Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Barn- och ungdomsnämnden Tid: Tisdagen den 29 September 2015, kl 14:00-18:00 Plats: Sunnerö, barn- och ungdomskontoret Rödgröna-blocket och Alliansen kallar till gruppmöte innan Barn- och ungdomsnämnden sammanträder. - Rödgröna-blocket träffas i lokal Bokö kl 13.00-14.00 - Alliansen träffas i lokal Risö kl 13.00-14.00 Föredragning Kl 14.15-14.45, Presentation av årets drogvaneundersökning Kommunens drogförebyggare Håkan Fransson presenterar årets drogvaneundersökning. Kl 14.45-15.15, Verksamhetsberättelse (utvecklingsenheten) 2015, Utvecklingschef Iréne Lidén redovisar årets verksamhetsberättelse från Utvecklingsenheten. Kl 15.15-15.45, Budgetuppföljningar 2015- Delårsbokslut, Controller Kristina Jakobsson presenterar delårsbokslutet tillsammans med förvaltningschef Cecilia Knutsson. Information och överläggningar Sekreterare Förvaltningschef Förvaltningens samverkansgrupp 2015-09-14 Övrigt Ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Rapport om nuläge inom barnomsorg 2015 2. Budgetuppföljningar 2015
Kallelse/Underrättelse 3. Årlig granskning av nämnd 2015-styrmodell, ärendehantering, inköp/upphandling 4. Handlingsplan för att uppnå ekonomisk balans 2015 5. Tillsyn i Alingsås kommun under Vt 2015-Skolinspektionen 6. Remiss angående förslag till plan för EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer 7. Verksamhetsberättelse utvecklingsenheten 2015 8. Arbetsmiljö - konsekvens- och riskanalyser 2014-2015 9. Revidering av delegationsförteckning för Barn- och ungdomsförvaltningen 10. Anmälningar om kränkande behandlingar läsåret 2014-2015 11. Delegationsbeslut 2015- central administration Leif Hansson (S) Ordförande Magdalena Tavakol Karlsson Sekreterare Tel: 0322-61 63 46 E-post: magdalena.tavakolkarlsson@alingsas.se
Ärende 1 Rapport om nuläge inom barnomsorg 2015
Månadsrapport september 2015 Dnr 2014.412 BOU 15-08-25 Antal inskrivna barn i kommunal verksamhet 2015-08-25 14-12 11-10 09-09 08-06 05-03 (1-3 år) (4-5 år) ( 6 år) (7-9 år) (10-12 år) Summa Förskola 783 831 1614 Fritidshem 388 1167 396 1951 Pedagogisk omsorg 12 5 1 1 19 Summa 795 836 388 1168 397 3584 Varav från annan kommun 6 7 13 7 7 40 Antal preliminärt inskrivna barn i kommunala verksamheter 2015-08-25 14-12 11-10 09-09 08-06 05-03 (1-3 år) (4-5 år) ( 6 år) (7-9 år) (10-12 år) Summa Förskola 97 9 106 Fritidshem 6 1 7 Pedagogisk omsorg Summa 97 9 6 1 113 Antal inskrivna barn i enskild regi under : augusti 2015 14-12 11-10 09-09 08-06 05-03 (1-3 år) (4-5 år) ( 6 år) (7-9 år) (10-12 år) Summa Förskola 136 152 288 Fritidshem Pedagogisk omsorg 2 1 3 Summa 138 153 291 Antal inskrivna barn i annan kommun, boende i Alingsås, augusti 2015 14-12 11-10 09-09 08-06 05-03 (1-3 år) (4-5 år) ( 6 år) (7-9 år) (10-12 år) Summa Förskola 9 9 18 Fritidshem Pedagogisk omsorg Summa 9 9 18 Antal barn i kö, som önskar plats inom 4 månader tom 2015-12-31 14-12 11-10 09-09 08-06 05-03 (1-3 år) (4-5 år) ( 6 år) (7-9 år) (10-12 år) Summa Centralorten 22 2 4 28 Långared 1 1 2 Bjärke 1 1 V- B Hemsjö/Ingared/Ödenäs 1 1 2 Summa 25 4 4 33 Lediga förskoleplatser 2015-08-25 Centralorten 50 Långared Bjärke 7 V-B Hemsjö/Ingared/Ödenäs 2 Vårdnadsbidrag under augusti månad: 64 barn Summa 59
Barn-och ungdomsnämndens arbetsutskott Protokoll 2015-09-15 144 Dnr 2014.412 BUN Rapport om nuläge inom barnomsorg 2015 Ärendebeskrivning Som en del i Barn- och ungdomsnämndens systematiska kvalitetsarbete redovisas nuläget inom barnomsorgskön till Barn- och ungdomsnämnden. Under 2015 kommer redovisning att ske varje månad, i och med att förvaltningen under hösten 2014 såg att antal barn i barnomsorgskön hade ökat utifrån förvaltningens planering. Förvaltningens yttrande Månadsrapport följer förväntad trend. I dagsläget visar rapporten visar att det finns full behovstäckning av förskoleplatser och att 4-månaders garantitid upprätthålls under hösten. Vårdnadshavare kan dock erbjudas plats på annan förskola än vad de har ansökt om. Se bilaga I månadsrapport för september saknas underlag för fristående verksamheters fritidsplaceringar, samt barn placerade i annan kommun. Inför nästa månadsrapport i oktober kommer uppgifterna att vara inrapporterade. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden lägger informationen till handlingarna. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Ärende 2 Budgetuppföljningar 2015
Delårsbokslut 2015 Barn- och ungdomsnämnden unundomsnämnden 2015
Delårsbokslut 2015 Ansvarsenhet 6 Barn och ungdomsnämnden Nutid Verksamhet Huvudsaklig verksamhet Verksamheten har löpt på till och med augusti månad och planerade aktiviteter för perioden är till största del genomförda enligt plan. Enligt preliminära uppgifter hämtade ur kommunens elevadministrativa system 2015-06- 08 har andelen behöriga elever till gymnasiet ökat till 93,9% jämfört med 93,2 % 2014. Dvs att det är 6,1% elever som är utan behörighet jämfört med 6,8% 2014. Detta är uppgifter som rör de kommunala grundskolornas elever, där både kommunala och inresande elever från andra kommuner finns med i underlaget och där de elever som går vid kommunens fristående skolor och de elever som är utresande inte ingår. Behörighet kan ha förändrats efter genomförd sommarskola. SCBs betygsstatistik för läsåret 2014/2015 grundskola betyg presenteras i slutet av september för alla elever som tillhör hemkommunen. Under mars-april har Skolinspektionen genomfört regelbunden tillsyn på St Mellby skola och alla kommunens grundsärskolor på Ängaboskolan, Noltorpsskolan, Nolhagaskolan och Östlyckeskolan och på huvudmannanivå förskola, förskoleklass och grundskola, fritidshem och grundsärskola. Det är totalt 9 st tillsynsbeslut, varav Alingsås kommun ska vidta åtgärder i 7 st av besluten. Dessa åtgärder ska vidtas före 1 oktober och redovisas till Skolinspektionen. Förvaltningen arbetar med att åtgärda de brister som har konstaterats och barn- och ungdomsnämnden ska gå igenom ärendet 2015-09-29. Höstterminen har startat och organisationsförändringar har gjorts för att ta emot nya barn i förskolan, och för att ta emot fler elever i grundskolan. Antalet elever i grundskolan ökar detta läsår med 130 grundskoleelever. Likaså görs organisationsförändringar som beror på minskad elevpeng för skolår 4-9 och fritidshem skolår 4-6, samt för att möta de behörighetskrav i skolan som trädde i kraft 2015-07-01. Ökade flyktingströmmar i Sverige, medför att det har kommit fler nyanlända barn och elever till förskola och grundskola än vad som prognostiserats tidigare. Det är främst ensamkommande elever i åldern 13-16 år som är fler och det ställer stora krav på mottagande i verksamheten. Det har under året startat upp en ny förberedelseklass på 2
