Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden (urval enligt KS beslut 2013-10-15, 243)

SBN 2015-02-10 1 2015-02-06 Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden (urval enligt KS beslut 2013-10-15, 243)

SBN 2015-02-10 2 2015-02-06

SBN 2015-02-10 3 2015-02-06 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Christian Forssell E-post: Christian.Forssell@oskarshamn.se Tel: +46 0491-881 49 Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Remiss - Funktionellt prioriterat vägnät Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner samhällsbyggnadskontorets yttrande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remiss för Trafikverkets rapport om ett funktionellt prioriterat vägnät. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har från kommunstyrelsen fått möjlighet att yttra sig angående Trafikverkets rapport; Funktionellt prioriterat vägnät. Remissversionen av ett funktionellt prioriterat vägnät utgör en nationell vidareutveckling av Trafikverket Region Syds remissutgåva 2011-08-24 för värnat vägnät i Kalmar, Blekinge, Kronobergs och Jönköpings län. Syftet med värnat vägnät var att kommuner, regioner och Trafikverket skulle ta ett gemensamt ansvar för det vägnät som var särskilt viktigt samt har god och säker framkomlighet. Nu remitterat funktionellt prioriterat vägnät innebär en uppdatering av kartor, att fyra funktioner har tagits fram som underlag för utpekandet av det funktionellt prioriterade vägnätet samt att en beskrivning av vägarna har gjorts. Funktionerna avser vägarnas funktion utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Funktionerna är godstransporter, långväga personresor, dagliga personresor och kollektivtrafik. Rapporten ska ses som ett stöd i samhällsplaneringen och är ej ett juridiskt bindande dokument. Samhällsbyggnadskontorets yttrande Samhällsbyggnadskontoret är positivt inställd till att Trafikverket har vidareutvecklat värnat vägnät och delar bedömningen om vilka vägar i Oskarshamns kommun som bör inkluderas i det funktionellt prioriterade vägnätet. Rapporten innebär ingen förändring av vilka vägar som pekats ut i Oskarshamns kommun. Samhällsbyggnadskontoret bedömer att rapporten har potential att bli ett bra underlag för kommunens samhällsplanering och den regionala länstransportplanen. Vid utpekandet av ett värnat vägnät 2011 tydliggjordes inte hur vägarna skulle hanteras i samhällsplaneringen, varför det inte kom att utgöra tänkt stöd för kommunerna. Värnat vägnät blev därför inte heller ett samlande dokument för kommuner, Regionförbund och Trafikverket. Behovet av vägledning kvarstår i denna rapport. Trafikverket behöver på ett mer distinkt sätt vägleda kommunerna. På vilket sätt utgör det funktionellt prioriterade vägnätet exempelvis ett stöd och vad avses med att det ska värnas och förbättras? Likaså efterfrågar samhällsbyggnadskontoret ett tydliggörande i hur länsstyrelserna förväntas att tillämpa rapporten i sin vägledning och tillsyn enligt plan- och bygglagen. Rapporten om det funktionellt prioriterat vägnät har skickats ut på remiss i syfte att förankra vägnätet. Med tanke på att rapportens mål är att skapa samsyn och en gemensam plattform med bland annat kommuner, bör ett sådant utpekande tas fram i dialog med kommunerna, och inte enbart förankras.

SBN 2015-02-10 4 2015-02-06 Av rapporten framkommer att det funktionellt prioriterade vägnätet inte har tagits fram utifrån ett gång- och cykelperspektiv, utan enbart omfattar bilar, bussar och lastbilar. För gång- och cykeltrafiken hänvisar Trafikverket till att det pågår ett arbete med att ta fram regionala cykelplaner. Samhällsbyggnadskontoret konstaterar att detta arbete inte har samordnats mellan Trafikverket och Regionförbundet i Kalmar län som har ansvar för den regionala cykelstrategin. Samhällsbyggnadskontoret är kritisk till att Trafikverket inte har utgått från alla som färdas på våra vägar när det funktionellt prioriterade vägnätet pekades ut. Förutom gång- och cykeltrafik innebär det att även mopeder och motorcyklar behöver beaktas. Enligt samhällsbyggnadskontoret innebär det att övriga trafikslag inte jämställs med bilar, bussar och lastbilar, men också att det finns en risk att det funktionellt prioriterade vägnätet värnas och utvecklas utan att tillräcklig hänsyn tas till övriga trafikslag. Samhällsbyggnadskontoret ser med fördel att Trafikverket tydliggjorde hur det övriga vägnätet som inte har pekats ut som funktionellt prioriterat vägnät ska hanteras vad avser prioritering, ansvar och finansiering. Alternativt ger en hänvisning till var denna information går att finna. Samhällsbyggnadskontoret vill även uppmärksamma Trafikverket om att Oskarshamns kommun har lagt ut ett vägreservat som möjliggör en framtida nydragning av väg 37/47 från Svalliden/ Lagmanskvarn till södra infarten på europaväg 22. Vägreservatet redovisas exempelvis i den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad. Väg 37/47 är utpekad i det funktionellt prioriterade vägnätet. Befintlig anslutning mellan väg 37/47 och europaväg 22 vid mellersta infarten är inte dimensionerad för att kunna hantera dagens höga andel tung trafik. Kommunen kommer därför att initiera en åtgärdsvalsstudie på sträckan. Åtgärdsvalsstudien ska klargöra vilken form av åtgärder som är lämpliga utifrån den så kallade fyrstegsprincipen. Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef Pär Hansson Planchef Christian Forssell Planarkitekt Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-01-29 Funktionellt prioriterat vägnät Skickas till Kommunstyrelsen

SBN 2015-02-10 5 2015-02-06 Enligt sändlista Remiss Funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet. Detta vägnät kallas för funktionellt prioriterat vägnät. Det förslag till funktionellt prioriterat vägnät som nu skickas ut på remiss är framtaget av Trafikverket i dialog med länsplaneupprättarnas tjänstemän. Regionförbundet i Kalmar län är länsplaneupprättare för Kalmar län. Remissmaterial och läshänvisning Materialet finns på Trafikverkets webbplats, Funktionellt prioriterat vägnät. http://www.trafikverket.se/foretag/planera-och-utreda/samhallsplanering/utpekande-av-funktionelltprioriterat-vagnat/ Bakgrundsmaterial Rapporten Funktionellt prioriterat vägnät oktober 2014. Rapporten beskriver vad det funktionellt prioriterade vägnätet är, vad det omfattar, hur det kan användas i olika planeringssituationer. Den beskriver också processen för framtagande, remiss och beslut. Vi rekommenderar att ni läser rapporten innan ni tittar på remissmaterialet. Remissmaterial Kartor över det funktionellt prioriterade vägnätet o Sverigekarta o regionkartor (Trafikverksregioner) o länskartor Kartorna visar vilka vägar som föreslås pekas ut som funktionellt prioriterade. De innehåller olika lager, dels med vägarnas indelning i skikt och dels med vägarnas indelning i funktioner. Manual för hantering av kartorna finns på Trafikverkets webbplats. Handledning - Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Handledningen beskriver hur vi ska förhålla oss till de prioriterade vägarna. Det anger hur vi gemensamt bör arbeta för att värna de prioriterade vägarna och förbättra tillgängligheten på dem.

