lärare avgöra om det redan råder en trygg stämning och ett öppet samtalsklimat eller om man först måste försöka skapa en sådan innan programmet visas. Beroende på klassammansättning och lärarresurser får man välja om programmet bör ses i mindre grupper. Exempelvis kan en uppdelning göras efter kön vid visning och senare diskussion. Förarbete Diskutera vad en våldtäkt är (att någon tilltvingar sig samlag). Det är viktigt att klargöra att ett nej till ett samlag måste respekteras även om parten som säger nej innan dess visat sexuellt intresse. Att ett nej från den ena parten även i ett stadigt förhållande eller äktenskap ska tas på allvar och respekteras. Ämnet är aktuellt och har diskuterats mycket i medierna. (- Är ett nej alltid ett nej?) Domstolen slår dock fast att även om parterna är alkoholpåverkade gäller ett nej till samlag. Viktigt kan vara att belysa följande frågor: När är något en våldtäkt? Vad betyder tvång? Finns det något sammanhang där det är tillåtet att tvinga någon till något? Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Brott och Kärlek 4

Fokusering under programmet Reflektionsfrågor delas ut och läses igenom innan programmet visas. (bilaga 4). Efterarbete Eleverna skriver efter programmet reflektioner och svarar på frågorna i sina loggböcker. Läraren kan för att vara litet förberedd inför en senare diskussion, föreslå att de samlar in loggböckerna så att läraren kan läsa dem och skriva kommentar till var och en. Detta kan också inge trygghet för den som vill skriva ner sina hemliga erfarenheter. När läraren läst och skrivit kommentarer i loggböckerna och lämnat tillbaka dem, kan en diskussion följa, där läraren valt ut ämnen som är lämpliga att ta upp utan att någon utlämnas i klassen. Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Brott och Kärlek 5

MOBBNING Till det här ämnet finns två program, ett som beskriver mobbningsoffrets situation och ett som heter Hur tänker en mobbare?. Först och främst måste man som lärare vara klar över vad begreppet mobbning innebär. Mobbning är ett brett begrepp och kan ta sig många olika uttrycksformer, allt från tyst uteslutning till verbala tillmälen och fysiskt våld. Vissa brukar dela in mobbning i två undergrupper, indirekt och direkt mobbning. Direkt mobbning karakteriseras ofta av direkta attacker mot offret i form av sparkar, slag, verbala tillmälen och hot. Det är vanligare att pojkar jämfört med flickor ägnar sig åt direkt mobbning även om den verbala mobbningen är lika vanlig bland flickor. Indirekt mobbning, som i högre utsträckning utövas av flickor, handlar mer om att sprida rykten, ljuga om någon, retas och att medvetet utesluta någon från gruppen (Eriksson et al, 2002) Mobbning el mobbing = det att utsätta någon för förföljelse från gruppens sida, stöta ut ur gemenskapen, göra till ensam hackkyckling (ur Bonniers ordbok). Att mobba någon är ett brott, en kränkning. I Sverige har man bestämt att varje skola ska ha ett antimobbingprogram, d v s en plan för hur man ska kunna motverka mobbning och hur man ska reagera om mobbning upptäcks eller anmäls. Mobbning AV-nr 100570tv13 Förarbete Med ovanstående i bakhuvudet kan läraren börja med att ge eleverna information om detta på ett begripligt sätt. Därefter delar läraren ut några frågor, som ska besvaras enskilt i loggbok. Informera om att endast läraren kommer att läsa vad som skrivs och ge eventuellt en kommentar till den enskilde i dennes loggbok (bilaga 5). Innan programmet Mobbning visas kan en enkel ordlista delas ut o gås igenom för SVA-elever (bilaga 6, ordlista). Efterarbete Eleverna delas in i smågrupper och svarar på några innehålls- och reflektionsfrågor som delas ut (bilaga 7). Varje grupp redovisar vad de diskuterat i helklass. Nästföljande lektion delas loggböckerna ut med individuella kommentarer från läraren. Om det framkommit något i elevernas loggböcker, som är lämpligt att ta upp i klassen (utan att någon utpekas) kan detta tas upp. Eftersom det i en klass kan finnas både kända och okända offer och förövare, så är det viktigt att kunna styra diskussionen så att den inte innebär ytterligare en kränkning. I loggboken kan läraren även tipsa eleven om vem den kan vända sig till och hur denne kan få hjälp om den utsatts eller utsätts för mobbning! Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Brott och Kärlek 6