Sollebrunns skola. Det pågår sedan förra året ett arbete med att se över och utveckla mottagande av nyanlända barn och elever. Arbete pågår med att söka de statsbidrag som har beslutats i vårändringsbudgeten, det gäller lågstadielyftet och övriga statsbidrag som kan sökas under året. Förvaltningens bedömning är att ca 7,7 mnkr kan ansökas och kan ge tillskott till verksamheten för läsåret 2015-2016. Det finns vissa krav för att kunna få statsbidragen, en rekryteringsplan ska tas fram, dessutom kommer elevtal och personaltäthet att jämföras läsåret 2014-2015 och läsåret 2015-2016. Att riksdagen har fattat ett beslut som går hand i hand med den satsning som barn- och ungdomsnämnden gör för skolår f-3, ger bättre förutsättningar för barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Statsbidraget ska användas för att utöka personal i jämförelse med föregående läsår. Därmed ansöks statsbidrag för 12 speciallärare för skolår f-3, samt ytterligare resurser för särskilt stöd inom skolår f-3. Åtaganden och nyckeltal Mål 1: I Alingsås kommun är det tryggt, säkert och välkomnade Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att utveckla främjande arbetet för att motverka kränkande behandling. En föreläsning med focus på sociala medier kommer att anordnas under hösten för elever, personal och vårdnadshavare. Mål 4: I Alingsås kommun råder god hushållning grundad på effektiv resursanvändning Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att arbeta med att ta fram en framtida organisation, som ska ge eleverna en samlad och likvärdig skolgång. Barn- och ungdomsnämnden har beslutat att ge förvaltningen i uppdrag att utreda om och hur en övergång från tre till två kommunala högstadieskolor i tätorten bör ske, samt att fortsätta att utreda förslaget att Gustav Adolfskolans lokaler kan användas som förskola. Ekonomiska konsekvenser ska tas fram för de två separata utredningarna. Utredningarna ska redovisas samtidigt i nämnden. Förvaltningen har även fått i uppdrag att redovisa en ordentlig kartläggning av behovet av förskolor i centrum, samt att ge en tydlig redovisning av hur arbetet med att hitta lämpliga lokaler/mark att bygga nya förskolor har gått till. Förvaltningen arbetar förnärvarande med uppdragen som kommer att redovisas senare i höst. Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att reducera central administration i syfte att frigöra resurser till skolans kärnuppdrag 3
Barn- och ungdomsnämnden har fattat beslut om att frigöra resurser till skolans kärnuppdrag. Inför höstterminen 2015 har förvaltningen genomfört förändringen och 0,5 årsarbetare har tillförts skolledaruppdrag och central administration på utvecklingsenheten har minskats i samma omfattning. Ett arbete har påbörjats med att se över hela förvaltningsorganisationen i syfte att förtydliga styrning och ledning, samt för att minska arbetsbelastning bland alla skolledare. Allt fler kommuner tydliggör och särskiljer styrning och ledning för förskola och grundskola. Ett förslag ska tas fram under hösten 2015. Mål 5: I Alingsås kommun bygger väldfärden på god service hög kvalitet och tillgänglighet är det tryggt, säkert och välkomnade Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att vidareutveckla de digitala kommunikationsvägarna för medborgare och personal Arbete pågår tillsammans med utbildningsförvaltningen och it-enheten att skapa en Arena för lärande, där lärare, elever och vårdnadshavare lättare ska kunna komma åt de verktyg och uppgifter som de berörs av, samt att skapa ytor för kommunikation. Här ingår arbete med att utveckla bra administrativa verktyg och för lärarna att kunna uppfylla de dokumentationskrav som finns i verksamheten, samt de samarbetsytor som det finns behov av i skola och förskola. Detta är ett långsiktigt arbete, arbete pågår med de första etapperna. Mål 8: I Alingsås kommun ger utbildning kunskaper för en dynamisk framtid Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att möta samhällets- och yrkeslivets höga krav på digital kompetens genom att ge barn, elever och personal de nödvändiga verktygen för 2000-talets lärande i en föränderlig värld genom att fokusera på pedagogik och användande. På olika sätt har förvaltningen hitintills i år kunnat ge stöd i pedagogernas digitala utveckling för att utbildningen i sin tur ska ge barn och unga den kompetens som idag erfordras för att vara delaktig i samhället. Förvaltningen upplever att den har god tillgång och hög kompetens på den fortbildning som erbjuds. Den stora utmaningen är dock bristen på digitala verktyg*. På personalsidan saknas verktyg till förskollärare, fritidspedagoger och elevassistenter. På elevsidan råder stor brist på verktyg i åk 1-6. I dagsläget är tätheten i dessa årskurser ett digitalt verktyg på fem elever. Förvaltningens bedömning är att åk 1-3 behöver en tillgång motsvarande 1 verktyg på 2 elever och åk 4-6 1 verktyg till varje elev. Förvaltningens bedömning är att utvecklingen nu bromsas då pedagoger inte upplever sig kunna genomföra den undervisning som de önskar och upplever sig ha i uppdrag att göra. Förvaltningen har även upplevelser av att svårigheter att rekrytera personal, då pedagoger 4
från andra kommuner är vana vid en högre verktygstäthet. Detta är mycket allvarligt då det råder stor brist på lärare och förvaltningen givetvis har för ambition att vilja rekrytera de mest professionella pedagogerna. * Vi använder oss av begreppet digitala verktyg då det som efterfrågas inte nödvändigtvis behöver vara datorer. ipads kan idag fylla många av de pedagogiska behoven, vilket är positivt då de är betydligt billigare både i inköp och drift. Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att utveckla nya former för att möta barn i behov av särskilt stöd. Ett arbete pågår med att se över och förbättra rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever. En ny förberedelseklass har startat upp i Sollebrunn. Arbetet fortsätter med att utveckla mottagandet av nyanlända barn och elever. Arbetet med att utveckla struktur och samordning till särskilda undervisningsgrupper har pågått under våren. Inför höstterminen 2015 har arbetssätt, samordning och finansieringsprincip förändrats. Detta för att öka transparens, likvärdighet och ekonomiska förutsättningar för skolenheter, elevhälsa och rektorer. Behovet av en bredare förankring av ny forskning och beprövade erfarenheter för all förskolepersonal har tydliggjorts under vårterminen. Med start ht-15 startar därför en treårig fortbildningsinsats för samtlig förskolepersonal med fokus på att möta ALLA barn. Liknande behov har uppmärksammats för Fritidshemmen och planering av denna görs under hösten. Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att verka för att finna former och arbetssätt i samverkan med andra samhällsaktörer för att verka för att fler elever ska välja en naturvetenskaplig yrkesinriktning. Genom två insatser vill förvaltningen bidra till att väcka barns och ungas intresse för teknik och naturvetenskap. Det ena är att vidareutveckla teknikämnet i grundskolan genom stöd och fortbildning till pedagoger som undervisar i ämnet teknik. Det andra är att vidareutveckla verksamheten KomTek som på olika sätt, genom samverkan mellan näringsliv, kulturskola, gymnasiet, grund- och förskola för att även utanför grundskolans schemalagda aktiviteter skapa lustfyllda tillfällen där naturvetenskap och teknik väcker ungas intresse och engagemang. Förvaltningens bedömning är att den första delen ej kunnat prioriteras både pga tidsbrist och bristande ekonomi. KomTek lyckas väl i sitt uppdrag. Verksamheten har kunnat utökas något och de aktiviteter som genomförs leder enligt utvärderingar till större engagemang kring frågorna och inför höstterminen var söktrycket till de naturvetenskapliga programmen på gymnasiet större än tidigare. Ytterligare satsningar på KomTek skulle skapa förutsättningar för insatser för pedagoger genom exempelvis NTA-lådor, ett stödmaterial för pedagoger att skapa lustfyllt och lärorikt innehåll i undervisningen. 5
Nyckeltal: Andelen elever som söker naturvetenskapliga utbildningar till gymnasiet ska öka. Resultat: Slutantagning för 2015 är i dagsläget preliminär. 29 st antagna vid preliminär antagning (jfr 27 st 2014) 32 stycken antagna vid slutantagning ( jfr 25 st 2014) Uppdrag Inför årets flerårsstrategi fick barn- och ungdomsnämnden flera riktade uppdrag av Kommunfullmäktige. I barn- och ungdomsnämndens flerårsstrategi ingår uppdragen i barn- och ungdomsnämndens åtagande, men särredovisas här. Arbete pågår med att fullgöra de riktade uppdragen: - Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att bibehålla de tidigare avsatta stödet till landsbygdsskolorna. Ödenäs skola och Magra skola får totalt 1 250 tkr. Uppdraget är utfört. - Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att ytterligare förstärka insatserna för barn med särskilda behov, främst genom speciallärare. Inför höstterminen 2015 har förvaltningen försökt att rekrytera 12 åa speciallärare. Det råder stor brist på utbildade speciallärare och det råder stor konkurrens kring de utbildade speciallärarna som söker tjänster i kommunerna. Inför läsårsstart hade 10 st åa anställts, varav 2 var behöriga speciallärare och resterande tjänster har tillsatts under läsåret av lärare som har god kunskap och kompetens inom läsoch skrivinlärning och specialpedagogik. Ytterligare 2 årsarbetare speciallärare alternativt lärare som har god kunskap och kompetens inom läs- och skrivinlärning håller på att anställas. Arbete fortsätter med att rekrytera behöriga speciallärare inför nästa läsår. Uppdraget är till största del utfört. - Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att reducera sin centrala administration i syfte att frigöra resurser till skolans kärnuppdrag. Barn- och ungdomsnämnden beslutade i maj att frigöra resurser till skolans kärnuppdrag, där central administration har minskats och resursen överförts till skolledaruppdrag. Uppdraget är utfört. 6
- Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att intensifiera arbetet med att göra förskolor och skolor giftfria. Arbete är påbörjat inom förskolan, men kommer inte att vara slutfört vid utgången av 2015. Inom skolan är arbetet i ett uppstartsskede och detta arbete kommer att fortlöpa under de kommande åren. - Utredningsuppdrag barn- och ungdomsnämnden och gymnasienämnden flerårsstrategi 2014-2016. I årsredovisning 2014 framgår att ett riktat uppdrag att tillsammans med utbildningsnämnden se över avgångsbetyg i grundskolan, respektive gymnasiet för att kartlägga orsakerna till de stora skillnaderna och vidta åtgärder för att de ska kunna minska har återrapporterats och utförts. Barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden har beslutat att ny utredning en jämförelse av eleverna som slutade grundskola läsåret 2010-2011 och som slutade gymnasieskolan läsåret 2014-2015 års ska utredas och jämföras. Detta ärende ska återrapporteras i november 2015. Intern kontroll Punkterna i internkontrollplanen följs upp på olika sätt. Några av punkterna i internkontrollplanen rapporteras till nämnden via tjänsteskrivelser eller annan rapportering. Det sker löpande kontroller eller stickprov av olika tjänstemän. Det finns inga tecken på att någon av punkterna i internkontrollplanen inte kommer att uppfyllas eller vara genomförd vid årets slut. Arbete pågår med väsentlighet- och riskanalys inför 2016. Det behov som finns av barnomsorg på obekväm arbetstid ser ut att ha ökat, då flera arbetsgivare har hörts sig om behov. Detta är en viktigt fråga för barn- och ungdomsnämnden och Alingsås kommun. Omedelbar åtgärd Enligt kommunfullmäktiges beslut 2015-06-10 ska de skattefinansierade nämnder som prognosticerar negativ budgetavvikelse per den 30 april vidta åtgärder så att budget i balans uppnås inom budgetåret 2015. Teamen har inkommit med handlingsplaner, för att uppnå ekonomisk balans år 2015, i samband med majprognosen. I samband med augustiprognosen har dessa handlingsplaner följts upp av förvaltningsledningen. 7