SBN 2015-02-10 6 2015-02-06 Presentationsmaterial Broschyren Sveriges viktigaste vägnät. Broschyren innehåller kortfattad information om det funktionellt prioriterade vägnätet. Powerpointpresentation. Kommentarer om Stockholms län och Jämtlands län För Stockholms län är enbart nationellt och regionalt prioriterade vägar utpekade. Dessa utpekanden utgår från tidigare prioriteringar, främst enligt systemanalysen från 2008. Avsikten är att under våren 2015 gå vidare med utpekande av kompletterande regionala vägar. I Jämtlands län är enbart nationellt och regionalt prioriterade vägar utpekade och det är därmed endast dessa som ingår i remissen. Trafikverket och berörd länsplaneupprättare behöver arbeta vidare med utpekandet av kompletterande regionala vägar. Remissmottagare Trafikverket och respektive länsplaneupprättare har tagit beslut om till vilka aktörer remissen ska skickas, vilket innebär att det ser något olika ut över landet. I Kalmar län skickas remissen till länsplaneupprättaren, länsstyrelsen, regionala kollektivtrafikmyndigheten, samtliga kommuner. Remisseminarier Trafikverket kommer att presentera materialet vid regionförbundets infrastrukturnätverks möte den 19 november. Syftet är att presentera materialet och att ge berörda aktörer möjlighet att tillsammans diskutera materialet inför sina respektive remissvar. Remissvar Skicka remissvar till funktionelltprioriteratvagnat@trafikverket.se samt till Helena.Ervenius@rfkl.se. Ange Kalmar län som ämne. Strukturera remissvaren på följande sätt: synpunkter på utpekade vägar samt dess indelning i funktioner synpunkter på förhållningssättet övriga synpunkter. Remissvaren skickas till Trafikverket med kopia till Regionförbundet i Kalmar län senast den 15 februari. Regionförbundet i Kalmar län skickar remissvar till Trafikverket senast den 31 mars. Hantering av remissynpunkter och beslutsprocess Trafikverket kommer att föra dialog med respektive länsplaneupprättare om eventuella justeringar av funktionellt prioriterat vägnät utifrån remissynpunkterna.

SBN 2015-02-10 7 2015-02-06 Trafikverket kommer att besluta om det funktionellt prioriterade vägnätet i samråd med länsplaneupprättarna. Det innebär att Trafikverket inte kommer att besluta om ett prioriterat nät i ett län där Trafikverket och länsplaneupprättaren inte är överens. Råder det delade meningar i något län tas beslut om det vi är överens om, till exempel skikt 1 och 2, men inte skikt 3. Trafikverket kommer att ta beslut om förhållningssättet efter bedömning av remissynpunkterna. Med vänlig hälsning Lennart Andersson, regionchef Syd Kontaktpersoner Peter Fredriksson, Region Syd peter.fredriksson@trafikverket.se Anna Fällbom, projektledare nationellt anna.fallbom@trafikverket.se

SBN 2015-02-10 8 2015-02-06 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Christian Forssell E-post: Christian.Forssell@oskarshamn.se Tel: +46 0491-881 49 Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Samråd om regional cykelstrategi för Kalmar län Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner samhällsbyggnadskontorets yttrande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på Regionförbundets remiss över förslag till cykelstrategi för Kalmar län. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har från kommunstyrelsen fått möjlighet att yttra sig angående den av Regionförbundet föreslagna cykelstrategin för Kalmar län. Samhällsbyggnadskontorets yttrande Samhällsbyggnadskontoret ser ett stort behov utav en regional cykelstrategi som kan hålla ihop cykelplaneringen i länet. En regional cykelstrategi är ett viktigt planeringsunderlag för kommunen, inte minst för arbetet med att ta fram en ny strategisk kommuntäckande översiktsplan, men även i det kommande arbete med att ta fram en kommunal cykelplan. Samhällsbyggnadskontoret bedömer emellertid att den regionala cykelstrategin mer är att betrakta som en handlingsplan än ett strategiskt dokument. Som ett strategiskt dokument bör den regionala cykelstrategin handla mer om funktionella samband och utvecklingsstråk än vad som nu är fallet. Strategi Samhällsbyggnadskontoret delar inte Regionförbundets strategi för länet (kapitel 6) om att skapa långa och sammanhängande turistcykelleder som samtidigt kan ingå i pendlingsnätet. Turismens betydelse för länet är visserligen stor, men har olika dignitet i olika delar av länet. Som störst är betydelsen av turismen på Öland. I Oskarshamns kommun ser samhällsbyggnadskontoret ett större behov av att satsa på cykelvägar för pendlare än för turister. Detta gäller särskilt mellan orter med ett bekvämt cykelavstånd där cykeln på allvar kan vara ett alternativ för en bredare massa. Samhällsbyggnadskontoret föreslår därför att prioriteringen mellan cykelpendlare och turistcykling tillåts att se olika ut i länet. Med en prioritering av turistcykelleder är dessutom risken överhängande att många cykelpendlare och motionscyklister med krav på gena och belagda vägar inte får sina behov tillgodosedda. Samhällsbyggnadskontoret delar däremot Regionförbundets strategi vad gäller prioriteringen att större bytespunkter i kollektivtrafiken på landsbygden ska anslutas med cykelväg eller cykelsträckningar i blandtrafik med hög trafiksäkerhet till och från närmaste ort. Vidare framgår att en bra cykelparkering är upplyst, har tak och att det finns möjlighet att låsa fast sin cykel här. Samhällsbyggnadskontoret önskar även att det tydliggörs att dessa cykelparkeringar ska placeras närmast bytespunkten i kollektivtrafiken, vilket kan innebära att tillgängligheten till pendlarparkeringarna för bilar försämras något. Prioritering av olika stråk Samhällsbyggnadskontoret delar Regionförbundets ställningstagande att sträckan mellan Figeholm och Oskarshamn ska prioriteras högst inom kommunen. Sträckan mellan Vimmerby och Oskarshamn är enligt samhällsbyggnadskontoret däremot inte ett tillräckligt betydelsefullt stråk för

