Sammanfattning Förslaget med omorganisationen innebär att nuvarande Hörningsnässkolan och Ängsnässkolan blir en skola med namnet Hörningsnässkolan.



Relevanta dokument
KVALITETSREDOVISNING

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda

Frågor och svar kring omlokalisering

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Verksamhetsplan. Fylsta Skola

Kvalitetsredovisning 2010

Verksamhetsbeskrivning. arbetsplan. Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola. Läsåret

Kvalitetsrapport. Gräsö skola. läsåret 2014/2015

Innehållsförteckning

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling

Barn- och utbildningskontoret Skolområde Väster/Söder

Berghemsskolan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Arbetsplan/Beskrivning

Fårdala och Stimmets förskolor och skolor. Fårdalas grundskola BOU-nämnden Enhetsplan 2013

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Protokoll ELEVRÅD nr 4

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Ringstorpsskolans kvalitetsplan gällande Olweus läsåret 2015/2016 RINGSTORPSSKOLANS FÖRKLARING OM SITT ARBETE MOT MOBBNING OCH KRÄNKNINGAR

2. Guldkantskassan På kontot har vi nu :- Några klasser har sökt pengar (år 1,3,4). Föräldraföreningen godkänner och betalar ut.

ER Aspenässkolan

Visioner, tankar och krav inför ombyggnation av Värgårdsskolan

Kvalitetsredovisning

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Fritidshem på Knappekulla. På Knappekullaskolans fritidshem förenar vi god omsorg och pedagogisk verksamhet under hela skoldagen.

Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan

Kvalitetsredovisning 2009/2010. Hults förskola Eksjö Kommun

FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Likabehandlingsplan

Dokumentationen avser läsåret Lillsjöskolan Mikael From

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

Töllsjöskolans fritidshem Granen & Rönnen

Systematiskt kvalitetsarbete

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

VÄLKOMMEN METALLENS FÖRSKOLA TILL. Egna anteckningar:

Borgens förskola. Verksamhetsplan

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden

Arbetsplan/Utvecklingsplan för Ljungdalaskolans verksamheter Läsåret 08/09

Kvalitetsredovisning för. Grundskoleverksamheten i Storfors kommun. Bjurtjärns skola

Ånässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Norrsätraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning för Stensele och Storuman förskolor 2012/2013

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Vad är viktigt i en bra skola

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utgiven höstterminen 2010/ Västra Ingelstad skola

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Välkommen till Nya Bagarmossens skola!

Gymnasiesärskolans. Naturbruksprogram. Öknaskolan

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan för Ekebacken- och Kånnaenhetens förskolor

Skee skola och fritidshem Strömstads plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokalprogrammet är tänkt att vara en vägvisare i tidiga skeden av verkliga nybyggnadsplaner.

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Arbetsplan 2013/2014 Lillåns södra skola inkl fritidshem Skolnämnd Nordväst

Skolbeslut för grundskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Krusboda skola

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Kvalitetsredovisning för Gubbo förskola 2009/2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor

Bakgrund och förutsättningar

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Likabehandlingsplan Regnbågsskolan F- 6 och fritidshem

Fria Läroverken i Norrköping Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport. Parkskolan. Fritidshem. Läsåret 2013/2014. Lergöken, Bikupan, Sjöboden. Ansvarig rektor: Ann-Kristin Brännström

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för verksamhet som erbjuds istället för förskola och fritidshem.

Banslättsskolans fritidshem

Synpunkter kring framtidens skola - Annedalsskolan

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Borgviks förskola och fritidshem

KVALITETSREDOVISNING 2007

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

LIKA-behandlingsplan

Systematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen. Läsåret

Ormstaskolans fritidshems likabehandlingsplan/årlig plans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Odenplans förskolor. Förskolebarns framtidstro vår utmaning

Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Ljungbyskolan och Ljungbyskolans fritidshem

Avdelningsplan för Marelds fritidshem. Verksamhetsår 2015/2016

Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Fritidshem

Vad är viktigt i en bra skola?

