Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande om att delta i föräldraträffar. Målsättningen med träffarna är att hjälpa föräldrar utveckla sin förmåga att möta vardagliga utmaningar i umgänget med sitt barn. Förutom denna generella insats kommer föräldrarna informeras om och erbjudas möjligheten att få en riktad insats som utformas efter familjens specifika behov (Family Check- up, FCU). En vetenskaplig utvärdering ska belysa vilka föräldrar som är intresserade av respektive insats när de erbjuds båda insatsnivåerna, hur risk- och skyddsfaktorerna ser ut i dessa familjer, hur de själva formulerar sina behov av insatser och vilka föräldrar som väljer att inte anmäla intresse för vare sig generell eller riktad insats. Dessutom kommer en utvärdering av vad den generella insatsen betyder förut veckling av föräldrastrategier, self- efficacy och för upplevelse av stress i föräldrarollen. Inbjudan till föräldrar görs genom BVC och förskolorna i stadsdelen med ambitionen att nå så många föräldrar som möjligt i den tänkta populationen. Grupper med föräldrar till ca 20 barn deltar i träffar kring 4 teman. Målsättningen ska vara att ge kunskap om hur man kan stödja sitt barns utveckling och betydelsen av en nära och förtroendefull relation mellan barn och föräldrar. Träffarna har också som uttalat syfte att vidga föräldrarnas sociala nätverk. Den riktade insatsen, FCU, som föräldrarna kommer att erbjudas utformas efter en kartläggning av familjens situation. Denna insatsdel ligger utanför denna projektansökan och genomförs i huvudsak med resurser från Stadsdelsförvaltningen i Angered. På så sätt används befintliga resurser och kompetensen höjs, projektet blir klient- nära och tillåter studie av mer komplexa frågeställningar som sätter generella insatser i en mer meningsfull kontext. För att kartläggning ska kunna göras måste instrument normeras för den aktuella åldergruppen och i en svensk kontext. Bakgrund till projektet Se bilaga 1. Projektets syfte Målsättningen med insatsen är: 1. att hjälpa föräldrar i en stadsdel i Göteborg (Angered) att utveckla sin förmåga att möta vardagliga utmaningar i umgänget med sitt barn (utveckla föräldrastrategier) genom att skapa medvetenhet om utvecklingsstödjande förhållningssätt och att stödja utveckling av en nära och förtroendefull relation mellan barn och föräldrar 1
2. att skapa möjligheter för föräldrar att öka sitt sociala nätverk Med denna målsättning som grund syftar projektets till att undersöka föräldrars preferens för generell respektive riktad insats i stadsdelen Angered (nuvarande stadsdelarna Gunnared och Lärjedalen) i relation till familjens livssituation (förekomst av riskfaktorer hos barn resp hos föräldrarna) och hur föräldrastrategier påverkas av deltagande i föräldraträffar. Dessutom vill vi studera karaktäristiska hos föräldrar som inte är intresserade av deltagande. Specifika frågeställningar Huvudfrågeställningarna är: Vilka föräldrar (sociodemografiska faktorer) är intresserade av 1) generellt respektive 2) riktat stöd när de informeras om och erbjuds båda insatsnivåerna? Vilka föräldrar är inte intresserade av att delta? Vilka riskfaktorer (barnets beteende och i familjens sätt att fungera) förekommer i respektive grupp? Hur är föräldrastrategierna, upplevelsen av self- effecacy och av stress i föräldrarollen före och 6 månader efter deltagande i föräldraträffar jämfört med hur de är hos en grupp föräldrar som inte deltagit? Dessutom kommer följande frågeställningar att belysas/besvaras: Metodbeskrivning Varför är de intresserade? Hur stor andel av möjliga föräldrar väljer att delta i respektive insatsnivå? Hur ser deltagarnas nätverk ut? Vilken arena är bäst lämpad för att rekrytera föräldrar? Projektet har två insatsnivåer (varav nivå 2 i huvudsak ligger utanför detta projekt): 1. Insatser i form av föräldraträffar som erbjuds till alla föräldrar i stadsdelen som har barn som är två och tre år gamla (generella insatser). 2. Information om riktade insatser enligt modellen Family Check- up, FCU, ges till alla föräldrar. Dessutom erbjuds denna insats till de föräldrar som: önskar individuellt utformade insatser efter att de deltagit i föräldragrupp 2