SBN 2015-02-10 9 2015-02-06 cyklister, vare sig för pendlare eller för turister, för att den ska prioriteras i cykelstrategin. Smålandskusten, både sträckan mellan Figeholm och Oskarshamn och andra sträckor, bör däremot prioriteras högre. Företrädesvis som nummer två i utbyggnadsordningen efter den pågående satsningen på Ölandsleden och inte som nu först på fjärde plats. Inte minst för att denna sträcka är mest strategisk för både cykelpendling och turistcykling i kommunen. Finansiering och ansvarsfördelning För att kunna förverkliga den regionala cykelstrategin krävs både samarbete och att cykeltrafikanter prioriteras högre än vad som idag är fallet. Samhällsbyggnadskontoret är av uppfattningen att den som har väghållaransvar också har ansvar för att nödvändiga satsningar på cykeltrafikanter görs. Prioriteringen av de statliga medlen för trafikslagsövergripande åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen som Trafikverket har till förfogande i länet görs av Regionförbundet i den regionala länstransportplanen. Under perioden 2014-2025 finns totalt 836 miljoner kronor avsatta för Kalmar län. 91 miljoner kronor är uppbundna för cykelåtgärder utanför tätorter, varav 12 miljoner kronor redan är avsatta för Ölandsleden. Återstår gör därför endast 79 miljoner kronor. För att förverkliga föreslagen cykelstrategi och bidra till uppsatta miljömål krävs därför att ytterligare medel avsätts till cykelåtgärder utanför tätorter i kommande revidering av länstransportplanen. För att tydliggöra vad avsatta medel för cykelåtgärder räcker till, och hur mycket som är ofinansierat, bör den regionala cykelstrategin göra en prioritering utifrån vad som avsatts i länstransportplanen. För cykelåtgärder som inte ryms inom dessa medel bör det framgå att finansiering saknas. Nationella och regionala mål Vid strategisk planering finns en mängd nationella och regionala mål att ta hänsyn till. I den regionala cykelstrategin redovisas mål för cykeltrafiken från den regionala länstransportplanen. Samhällsbyggnadskontoret efterfrågar information om vilka övriga regionala och nationella mål som är relevanta för den regionala cykelstrategin. Hur bidrar exempelvis denna regionala cykelstrategi till ett hållbart och jämställt samhälle? Cyklister är ingen homogen grupp I cykelstrategin bör Regionförbundet i högre grad problematisera komplexiteten i cykling. Cyklister är inte en homogen grupp och har därför olika behov. De kan därför inte enbart delas in i två grupper; cykelpendlare och turistcyklister. Pendlare bör exempelvis delas upp i de som pendlar till sitt arbete samt barn och ungdomar som pendlar till sin skola. Inte minst för att behoven av trafiksäkra cykelvägar till skolor är större än de till arbetsplatser. Det är betydelsefullt, inte minst för att cykelstrategin ska leva upp till barnperspektivet. Likaså bör cykelstrategin utvecklas med ytterligare en viktig och växande grupp, motionscyklister, vars behov av cykelvägar också skiljer sig från andra. Jämställdhet Det är positivt att statistik om cykling (sida 29) delvis redovisas per kön, vilket ökar förståelsen av statistiken. Betydelsen av ett väl fungerande cykelvägnät bör även lyftas fram i ett socioekonomisktoch barnperspektiv. För socioekonomiskt svaga individer, barn och ungdomar som inte har tillgång till bil är välfungerande cykelvägar troligen än viktigare än för övriga invånare. Digitalt planeringsunderlag Det kartmaterial samhällsbyggnadskontoret har varit med om att ta fram är svårt att redovisa dels på länsnivå, dels på papper. Samhällsbyggnadskontoret ser därför med fördel att den färdiga cykelstrategin i första hand redovisas som en digital produkt för att öka läsbarheten. Sändlista Av den regionala cykelstrategin framgår att länets kommuner, den regionala kollektivtrafikmyndigheten samt berörda myndigheter och organisationer har inbjudits till samråd. Regionförbundet bör förtydliga vilka myndigheter och organisationer som avses som berörda,

SBN 2015-02-10 10 2015-02-06 förslagsvis i en komplett sändlista. Samhällsbyggnadskontoret ser det som betydelsefullt att intresseföreningar som berörs av cykling uttryckligen bjuds in till detta samråd. Mellanregional cykelplanering I flera andra län finns redan regionala cykelstrategier framtagna. Det vore därför intressant att få en inblick i hur andra län har tagit fram sina cykelstrategier samt hur deras prioriteringar ser ut. Det gäller särskilt våra grannläns regionala cykelplanering eftersom cykelstråken inte tar slut vid länsgränserna. Prioriterar även våra grannlän långa och sammanhängande turistcykelleder och hur bidrar denna regionala cykelstrategi till att koppla ihop cykelvägar över länsgränserna? Läsbarhet Som en strategisk plan på länsnivå kan denna regionala cykelstrategi antas vara av intresse för en bredare allmänhet. Det vore därför en styrka om läsbarheten överlag förbättrades. Exempelvis kan begrepp, tabeller och diagram med fördel ses över. Tabeller och diagram bör för läsbarhetens skull inte redovisas utan att de samtidigt i text förklaras. Tabellen på sida 17 bör exempelvis förtydligas. Likaså bör möjligheten till att hitta runt i den regionala cykelstrategin utan att behöva läsa den från första till sista sida förbättras. Ansvarsområde Under rubriken Vem gör vad? framgår att Regionförbundet har huvudansvar för att genomföra den regionala cykelstrategin längs övriga statliga vägar. Hur kommer det sig att Regionförbundet har huvudansvar för övriga statliga vägar. Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef Pär Hansson Planchef Christian Forssell Planarkitekt Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-01-29 Regional cykelstrategi för Kalmar län Skickas till Kommunstyrelsen

SBN 2015-02-10 11 2015-02-06 2014-11-10 Dnr 204/513-538 Inbjudan till samråd om Samråd om regional cykelstrategi för Kalmar län Regionförbundet inbjuder härmed länets kommuner, den regionala kollektivtrafikmyndigheten samt berörda myndigheter och organisationer att yttra sig över cykelstrategin. Andra organisationer eller privatpersoner är välkomna att lämna synpunkter på förslaget. Under samrådstiden finns förslaget tillgängligt på regionförbundets hemsida www.rfkl.se/cykel. Där finns även ett svarsformulär för de som så önskar. Efter genomförd remissgenomgång kommer regionförbundet att fatta beslut om strategin och planen. Syftet med den regionala cykelstrategin är att skapa mål och strategier för hur vi långsiktigt kan utveckla cykelvägnätet och turistcykelleder i ett regionalt perspektiv. Strategierna är vägledande och rådgivande för kommunal och regional cykelplanering. Cykelstrategin är styrande för finansiering av cykelvägsinvesteringar i det statliga vägnätet kopplat till genomförandet av Regionala transportplanen för Kalmar län 2014-2025. Förslaget har tagits fram av en arbetsgrupp med representanter för samtliga kommuner i länet, KLT, Trafikverket och länsstyrelsen. Man kan lämna synpunkter på vad som helst i förslaget, men vi vill gärna ha svar på följande frågor: Är det rätt strategi i kapitel 6 angående kollektivtrafik, pendling och turism. Är det rätt att ge hög prioritet till möjligheten att skapa långa sammanhängande turistcykelleder som samtidigt kan ingå i ett pendlingsnät? Kan kommunerna medfinansiera cykelbanor utanför tätorter med upp till 50 procent? Eventuella synpunkter på förslaget ska vara skriftliga och inkomna till Regionförbundet i Kalmar län, Box 762, 391 27 Kalmar, via e-post till info@rfkl.se eller via webbformuläret på www.rfkl.se/cykel senast den 31 mars 2015. Frågor under remisstiden besvaras av: Helena Ervenius, tel 0480 44 83 66, helena.ervenius@rfkl.se Med vänliga hälsningar Lars Blomberg ordförande REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE-391 27 KALMAR Tel: 0480-44 83 30, Fax: 0480-546 54, E-post: info@rfkl.se, www.rfkl.se