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Transkript:

10 maj 1 (10) HANDLÄGGARE Marianne Widercrantz, Annika Sundell, Monika Reuterstrand Förslag till beslut Nuvarande Hörningsnässkolan och Ängsnässkolan blir en skola med namnet Hörningsnässkolan. Skolan blir således treparallellig, dvs. tre klasser i varje årskurs. Förskoleklasser, ettor, tvåor och treor får sin undervisning i Hörningsnässkolans lokaler och fyror, femmor och sexor i Ängsnässkolans lokaler. Sammanfattning Förslaget med omorganisationen innebär att nuvarande Hörningsnässkolan och Ängsnässkolan blir en skola med namnet Hörningsnässkolan. Bakgrunden till förslaget är bland annat att skolledningen haft som ambition att försöka få ihop skolorna till att bli mer likvärdiga och att förbättra samarbetet. Skolorna har mycket att lära av varandra. Svårigheter vi möter på i nuvarande organisation är att klassläraren kan stå väldigt ensam i sitt arbete. Enskilda klasser kan därmed drabbas hårt vid personalbyten och sjukfrånvaro. Personalens ämneskompetenser utnyttjas inte till fullo. Minskningen av antalet elever inför årskurs 6 har drabbat rektorsområdet ekonomiskt genom åren. Fritidsverksamheten har idag svårt att tillgodose mellanstadieelevernas behov. Med en ny organisation kan vi åstadkomma följande: Vi möjliggör årskursvisa arbetslag. Tanken är att få bort den ensamma klassläraren och istället bilda arbetslag årskursvis. Detta innebär att fler vuxna tillsammans är ansvariga för alla barn inom årskursen. Alla elever kommer att ha en mentor. Arbetslag årskursvis; lärare, speciallärare och fritidspersonal som har hand om en årskurs bildar ett arbetslag, vilket innebär att det är 5-6 vuxna som har hand om cirka 75 elever i klass 1-3. I årskurs 4 6 är det 5 vuxna per arbetslag som består av lärare, speciallärare, lärare i praktiskt estetiska ämnen samt fritidspersonal. Vi menar att detta innebär en trygghet för barnen då det finns fler vuxna att relatera till samt en större flexibilitet och möjlighet att kunna individanpassa undervisningen i olika gruppkonstellationer. Arbetslagsarbetet kan lättare fokuseras på individ och klassnivå, dvs. diskussioner kring kunskapsmål, måluppfyllelse och bedömaröverenstämmelser samt elevvårdsdiskussioner. POSTADRESS Välj förvaltning... BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

10 maj 2 (10) I dessa arbetslag kan man även planera det dagliga arbetet med sina kollegor, t ex. planera ämnesområden, teman etc. Arbetslagen ska ges gemensam planeringstid varje vecka. Fler elever får då glädje av personalens specialkompetenser. Vid personalbyten eller personals sjukfrånvaro finns resterande arbetslag kvar kring barnen vilket skapar en trygghet och kontinuitet. Uppstår problem kring elever eller klasser finns fler vuxna som tillsammans kan diskutera och genomföra lösningar som blir bäst för alla elever. Vi kan utveckla fritidsverksamheten, både på lågstadiet och framförallt på mellanstadiet, låta alla elever ta del av fritidspersonalens kompetenser och skolornas lokaler. Öppningar och stängningar på samma skola gör att man kan öka personaltätheten tider på dagen när de är många barn i verksamheten. Vi kan skapa profilklasser i årskurs 4 6. Även här skulle vi ta tillvara på lärarnas specialkompetenser. Förslag på profiler är; Matte/No, Idrott/Hälsa, Språk, Schack, Slöjd och Estetisk (dans, musik, drama, bild). Det blir en ekonomisk vinning när frukost och mellanmål serveras på en skola. Det innebär att vi kan göra om måltidspersonaltimmar till pedagogiska personaltimmar. Eleverna skulle få fler jämnåriga kamrater att relatera till vilket skulle vara bra för elever som idag kan känna sig ensamma. Vi kan hålla ihop förskolegrupperna. Idag splittrar vi förskolegrupper vid valet av förskoleklass när föräldrar söker till antingen Hörningsnässkolan eller Ängsnässkolan. Med verksamheten samlad på en skola behöver inte kamratrelationer från förskolan splittras. Vi blir en skola i tiden där vi anpassar oss till de förändringar som sker i och med den nya lärarutbildningen, nya läroplanen och den nya skollagen. Beskrivning av ärendet I dagsläget är Hörningsnässkolan en två parallellig organisation och Ängsnässkolan en parallellig organisation. Skolorna tillhör samma rektorsområde och ligger därmed under samma budget. Skolledningens ambition har varit att försöka få ihop skolorna till att bli mer likvärdiga och att skolorna ska samarbeta.