Hur tänker en mobbare? AV-nr 100570tv14 Programmet kan visas utan förberedande information/diskussion om visningen sker i nära anslutning till det första programmet om mobbning. Förarbete För SVA-elever finns en ordlista som kan delas ut eller gås igenom innan man tittar på programmet. (Bilaga 8) Efterarbete Efter programmet arbetar man åter i smågrupperna och har till sin hjälp vissa frågeställningar (Bilaga 9). En gemensam diskussion kan sedan följa, där man tar upp förslag som kommit upp i smågrupperna om hur man kan motverka mobbning. Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Brott och Kärlek 7

TEMA KÄRLEK Ett annat ämne som säkert är mycket aktuellt på högstadiet men som det är svårt att tala om och diskutera är kärlek. Temat är stort och ofta behandlas bara den rent tekniska delen av sexualiteten. En annan ingång har UR-programmet Sex, kärlek och relationer (sas) (AV-nr: 31404 tv 1) i programserien Ramp svenska som andraspråk. Där tas samlevnadstemat tas upp på ett lite humoristiskt sätt. I UR:s Mediebibliotek www.ur.se finns information om program och kringmaterial. Som ingång till temat kärlek och frågan Vad är kärlek? finns många skönlitterära texter att läsa och diskutera, t ex Tage Danielssons Den första kärleken. Andra diskussionsfrågor kan vara: Hur förändras kärleken med tiden? Hur värderas kärlek? Vilka intressen kan finnas bakom kärleken? Finns brottslig kärlek? Ungdomar har många gånger problem med kärleken men måste visa upp en viss attityd inför kompisarna på grund av grupptrycket. I det första programmet om kärlek Kärlek på avstånd behandlas hur det är att vara kär när man inte kan träffas så ofta. Även homosexualitet kommer in, men på ett överraskande sätt. Kärlek på avstånd AV-nr 100570tv15 Förarbete För SVA-elever behövs en förklaring. att inte ta varandra för givet (uttryck) = att inte tycka att det är självklart att den andra parten är intresserad och kär i en. Se programmet utan förberedande samtal. Invänta reaktionen i klassen efter programmet, var lyhörd. Låt samtalet löpa fritt men samla därefter synpunkter. Troligen vill klassen se programmet en gång till för att kunna se den med andra ögon. (Varken William eller Malin nämner några namn eller vilket kön deras förälskelse har!) Efterarbete Nu kan man dela upp klassen i smågrupper och diskutera frågor (Bilaga 10). Smågrupperna redovisar vad de diskuterat och därefter tas ämnet Kärlek på avstånd upp i helklass: Hur får man kärleken att hålla när man inte kan ses så ofta? Eventuellt, beroende på klassklimatet och den aktuella stämningen, kan denna fråga besvaras individuellt skriftligt. Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Brott och Kärlek 8

Förbjuden kärlek AV-nr 100570tv16 Förbjuden kärlek handlar om den unga tjejen Tonne, som är lesbisk och om Märta, som är gammal, men som redan vid tre års ålder upptäckte att hon var lesbisk. De båda kvinnorna träffas och Märta berättar om hur det var att vara homosexuell förr i tiden. Förarbete Innan klassen ser programmet är det lämpligt att ta upp begreppet homosexualitet och hur vårt samhälle ser på detta idag. Lärare kan informera om vad lagen säger, om homoäktenskap, mm. Detta är ett känsligt ämne för en del elever, ofta särskilt känsligt för en del av våra invandrarelever, som har med sig sina föräldrars fördömande syn på homosexualitet och som lärt sig att ämnet är tabubelagt. För SVA-elever behövs några ordförklaringar: ta risken (uttryck) = riskera, våga mista någon (v) = förlora någon märka något (v) = upptäcka något näpet (adj) = sött, gulligt homo = samma hetero = olika homosexuell (adj) = med sexuell dragning åt samma kön; (motsats) heterosexuell lesbisk (adj) = homosexuell (om kvinnor) rekommendera (v) = (här) föreslå Efterarbete Efter att eleverna sett programmet, delas följande frågor ut. (Bilaga 11). Dessa kan diskuteras i helklass eller i smågrupper. Hur man går vidare med ämnet homosexualitet är helt beroende av hur stämningen är i klassen och om någon/några är öppet homosexuella eller inte. En möjlig väg att ta reda på om någon/några i klassen är homosexuella men inte vill tala om det öppet men ändå har behov av att få berätta det enskilt för läraren och eventuellt få respons på detta (viktigt!), är att låta eleverna skriva loggbok om ämnet. En titel kan vara: Så ser jag på homosexualitet. Programmet ger även anledning att fundera på följande frågor: Hur har vår inställning till homosexualitet förändrats genom tiderna? Hur har vår inställning till kärlek förändrats genom tiderna? Denna handledning beskriver främst hur man kan ta sig an alla program och i en viss ordningsföljd men det är givetvis möjligt att lyfta ut en grupp program eller bara ett av dem och visa. De rekommendationer, förslag och frågor som finns ovan kan användas även då. Lycka till! Meta Lindberg Attlerud Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Brott och Kärlek 9

