2013-01-10 LÄGESRAPPORT per MÅNAD Projektnamn: Kompkulmen Projektnummer: 2011-5070001 Redovisningsperiod: oktober Verksamheter i projektet Deltagande rapporteras på excellblanketten Deltagarredovisning per månad 1 Vilka aktiviteter har genomförts? 10 utbildningar har genomförts med träffar på 1-3 dagar vid 15 tillfällen. Antal deltagare redovisas via SCB. Deltagare i utbildningarna har rapporterat på sina hemmaskolor och lärande samtal har genomförts i samband med detta. Man har delat med sig av lektionstips och när utbildningsinnehållet varit sådant att det fungerar att låta hela personalgruppen prova olika övningar har detta skett. Flera kulturskolor har stått som värd för utbildningstillfällen vilket innebär förberedelser av olika slag som bokning av lokaler, kontakter med utbildare och deltagare inför utbildningen, frakt av utrustning, närvarokontroll mm Ett par kulturskolor har haft studiedag då man jobbat med olika projektfrågor. Ett par skolor har gjort genomgång av lokaler ur tillgänglighets- och arbetsmiljösynpunkt. Förberedelser för studiebesök/observationer pågår, ex från en skola: Fortsatta samtal kring att åka på och ta att emot studiebesök. Flera i arbetslaget har börjat titta på konkreta ställen att besöka. Rapport om dessa kommer då studiebesöken är genomförda. En kulturskola har arbetat med sina egna kommunikationsflöden och gjort en kommunikationskarta för att klargöra och underlätta flödena mellan pedagoger både inom den egna kulturskolan och med andra skolor man jobbar med och till administratörer av olika slag samt med elever och föräldrar. En kulturskola har haft besök av projektledaren för information om projektet till all personal. Cetrellanätverket (nätverket har tagit namnet från ett kloster som besöktes under italienbesöket) har haft träff. Träffen ägnades åt att presentera vars och ens arbetssätt för resten av gruppen. Nätverket handlar om arbete med, i första hand, barn och unga med särskilda behov av olika slag men även i viss mån med vuxna. Att berätta och visa för
varandra är ett sätt att etablera och utveckla nätverket men samtidigt också en förberedelse för aktiviteter som ska genomföras i samband med återbesöket från Italien. Återbesöket är framskjutet till febr -13 pga sjukdom hos den person som ska komma till Svergie. Information om projektet gjordes på Kulturtinget i Östersund samt på konferens i Sundsvall anordnad av länsstyrelsen i Västernorrland. SPeL via kontakter med SPeL har samtal förts med journalisten Jacob Schultz kring formulerande av pressmeddelanden och spridning av projektets innovativa idé. Minst en tidningsartikel har publicerats under månaden. Referensgrupp möte har hållits där vi bl a jobbade med lathundar till hjälp för resp. ledare i arbetet med att planera och genomföra studiebesök/observationer, för arbete med jämställdhet och tillgänglighet, för utvärdering och projektets fortlevnad. Lathundarna är utlagda på hemsidan. Styrgrupp ingen aktivitet denna månad Projektledaren har besökt kulturskolan i Östersund för information om projektet till all personal. en har haft träff med projektekonomen för genomgång och uppföljning. Ansökan om förändring av projektbudget är på G. Vi inväntar pågående lönerevisioner i Sundsvall och Ånge. Revisionerna bör vara avslutade inom november månad. Därefter kommer ansökan. Vi vill att ny budget ska gälla fr o m 1/1 2013. Internt: Alla utbildningar utvärderas via webben. Extern följeforskning: Vår utvärderare Mia Wester besökte en kulturskola och var med under redovisningen från olika utbildningar. Hon ställde frågor om hur deltagarna upplevt utbildningen och om de mål som var uppställda i ansökan uppnåtts. Eftersom den aktuella kulturskolan just nu håller på med en omorganisation där lärarna från kulturskolan tar över all musikundervisning på grundskolan passar utbildningarna behoven som hand i handske. na fungerar mestadels mycket bra och önskemål finns om fortsättning på det man i utbildningarna hittills lärt sig. Ifrågasättande av de ibland, som man tycker, onödigt långa resorna. På en kulturskola har värdefull, information kunnat användas inför kommande upphandling av digitala verktyg. Att rapportera, dela med sig och ha lärande samtal ute på kulturskolorna med anledning av utbildningarna upplevs som mycket lärande och positivt. Den skola som jobbat med kommunikationskarta redovisar följande: Utifrån vår kommunikationsöversikt kommer vi att jobba vidare med förhållningssätt gent emot elever och föräldrar. Några spontana reaktioner är att vi skulle kunna använda oss mer av vår hemsida. En skola som gått igenom sina lokaler redovisar följande: De lokaler vi använder har en del brister. Dessa sammanställde vi och påtalar till resp. rektor samt huvudskyddsombuden för framtida åtgärdande. Den skola som fick besök av projektledaren upplevde detta som givande och positivt. Informationen gav en bra bakgrund och förtydligade projektet och dess mål. Bra att, inom nätverket, få lära känna varandras verksamheter och att träna på att berätta om dem. Nätverket blir allt starkare.