som hellre väljer en riktad insats framför att delta i föräldragrupp t.ex. då de upplever sig ha problem föreslås delta då screeningfrågor vid start visar på utfall (förekomst av belastande faktorer/problem). Nivå 2 kommer att genomföras som en del av en större implementering av modellen FCU i flera stadsdelar i Göteborg med ekonomiska medel som kommer att sökas skilt från denna ansökan. Inbjudan till föräldrar görs genom 1) BVC och 2) förskolorna i stadsdelen med ambitionen att nå så många föräldrar som möjligt i den tänkta populationen. Grupper med föräldrar till ca 20 barn deltar i träffar i olika förskolelokaler. Träffarna kommer att innehålla samtal utifrån presentationer/föreläsning kring 4 teman samt rollspel och praktiska moment. Målsättningen ska vara att skapa medvetenhet och ge kunskap om hur man kan stödja sitt barns utveckling och betydelsen av en nära och förtroendefull relation mellan barn och föräldrar och om hur man kan skapa en sådan. Träffarna kommer att utformas för att ge kontakter med de deltagande föräldrarna. Den generella insatsen kan förutom att vara en värdefull insats för alla föräldrar även tjäna som en kontaktyta för att skapa medvetenhet om att det kan vara värdefullt att få en riktad insats (selekterat och indikerat stöd). Alla föräldrar informeras om Family- Check- up som ett sätt att få individuellt utformat stöd i sin föräldraroll. Vid start tillfrågas deltagande föräldrar om att delta i en forskningsstudie som består av att de besvarar formulär om barnets beteende, föräldrastrategier, familjebelastningar, föräldrastress och socialt nätverk. Alla föräldrar som enligt definition har utfall (problem) gällande barnets beteende, föräldrastrategier, föräldrabelastningar och/eller föräldrastress samt de som inte upplever att gruppdeltagande är tillräckligt för deras behov får en specifikt utformad inbjudan om att delta i en riktad insats (FCU). Första delen av FCU- insatsen består av en bred kartläggning av risk- och skyddsfaktorer hos barnet och dess familj. Kartläggningen genomförs på ett strukturerat sätt vid två möten av en för uppgiften utbildad handläggare. Vid ett tredje möte presenteras resultaten på ett sätt som motiverar föräldrarna kring utveckling av framgångsrika föräldrastrategier och insatser inom behovsområden. Detta kan sedan följas av individuellt utformade insatser utifrån vad som framkommit i kartläggningen (se vidare i bakgrund, bilaga 1.). Om mer specifik utredning krävs, tex en utvecklingsbedömning av psykolog genomförs den inom barnhälsovården oavsett vad föräldrarna väljer för typ av insats. En grupp av föräldrar som inte vill delta i någon av insatserna kommer att tillfrågas om att bli intervjuade om hur de ser på sitt behov av och intresse för föräldrastödjande insatser. 3
Förarbete: Förankra projektet och mobilisera intresse hos personal inom verksamheterna inom barnhälsovården, förskolan och socialtjänsten inför deras deltagande i olika delar av projektet. Utveckla innehåll i utbildningen som ska användas i gruppträffar samt utveckla former för kontaktskapande moment vid träffarna. Utbilda gruppledare. Metodologiska svårigheter och avväganden Projektets långsiktiga målsättning är att påverka barns psykiska hälsa. Men för att kunna påvisa effekter av generella insatser där förväntad påverkan är låg (andra studier visat effektstorlek av insats 0,1 0,2) krävs mycket stora populationer. Det är inte möjligt att genomföra en randomiserad kontrollerad studie som kan mäta effekt av insatsen ifråga med de ekonomiska resurser som kommer att vara tillgängliga i detta projekt. Därför måste den vetenskapliga studien ha andra frågeställningar än enbart vad insatserna har för effekter. De instrument som ska användas är inte normerade för den tänkta åldergruppen i en svensk kontext, vilket gör det svårt att värdera vad de visar. Därför krävs en normering som också kommer att vara möjliga att använda i andra studier inom forskning kring föräldrastöd. Förväntat resultat och dess betydelse I föräldrastödsutredningens betänkande, Föräldrastöd en vinst för alla ange att intentionerna är att ett brett föräldrastöd ska bidra till att föräldrar ska få fördjupad kunskap om barns behov och rättigheter, kontakt och gemenskap och bli stärkta i sin föräldraroll. Man beskriver en Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Bland de fyra övergripande insatser som utredningen anger som angelägna är: a) kartlägg utbud, användning och föräldrars behov av stöd i föräldraskapet och b) följ upp kvalitén i genomförda insatser. Dessa intentioner motsvarar vad detta projekt kan bidra med. Det är angeläget att det framtida stödet kan utgå från: Kunskap om hur det går att nå föräldrar via förskola/bvc med erbjudandet om att tillsammans med andra föräldrar lära sig mer om barn, deras behov och utveckling. Kunskap om vilka behov och vilket intresse som föräldrar till barn i åldern 2-3 år har av att delta i ett begränsat antal träffar tillsammans med andra föräldrar respektive delta i individuellt utformat stöd (riktat stöd). 4
