Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning Birgitta Johansson Niemelä 2013-11-15 birgitta.johansson.niemela@akademiska.se
Bup Konsultteam Barnpsykiatriker Barbro Thurfjell 60 % Psykolog Birgitta Johansson Niemelä 80 % Psykolog Filippa Adenfelt 60 % Psykologkandidat Beata af Ekenstam och Susanna Holmström Sjukgymnast Åsa Bretz 20 % Uppdrag: bedömning, utredning och behandling av barn med psykosomatiska och somato-psykiska tillstånd
Barnpsykiatriskt konsultteam - somatopsykiska och psykosomatiska problem psykiatrisk och somatisk problematik interfererar somatisk sjukdom och psykisk störning parallellt kriser av psykiatrisk valör hos barn med somatisk sjukdom Rheuma - muskulo-skelettala smärtor Gastro - gastrointestinala smärtor/ besvär Neuro - funktionsbortfall t.ex gångstörningar; anfall; HV Infektion - trötthet Urinvägar - enures Nutrition - stört ätbeteende Endokrin DSD; transsex
DSM-V I DSM-V har man ersatt begreppet Somatoforma syndrom med kroppssymptomstörning (Somatic Symptom Disorder). Betonar mentala kriterier beteende, känslor och tankar i förhållande till symtomen.
Sammanhangsmarkeringvid första samtalet där både barnpsykiater och psykolog ofta deltar Hur skapa en allians med familjen? Hur komma fram till en beskrivning av problematiken som är lika giltig för patienten och vårdgivaren och som kan öppna upp för ett nytt förhållningssätt till smärtan?
Den oroliga familjen
Föräldrarnas känslor Barnen är extremt uppmärksamma på föräldrarnas känslouttryck, och blir allteftersom skickligare på att tolka andras känslor.
Föräldra-barn interaktionen Hjälpa barnet att skilja mellan fysiska och psykiska sensationer
Psykologutredningen- som förändringsarbete Att lära känna barnet Att samla in information som kan användas i en konstruktiv dialog med föräldrarna Struktur ger kreativitet
Forts psykologutredning Tankar och känslor: Vad är talbart av oro och ångest (RCMAS, BUS, Monsen affektintevju, PTSS-C) Självbild: Hur uppfattar barnet sig själv vad gäller färdigheter, utseende, relationer (Jag tycker jag är). Själv = smärtan Smärta: CSI-24 C och CSI-24 P Smärtteckning, PCQ, PCS-C och PCS-P Kognition: Hur hanterar barnet olika uppgifter, konflikter och problem. (WISC-IV, WAIS-IV)
Återgivning Psykologen och barnet berättar om resultatet och idéer som vuxit fram under utredningen. Därefter öppen dialog med föräldrar och barnpsykiatern. Ibland har problemen omformulerats och kan hanteras. Ibland remitterar vi vidare eller påbörjar behandling
Behandling Familjesamtal -kommunikation, problemlösning, förändrade attityder och strategier Individualsamtal - Kognitiv utvecklingsterapi (självkontrollträning), IPT, KBT; hypnos -hantera känslor, nya tankemönster, självbild och strategier Gruppsamtal - sociala färdigheter, psykoedukation Nätverksmöten - skola, vårdsystem, socialtjänst Psykofarmaka
Interdisciplinär handläggning vid oklara kroppsliga symtom
Katastrofiering De som katastrofierar om andras smärta kan missbedöma symptom och tecken + är hyperkänsliga för smärtsignaler hos andra De föräldrar som katastrofierar barnets smärta är mer troliga att ha barn som är mer handikappade av smärtan Goubert et al, 2006
Ett barn vill uppmärksammas som en person och inte som ett sjukt barn
Smärtreaktioner Genetik. Forskning fokuserar på nociception och analgetisk känslighet Temperament. Personlighetsdrag, negativitet
Smärtmodeller Bör inkludera individ såväl som interpersonella processer som mobiliseras som reaktion på smärta Se modellen Bottom-up och top-down factors influence