SBN 2015-02-10 12 2015-02-06

SBN 2015-02-10 13 2015-02-06 2014-11-10 2(32) Samråd om regional cykelstrategi för Kalmar län Regionförbundet inbjuder härmed länets kommuner, den regionala kollektivtrafikmyndigheten samt berörda myndigheter och organisationer att yttra sig över cykelstrategin. Andra organisationer eller privatpersoner är välkomna att lämna synpunkter på förslaget. Under samrådstiden finns förslaget tillgängligt på regionförbundets hemsida www.rfkl.se/cykel. Där finns även ett svarsformulär för de som så önskar. Efter genomförd remissgenomgång kommer regionförbundet att fatta beslut om strategin och planen. Syftet med den regionala cykelstrategin är att skapa mål och strategier för hur vi långsiktigt kan utveckla cykelvägnätet och turistcykelleder i ett regionalt perspektiv. Strategierna är vägledande och rådgivande för kommunal och regional cykelplanering. Cykelstrategin är styrande för finansiering av cykelvägsinvesteringar i det statliga vägnätet kopplat till genomförandet av Regionala transportplanen för Kalmar län 2014-2025. Förslaget har tagits fram av en arbetsgrupp med representanter för samtliga kommuner i länet, KLT, Trafikverket och länsstyrelsen. Man kan lämna synpunkter på vad som helst i förslaget, men vi vill gärna ha svar på följande frågor: Är det rätt strategi i kapitel 6 angående kollektivtrafik, pendling och turism. Är det rätt att ge hög prioritet till möjligheten att skapa långa sammanhängande turistcykelleder som samtidigt kan ingå i ett pendlingsnät? Kan kommunerna medfinansiera cykelbanor utanför tätorter med upp till 50 procent? Eventuella synpunkter på förslaget ska vara skriftliga och inkomna till Regionförbundet i Kalmar län, Box 762, 391 27 Kalmar, via e-post till info@rfkl.se eller via webbformuläret på www.rfkl.se/cykel senast den 31 mars 2015. Frågor under remisstiden besvaras av: Helena Ervenius, tel 0480 44 83 66, helena.ervenius@rfkl.se Samrådsförslag: Regional cykelstrategi för Kalmar län

SBN 2015-02-10 14 2015-02-06 2014-11-10 3(32) Innehåll 1 FÖRORD... 4 2 SAMMANFATTNING... 5 3 BAKGRUND... 5 4 AVGRÄNSNING... 6 5 MÅLET SAMMANHÄNGANDE CYKELNÄT 2025... 6 6 STRATEGIN FÖR ATT NÅ MÅLET... 7 6.1 SNABBA OCH SÄKRA CYKELMÖJLIGHETER MELLAN STÖRRE ORTER... 7 6.2 CYKELVÄG TILL STÖRRE BYTESPUNKTER FÖR BUSS... 10 6.3 SAMMANHÄNGANDE TURISTCYKELLEDER... 10 7 TRAFIKSÄKERT, GENT OCH ATTRAKTIVT... 13 8 FYRSTEGSPRINCIPEN... 14 9 NULÄGE... 15 10 FÖRSLAG TILL UTBYGGNADSPLAN... 18 11 FINANSIERING... 21 12 VEM GÖR VAD?... 21 13 UPPFÖLJNING... 22 14 BILAGOR... 22 14.1 SÅ HÄR TOG VI FRAM STRATEGIN OCH PLANEN. ARBETSSÄTT OCH DELTAGARE... 22 14.2 ARBETSMATERIAL... 23 14.3 KARTOR... 23 15 STATISTIK OM CYKLING... 29 Samrådsförslag: Regional cykelstrategi för Kalmar län

SBN 2015-02-10 15 2015-02-06 2014-11-10 4(32) 1 Förord Inriktningen för Kalmar län är att åstadkomma en rund och gränslös region med ett modernt och funktionellt transportsystem. Nuvarande transportsystem har dock stora brister, som inte är förenliga vare sig med de transportpolitiska målen för funktion och hälsa eller med länets egna mål för att nå positiv utveckling i regionen. Kalmar läns transportplan har tre prioriterade områden för att uppnå målet om ett modernt och funktionellt transportsystem. Ett av de prioriterade områdena är att öka cyklingen. Idag saknas cykelvägar längs flera viktiga vägar i länet och det saknas även sammanhängande cykelstråk med hög standard. I transportplanen finns uppdraget att ta fram en cykelstrategi med fokus på turism, regionalt cykelnät och cykling i kombination med kollektivtrafik. Strategin ska utgöra underlag för prioriteringar. Det är resan från dörr till dörr som räknas. Gå eller cykla går ofta bra i större tätorter men bor man på landsbygden är det sämre. Flera av våra tätorter ligger på mindre än två mil från varandra och genom att knyta ihop dem med cykelbanor, alternativt göra befintliga vägar i blandtrafik tillräckligt trafiksäkra, så kan man öka möjligheten att arbetspendla med cykel. Med bra pendlarparkeringar för både bilar och cyklar längs de snabba kollektivtrafiklinjerna vill vi underlätta bytet till buss. I flera fall krävs det cykelbanor mellan närmaste tätort och hållplats. Rekreations- och turistcykling är växande och inom turismen räknar man med att det finns en potential på uppemot 100 miljoner kronor per år i Kalmar län. Det krävs mer av cykelbanor, trafiksäkra sträckningar i blandtrafik i kombination med god marknadsföring på lokal, regional och nationell nivå för att denna näringsgren ska kunna växa optimalt. Denna strategi tar sikte på infrastrukturen utanför tätorterna och ska utgöra ett underlag till hur vi ska använda pengarna i vår regionala transportplan. Det krävs mer än infrastruktur för att få folk att börja cykla eller cykla mer. I den regionala transportplanen finns medel avsatt för projekt för attitydpåverkan och cykelfrågor har sin givna plats där. Samrådsförslag: Regional cykelstrategi för Kalmar län