Informationen vid de två konferenserna togs emot mycket bra. Referensgrupp bra med delaktighet av alla ledare projektets aktiviteter blir mera förankrade och vi har därmed större möjlighet att nå målen. 2 Hur har ni arbetat med jämställdhet under perioden? Flera skolor har använt egen studiedag alt. personalträffar för lärande samtal och diskussioner bl a om snedfördelning i instrumentval hos eleverna, pedagogernas bemötande av elever kopplat till kön. En skola har diskuterat sin egen skolas kvalitetsbegrepp utifrån genusperspektiv. En skola jobbar aktivt med aktiveter som ska hjälp till att bryta könsmönstren. Referensgrupp möte där vi bl a jobbade med lathundar till hjälp för resp. ledare i arbetet med jämställdhet och tillgänglighet. Lathundarna är kompletterade av projektledningen. Riksföreningen Unga Musikanter - RUM uppdraget till RUM att genomföra undersökning bland sina medlemmar om jämställdheten i kulturskolorna är uppskjuten pga nya konstellationer i distriktsstyrelserna. Uppdraget ska vara klart i febr-mars 2013. Medvetandegraden ökar, intresset för jämställdhetsfrågor är stort och känns lätt att resonera om i personalgrupperna. Medarbetare och ledning blir mer och mer observanta och uppmärksammar jämställdhetsfrågorna. Jämställdhetsaktiviteterna bland elever fungerar bra. 3 Hur har ni arbetat med tillgänglighet under perioden? Tillgänglighetsdag med fokus på lokaler har genomförts. Målgrupp var samtliga kulturskolors ledare + skyddsombud. Föreläsare var tillgänglighetskonsult Fredrik Ahlkvist. Innehåll: allmänna krav, att göra och använd checklistor, praktisk övning med checklista, krav på hemsida, gruppdiskussioner, reflexioner mm. Lärande samtal genomförs på skolorna. Ett ex fr en skola: Längre diskussion omkring olika aspekter av tillgänglighet, varför väljer 6 av 10 barn inte kulturskolan. Vilka är hindren? Hur spelar ekonomi, språk, uppmuntran hemifrån in? Tillgänglighetsdagen gav bra kunskap för fortsatt arbete på hemmaskolorna. Projektets största kulturskola har i samverkan med fack och skyddsombud beslutat att göra en tillgänglighetsrevision av lokaler och hemsida. Referensgrupp möte där vi bl a jobbade med lathundar till hjälp för resp. ledare i arbetet med jämställdhet och tillgänglighet. Lathundarna är kompletterade av projektledningen. DHR har hört av sig för en ev. artikel, liksom även ESF gjort. I samband med Tillgänglighetsdagen använde sig Ånge kommun av vår föreläsare för en genomgång av kommunens hemsida med kommunens webbredaktörer och samt för kontakt med en synskadad arbetstagare.