Kunskap om föräldrars preferenser när de erbjuds föräldrastöd relaterat till kunskap om familjernas belastningar och föräldrarnas upplevelse av stress i sin föräldraroll. Kunskap om en sådan begränsad insats kan påverka föräldrastrategier och self- efficacy på ett sådant sätt att det märks vid utvärdering efter 6 månader. Med kunskap som detta projekt kan generera kan framtida såväl generella som riktade stödinsatser på ett bättre sätt utgå från kunskap om vad föräldrar uttrycker att de behöver, vilka belastningar de lever med liksom hur det går att hitta vägar för att på ett odramatiskt sätt kunna erbjuda riktade insatser på ett icke stigmatiserande sätt. Forskargruppens kompetens inom området Forskargruppen kommer att bestå av forskare från olika institutioner med olika erfarenheter av för projektet relevant forskning som utvärdering av behandling och forskning kring barn med utvecklingsavvikelser och beteendeproblem. De har också varit kliniskt verksamma med föräldrastödjande insatser. Huvudansvarig är Ata Ghaderi, docent i klinisk psykologi, Institutionen för klinisk psykologi, Uppsala Universitet. I forskargruppen ingår också Pia Enebrink, fil dr och psykolog, Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Christina Kadesjö, med. dr och socionom, Primärvården Göteborg och Björn Kadesjö, med. dr och barnläkare, Sahlgrenska Akademien, Göteborg, avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri, institutionen för neurovetenskap. Kommunens förutsättningar att genomföra projektet Nivå 1: Lärjedalens och Gunnareds stadsdelsförvaltningar i Göteborg kommer vid årsskiftet 2010/2011 att slås samman till en stadsdelsförvaltning med namnet Angered (47 800 invånare enligt statistik 2010). I Angered kommer det att finnas ca 1600 barn i åldersgruppen 2 till 4 år. Samordning mellan de två olika stadsdelsförvaltningarna sker redan. Det pågår i stadsdelarna aktiviteter för att skapa samverkan mellan verksamheter inom hälso- och sjukvården och kommunen. Målet med dessa är att förbättra samhällets insatser till barn med risk för att utveckla psykisk ohälsa. Båda stadsdelarna deltar i SKL:s modellkommunsarbete och i ett samverkansprojekt med Primärvården Göteborg som syftar till att skapa förstalinjeinsatser för barn i risk för att utveckla psykisk ohälsa. I det senare är avsikten att implementera och utvärdera en modell för insatser till skolbarn och deras familjer, Family Check- up. Ledningen inom de båda stadsdelsförvaltningarna är intresserad av att använda Family Check- up som modell även för insatser till familjer med barn i förskoleåldern. Stadsdelen är beredd att frigöra 3-4 socialarbetare för att kunna arbeta minst halvtid med att: 5
genomföra generella insatser (de planerade föräldraträffarna som ska innehålla kunskapsförmedling och tillfälle till social samvaro) genomföra riktade insatser som erbjuds till familjer vars barn är i åldern 2 till 4 år. Det finns från stadsdelen en beredskap att pröva eventuellt behov av ökade personalresurser eftersom det är svårt att värdera hur mycket resurser som krävs för den generella insatsen. Kontakter med Länsstyrelsen i VG- regionen pågår för att få medel till denna insats. Nivå 2: I ett större projekt ingår förutom Angered även flera andra stadsdelsförvaltningar i Göteborg i samverkansprojektet med Primärvården/barnhälsovården för att implementera och utvärdera Family Check Up för barn i skolåldern liksom för familjer med förskolebarn. De berörda stadsdelarna är Centrum (ca 1000 barn i åldern 2-3 år), Lundby (ca 1000 barn i åldern 2-3 år), Tynnered (ca 700 barn i åldern 2-3 år), Frölunda- Högsbo (ca 700 barn i åldern 2-3 år). Dessa stadsdelar