10 maj 3 (10) Detta har bl. a skett genom skolutvecklingsgrupper, gemensamma APTmöten, kick offer, Olweusarbetet, idrottsdagar samt att fritids har samarbetat på loven. Skolorna har mycket att lära av varandra. Idag är klassläraren ensam ansvarig för sin klass och sina elever. Detta blir påtagligt när problem uppstår. Arbetslagsarbetet ser olika ut på skolorna där Ängsnässkolan har ett lärararbetslag och ett fritidsarbetslag. Hörningsnässkolan har ett 1-3 arbetslag, ett 4-6 arbetslag, ett fritids arbetslag och ett förskoleklass arbetslag. Generellt handlar arbetslagsarbetet om mer övergripande skolfrågor än på klass och individnivå. När det blir personalfrånvaro drabbar detta enskilda klasser. Sjukskrivningar och personalbyten kan drabba klasser hårt. I en liten organisation finns inte flexibiliteten att hitta lösningar för enskilda elever eller klasser. Detta kan gälla både kunskapsmässigt och socialt. Personal som har specifika ämneskompetenser utnyttjas i liten utsträckning. Personalen är fast knuten till sin klass och liten flexibilitet finns. Detta innebär således att en klasslärare kan stå ensam ansvarig tillsammans med speciallärare för genomförande och rättning av nationella prov. Det sker sällan diskussion i arbetslaget om bedömaröverensstämmelse utan detta överlåts till den enskilda klassläraren och specialläraren. I årskurserna 4-6 har vi ett sviktande elevunderlag, vilket innebär att vi vissa år står med väldigt små klasser som inte bär sig ekonomiskt. Vid sammanslagning av klasser har elever tvingats byta skola. Orsakerna till det sviktande elevunderlaget beror på att elever söker sig till andra skolor med profilinriktningar inför högstadievalet. Fritidsverksamheten för de äldre har varit svår att anpassa med den spridda blandningen av åldrar. De äldre eleverna kräver en annan typ av fritidsverksamhet än de yngre eleverna. Båda skolorna har ensamarbete vid stängning. Många av fritidspersonalen är i tjänst redan kl.7.30. Mycket behöver ske dubbelt på grund av att vi är två skolor som t ex skolavslutningar, Luciatåg, skolgruppsmöten, likabehandlingsplaner, tobakspolicys för att nämna några. 1. Lokaler Förslaget med omorganisationen innebär att nuvarande Hörningsnässkolan och Ängsnässkolan blir en skola med namnet Hörningsnässkolan. Skolan kommer att bestå av olika byggnader.