Tillgänglighetsdag informativ dag, med bra praktiska övningar. Noteras att skyddsombud inte finns på alla kulturskolor i Jämtland - orsaken kan vara att flera kulturskolor har få anställda och varav flera på deltid. Tillgänglighet har diskuterats utifrån flera olika perspektiv på olika skolor vilket resulterat i olika slutsatser/aktiviteter t ex: man når fler elever genom personlig kontakt, man bör undersöka möjligheten att sänka avgifterna samt översätta en del material som förklarar vad Kulturskolan är bra för och hur den fungerar, att eventuellt erbjuda kortare kurser i olika discipliner för att locka fler elever och samtidigt sänka kostnader. Att tillgänglighetsfrågor ingår i projektet gör att det allt eftersom känns mer och mer naturligt att diskutera dessa frågor både i informella och formella sammanhang. Tillgänglighet kräver även tydlig och god kommunikation. En kulturskola har arbetat med sina egna kommunikationsflöden och gjort en kommunikationskarta för att klargöra och underlätta flödena. 4 Vad har fungerat bra? na fungerar bra el mycket bra (utom en), utbildningar med utbildningsvärdarna utspridda i alla kommuner ger mervärde. Engagerade ledare/utbildningsvärdar peppar och gör det möjligt för sin personal att delta i utbildningarna. Deltagarna är mycket nöjda med utbildningsinnehållet. Många skolor påtalar stort engagemang, mycket gott samtalsklimat och stort intresse för lärande samtal och diskussioner. Tillgänglighet Tillgänglighetsdagen mycket god närvaro och stort engagemang. Spridningsaktiviteterna, både på eget initiativ och via inbjudningar, har ökat. Projektledaren är nu anställd av Sundsvalls kommun via Sundsvalls Kulturskola. Svarsfrekvensen på utvärderingarna av utbildningarna har ökat. na ger nya kunskaper och förstärkning av gamla. Möten mellan pedagoger från olika skolor ger ett stort mervärde. Kontakter skapas vilket ger grund för kommande nätverk. Kursvärdarna får bra omdöme från deltagarna. Så här skriver en av de största kulturskolorna: Vid skolan finns formerade grupper för arbetet med såväl genus som tillgänglighet och alla medarbetare kommer delta i arbetet. Stor legitimitet har skapats för arbetet trots att det kan vara besvärliga frågor som ställs vid olika tillfällen! Styr- och referensgrupperna får beröm frö sitt arbete. Nätverket blir starkare för varje träff. Planeringen är god för återbesök från Italien till Sverige. Informationen har tagits emot med intresse.
5 Vad har fungerat mindre bra? En utbildning fungerade inte alls bra. En utbildningsanordnare har haft upprepade incidenter och en utbildare/lärare som ej uppfyllt avtalet vilket orsakat avhopp från utbildningstillfälle och merarbete för projektadministratören. Att ha en utbildningsdeltagare som utbildningsvärd kan bli fel om det händer akuta problem. Det är ibland svårt för pedagoger med småbarn att delta i kurser förlagda på orter lång borta. Det kan även bli frånvaro pga vård av sjuka barn. Det är trögt att, som utbildningsvärd, få bekräftelse via mail på utbildningsdeltagande från en del En mindre skola kan ha svår att samla pedagoger (varav en del också jobbar deltid) samtidigt för samtal och gemensamt arbete. Projektets hemsida används inte av personalen. Projektledarens lön är tyvärr felaktigt konterad inom Sundsvalls kommuns lönesystem vilket kan göra att ekonomiredovisningen ser konstig ut. Det är dålig svarsfrekvens på info inför utbildningstillfällen. Vi har undersökt och lokaliserat orsaken till varför en kurs gick snett och åtgärdar problemen. Det blir ny kursledare, tydligare utrustningslista. Ev blir det annan lokal beroende på utrustningsbehov. Berörda utbildningsdeltagare erbjuds ny kurs. Det gäller att, som utbildningsvärd, ligga på för att få svar från alla. Projektadministrationen föreslår att blogg och forum tas bort. Frågan tas upp i styrgruppen. Projektledarens felaktiga lönekontering åtgärdas av vår ekonom.