Förvaltningen kommer att följa upp handlingsplanerna månadsvis och en ständig dialog förs med teamen när det gäller både ekonomiska månadsuppföljningar och handlingsplaner. Generell återhållssamhet har gått ut som information till samtliga team och övriga delar inom förvaltningen. Generell återhållsamhet innebär även att de enheter som är i ekonomisk balans ska vara med och bidra till helheten. Ekonomi Drift Belopp i tkr Budget 2015 Delårsbokslut 2015 Prognos 2 2015 Avvikelse prognos/budget 2015 Delårsbokslut 2014 Verksamhetens intäkter 63 922 70 747 108 972 45 050 66 562 Personalkostnader -444 961-280 058-449 337-4 376-257 856 Lokalhyror -118 433-77 001-117 633 800-75 478 Köp av tjänster -156 659-133 198-201 720-45 061-128 307 Övriga kostnader -33 413-21 772-32 923 490-17 679 Verksamhetens kostnader -753 466-512 029-801 613-48 147-479 320 Avskrivningar -6 476-3 292-5 388 1 088-3 683 Verksamhetens nettokostnader -696 020-444 574-698 029-2 009-416 441 Kommunbidrag 696 258 464 171 696 258 0 443 387 Finansnetto -238-227 -329-91 -246 Årets resultat 0 19 370-2 100-2 100 26 700 Årsprognos för 2015 för det ekonomiska resultatet är beräknad till ett negativt resultat, minus 2,1 mnkr. I prognosen är förväntat statsbidrag, 2,5 mnkr, för regeringens lågstadiesatsning medräknat. Avvikande intäkter mot budgeterat är statsbidrag och lönebidrag som inte är budgeterat och som möts av kostnader som köp av tjänst eller personalkostnad. I köp av tjänst ingår även fristående verksamhet. Verkligt antal elever och barn har ökat i fristående verksamhet mot budgeterat antal och därmed ökar denna kostnadspost. Den stora avvikelsen mellan prognos och budget för både intäkter och köpta tjänster består av att kostenhetens intäkter och kostnader inte är budgeterade för nämnden. I delårsbokslutet och i prognosen är dessa intäkter och kostnader med. 8
Avvikelsen för personalkostnader är inom skolår 4-9 samt förskola. Skolår 4-9 har svårigheter att hantera att elev- och omsorgspeng inte har kunnat räknas upp i förhållande till förväntad kostnadsökning. Förskolan har arbete kvar med att anpassa personalstyrkan i förhållande till att barnantalet och omsorgstimmar är högre under vårens månader jämfört med höstens månader. Förskoleavdelningar i kommunal verksamhet läggs ner tillfälligt under hösten för att starta upp igen under våren. Ca 5 avdelningar är tillfälligt nerlagda. Det verkliga antalet förskolebarn har minskat, medan antalet elever och fritidsbarn har ökat. Nettoeffekten är väldigt liten av förändringen mot budgeterat antal. Kostnaden för förskolebarn är större än elever och fritidsbarn och antalet förskolebarn som har minskat är färre än antalet elever och fritidsbarn. Vad gäller prognosticerade förskolebarn bygger prognosen på samma beläggningsprognos som tidigare år, i år är utfallet lägre än tidigare. Dvs att andelen barn i förskolan är lägre än tidigare. Om detta är ett trendbrott eller en tillfällig variation kan förvaltningen inte svara på i dagsläget. Antalet elever i kommunen har ökat på grund av inflyttning till kommunen. Vad gäller fritidsbarnen så är det både fler barn på grund av inflyttning, men till största del beror ökningen på att barn går kvar på fritidshemmet i högre åldrar. Detta kan vara ett trendbrott i och med att samma ökning sågs redan förra året. Samtliga skolenheter åk F-6 har förbättrat resultatet jämfört med tidigare lämnad prognos, medan skolenheterna med åk 7-9 har gjort ett försämrat resultat. Förvaltningen bedömer att det finns arbete kvar att anpassa organisationen, utifrån nuvarande ekonomiska förutsättningar och att områdena har olika förutsättningar utifrån antal barn- och elever i verksamheterna. Inför 2015 var de allra flesta enheterna i ekonomisk balans utifrån barn- och elevtal och 2014 års omsorgs- och elevpeng. Det var dock flera enheter som upplevde stora svårigheter med anpassning, samt att verksamhetens behov förändras över tid. Troligtvis kommer det att uppstå underskott inom enheterna. För de enheter där ett förväntat underskott kan antas, har en Handlingsplan gjorts per område. Eftersom områdena är resultatenheter ska årets resultat medfölja kommande år och områdena har tre år på sig att arbeta in ett negativt resultat. Detta enligt lag om lika villkor. Delårsbokslutet visar på ett stort överskott uppgående till 19,4 mnkr. Resursförbrukningen mellan vår- och höstterminerna skiljer sig åt, beroende på olika barn- och elevvolymer och dessas tillhörande justeringar av personalvolymer, expansionsplaner (byggnationer), etc. Antalet grundskoleelever har ökat med 130 i antal mellan vårterminen och höstterminen. Den största ökningen är i årskurs 1-6. Därtill tjänar personalen under hösten in semesterlön, vilket kostnadsförs och byggs upp som en skuld. Detta motsvarar 17-18 mnkr. En viktig notering är att förra årets delårsresultat uppgick till 26,7 mnkr samtidigt som helårsresultatet slutade vid plus 3,5 mnkr. Differensen mellan dessa resultat uppgår till drygt 20 mnkr. Skillnad mellan personalkostnader delårsbokslut 2015 och 2014 är löneökningar ( drygt 7 mnkr) och volymökningar, antalet personal har ökat med ca 18 åa (ca 5,4 mnkr). Personalkostnaden har ungefär samma andelsförhållande till kommunbidraget både år 2014 och 2015. 9
Investeringar Tkr Budget 2015 Delårsboksl ut Prognos helåravvikelse prognos/budget 2015 Delårsbokslut 2014 Reinvestering 3 770 1 274 3 770 0 1 796 0 Anpassningsinvestering 2 230 881 2 230 0 0 0 Totalt utgifter 6 000 2 155 6 000 0 1 796 0 Under året har nämnden stora anpassningsinvesteringar att genomföra. Det är möblering av om- och utbyggnaden i Hemsjö skola och förskola under senhösten. Stadsskogens skola och Noltorps skola fyller på med fler klasser samt att klassrummen för årskurs 6 möbleras. Inköp av reinvesteringar sker till stor del under höstterminen. Kommunfullmäktiges beslut om ram för investeringar kom i juni månad och det medför en försening av planerade inköp. Under våren är det endast akuta behov som har beviljats investeringsmedel av förvaltningen. Personal Arbetsmiljö Förvaltningen har genomfört rehabiliteringsronder, som innebär att alla skolledare tillsammans med HR-konsulten kartlagt och diskuterat alla rehabiliteringsärenden, rutiner vid sjukdom och lång- och kortidsfrånvaro. På detta sätt ökar kunskapen hos skolledarana vilket innebär att man kan arbeta mera förebyggande med dessa frågor. Försäkringskassan har också genomfört utbildningar för alla chefer/skolledare inom rehabiliteringsområdet. Ett diskussionsunderlag har också tagits fram tillsammans med företagshälsovården när det gäller sjukfrånvaro/tydlighet hos barnskötare och förskollärare. Detta underlag används sedan på diskussioner vid arbetsplatsträffar. Förvaltningens förhoppning är att det genom dessa diskussioner kan tas fram åtgärder som kan minska sjukfrånvaron och öka tydligheten hos ovanstående yrkesgrupper. Förvaltningen arbetar fortlöpande med skolledarnas arbetsmiljö. En analys av skolledarnas arbetsmiljö kommer att tas fram inom kort. Under perioden har en utbildning genomförts för alla chefer när det gäller missbruks- och alkoholfrågor. 10