10 maj 4 (10) 1.1 Paviljongen Paviljongen har fyra stora klassrum, ett kök och tre mindre grupprum. Paviljongen är en separat byggnad som lämpar sig bra för 6-årsverksamheten. Barnen har möjlighet att komma in i skolans värld under lugna former. Enligt tidigare skyddsronder behövs fler toaletter i paviljongen. Entrén kan vara trång om många elever kommer in samtidigt. 1.2 Hörningsnässkolan Hörningsnässkolan består av sju klassrum på entréplanet varav tre klassrum i vingen. På plan två är det två klassrum. Åk 1, 2 och 3 kommer att ha sina klassrum i huvudbyggnaden. Därutöver finns i dagsläget en musiksal och en bildsal samt fritidslokaler på nedre plan. Dessa består av tre mindre rum, två kök och ett stort rum. 1.3 Ängsnässkolan Ängsnässkolan består av nio klassrum, här kommer åk 4, 5 och 6 ha sina klassrum. Ett kapprum behöver byggas om vid en omorganisation. 1.4 Skolgårdarna Skolgården vid Hörningsnässkolan består av en lekställning, bandyplan, fotbollsplan samt basketkorgar. Denna skolgård kan stundtals bli mer belastad då övningsämneseleverna har sin rast där. Det positiva är att dessa elever känner personalen som de möter då det gått i denna byggnad. Ett problem som vi idag möter på då Ängsnäseleverna går upp och har övningsämnen på Hörningsnässkolan är att elever och personal är okända för varandra samt att Ängsnässkolans elever ser sig ha andra regler än övriga. Ängsnässkolans skolgård består av gungor, basketplan, fotbollsplan, bandyplan, skogen samt pingisbord. Det som kan tyckas är synd är att de yngre barnen inte har tillgång till skogen på rasttid däremot finns det inget hinder att eleverna får använda skogen på fritidstid. 2. Arbetslag Tanken är att få bort den ensamma klassläraren och istället bilda arbetslag årskursvis. Detta innebär att fler vuxna är tillsammans ansvariga för alla barn inom årskursen. Arbetslag årskursvis i F-3 består av lärare, fritidspedagoger samt speciallärare. I årskurs 4-6 består arbetslagen av lärare, speciallärare, fritidspersonal och praktiskt estetiska lärare. Detta innebär en trygghet för barnen då det finns fler vuxna att relatera till samt en större flexibilitet och möjlighet att kunna individanpassa undervisningen i olika gruppkonstellationer. Tanken är att varje pedagog ska ha ett antal mentorsbarn som de har extra ansvar för.

10 maj 5 (10) Arbetslagsarbetet kan lättare fokuseras på individ och klassnivå, dvs. elevvårdsdiskussioner samt diskussioner kring kunskapsmål, måluppfyllelse och bedömar-överenstämmelser. I dessa arbetslag kan man även planera det dagliga arbetet med sina kollegor, dvs. planera ämnesområden, teman etc. Dessa arbetslag ska ges gemensam planeringstid varje vecka. Vid personalbyten eller personals sjukfrånvaro finns resterande arbetslag kvar kring barnen vilket skapar en trygghet och kontinuitet. Uppstår problem kring elever eller klasser finns flera vuxna som tillsammans kan diskutera och genomföra lösningar som blir bäst för alla elever. 3. Fritidsverksamheten Fritidsverksamheten blir förlagd i Hörningsnässkolans lokaler för årskurs F-3. Där 6-åringarnas fritids blir i paviljongen och årskurs 1-3 har sin fritidsverksamhet i lokalerna på nedre plan i huvudbyggnaden samt i musikoch bildsalen. Efter kl.13.20 är även vissa av klassrummen lediga. Gymnastiksalen står också till förfogande för fritidsverksamheten efter kl.15.00. Då det blir fler barn på fritids behöver man dela upp barnen på utevistelse och tid inomhus. Mellanstadiets fritidsverksamhet blir förlagd i Ängsnässkolans lokaler, på så sätt kan vi anpassa verksamheten till de äldre elevernas behov. I den mån det är möjligt kan mellanstadieeleverna ägna sig åt sina profilämnen på fritidstid. För att åstadkomma en bra arbetsmiljö på fritids är det viktigt att alla lokaler på skolan utnyttjas. Totalt sett kommer fritidsverksamheten att bestå av ca 280 barn i årskurs F -3 och 14 personal. 3.1 Fritidsvalet Under fritidsvalet utnyttjas personalens kompetenser och eleverna erbjuds olika styrda aktiviteter. Dessa blir förlagda antingen innan eller efter mellanmålet. Organisationen kring hur eleverna får välja och när och var dessa aktiviteter finns måste diskuteras närmare i detalj samt även hur många val som ska finnas och hur ska personalen fördelas? Förslagsvis har varje årskurs ett visst antal platser på respektive fritidsval. Turordningen att få välja först alterneras inom årskursen. Med 8 personal fördelat på 200 barn skulle man kunna ha 6 fritidsval med 25 platser på varje station. Varje dag har fritids möte kl.12.50-13.20 för att förbereda fritidsvalsstationerna.