SBN 2015-02-10 16 2015-02-06 2014-11-10 5(32) 2 Sammanfattning Syftet med den regionala cykelstrategin är att skapa mål och strategier för hur vi långsiktigt kan utveckla cykelvägnätet och turistcykelleder i ett regionalt perspektiv. Strategierna är vägledande och rådgivande för kommunal och regional cykelplanering. Strategin har fokus på cykeltrafik utanför tätorterna och det är respektive kommuns ansvar att planera och bekosta cykelvägar i tätorterna oavsett vem som är väghållare. Det övergripande målet för cykelstrategin är: År 2025 finns det ett regionalt sammanhängande nät av cykelbanor och cykelsträckningar i blandtrafik som är trafiksäkra och attraktiva. Planen har byggts upp utifrån att binda ihop orter på cirka två mils avstånd, ansluta orter med större knutpunkter för kollektivtrafiken samt att åstadkomma turistcykelstråk som kan ingå i det nationella cykelnätet. Honnörsorden för cykelstråken är: trafiksäkerhet, närhet till orter, attraktivitet och bytespunkter för buss. Vi ska även sträva efter långa sammanhängande nät. Kommunerna har identifierat cirka 300 mil cykelförbindelser, som efter diskussion har minskats till cirka 160 mil. Kostnaden för att göra dessa cykelvägar trafiksäkra uppgår till cirka 1,4 miljarder kronor. Den regionala planen har drygt 90 miljoner kronor och det räcker till cirka 4 5 mil ny cykelväg. Kan man göra enklare åtgärder eller leda cyklisterna till en lågtrafikerad och säker väg får vi snabbare ett bra sammanhängande nät? I förslaget till plan har vi därför valt att arbeta utifrån den så kallade fyrstegsprincipen. Handlingsplanen för de kommande 20 åren är att bygga ihop orter med cirka 1000 invånare i kombination med att skapa sammanhängande långa turistcykelleder. Kostnaden för detta uppgår till cirka 300 miljoner kronor. 3 Bakgrund Cykel som transportmedel har en given plats i en attraktiv och långsiktigt hållbar region. Den utgör ett effektivt sätt att resa till jobb och skola, eller för nöjes skull till fritidsaktiviteter och utflyktsmål. Att cykla är lätt, billigt och enkelt, förutsatt att det finns en bra infrastruktur. Cykeln kräver lite utrymme, är energisnål, bullrar inte och medför inga luftföroreningar. Dessutom bidrar ökad cykling till bättre folkhälsa, attraktiva stadsmiljöer och minskade koldioxidutsläpp och minskad trängsel. Syftet med den regionala cykelstrategin är att skapa mål och strategier för hur vi långsiktigt kan utveckla cykelvägnätet och turistcykelleder i ett regionalt Samrådsförslag: Regional cykelstrategi för Kalmar län

SBN 2015-02-10 17 2015-02-06 2014-11-10 6(32) perspektiv. Strategierna är vägledande och rådgivande för kommunal och regional cykelplanering. Cykelstrategin är styrande för finansiering av cykelvägsinvesteringar i det statliga vägnätet kopplat till genomförandet av Regionala transportplanen för Kalmar län 2014-2025. Transportplanen har 91 miljoner kronor avsatta för cykelåtgärder utanför tätorterna. Beloppet är utlagt under hela planperioden enligt följande: År 2014-2016 2017 2019 2020 2025 Mkr 14 16 61 Citat ur planen: Cykelåtgärderna ska medverka till att knyta ihop orter eller medverka till att det är lättare att cykla till en busshållplats i stråktrafiken. Turistcykling är en allt viktigare del av näringslivet och Ölandsleden, som har påbörjats, ska fortsätta att utvecklas. 4 Avgränsning Vi har valt att fokusera på infrastrukturen, väl medvetna om att det behövs fler åtgärder för att öka cyklandet. Det handlar om att påverka folks val av färdmedel och att utveckla besöksnäringen runt omkring turistcykellederna. Var annat år, med start 2016, finns det en miljon kronor avsatta för attitydpåverkande åtgärder i den regionala transportplanen. Utformningen av dessa åtgärder planeras av länets arbetsgrupp för infrastruktur. 5 Målet Sammanhängande cykelnät 2025 Om vi cyklar mer blir vår hälsa bättre och bilresandet kan minska. Därmed bidrar det även till bättre klimat. För att detta ska ske det måste det vara enkelt, tidseffektivt och säkert att arbetspendla med cykel liksom att kombinera resandet med cykel och kollektivtrafik. Om cykelturismen ökar kan det bidra till att stärka besöksnäringen i länet. För att detta ska ske måste det finnas säkra cykelvägar som passerar attraktiva målpunkter för besöksnäringen. Det övergripande målet för cykelstrategin är: År 2025 finns det ett regionalt sammanhängande nät av cykelbanor och cykelsträckningar i blandtrafik som är trafiksäkra och attraktiva. Samrådsförslag: Regional cykelstrategi för Kalmar län

SBN 2015-02-10 18 2015-02-06 2014-11-10 7(32) 6 Strategin för att nå målet Den enskilt viktigaste åtgärden för att öka cyklandet är att det finns bra cykelbanor och cykelsträckningar i blandtrafik med hög trafiksäkerhet. På en bra cykelväg färdas man säkert, tryggt och i en trevlig miljö. Beroende på färdmålet eller syftet med cykelresan finns det även krav på genhet eller variation. 6.1 Snabba och säkra cykelmöjligheter mellan större orter En genomsnittlig cyklist cyklar ungefär 5 km enkel resa, men så många som var fjärde cykelresa är längre än 5 km. 1 Om elcykeln får genomslag i trafiken bör en cykelresa på 2 mil vara rimlig. Hur långt eller länge man cyklar beror på flera faktorer som t.ex. hur kuperat landskapet är, cyklistens kondition samt väder och vind. Undersökningar visar att cyklister värderar förkortade restider mycket högt 2 För att fler ska kunna arbetspendla med cykel är det alltså viktigt att de regionala cykelstråken är gena och har god framkomlighet. Orterna i Kalmar län ligger relativt tätt och det skulle vara möjligt att cykla mellan flera av dem. Strategin är att binda samman orter på ungefär två mils mellanrum. 6.1.1 Cykla till jobbet I Kalmar län har de flesta nära till jobbet och cykeln borde vara ett givet färdmedel. Så är det dock inte. 1 Resvaneundersökningen SmålandBlekinge 2012 2 The value of time and external benefits in bicycle appraisal/ Maria Börjesson & Jonas Eliasson Samrådsförslag: Regional cykelstrategi för Kalmar län

SBN 2015-02-10 19 2015-02-06 2014-11-10 8(32) Figur: Endast på korta resor, upp till en kilometer, är det vanligast att gå eller cykla till jobbet. Källa RVU SmålandBlekinge 2012 Den stora potentialen för ökad cykling till jobbet är inne i tätorterna och det är respektive kommun som hanterar denna fråga. I denna strategi fokuserar vi på resor mellan orter och av kartan nedan ser vi att även här finns möjligheter till att arbetspendla med cykel. Men det måste finnas bra cykelvägar. Samrådsförslag: Regional cykelstrategi för Kalmar län