Det råder stor brist på vikarier i förvaltningen, det är en stor utmaning att tillsammans med bemanningsenheten arbeta för att få tillräckligt med vikarier och få en bra kontinuitet kring vikarietillsättning. Det är extra svårt med att få tillgång till vikarier utanför centralorten. Överanställning är ett sätt att möta upp det vikariebehov som finns i verksamheten och är det som förvaltningen arbetar med tillsammans med rektorer och förskolechefer. Detta är en viktig och oerhört prioriterad fråga som måste lösas på ett bra sätt. Arbetet fortsätter med att hitta strategier och åtgärder för att förbättra kontinuitet och tillgång av vikarier i verksamheten. Arbetsskador och tillbud Under perioden 2015-01-01-2015-08-31 har det via kommunens arbetsskadesystem (LISA) anmälts 24 arbetsskador. Av dessa är 17 olycksfall i arbetet, fyra beror på färdolycksfall och tre anmälningar är av sjukdom/ohälsa karaktär. Det finns vissa kunskapsbrister hur man skriver handlingsplaner och följer upp dessa arbetsskador i systemet i och med att systemet inte är användarvänligt för sällananvändare. En utbildningssatsning får planeras inom området. Sjukfrånvaro 1 Det totala sjuktalet har ökat under det första halvåret 2015 i jämfört med samma tidsperiod år 2014. Det är en ökning från 6,79 % till 7,65 %. Ökningen av det totala sjuktalet har skett i alla åldersgrupper. Högst sjuktal finner man i åldersgruppen 50 år och uppåt. När det gäller kortidsfrånvaron så är det en minskning i åldergruppen 29 år och yngre, en minskning från 4,62 % till 4,11 %. Däremot har långtidssjukskrivningen ökat i åldersgruppen 29 år och uppåt från 0,50 % till 2,33 %. Den åldergrupp som har högst sjuktalet när det gäller långtidsjukskrivning utgörs fortfarande av 50 år och uppåt, ett sjuktal på 5,18 %. Detta är en ökning från samma period 2014, en ökning från 4,76 %. De yrkesgrupper som har högst sjuktal utgörs av förskollärare och barnskötare. Det är dock en liten minskning av sjuktalet för barnskötare, från 9,54 % till 8,99 %. När det gäller förskollärarna så har det skett en ökning av sjuktalet, från 7,65 % till 9,61 %. Det är fortfarande så att kvinnorna har det högsta sjuktalet på 7,82 %. Jämfört men männens sjuktal på 6,75 %. Däremot har männens sjuktal ökat mer än kvinnornas, en ökning från 4,60 % till 6,75 %. En liten förändring hos männens sjuktal ger en större ökning i procent därför att männens antal i förvaltningen är mycket mindre än kvinnorna. Det finns 210 män och 1048 kvinnor anställda i förvaltningen. En ökning av sjuktalet har skett i hela samhället. Det finna inga enkla förklaringar till denna ökning. En förklaring till ökningen kan vara en ökad arbetsbelastning, otydlighet i roller samt dubbelarbete för kvinnor. 1 Redovisningen omfattar månadsavlönad personal. 11
Nöjd medarbetarindex (NMI) Förvaltningens arbetsmiljögrupp har ständigt frågan om arbetsbelastningen i focus. En ständig diskussion pågår i samverkansystemet hur man kan underlätta arbetsbelastningen för lärare och skolledare. Flera insatser har gjorts och andra planeras. En översyn av skolledarnas arbetsmiljö pågår. Varje enhet arbetar med sina lokala arbetsplaner. Personal och kompetensförsörjning Förvaltningen har inte genomfört någon speciell kompetensförsörjningsåtgärd under detta halvår. Arbetet med att ta fram en handlingsplan när det gäller kompetensförsörjningsfrågor kommer att ske tillsammans med kommunens kompetensförsörjningsgrupp. De nya behörighetsreglerna har trätt i kraft 2015-07-01, det saknas fortfarande ett antal lärarlegitimationer, som ännu inte har inkommit till förvaltningen, beroende på Skolverkets långa handläggningstid. Det finns en inventering över vilka legitimationer som har inkommit till förvaltningen, liksom hur behörighetsläget ser ut på de olika skolorna. Detta ställer nya krav på hur arbetslag utformas på skolorna och gör att eleverna kommer att möta fler pedagoger i de lägre skolåren och arbetssätt och skolorganisation förändras. Detta arbete kommer att fortgå under kommande år. Sammanfattande analys delårsbokslut Arbete med att fullgöra barn- och ungdomsnämndens åtaganden och uppdrag löper på enligt plan. De stora utmaningarna för verksamheten är att kunna anpassa organisationen utifrån beslutad omsorgspeng, i och med att barn- och ungdomsnämndens flerårsstrategi beslutades i februari 2015, samt att läsårsorganisationen till största del förändras inför läsåret 2015-2016. Det har skett stora anpassningar inför läsåret 2015-2016. Det är en mycket stor utmaning för verksamheterna att ta emot fler elever 130 st, samtidigt som elevpengen är lägre i skolår 4-9, samt fritidshem skolår 4-6. Anpassningar har gjorts i förskolan att ta emot färre antal barn till hösten, det är en stor utmaning att anpassa verksamheten efter ett större antal barn på våren och att ha som minst barn inför höstterminen, där antalet barn skrivs in kontinuerligt under resten av året, samt att uppfylla garantitiden under hela året. Delårsbokslutet visar på ett bättre resultat än vårbokslut. Åtgärder har vidtagits och en allmän återhållsamhet råder i hela förvaltningen. Sjuktalet har fortsatt att öka i förvaltningen jämfört med 2014, trots de åtgärder som vidtas för förbättrad arbetsmiljö. 12
Framtid Verksamhet Förskola och grundskola står fortfarande inför stora utmaningar, som ska hanteras både på nationell och kommunal nivå. Skolkommissionen arbetar med förslag till nationella målsättningar och en långsiktig plan med utvecklingsområden samt en tidplan för kommissionens arbete, som ska redovisas senast den 11 januari 2016 för att slutredovisas senast den 13 januari 2017. Nya skolsatsningar utöver redan beslutade skolsatsningar har aviserats av regeringen. Det avser höjd personaltäthet och stärkt kvalitet i fritidshem, personalförstärkning i skolbibliotek, höjd ersättning till kommuner för asylsökande barn, lärarlönelyft. Dessa satsningar har ännu inte beslutats. Vilka förutsättningar som finns för att söka och erhålla dessa statsbidrag är oklart. För att klara av de utmaningar som förskola och skola står inför, måste den framtida förskole och skolorganisationen fortsätta vara den stora focusfrågan för barn- och ungdomsnämnden, för att klara av behörighetsregler och möta den fortsatta volymökningen av antal barn i verksamheten. Att ha en organisation som ska ge eleverna en samlad och likvärdig skolgång, att