Bilaga 1 Instanser som kan ge unga brottsoffer stöd BOJ, Brottsofferjourernas Riksförbund är en ideell organisation som arbetar för bättre villkor för brottsoffer. De har ca 100 lokala brottsofferjourer runt i landet. Brottsofferjourerna ger information, hjälp och stöd till brottsoffer, vittnen och deras anhöriga. Den som drabbats av brott, exempelvis rån, våldtäkt, misshandel eller hot om våld kan behöva stöd och tid att bearbeta vad som hänt. För allmän information och för att få kontaktuppgifter till en brottsofferjour, ring Brottsofferjourens telefoncentral 0200-212019 eller se www.boj.se Andra som kan hjälpa till: Socialtjänsten; titta på din kommuns hemsida efter telefonnummer Ungdomsmottagningar; titta på din kommuns hemsida efter telefonnummer BUP Barn och ungdomspsykiatri (www.bup.nu) Skolan; kurator, antimobbinggruppen Föreningen Friends (www.friends.se) Rädda barnen (www.rb.se) BRIS, Barnens rätt i samhället (www.bris.se) Ordlista en instans = en avdelning inom rättsväsendet ett brott = det att man bryter mot (inte följer) lag eller föreskrift en brottsling = en person som begår ett brott brottslig = straffbar, kriminell ett offer = en person som drabbas av något att drabbas av något = att något händer en utan att man vill det en jour = (här) där man kan få hjälp direkt dygnet runt ett rån = ett överfall, där angriparen tilltvingar sig pengar med hot eller våld ideell (adj) = som inte har något ekonomisk vinning ett villkor = en förutsättning; (här) möjlighet, rättighet lokal (adj) = som finns i närheten stöd = (här) hjälp ett vittne = en person som kan berätta om en händelse som han har sett eller varit med om en anhörig = en släkting en våldtäkt = någon tilltvingar sig samlag bearbeta = behandla; (här) reflektera över, prata om Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Brott och Kärlek 10

Bilaga 2 Stå och se på Från CD:n Original med The Real Group, Vad är det du ser vad är det du gör vart är det du når när du bara står vad är det som sker som bara förstör du får det du får om du sår som du sår vad är det du ser vad är det du gör Tanke och handling går ofta isär du får en idé men du gör inget mer den bästa av viljor så värdelös är om ingenting händer om ingenting sker du vet väl att stå och se på också de e ett sätt att hålla me stå och se på utan ord har du del i nånting som är fel liksom ett fån inte säger ifrån Vad gör vi idag som visar sig sen det är uppenbart för den som är smart det tar nog ett tag jag har det på känn men ändå rätt snart om vi bara tar fart vad vi gör idag som visar sig sen Öppna nu dörren och våga dig ut säg vad du tycker och vi blir bara fler för vem vill väl styras av knivar och krut se till att det vänder se till att det sker du vet väl att stå och se på också de e ett sätt att hålla me stå och se på utan ord har du del i nånting som är fel liksom ett fån inte säger ifrån Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Brott och Kärlek 11

Bilaga 3 Stödfrågor till programmet Rån Hur skulle du reagera om samma sak hände dig? Varför ingrep inte de vuxna som såg att Adam blev rånad? Varför kan Adam inte sova, tror du? Vad tror du att han tänker? Varför berättar han inte vad som hänt med mobilen, när hans pappa frågar? Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Brott och Kärlek 12

Bilaga 4 Reflektionsfrågor till programmet Våldtäkt Varför är detta en våldtäkt? Gustavs kompis verkar inte förstå vad som hänt mellan Sofia och Gustav och att det var jobbigt för Sofia. Varför förstår han inte det, tror du? Gör Mia rätt som tar med Sofia till kuratorn? Skulle du göra som hon eller vad skulle du göra? Vad tror du att Sofia kommer att göra? Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Brott och Kärlek 13

Bilaga 5 Frågor till programmet Mobbning Har du blivit mobbad någon gång? Har du sett eller hört talas om någon som har blivit mobbad? (Du behöver inte nämna några namn, bara berätta om händelsen.) Hur/på vilket sätt blev du/personen mobbad? Hjälpte någon offret? Hur i så fall? Såg/märkte andra vad som hände? Vad gjorde de? Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Brott och Kärlek 14