SBN 2015-02-10 20 2015-02-06 2014-11-10 9(32) Orter som har fler än 500 invånare Arbetspendling, oavsett färdmedel, mellan orter. Färgerna illustrerar de fyra arbetsmarknadsområdena Samrådsförslag: Regional cykelstrategi för Kalmar län

SBN 2015-02-10 21 2015-02-06 2014-11-10 10(32) 6.2 Cykelväg till större bytespunkter för buss Det är resan från dörr till dörr som räknas det räcker inte med bra kollektivtrafik. Man måste också kunna ta sig till knutpunkter och hållplatser på ett snabbt och helst koldioxidsnålt sätt. Med bra pendlarparkeringar för både bilar och cyklar längs de snabba kollektivtrafiklinjerna, vill vi underlätta bytet till buss. På en bra cykelparkering kan man låsa fast sin cykel med t.ex. ett bygellås i ramen. Parkeringen är upplyst och cyklarna står under tak. KLT planerar att bygga om eller rusta cirka 25 större hållplatser för buss eller tåg. Dessutom finns det ytterligare 18 platser, men för dessa är det geografiska läget oklart. Några ska byggas i samband med andra större väginvesteringar. Strategin är att ansluta de större bytespunkterna på landsbygden i kollektivtrafiken med cykelbana eller cykelsträckningar i blandtrafik med hög trafiksäkerhet till och från närmaste ort. 6.3 Sammanhängande turistcykelleder Besöksnäringen är en bransch som blir allt viktigare för Sverige. Turismen och besöksnäringen har visat sig ha stor potential när det gäller att skapa nya jobb och bidra till tillväxt. Det är därför av stort intresse att ta till vara och utveckla de möjligheter som finns inom turistnäringen. I Kalmar län är Öland ett särskilt starkt resmål för turister och cykelturismen har kommit att spela en allt större roll. Samrådsförslag: Regional cykelstrategi för Kalmar län

SBN 2015-02-10 22 2015-02-06 2014-11-10 11(32) En cykelled kräver, för att vara attraktiv; cykelvägar av god kvalitet, trafiksäkerhet, vägvisning, kartor samt upplevelser och sevärdheter längs färden. Strategin är att skapa attraktiva sammanhängande turistcykelnät. 6.3.1 Trafikverkets regler för turistcykelleder I januari 2014 gav Trafikverket ut Cykelleder för turism och rekreation klassificering, kvalitetskriterier och utmärkning. Om en led uppfyller Trafikverkets kriterier kommer leden att inordnas i ett nationellt system med avseende på bland annat skyltning. Man kan jämföra det med uppbyggnaden av europavägar, riksvägar och länsvägar. Ledens längd är ett riktmärke för klassificeringen men man ska även ta hänsyn till andra egenskaper. Typ av led Längd Kollektivtrafik Nationella leder > 200 km Anslutning till kollektivtrafik på lämpliga start- och slutpunkter Regionala leder 65 200 km Anslutning till kollektivtrafik på lämpliga start- och slutpunkter Lokala leder < 65 km Kvalitetskriterier för godkänd turistled enligt Trafikverket 1. Leden är trafiksäker. 2. Leden har en utpekad huvudman. 3. Leden går genom attraktiva områden. 4. Leden går att använda på ett komfortabelt sätt i cykelturistsäsongen och är tillgänglig för cyklar med släp. 5. Ledens sträckning är förankrad med berörda kommuner, region(förbund) och Trafikverkets region samt bekräftad i ett avtal mellan dessa och ledhuvudmannen. 6. Det finns avtal med enskilda väghållare (med och utan statsbidrag) där rättigheter och skyldigheter är reglerade. 7. Ledens lämplighet för olika målgrupper och period då cykelleden och service är tillgänglig tydliggörs i informationsmaterial. 8. Ledens sträckning finns redovisad på karta och på internet. 9. Ledhuvudmannen har en plan och budget för förvaltning, kvalitetssäkring av service, utveckling och marknadsföring, kvalitetssäkring av infrastrukturen och utmärkning. Samrådsförslag: Regional cykelstrategi för Kalmar län

SBN 2015-02-10 23 2015-02-06 2014-11-10 12(32) 10. Övernattningsmöjligheter och matställen bör ligga på ett rimligt avstånd från varandra. 11. Leden har en rimligt gen sträckning mellan utpekade målpunkter. 12. Information om nationella leder är tillgänglig på flera språk (grundkravet är svenska och engelska). 6.3.2 Stort utbud av turistcykelleder I Sydsverige finns ett stort utbud av skyltade cykelleder, från korta sträckor på ett par kilometrar till Sverigeleden på närmare 300 mil. På internet tävlar arrangörer om att erbjuda information om cykling med förslag på boenden och upplevelser. Cykelkartan är en kartserie med detaljerat innehåll med förslag på lämpliga cykelleder och sevärdheter att besöka under cykelturen. Cykelfrämjandet är en medlemsorganisation inom Svenskt Friluftsliv som bland annat har ansvar för lederna: Cykelspåret, Astrid Lindgrensleden och Smålandsleden. Svenska cykelsällskapet är en annan ideell organisation som ansvarar för Sverigeleden och Kustlinjen. Trafikverket stödjer de två stora cykelorganisationer na. Inga av lederna uppfyller dock alla Trafikverkets kvalitetsregler. Samrådsförslag: Regional cykelstrategi för Kalmar län

SBN 2015-02-10 24 2015-02-06 2014-11-10 13(32) 6.3.3 Ölandsleden Arbetet med Ölandsleden startade 2006 och består av två separata slingor för cykelturism, en på norra och en på södra Öland. De två slingorna är sammanfogade av en förbindelselänk. Cykelleden kommer att bli cirka 30 mil. I arbetet med cykelleden har man dels inventerat vilka vägar som är lämpliga att färdas på dels vilka som behöver byggas om för att bli säkra. I arbetet har man även skapat engagemang hos de parter som måste medverka för att Öland ska bli en attraktiv cykeldestination av hög kvalitet. I det arbete som pågår nu, understött av bland annat EU, arbetar man med utbyggnad av cykelleder i de två slingorna samt alla de kringaktiviteter som behövs för att cykelleden ska bli framgångsrik. En fullt utbyggd cykelled för besöksnäringen beräknas ge en omsättning på ca 10-15 miljoner kronor per år. Till detta skall läggas ökad omsättning från dagscyklister såsom lokalbefolkning, sommarstugeboende, semesterfirare och cyklister från närområden. När vi går vidare med turistleder på fastlandet ska vi dra nytta av arbetet med Ölandsleden. Andra större satsningar som Trafikverket stödjer är Sydostleden (Växjö-Tingsryd- Karlshamn-Simrishamn) och Kattegattleden (Helsingborg-Halmstad-Göteborg). Även här finns det erfarenheter att nyttja när vi drar upp riktlinjerna för nationella turistleder på fastlandet. 7 Trafiksäkert, gent och attraktivt Honnörsorden för cykelstråken är: trafiksäkerhet, närhet till orter, attraktivitet och bytespunkter för buss. Vi ska även sträva efter långa sammanhängande nät. Samrådsförslag: Regional cykelstrategi för Kalmar län