10 maj 6 (10) 3.2 Schack Schackträning kommer alla klasser att kunna ha på halvklasstimmar på fritids samt även finnas som fritidsval. De elever som i årskurs 4 väljer profilinriktning schack kommer att ha schackträning varje vecka samt erbjudas möjligheten att spela schack på mellanstadiets öppna fritids. Detta innebär att alla elever på Hörningsnässkolan kommer att få lära sig att spela schack och alla klasser kan på så sätt tävla i Lag-DM och Schackfyran. Under läsåret 2010/2011 kommer all fritidspersonal att utbildas i schack, Detta skapar en betydande förutsättning för att vi ska kunna profilera oss som en schackskola. 4. Profilering Eleverna i årskurs 4 väljer en profilinriktning. Det innebär att eleverna läser ett profilämne 80 minuter i veckan. Det är tiden för elevens val enligt timplanen. Profilämnet kan eleverna i årskurs 4, 5 och 6 läsa tillsammans. Profilerna kan exempelvis vara musik, slöjd, idrott/hälsa, drama, naturvetenskap, matematik, schack och språk, men dessa är beroende av personalens kompetenser. 5. Personaltätheten Tre fritidspersonal arbetar på mellanstadiet, vilket innebär att det är två fritidspedagoger i årskurs 3. Detta gör det möjligt att utveckla den öppna fritidsverksamheten för mellanstadiebarnen och att då ha tre fritidspersonal under dagtid i verksamheten. Kl.16.30 sker sammanslagning av den öppna fritidsverksamheten med lågstadiets fritids. På detta sätt har vi alltid två personal som stänger tillsammans, dvs. vi undviker ensamarbete. Personaltätheten vid frukosten blir två fritidspersonal samt måltidspersonal. På lågstadiet blir den pedagogiska personalstyrkan följande; 9 klasslärare, 2 speciallärare, 8 fritidspersonal samt ca 9 förskolepersonal. På mellanstadiet blir den pedagogiska personalstyrkan följande; 9 klasslärare, 2 speciallärare, 3 fritidspedagoger, musiklärare, idrottslärare, trä- och textilslöjdslärare. Personaltätheten bygger på nuvarande elevunderlag.

10 maj 7 (10) 6. Övergången Övergången till den nya organisationen sker successivt från och med höstterminen 2011. Detta innebär att nuvarande 6-årsgrupp på Ängsnässkolan flyttar upp till Hörningsnässkolan höstterminen 2011. Nuvarande 1C går kvar på Ängsnässkolan då det endast handlar om ett år innan de ska flytta tillbaka till Ängsnässkolan i årskurs 4. Nuvarande klass 2A, 2B, 3A och 4A flyttar ner till Ängsnässkolan höstterminen 2011. I samråd med personal, föräldrar och elever kan man diskutera om nuvarande 4A går kvar på Hörningsnässkolan då det är deras sista år samt att nuvarande 6-års på Ängsnässkolan går kvar även dem. Detta skulle vara möjligt om man tittar rent lokalmässigt. Ängsnässkolan Hörningsnäs 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2009/2010 2010/2011 2011/2012 6-års (Hör) X 6-års 6-års 1C 2C (Hör) 6-års 1C 2C 3C 6-års 2C 3C 4C 6-års (fr.äng) 1A 3C 4C 5C 6-års 1B 3D 4D 5D 6-års 1C 4C 5C 6C 6-års 1A 2A 5C 6C X 6-års 1B 2B 6C X X 1A 2A 3A 1B 2B 3B 2A 3A 4A (Äng) 2B 3B 4B (Äng) 3A 4A 5A (Äng) 4A 5A 6A (Äng) 5A 6A X 5B 6B X 6A X X

