regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Relevanta dokument
NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin

Rapportens sammanfattning och rekommendationer. Presenterades i Stockholm

Vårdorsakat läkemedelsberoende

Rehabiliteringsgarantin

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Jan Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Ändra till startrubrik

Centrum för cancerrehabilitering

Nyttan med ett register. Peter Molander

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Multimodal smärtrehabilitering

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

SMART Utbildningscentrum

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Integrerad beteendehälsa

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Läkemedel, beteenden och terapi vid långvarig smärta. Mats Rothman Petra Lostelius Enheten för Psykosomatisk Medicin

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Behandling av långvarig smärta

Långvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: Telefon: 0046 (0)

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Mätinstrumenten. NRS primärvård

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta

Rehabiliteringsgarantin 2013

1 (5) Vår beteckning

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014

Pågående aktiviteter:

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

Långvarig smärta mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

16 Yttrande över motion 2017:53 av Håkan Jörnehed (V) om att inrätta huvudvärksskolor inom Stockholms läns landsting HSN

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Villkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3

RMPG Rehab & smärta. Årsrapport. Region Östergötland

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

1. Namn på arbetsplats: 2. Namn på arbetsgivare: 3. Vilken ackrediteringsnivå hade teamet år 2013?

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Barn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Projektet Bra Sjukskrivning

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Långvarig smärta september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition

Multimodal rehabilitering enligt rehabiliteringsgarantin. Gnosjö vårdcentral Angelika Bansal kurator Ulrica Nilsson rehabsamordnare

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN

Verksamhetsberättelse ,

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län

KBT-behandling för tinnitusbesvär i grupp och via Internet

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP

Kvalitetsbokslut 2013

Resultat efter rehabilitering

I detta ärende föreslås att Stockholms läns landsting ansluter sig till statens satsning på en rehabiliteringsgaranti.

Transkript:

Smärtrehab Västmanland

Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig organisk orsak är utesluten. Samsjuklighet kan finnas. Vi deltar i nationellt nätverk, NRS, Nationellt Register för Smärtrehabilitering, för utvärdering och utveckling av smärtvård.

Hur jobbar vi? Vi arbetar i multiprofessionella team med sköterska, läkare, fysioterapeut och psykolog/socionom, dvs multimodal rehabilitering. Utredning hos oss tar ca 4 veckor och leder ibland till rehabilitering hos oss, ibland till förslag på andra åtgärder. Våra rehabiliteringsprogram innebär behandlingstillfällen 3-4 gånger per vecka, och sträcker sig över flera månader. Programmen är anpassade till individens behov. Patientens delaktighet och motivation till förändring i rehabilitering är avgörande!

Vårt rehabiliteringsprogram forts 4 viktiga ingredienser teoretisk och praktisk kunskapsinlärning, workshops om smärta, stress och sömn fysioterapi: fysisk aktivitet och kroppsmedvetandeövningar. Träning individuellt och i grupp. MediYoga efter behov. psykoterapi: samtal och övningar som utforskar och prövar gamla och nya beteenden, med KBT (kognitiv beteendeterapi) och ACT (Acceptance and Commitment Therapy) som bas kartläggning och plan för återgång i arbete, eller åtgärder som syftar till att stärka arbetsförmågan

Vilka patienter kan vara aktuella för remiss till Smärtrehab? Förutsättning är att patienter är intresserad. arbetsför ålder långvarig smärta, där annan allvarlig organisk orsak är utesluten

Vilka patienter är ej aktuella? o Patienter som ansöker om hel sjukersättning o Patienter som lider av allvarlig psykisk sjukdom eller uttalad personlighetsstörning o Patienter med grav överförbrukning/missbruk av alkohol eller droger. Obs patienter med iatrogent läkemedelsberoende kan få stöd för utsättning av dessa läkemedel inför rehabilitering.

Resultat av smärtrehab?

Multimodal rehabilitering på specialistnivå MMR2 medför återgång i arbete i hög grad. RETURN TO WORK AFTER INTERDISCIPLINARY PAIN REHABILITATION: ONEAND TWO-YEAR FOLLOW-UP STUDY BASED ON THE SWEDISH QUALITY REGISTRY FOR PAIN REHABILITATION M Rivano Fisher et al J Rehabil Med 2019; 51: 281 289 Studien avser 7297 patienter i registret mellan 2007-2011, dvs innan de mer restriktiva förhållningssättet från FK trädde i kraft

Studien avser patienter i registret mellan 2007-2011, dvs innan de mer restriktiva förhållningssättet från FK trädde i kraft RETURN TO WORK AFTER INTERDISCIPLINARY PAIN REHABILITATION: ONEAND TWO-YEAR FOLLOW-UP STUDY BASED ON THE SWEDISH QUALITY REGISTRY FOR PAIN REHABILITATION M Rivano Fisher et al J Rehabil Med 2019; 51: 281 289

Studien avser patienter i registret mellan 2007-2011, dvs innan de mer restriktiva förhållningssättet från FK trädde i kraft RETURN TO WORK AFTER INTERDISCIPLINARY PAIN REHABILITATION: ONEAND TWO-YEAR FOLLOW-UP STUDY BASED ON THE SWEDISH QUALITY REGISTRY FOR PAIN REHABILITATION M Rivano Fisher et al J Rehabil Med 2019; 51: 281 289