SBN 2015-02-10 25 2015-02-06 2014-11-10 14(32) Trafikverkets klassificering av trafiksäkerhet följer en tydlig mall och målet är att få grönklassade leder, men under en övergångstid kan vi acceptera gulklassade leder. På de vägar som är röda och lila ska vi inte hänvisa cyklister. Tabell: Trafikverkets klassificering av säkerhet på landsbygden. TRV 2011/71328 8 Fyrstegsprincipen Den regionala planen har drygt 90 miljoner kronor och det räcker till cirka 4 5 mil ny cykelväg. Kan man göra enklare åtgärder eller leda cyklisterna till en lågtrafikerad och säker väg får vi snabbare ett bra sammanhängande nät. I förslaget till plan har vi därför valt att arbeta utifrån den så kallade fyrstegsprincipen. De fyra stegen Steg 1 Tänk om Åtgärder som kan påverka behovet Exempel på åtgärder Kampanjer för mer cykling på säkra vägar. Kampanjer för mer cykling för bättre hälsa och renare luft Samrådsförslag: Regional cykelstrategi för Kalmar län

SBN 2015-02-10 26 2015-02-06 2014-11-10 15(32) Steg 2 Optimera Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur Skylta om befintliga cykelleder, t.ex. Sverigeleden, Cykelspåret och Kustlinjen till lågtrafikerade vägar. Välj en lågtrafikerad väg när omvägen inte blir för lång. Sänk hastigheten från 70 till 60 för att uppnå grön standard. Steg 3 Bygg om Begränsade ombyggnadsåtgärder Markvägar förses med lämpligt slitlager och införlivas i cykelnätet. Körbanan för bilar minskas och upplåtes till cyklar på markerade cykelfält. Steg 4 Bygg nytt Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Ny cykelbana. 9 Nuläge Respektive kommun har inventerat tänkbara cykelvägar, totalt cirka 300 mil. Inventeringen är indelad i pendling och turism. Hela inventeringen finns på karta i kapitel 13. Flera av vägarna som är utpekade för pendling är lämpliga som en del i ett cykelstråk för turism. Pendlingsstråken binder samman orter på ungefär två mils avstånd, vilket även kan vara en lagom delsträcka som del i en turistcykelled. Samrådsförslag: Regional cykelstrategi för Kalmar län

SBN 2015-02-10 27 2015-02-06 2014-11-10 16(32) Ett av målen är ett sammanhängande regionalt nät och ovanstående kartor är ett förslag som bygger på kommunernas inverteringar. Trafiksäkerhetsana lysen av de inventerade cykelvägarna visar att det finns ett stort vägnät som är grönt och därmed säkert. I detta förslag till cykelplan har vi i så stor utsträckning som möjligt försökt att peka ut ett regionalt cykelnät med de principer som nämns i strategierna ovan: Fyrstegsprincip en Trafiksäkert Gent och attraktivt Kartan visar förslaget till cykelplan analyserad med avseende på trafiksäkerhet Förslaget till cykelplan är en kombination av pendling mellan orter och långa turistcykelleder. Hela förslaget till nät är cirka 166 mil och större delen av cykelvägarna går i blandtrafik. Endast 20 mil är cykelbana. Samrådsförslag: Regional cykelstrategi för Kalmar län

SBN 2015-02-10 28 2015-02-06 2014-11-10 17(32) Trafiksäkerhetsklassningen bygger på Trafikverkets normer för cykling på landsbygd och i huvudsak i samband med rekreation och turism. 88 mil Gröna, trafiksäkra vägar, varav cirka 20 mil på cykelbana 6 mil Gula, låg trafiksäkerhet 48 mil Röda, farliga vägar 23 mil Olämpliga cykelvägar Vi tillämpar fyrstegsprincipen och utgår från att de gula vägarna kan bli gröna genom steg 2 och 3 till en kostnad av 0,5 mkr per mil. De röda och lila vägarna måste åtgärdas enligt steg 4 till en kostnad av 20 mkr per mil. Med dessa antagande skulle hela cykelnätet bli grönt till en kostnad av cirka 1,4 miljarder kronor. Det beloppet är inte troligt att vi kommer att kunna satsa på att bygga ut cykelnätet. Som ett exempel har vi räknat på vad det skulle kosta om man koncentrerar sig på cykling mellan orter med minst 1000 invånare. Kostnader, Mkr Ort Ort Avstånd, km Gul Röd Lila Totalt Regional turistled Överum Gamleby 11 11 22 Gamleby Västervik 19 7 14 x Västervik Gunnebo 10 5,2 10 x Gunnebo Ankarsrum 13 5,1 7,7 26 Södra Vi Vimmerby 11 9,2 0 18 x Vimmerby Storebro 10 9,5 19 Storebro Hultsfred 9 8,6 17 Samrådsförslag: Regional cykelstrategi för Kalmar län

SBN 2015-02-10 29 2015-02-06 2014-11-10 18(32) Hultsfred Målilla 14 14 28 Målilla Virserum 16 1,8 12,9 27 Målilla Mörlunda 9 2 3 7 Kristdala Oskarshamn 23 6,9 11,9 38 x Oskarshamn Påskallavik 9 8,1 16 x Påskallavik Mönsterås 14 0,1 2 Mönsterås Timmernabben 5 4,6 9 x Kalmar Trekanten 17 1 1,6 4 x Trekanten Nybro 11 1,7 3,1 6 x Söderåkra Torsås 6 0 0,5 5,5 12 Söderåkra Bergkvara 6 1,4 2,9 9 x Summa 180 6,5 32,3 100,4 284 126 Tabell: Kostnad för att trafiksäkra cykelvägen mellan större orter Ovanstående tabell är ett exempel på hur man kan prioritera inom det utpekade cykelnätet. Ett alternativt sätt är att dessutom prioritera det nät som kan komma att utgöra en nationell turistcykelled. 10 Förslag till utbyggnadsplan Förslaget till cykelplan är en kombination av pendling mellan orter och långa turistcykelleder. Hela förslaget till nät, enligt kapitel 9, är cirka 166 mil och större delen av cykelvägarna går i blandtrafik. Endast 20 mil är cykelbana. Förslaget till utbyggnad fram till 2025 är ett koncentrat av det totala nätet och kostar i storleksordningen 300 miljoner kronor att göra trafiksäkert. Samrådsförslag: Regional cykelstrategi för Kalmar län