Empati Hur kan föräldrar stå ut med att se sina barn ha ont? Empatins roll i smärtupplevelsen Goubert et al 2005
Spegelneuroner Upplevelser hos observatören liknar de upplevelser som den observerade personen har (Gallese et al, 2004) Personlig och vikarierande upplevelser skiljer sig dock fysiologiskt (Craig, 1968, Williams, 2002) Observatörens affektiva respons kan riktas antingen i riktning till sig själv (obehag) eller till den andre (empati), (Batson, 1991)
Bottom-up and top-down factors influence
Katastrofierande I sökandet efter lösningar hindras patienten från att hitta nya mål och förändra personligheten
Psykologutreding 1 17 årig flicka med långvarig smärtproblematik En bedömning av: oro, nedstämdhet, självbild ex svårigheter att sova, panikatacker, förhöjd ångestnivå och depression, självbild=smärta kognitiv nivå mycket god verbal analytisk förmåga stressande livshändelser föräldrars hälsotillstånd
CSI-24 barn Skattar 4 på HV, svimningskänslor eller yrsel, suddig syn, smärtor i knän, smärtor i armar och ben Skattar 3 på 5 andra symptom Skattar 2 på 5 andra symptom Skattar 1 på 1 symptom totalt 46p
CSI-24 förälder Skattar 4 på ömma muskler, förstoppning, smärtor i knän, smärtor i armar och ben Skattar 3 på 3 andra symptom Skattar 2 på 3 andra symptom Skattar 1 på 1 symptom totalt 43p (lite osäkert resultat då pappa först skattar sina egna symptom)
PCS-C Tankar och känslor när du har ont Hjälplöshet 5 Förstorande 0 Ältande 6 totalt=11 Skolgrupp M= 16,79 (SD 8,77) Smärtgrupp M= 21,88 (SD 11,44)
PCS-P Tankar och känslor när ditt barn har ont Hjälplöshet 16 Förstorande 6 Ältande 13 totalt= 35 Föräldrar skolgrupp M= 16,67 (SD 9.90) Föräldrar smärtgrupp M= 29,49 (SD 11,24)
Psykologutredning 2 16 årig flicka med svår smärta i höfter, ben, orkeslöshet och frånvaroattacker utreds via barnreuma team, neurologkonsult och interdisciplinärt team. Psykologutredning visar på något förhöjd ångestnivå och begåvningsnivå lågt inom genomsnittsområdet.
CSI-24 C patient 2 Skattar näst högst på (0-4) 3 på ömma muskler, smärta i knän, armbågar och andra leder och smärta i armar och ben. Totalt 23 p, senaste 2 v. Skattar 4 på känt sig orkeslös, smärta i knän, armbågar och andra leder och smärta i armar och ben. Totalt 49 p senaste 2 mån.
CSI-24 P patient 2 Mamma skattar totalt 37 p. med högsta symptomskattning på 8 påståenden främst smärta och orkeslöshet, senaste 2 v. Skattar 47 p, liknande symptom + svårighet att andas, senaste 2 mån. Pappa skattar totalt 34 p. på 4 olika smärtsymptom och svaghetskänslor, senaste 2 v. Sista 2 mån skattar pappan 47p på exakt samma symptom som mamman.
PCS - C patient 2 Tankar och känslor när du har ont Hjälplöshet 7 Förstorande 2 Ältande 3 totalt=12 p senaste 2 v Hjälplöshet 9 Förstorande 5 Ältande 7 totalt=21 senaste 2 m Skolgrupp M= 16,79 (SD 8,77) Smärtgrupp M= 21,88 (SD 11,44)
PCS - P patient 2 Tankar och känslor när ditt barn har ont Hjälplöshet 22 (21) Förstorande 8 (9) Ältande 16 (16) Mamma totalt= 46 p (pappa totalt= 46 p) Föräldrar skolgrupp M= 16,67 (SD 9.90) Föräldrar smärtgrupp M= 29,49 (SD 11,24)
Återgivning i teamet Läkaren, sjukgymnasten, arbetsterapeuten kuratorn, sjukhusläraren, barnpsykiatern och/eller psykologen
Restained rehabilitation Calvert &Jureidini 2003- Samordning inom sjukvården Smärthantering Identifiera psykosocial stress Hantera känslor Stegvis, begränsad rehabilitering jureidinij@wch.sa.gov.au
Tack för uppmärksamheten!