kommer att bidra med personal som kan arbeta med riktade insatser till målgruppen familjer med barn i åldern 2-4 år: Centrum (två socialarbetare som arbetar minst halvtid), Lundby (1 socialarbetare som arbetar minst halvtid), Tynnered (1 socialarbetare som arbetar minst halvtid), Frölunda- Högsbo (1-2 socialarbetare som arbetar minsta halvtid). I detta projekt är avsikten att en generell insats kombineras med riktade insatser (selekterade och indikerade). Den generella insatsen kan förutom att vara en värdefull insats för alla föräldrar även tjäna som en kontaktyta för att erbjuda riktade insatser. Forskargruppens publikationer (se bilaga) 6
Preliminär budget Förutom de personella resurser som deltagande stadsdelar bidrar med ansöks om medel för: 1. Genomförande av projektet Aktivitet Personalkostnader: 1,5 projektkoordinator/handledare med lön 35.000 kr /mån (plus soc avg) i två år = 945.000kr/år Kostnader för utbildning av gruppledare 6 tillfällen á 12 000 kr Kostnader för grafisk utformning och tryckning av material Framställning av utbildningsmaterial (ersättning till arbetsgrupp) Översättningar/tolkkostnader Ersättning till personal inom förskolor och BVC för deltagande i föräldraträffar och för att medverka till kontaktskapande (100 tillfällen á 500 kr) Totalt: Beräknad kostnad 1.890.000 kr 72.000kr 100.000kr 200.000 kr 200.000kr 50.000kr 2.512.000 kr 2. Forskning Aktivitet Forskningsassistent heltid 2 år (lön 30.000 kr/mån) + soc avg = 640.000kr/år Ersättning till forskare under två år: Beräknad kostnad 1.280.000kr 2.100.000 kr 10 % av lön för Ata Ghaderi (46.000) 10 % av lön till Pia Enebrink (40.000) 25 % av lön till Christina Kadesjö (48.000) 7
25 % av lön till Björn Kadesjö (64.000) Totalt 463 200 kr/år + sociala avgifter + overheadkostnader Normering: utformning av formulär (30.000kr), tryckkostnader (10.000kr), porto/svarsporto (tre utskick inkl påminnelser (100.000kr), bearbetning av data (100.000kr), gratifikationer till föräldrar som besvarar formulär (200 kr per förälder, 2000 föräldrar och 50% deltagande = 200.00kr) och gratifikationer för BVC- och förskolepersonal som är behjälpliga med att förmedla formuläret till föräldrar 50.000kr Forskargruppens resor Totalt: 490.000 kr 50.000 4.120.000 kr Totalt ansöks om 6.632.000 kr 8
Forskningsplan Syfte 1. Normeringsstudie Normera instrument för att identifiera problem hos barn/föräldrar som predicerar framtida beteendeproblem; barnfaktorer, föräldrabelastningar, föräldrastrategier Normera instrument för att identifiera problem hos barn/föräldrar som predicerar framtida beteendeproblem; barnfaktorer, föräldrabelastningar, föräldrastrategier Normera instrument för att kunna genomföra den riktade insatsen Family Check- Up Genomförande Normering av de instrument som kommer att användas i kartläggningsdelen I samråd med andra forskare inom området kommer väl genomtänkta urval göras av vilka instrument som kommer att användas. Genomförande Normering av de instrument som kommer att användas i kartläggningsdelen kommer att ske genom utskick till ett via SCB landsrepresentativt urval av föräldrar med barn i åldern 2-5 år (totalt 2000 barn) som brevledes uppmanas besvara bifogade frågeformulär. En besvarad enkät ersätts med ca 200 kr i form av presentkort, biobiljetter, etc. 2. Studie för att belysa projektplanens frågeställningar Metod Projektets frågeställningar ska belysas genom att föräldrar som deltar i någon av insatserna liksom en grupp av de som inte väljer att delta besvarar formulär som belyser (de instrument som normeras enligt ovan): 1. Riskfaktorer och skyddsfaktorer 2. Upplevda problem i samvaron med sitt barn 3. Föräldrastrategier för att möta vardagliga utmaningar 4. Self- efficacy, föräldrars tilltro till att kunna påverka sitt barns utveckling och framtid 5. Föräldrarnas/förälderns upplevelse av stress i sin föräldraroll 9
6. Tillgång till socialt nätverk För de föräldrar har som inte vill delta i föräldraträffar kommer deras svar i frågeformulären att kompletteras med intervjuer för att få en fördjupad uppfattning om dessa föräldrars uppfattning om föräldrastöd. Förnyad kartläggning av föräldrastrategier kommer att göras 6 månader efter avslutat deltagande i föräldraträffar resp 6 månader efter intervjun för de föräldrar som inte deltagit. 10