skapa förutsättningar för en bra arbetsmiljö och minska arbetsbelastning för alla personalkategorier, såsom pedagoger, elevhälsa och skolledare, samt att kunna ge förutsättningar för skolenheter att skapa en fungerande inre organisation och där skolbiblioteks funktionen kan utvecklas tillsammans med en bra tillgång till tidsenliga lärverktyg. I och med att det finns både kommunala grundskolor och fristående grundskolor och att det finns en lag om lika villkor, ska omsorgspeng och elevpeng fördelas på lika villkor mellan verksamheterna. Detta innebär att en förskola och skola måste ha ett visst antal barn och elever för att kunna klara av de kvalitetskrav och krav på likvärdig utbildning som ställs i skollagen. Ökade flyktingströmmar och hög beläggning på asylboende i kommunen medför att det inom nämndens ansvarsområde kommer att krävas fler platser inom förskola och grundskola. Detta ställer stora krav på mottagande och att omorganisera för att kunna ta emot nyanlända barn och elever på fler förskolor och grundskolor i Alingsås. Detta påverkar alla nämnders ansvarsområden och integrationsfrågan bör snarast upp på en övergripande agenda, vad den stora migrationsökningen innebär för integrationen i Alingsås. De behörighetsregler som nu har trätt ikraft 2015-07-01 ställer ytterligare krav på att en grundskola har ett tillräckligt underlag för att kunna möta behörighetskraven och ha 13
tillgång till legitimerade lärare. Det har blivit mycket svårare att rekrytera behöriga lärare och mycket svårare att rekrytera personal till mindre skolenheter. Förskola och grundskolas måluppfyllelse är en förutsättning för att motverka utanförskap. Det är viktigt att BUS-samarbetet fortsätter och förstärks, det handlar om kommunens mottagande av nyanlända och ensamkommande barn, deras skolgång och tillgång till skolhälsovård. Det handlar även om att tillsammans med närvårdssamverkans aktörer tillsammans kunna möta barn- och elevers krav på behandlande insatser t e x BUP där skolan idag upplever brister. I samhället finns det ett behov av omsorg på obekväm arbetstid, vårdnadshavare hör kontinuerligt av sig till förvaltningen. Även arbetsgivare och fackliga företrädare har hört av sig till förvaltningen, för att underlätta för anställda och medlemmar att kunna arbeta obekväm arbetstid. En barnkonsekvensanalys är genomförd. Barnomsorg på obekväm arbetstid är en viktigt och prioriterad verksamhet för barn- och ungdomsnämnden som avser att starta upp en fungerande verksamhet under 2016. Förvaltningen får härmed i uppdrag att förbereda för att starta upp omsorg på obekväm arbetstid. Ekonomi Driftbudget Budget 2016 Belopp i tkr Beslutad ram 2016 Prognos ram 2016 Avvikelse Verksamhetens intäkter 65 062 112 687 47 625 Verksamhetens kostnader -776 584-856 422-79 838 Avskrivningar -5 456-4 956 500 Verksamhetens nettokostnader -716 978-748 691-31 713 Kommunbidrag 717 146 717 146 0 Finansnetto -168-120 48 Årets resultat 0-31 665-31 665 Nämndens avskrivningar minskar på grund av att digitala lärverktyg har leasats istället för att köpas in via investeringsmedel. Detta är en effekt av lägre investeringar och leasing. Dessa lägre avskrivningskostnader minskar verksamhetens nettokostander. 14
Kostenheten är en del av barn och ungdomsnämndens verksamhet och ansvarar även för kostverksamhet i vård- och äldreomsorgen och utbildningsnämnden. 40 000 tkr av avvikelsen för både verksamhetens intäkter och kostnader är för kostenhetens del till andra förvaltningar. Ramökningar Belopp Volymökning förskola 926 Volymökning pedagogisk omsorg 285 Volymökning förskoleklass 517 Volymökning grundskola 7955 Volymökning grundsärskola 498 Volymökning fritidshem 6079 Volymökning nyanlända 480 Hyror 3901 Skolledare pga volymökning 1030 Elevhälsa pga volymökning 957 Digitala lärverktyg, personligt personal 145 Digitala lärverktyg, personligt elever 2054 Digitala lärverktyg, fleranvändare elever 1223 Skolskjuts pga volymökning 261 Omsorg på obekväm arbetstid 3381 Arbetsgivaravgifter för unga 1973 Statsbidrag speciallärare -6705 Personalkostnad speciallärare 6705 Summa permanenta utökningar 31665 Summa tillfälliga utökningar 0 Totalt 31665 Statsbidrag för lågstadiesatsning söks av nämnden för läsåret 2015/2016. I gjorda beräkningar finns statsbidraget och personalkostnad med i tabellen. 15
Förklarande text till utökningar Volymökning Barn- och elevantal har ökat i verksamheten sedan 2012. Ökningen har varit 360 barn och elever under tre år mellan åren 2013 och 2015. När vi blickar framåt 2016-2018 kommer ökningen att vara med 450 barn och elever. Ökningen framåt förväntas vara högre än tidigare år. Förskolans ökning har mattats av, fritidshemmets ökning fortsätter att vara stor, och den största ökningen är i grundskolan. Volymökning beräknas utifrån barn- och ungdomsnämndens flerårsstrategi 2015-2017 planeringsunderlag antal barn och elever i Alingsås kommun. Beräkningar med hur många barn och elever som kommer att finnas i nämndens verksamheter under kommande år görs med hjälp av trendprognos och elevframflyttning. Kommunens trendprognos visar på att elevantalet ökar med 700 elever från år 2014 till år 2018. Trendprognosen utgår från befolkningsprognosen. Förvaltningen arbetar med att läsa ut hur många elever per ålderskategori som ökar eller minskar utifrån trendprognosen och jämför det med hur många elever i de olika ålderskategorierna som redan finns i verksamheten. Det är viktigt att tänka på att en elev i skolans värld räknas som exempelvis 7 år under ett läsår (från juli till juni) medan att i trendprognosen är eleven 7 år under ett kalenderår (från januari till december). Nämnden kommer därmed att ha ett annat antal 7-åringar än vad trendprognosen visar. Förskolebarnen beräknas utifrån trendprognosen och med en beläggningsgrad från tidigare år. Med beläggningsgrad menas hur många av kommunens barn i förskoleålder som finns i förskoleverksamheten tidigare år. Förskolebarnen ser ut att öka med 9 barn, förskoleklass och grundskola ökar med 171 barn. Barnen i fritidshem ökar med 212 barn. Beräkningen utgår från ramen år 2015 både när det gäller antalet barn och elever och den förväntade kostnadsökningen. Barnen i fritidshemmen ökar inom år 2015, se prognos. Dessa planeringstal utgår från ramen 2015. När antalet barn och elever nu ökar i alla verksamheter, finns det inte någon möjlighet att fördela om resurser mellan verksamheterna inom befintligt ram. Likaså påverkar volymökningen alla funktioner och personalkategorier. Både fasta och rörliga kostander ökar. Volymökningen per verksamhet är specificerat för att bibehålla personaltäthet i förskola, fritidshem och grundskola. Med volymökningar kommer även ökat behov av elevhälsa, skolledare, skolskjuts, lärverktyg, studiehandledning och modersmål. Ökade kostnader för elevhälsa är enbart uträknat efter att antalet elever och barn ökar. För att bibehålla samma nivå som år 2015 när det gäller antal elever/barn per personal inom elevhälsa krävs det en utökning av dessa tjänster. 16