SBN 2015-02-10 30 2015-02-06 2014-11-10 19(32) Allt kan inte byggas ut på en gång och vi föreslår följande utbyggnadsordning: Stråk 1. Ölandsleden färdigställs för att kunna invigas i sin helhet 2018. Överenskommelse om gemensam finansiering finns Nationell plan = 36 Regional plan = 14 Borgholm och Mörbylånga kommun = 14 Kostnad 70 Ofinansierad del mellan Färjestaden och Glömminge, cirka 6 miljoner kronor. 2. Stråket mot Glasriket och Sydostleden är i det närmaste trafiksäkert. Mellan Kalmar och Nybro är endast 5 kilometer i behov av åtgärder. Väster om Nybro finns cykelbana och befintliga lågtrafikerade vägar som kan knyta ihop stråket med Kosta glasbruk. En kortare sträcka väster om Nybro behöver åtgärdas 3. Stråket utmed riksväg 34 på sträckan Målilla-Hultsfred- Storebro-Vimmerby byggs ut i samband med att riksvägen görs om till 2+1-väg. Detta blir förmodligen inte möjligt förrän tidigast efter 2020. I avvaktan på vägbygget bör Hultsfreds och Vimmerby kommuner se över om det går att hitta enklare lösningar på befintliga mindre vägar. 4. Smålandskusten byggs ut där följande förbindelser har hög prioritet Gamleby-Västervik Västervik-Gunnebo Figeholm-Oskarshamn Mönsterås-Timmernabben Söderåkra-Bergkvara Övriga mellanliggande delar på Smålandskusten bör kunna bli trafiksäkra genom att ser över om det går att hitta enklare lösningar på befintliga mindre vägar. 5. Stråket mellan Vimmerby och Västervik är viktigt som turistled och är i nästan helt trafiksäkert när delen Västervik-Gunnebo är utbyggd. Sträckan mellan Södra Vi och Vimmerby behöver åtgärdas. 5-10 65-70 50-60 20 Samrådsförslag: Regional cykelstrategi för Kalmar län

SBN 2015-02-10 31 2015-02-06 2014-11-10 20(32) 6. Stråket mellan Vimmerby och Oskarshamn är i första hand en turistled och den har stora trafiksäkerhetsproblem. I första hand bör vi se över om det går att hitta enklare lösningar på befintliga mindre vägar. 7. Övriga delar i det föreslagna cykelnätet i kapitel 9 åtgärdas senare. I första hand ska vi se om det går att hitta enklare lösningar på befintliga mindre vägar 50-60 1 miljard? Den totala kostnaden för åtgärderna 1 6 ligger på cirka 300 miljoner kronor. Samrådsförslag: Regional cykelstrategi för Kalmar län

SBN 2015-02-10 32 2015-02-06 2014-11-10 21(32) Cykelvägarna kring Högsby och Emmaboda knyts ihop med omgivande nät genom att leda cyklisterna på små trafiksäkra vägar, trots att det blir omvägar. 11 Finansiering Trots att vi i första hand söker billiga och effektiva lösningar på cykellederna räcker inte pengarna i den regionala transportplanen. Vi kommer förmodligen aldrig att kunna bygga cykelbanor överallt där det är farligt att cykla. Vi måste åstadkomma ett säkert, gent och attraktivt cykelnät på andra sätt. Den regionala transportplanen har totalt 91 Mkr 2014-2025, varav 12 miljoner kronor redan är uppbokade enligt beslut i regionförbundets styrelse mellan åren 2014-2018. Det finns således cirka 80 miljoner kronor till förfogande 2019 och framåt. Transportplanen revideras regelbundet och 2019 kommer förmodligen en ny plan att gälla. Denna strategi och plan bör då utgöra underlag för prioritering av anslagen till infrastruktur. Enligt transportplanen ska kommunerna finansiera cykelvägar i tätorter och transportplanen utanför tätort. I Skåne har man regeln 50/50 för alla cykelvägar oavsett var de går. Skulle Skånes finansieringsmodell vara möjlig att införa även i Kalmar län? En genomtänkt och bra strategi för cykelutbyggand har lett till att Trafikverket bidragit med nationella medel. Så har t.ex. skett på Öland. Skulle det vara möjligt att upprepa det lyckade öländska arbetssättet för en led utmed Smålandskusten och på så sätt få del av kanske både nationella och internationella medel? 12 Vem gör vad? Respektive kommun får ett stort ansvar i att genomföra planen. En stor del av cykelvägarna ska gå på enskilda vägar och troligtvis ska vi även använda mindre markvägar. I dessa fall har kommunen bäst kontaktnät. I de fall kommunerna bygger ut VA-nät, fjärrvärme eller bredband kan troligtvis detta kombineras med cykelväg på ett enklare och därmed billigare sätt. Ansvarsområde Tätorter Trafikverket Regionförbundet Kommunerna Huvudansvar E22 riksväg 40 och 25 Huvudansvar Samverkar Samverkar Övriga statliga vägar Samverkar Huvudansvar Samverkar Enskilda vägar Samverkar Samverkar Huvudansvar Samrådsförslag: Regional cykelstrategi för Kalmar län

SBN 2015-02-10 33 2015-02-06 2014-11-10 22(32) 13 Uppföljning Samordnas med revideringen av den regionala transportplanen 14 Bilagor 14.1 Så här tog vi fram strategin och planen. Arbetssätt och deltagare Cykelkonferensen hösten 2012 utgjorde startskottet till att ta fram en cykelstrategi. Det var den hösten som regeringen presenterade sin utredning om framtidens cykling. Samtliga kommuner, KLT, Trafikverket, länsstyrelsen och regionförbundet har deltagit i arbetet. Kommunerna har inventerat cykelvägar i sin egen kommun efter en mall som vi enades om. Mallen var: Binda ihop orter som har en skola Anslut tätorter till större busshållplatser i kollektivtrafiken Föreslå lämpliga turistcykelleder Ett bra kartunderlag är nödvändigt för att kunna analysera arbetet och arbetsgruppen har bestått av två kategorier av tjänstemän trafikplanerare och kartingenjörer. Den nationella vägdatabasen har utgjort grundstommen i kartorna och tanken är att detta kartmaterial ska kunna införlivas i vägdatabasen. De inledande mötena genomförde vi i ett vanligt sammanträdesrum för att sedermera övergå till videomöten. Vi samlades på fyra platser och fick på så sätt korta resor till mötena samtidigt som det gav tillfälle till överläggningar och förankring av arbetet i kommuner som gränsar till varandra. Allt arbetsmaterial har funnits tillgängligt på webben för alla och där har vi även haft arbetsmaterial med kartor. http://www.rfkl.se/sv/verksamheter/trafik-infrastruktur/cykel/ http://gis.kalmar.se/cykelkarta/ Deltagande tjänstemän 30 personer, 9 kvinnor och 21 män, har deltagit i arbetet Namn Heléne Werthwein Soltan Mohammadi Åsa Albertsson Kommun/Organisation Borgholm Emmaboda Emmaboda Samrådsförslag: Regional cykelstrategi för Kalmar län