Bilaga 6 Ordlista till programmet Mobbning inse = förstå ett brott = det att man bryter mot (inte följer) lag, bud eller föreskrift jävla (vard) ett förstärkande ord framför ett substantiv ett äckel (vard) en hora = en kvinna som säljer sin kropp, en prostituerad luktar skit (vard) = luktar illa fan (vard) = en svordom ett antimobbningsteam = en grupp som ska motverka mobbing, se till att det inte finns mobbning på en skola Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Brott och Kärlek 15

Bilaga 7 Reflektionsfrågor efter programmet Mobbning Ida säger Mamma sluta, det kommer bara att bli värre, när mamman ska ringa rektorn. Varför tror du att Ida säger så? Hur skulle rektorn ha gjort, tycker du? En tjej står och tittar på när Elin och en annan tjej angriper Ida. Varför gör hon inget för att stoppa dem, tror du? I slutet av programmet blir Ida angripen igen. Vad kunde man ha gjort för att detta inte skulle hända? Kan Ida eller någon annan polisanmäla det som har hänt? Vad tror du händer då? Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Brott och Kärlek 16

Bilaga 8 Ordlista till Hur tänker en mobbare löjlig (adj) = skrattretande, fånig, underlig demonstrera makt (verb) = visa att man har makt en polare (subst, vard) = en kompis taskig (adj, vard) = okamratlig, dålig stänga ute (partikelverb) = hindra, (här) förtränga, inte ta till sig något, inte reflektera över något övertyga sig själv om något = intala sig själv något (samvetet säger att man har fel, men man försöker intala sig själv att man har rätt för att slippa dåligt samvete) förtjäna något (verb) = vara värd något uppnå (verb) = lyckas åstadkomma, vinna, nå en kort kick = en snabbt övergående tillfredsställelse skrämma upp någon (partikelverb) = göra någon rädd en bekräftelse (subst) = ett bevis mobba någon (verb) = utsätta någon för förföljelse, stöta ut (en kompis) ur gemenskapen, göra till ensam hackkyckling en hackkyckling (subst, bildl uttryck) = en person som alla anmärker på eller kritiserar, trakasserar sjukt mycket (vard) = för mycket bli retad (passiv form, svagare än att bli mobbad) = andra kritiserar en för något så att man blir ledsen eller arg reta någon (verb) = göra någon arg, irriterad, ledsen utreda (verb) = undersöka få stopp på något = göra så att något upphör, avslutas rätt att kräva = att ha rättighet att begära något kränka någon (verb) = förolämpa någon, såra/skada någon känslomässigt en kränkning (subst) = en förolämpning, en skymf att bli kränkt (passiv form) = att bli förolämpad, sårad sexuellt ofredande = att kränka en person sexuellt en våldtäkt (subst) = det att tilltvinga sig samlag skolplikt (subst) = skyldighet, (man måste, för barn) att gå i skolan i Sverige i åldern 7 15 år ett offer (subst) = en person som drabbas av något (utan att själv vilja det) ett brott (subst) = det att man bryter mot (inte följer) lag, bud eller föreskrift Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Brott och Kärlek 17

Bilaga 9 Frågeställningar till programmet Hur tänker en mobbare? Mobbaren i programmet berättar om varför han mobbar. Vad säger han? Varför tror ni att en person mobbar någon? Hur kan man själv agera när man ser att någon mobbar en annan person? Hur ska man kunna få en person som mobbar att sätta sig in i den mobbades situation (känna empati)? Hur fungerar vår skolas antimobbingprogram? Kan det förbättras, hur i så fall? Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Brott och Kärlek 18

Bilaga 10 Frågor till programmet Kärlek på avstånd Hur träffades a) William och hans kärlek? Hur träffades b) Malin och hennes kärlek? Vad säger a) William om hur det är att vara kär på avstånd? Vad säger b) Malin om hur det är att vara kär på avstånd? Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Brott och Kärlek 19

Hur reagerade du när du i slutet av programmet förstod att Malin och William var homosexuella? Varför förväntar vi oss att vissa saker ska hända? Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Brott och Kärlek 20

Bilaga 11 Innehållsfrågor till programmet Förbjuden kärlek Hur beskriver Tonne sig själv? Hur gjorde Märta när hon märkte att hon var kär i någon av det andra könet? Varför gjorde hon så, tror du? Hur levde Märta med sin homosexualitet förr? Hur lever Tonne med sin sexualitet idag? Om du vill kan du skriva en text i din loggbok om Att leva öppet som homosexuell då och nu Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Brott och Kärlek 21