10 maj 8 (10) Äng 2010/2011 Äng 2011/2012 Äng 2012/2013 Hör 2010/2011 Hör 2011/2012 4A 6-års 6-års 6-års 4B 6-års 6-års 6-års 6-års? - - 6-års? 6-års 6-års 1C 2C? 3C? 1 1 1 2C 3C 4C 1 1 1 3C 4A 5A 2A 1 1 4C 4B 5B 2B 2 2 4D 4C 5C 3A 2 2 5C 5A 6A 3B 2C? 2 6C 5C 6C 4A 3A 3 5D 6D 5A 3B 3 6A 6A 3 6C 6B Hör 2012/2013 8 klasser 9 klasser 9 klasser 13 klasser 11 klasser 12 klasser 6.1 6-åringar 2010/2011 Ängsnässkolans blivande 6-åringar höstterminen 2010 kommer att erbjudas placering på Hörningsnässkolan. Det innebär att klassen redan då kommer att vara inne i den nya organisationen och därmed få fyra år på Hörningsnässkolan samt möjligheten att påbörja samarbetet med de två andra parallellklasserna. 7. Röda tråden Den Röda tråden i det pedagogiska arbetet samt att de yngre eleverna lär av de äldre kommer vi att kunna bevara i den nya organisationen. 7.1 Personal All pedagogisk personal från samtliga enheter träffas en gång i veckan på onsdagens konferenstid (K-tid) samt en gång per månad på kvälls-apt. Då diskuteras övergripande frågor som gäller hela skolan. Eftersom vi utökar personalens samarbete mellan enheterna så kommer den röda tråden samt övergången vid personalbyten att förbättras. 7.2 Elever Eleverna kommer att ges möjlighet att lära av varandra vid skolans gemensamma temaveckor, allsånger, idrottsdagar, fadderverksamhet etc. Vi behåller därmed en röd tråd när yngre elever lär av de äldre. När mellanstadiet har profilämnen kan t ex fritidsbarnen i alla åldrar också pröva på det vid vissa tillfällen på eftermiddagarna. De äldre bjuder in de yngre.

10 maj 9 (10) 7.3 Fadderverksamheten De yngre eleverna träffar sina äldre faddrar på skoltid, idrottsdagar, allsånger, temaveckor etc. Samarbetet med Albatrossens förskola kan fortsätta samt även utökas med andra närliggande förskolor. 8. Måltider Frukost och mellanmål kommer att serveras i Hörningsnässkolans matsal och lunchen serveras på respektive enhet. 8.1 Frukost Frukosten serveras kl. 6.30 7.30 i Hörningsnässkolans matsal. 8.2 Lunch Lunchen börjar serveras kl.10.30 och slutar serveras kl.12.30. Lunchen sker i löpande matlag. Sammanlagt är det 12 klasser på lågstadiet som ska äta och matsalen rymmer 5 klasser samtidigt, det kan lösas med 4 olika matlag. Sammanlagt är det 9 klasser på mellanstadiet som ska äta lunch och matsalen rymmer 4 klasser samtidigt. Det löser man med 3 olika matlag. 8.3 Mellanmål Mellanmålet serveras mellan kl.14.00-15.15. Eventuellt kan mellanstadieeleverna äta sitt mellanmål på sin enhet under förutsättning att fritidspersonalen tar hand om mellanmålet tillsammans med eleverna. 9. Ekonomi Vi kan långsiktigt se en ekonomisk vinning när vi har tre paralleller i varje årskurs på samma enhet. Blir en klass väldigt liten är det lättare att organisera det till två klasser om de redan har ett inarbetat samarbete. Som det är idag så måste elever både byta skola, lärare och klasskamrater när vi tvingas till hopslagningar. Det har skett ett par gånger genom åren och alltid upplevts jobbigt av inblandade. Med den nya organisationen så finns det ett arbetslag runt eleverna där de både känner personal, skola och kamrater. Förändringar till färre klasser blir inte lika svårt. Med att stänga och öppna fritids på bara en enhet finns möjligheter till att spara några personaltimmar. Vi vill i första hand använda dessa timmar till förstärkning av personal när det är många elever i verksamheten. Med att mellanmål bara serveras på en enhet ser vi besparingsmöjligheter på skolmåltidspersonal. Detta kommer att ske vid naturlig avgång. Vikarieanskaffningen kan minska när arbetslagen själva lättare klarar arbetet runt eleverna med fungerande arbetslag.

10 maj 10 (10) Skolledningens synpunkter Skolledningen vill med ovanstående beskrivning genomföra omorganisationen. Med en omorganisation kan vi också på ett bättre sätt möta den nya skollagen, läroplanen och den nya lärarutbildningen samt få en mer likvärdig skola. Beslutet delges Personal/Fackliga organisationer Föräldrar/elever Barn och Utbildningsförvaltningen