Ökade kostnader för skolledare är enbart uträknat efter att antalet elever och barn ökar. Då elever och barn ökar till antal kommer det att utökas med personal. För att bibehålla samma nivå som år 2015 när det gäller antal personal per skolledare krävs det en utökning av skolledartjänster. Ökning av antal elever med annat modersmål ökar. Studiehandledning på elevens modersmål måste ges och för att kunna placera eleven i rätt grupp ska en kartläggning av elevens skolbakgrund göras. Med volymökningar kommer även ökat behov av lokaler. Utökad hyreskostnad består i att ombyggnationen för Hemsjö skola och förskola under år 2015 ger helhetseffekt från år 2016 och framåt. Dessutom utökas Hemsjö förskola med en avdelning från januari 2016, vilket även det ger en hyresökning. Utökningen av en förskoleavdelning i Stadsskogen under hösten 2015 ger helårseffekt år 2016 och framåt. Utökningen av nya klassrum för årskurs 6 i form av paviljonger hösten 2015 får helårseffekt år 2016 och framåt. Det kommer att ske en ombyggnation av Västra Bodarna skola och Lendahl skola under hösten 2016. Denna ombyggnation ger en liten hyresökning år 2016. Utökningen av personliga digitala lärverktyg för personal är beräknad utifrån kostnaden för dator. När det gäller utökningen av digitala lärverktyg för elever är dessa indelade i både personliga och för fleranvändare. De personliga verktygen är skrivplattor och för fleranvändare har uträkningen gjorts utefter en blandning av olika verktyg utifrån den pedagogiska utveckling och kvalitet som är viktig att bibehålla i skolan. I och med att skrivplattor är billigare kan tätheten av digitala verktyg bli högre än om enbart datorer används. I dagsläget är tätheten i dessa årskurser ett digitalt verktyg på fem elever. Förvaltningens bedömning är att åk 1-3 behöver en tillgång motsvarande 1 verktyg på 2 elever och åk 4-6 1 verktyg till varje elev. I beräkningarna av skolskjuts har ett antagande om att dessa kostnader kommer att öka med anledning av ökad andel av elever med modersmålstöd. Denna verksamhet är organiserad på en skola i kommunen och elever är skolskjutsberättigade från sin hemskola och till undervisningen för modersmål. Beräkningar för ökade kostnader är gjord även utifrån att elevantalet ökar och att 26% av samtliga grundskoleelever i kommunala och fristående verksamhet är skolskjutsberättigade. Osäkerhetsfaktorer: Löneökning för lärarkollektivet är oviss. I beräkningar finns endast en generell löneökning med, i beräkningarna tas ingen hänsyn till om lärarkollektivet får högre löneutveckling. Kostavtalet är under upphandling och i och med det råder det ovisshet kring vad kostnaden blir för nämnden. Beräkningar i detta dokument finns inte någon hänsyn tagen till eventuella kostnadsökningar på grund av nytt kostavtal. 17
Nya statsbidrag aviseras, det råder ovisshet kring förutsättningar för att kunna erhålla statsbidrag. De senaste åren har egenfinansieringsprincip ökat, dvs att personaltätheten ska vara oförändrad eller öka mellan läsår eller att vissa riktade statsbidrag kräver en lika stor egenfinansiering av kommunen. Det är viktigt att förvaltningen och kommunledningskontoret har samsyn och arbetar tillsammans med att bevaka de riktade statsbidraget och när riktade statsbidrag går över till generella statsbidrag. För att skapa de bästa förutsättningarna för kommunen. Ökade kostnader: Arbetsgivaravgifter för unga höjdes redan 1 juli 2015 och i gjorda beräkningar kommer avgifterna att 1 juli 2016 vara lika höga som personal över 25 år. Därmed kommer det bli full arbetsgivaravgift med halvårseffekt år 2016. Om barn- och ungdomsnämnden inte får kompensation för ökade arbetsgivaravgifter innebär det att besparingar ska göras i verksamheten. Utökade behov i samhället Omsorg på obekväm arbetstid 7 dagar i veckan ger en merkostnad enligt ovan. Beräkningen är gjord utifrån att en befintlig förskoleavdelning kan användas till utökad barnomsorg på obekväm arbetstid. Beräkningen grundar sig på att det finns en avdelning i kommunen som har utökad omsorg, där ca 18 barn kan vistas beroende på omsorgsbehov och vistelsetid. Avdelningen är beräknad att vara dygnetruntöppen 7 dagar i veckan. Vidtagna åtgärder för att klara verksamheten inom ram Med nuvarande volymökning, finns det ingen möjlighet för barn- och ungdomsnämnden att klara verksamheten inom befintlig ram. 18
Konsekvenser om extra medel inte tilldelas Det krävs stora organisationsförändringar och strukturförändringar för att kunna klara verksamhetens mål och kvalitet inom ram. Antalet lokaler och enheter måste minska, fler barn och elever på mindre lokalyta. Det blir en ännu lägre personaltäthet för alla personalkategorier. Det vill säga fler barn per pedagog i förskolan, fler elever per lärare i grundskolan, fler barn per pedagog på fritidshemmen, fler barn och pedagoger per förskolechef, fler elever och pedagoger per rektor, fler elever per skolsköterska/kurator/psykolog/specialpedagog. Plan 2017 Belopp i tkr Beslutad ram 2017 Prognos ram 2017 Avvikelse Verksamhetens intäkter 67 014 112 502 45 488 Verksamhetens kostnader -800 960-890 191-89 231 Avskrivningar -4 597-4 956-359 Verksamhetens nettokostnader -738 543-782 645-44 102 Kommunbidrag 738 661 738 661 0 Finansnetto -118-120 -2 Årets resultat 0-44 104-44 104 Nämndens avskrivningar minskar på grund av att digitala lärverktyg har leasats istället för att köpas in via investeringsmedel. Detta är en effekt av lägre investeringar och leasing. Dessa lägre avskrivningskostnader minskar verksamhetens nettokostander. Kostenheten är en del av barn och ungdomsnämndens verksamhet och ansvarar även för kostverksamhet i vård- och äldreomsorgen och utbildningsnämnden. 40 000 tkr av avvikelsen för både verksamhetens intäkter och kostnader är för kostenhetens del till andra förvaltningar. 19
Ramökningar Belopp Volymökning förskola 1455 Volymökning pedagogisk omsorg 285 Volymökning förskoleklass 450 Volymökning grundskola 14606 Volymökning grundsärskola 747 Volymökning fritidshem 8025 Volymökning nyanlända 494 Hyror 4536 Skolledare pga volymökning 1455 Elevhälsa pga volymökning 1336 Digitala lärverktyg, personligt personal 145 Digitala lärverktyg, personligt elever 2054 Digitala lärverktyg, fleranvändare elever 1223 Skolskjuts pga volymökning 482 Omsorg på obekväm arbetstid 3483 Arbetsgivaravgifter för unga 3328 Statsbidrag speciallärare -6705 Personalkostnad speciallärare 6705 Summa permanenta utökningar 44104 Summa tillfälliga utökningar 0 Totalt 44104 Statsbidrag för lågstadiesatsning söks av nämnden för läsåret 2015/2016. I gjorda beräkningar finns statsbidraget och personalkostnad med i tabellen. Förklarande text till utökningar Volymökning Barn- och elevantal har ökat i verksamheten sedan 2012. Ökningen har varit 360 barn och elever under tre år mellan åren 2013 och 2015. När vi blickar framåt 2016-2018 kommer ökningen att vara med 450 barn och elever. Ökningen framåt förväntas vara högre än tidigare år. Förskolans ökning har mattats av, 20
fritidshemmets ökning fortsätter att vara stor, och den största ökningen är i grundskolan. Volymökning beräknas utifrån barn- och ungdomsnämndens flerårsstrategi 2015-2017 planeringsunderlag antal barn och elever i Alingsås kommun. Beräkningar med hur många barn och elever som kommer att finnas i nämndens verksamheter under kommande år görs med hjälp av trendprognos och elevframflyttning. Kommunens trendprognos visar på att elevantalet ökar med 700 elever från år 2014 till år 2018. Trendprognosen utgår från befolkningsprognosen. Förvaltningen arbetar med att läsa ut hur många elever per ålderskategori som ökar eller minskar utifrån trendprognosen och jämför det med hur många elever i de olika ålderskategorierna som redan finns i verksamheten. Det är viktigt att tänka på att en elev i skolans värld räknas som exempelvis 7 år under ett läsår (från juli till juni) medan att i trendprognosen är eleven 7 år under ett kalenderår (från januari till december). Nämnden kommer därmed att ha ett annat antal 7-åringar än vad trendprognosen visar. Förskolebarnen beräknas utifrån trendprognosen och med en beläggningsgrad från tidigare år. Med beläggningsgrad menas hur många av kommunens barn i förskoleålder som finns i förskoleverksamheten tidigare år. Förskolebarnen ser ut att öka med 5 barn, förskoleklass och grundskola ökar med 124 barn. Barnen i fritidshem ökar med 66 barn. Beräkningen utgår från prognosramen år 2016 både när det gäller antalet barn och elever och den förväntade kostnadsökningen. När antalet barn och elever nu ökar i alla verksamheter, finns det inte någon möjlighet att fördela om resurser mellan verksamheterna inom befintligt ram. Likaså påverkar volymökningen alla funktioner och personalkategorier. Både fasta och rörliga kostander ökar. Volymökningen per verksamhet är specificerat för att bibehålla personaltäthet i förskola, fritidshem och grundskola. Med volymökningar kommer även ökat behov av elevhälsa, skolledare, skolskjuts, lärverktyg, studiehandledning och modersmål. Ökade kostnader för elevhälsa är enbart uträknat efter att antalet elever och barn ökar. För att bibehålla samma nivå som år 2015 när det gäller antal elever/barn per personal inom elevhälsa krävs det en utökning av dessa tjänster. Ökade kostnader för skolledare är enbart uträknat efter att antalet elever och barn ökar. Då elever och barn ökar till antal kommer det att utökas med personal. För att bibehålla samma nivå som år 2015 när det gäller antal personal per skolledare krävs det en utökning av skolledartjänster. Ökning av antal elever med annat modersmål ökar. Studiehandledning på elevens modersmål måste ges och för att kunna placera eleven i rätt grupp ska en kartläggning av elevens skolbakgrund göras. 21
Med volymökningar kommer även ökat behov av lokaler. Ombyggnation av Västra Bodarna skola och Lendahl skola under hösten 2016 ger en hyresökning på helårseffekt år 2017. Ombyggnation av Långareds förskola kommer att få helårseffekt år 2017. Under hösten 2017 kommer det att utökas med förskoleplatser i Stadsskogen, det kommer att bli en liten hyresökning år 2017. Utökningen av personliga digitala lärverktyg för personal är beräknad utifrån kostnaden för dator. När det gäller utökningen av digitala lärverktyg för elever är dessa indelade i både personliga och för fleranvändare. De personliga verktygen är skrivplattor och för fleranvändare har uträkningen gjorts utefter en blandning av olika verktyg utifrån den pedagogiska utveckling och kvalitet som är viktig att bibehålla i skolan. I och med att skrivplattor är billigare kan tätheten av digitala verktyg bli högre än om enbart datorer används. I dagsläget är tätheten i dessa årskurser ett digitalt verktyg på fem elever. Förvaltningens bedömning är att åk 1-3 behöver en tillgång motsvarande 1 verktyg på 2 elever och åk 4-6 1 verktyg till varje elev. I beräkningarna av skolskjuts har ett antagande om att dessa kostnader kommer att öka med anledning av ökad andel av elever med modersmålstöd. Denna verksamhet är organiserad på en skola i kommunen och elever är skolskjutsberättigade från sin hemskola och till undervisningen för modersmål. Beräkningar för ökade kostnader är gjord även utifrån att elevantalet ökar och att 26% av samtliga grundskoleelever i kommunala och fristående verksamhet är skolskjutsberättigade. Osäkerhetsfaktorer: Löneökning för lärarkollektivet är oviss. I beräkningar finns endast en generell löneökning med, i beräkningarna tas ingen hänsyn till om lärarkollektivet får högre löneutveckling. Kostavtalet är under upphandling och i och med det råder det ovisshet kring vad kostnaden blir för nämnden. Beräkningar i detta dokument finns inte någon hänsyn tagen till eventuella kostnadsökningar på grund av nytt kostavtal. Nya statsbidrag aviseras, det råder ovisshet kring förutsättningar för att kunna erhålla statsbidrag. De senaste åren har egenfinansieringsprincip ökat, dvs att personaltätheten ska vara oförändrad eller öka mellan läsår eller att vissa riktade statsbidrag kräver en lika stor egenfinansiering av kommunen. Det är viktigt att förvaltningen och kommunledningskontoret har samsyn och arbetar tillsammans med att bevaka de riktade statsbidraget och när riktade statsbidrag går över till generella statsbidrag. För att skapa de bästa förutsättningarna för kommunen. 22