En sammanställning av forskningsfinansiärer och deras stöd till företagsekonomer åren 2010 och 2011. av Katarina Zambrell Ekonomihögskolan Linnéuniversitetet September 2012 På uppdrag av Föreningen Företagsekonomi i Sverige
Innehållsförteckning Introduktion och syfte 3 Allmänt om forskningsfinansiering och finansiärer 3 Forskningsfinansiärer för företagsekonomer 5 Tillvägagångssätt 5 Aktuella forskningsfinansiärer för företagsekonomer 7 Summering 1: Hur ser forskningsfinansieringen ut avseende beviljade anslag? 9 Summering 2: Hos vilka finansiärer har företagsekonomer störst framgång? 10 Beviljandegrad 11 Summering 3: Är företagsekonomer framgångsrika när det gäller forskningsfinansiering? 13 Sammanfattning 14 Källor Tabeller Tabell 1: Forskningsfinansiärer 4 Tabell 2: Tretton forskningsfinansiärer med stöd för företagsekonomi 5 Tabell 3: Forskningsfinansiärer möjliga för företagsekonomi (FEK) inklusive kommentar om inriktning 7 Tabell 4: Beviljade forskningsprojekt: Totalt, för företagsekonomer och i relation till övriga projekt för åren 2010 och 2011 (st, kr och procent) 8 Tabell 5a: Beviljandegrad för sökta projekt inom företagsekonomi 2010-2011 11 Tabell 5b: Beviljandegrad för totalt antal projekt, oavsett ämne 2010-2011 12 Bilaga Grunddata: Sammanställning över forskningsfinansiärer 2010 Grunddata: Sammanställning över forskningsfinansiärer 2011 2
Introduktion och syfte Företagsekonomi är Sveriges klart största utbildningsämne på högskolenivå. Statistik från Högskoleverket 1 visar att läsåret 2010/2011 rapporterades 23292 hst 2 i ämnet företagsekonomi, fördelat på 29 lärosäten. De tre största utbildarna i ämnet 2010/2011 är Stockholms universitet (2309 hst), Linnéuniversitetet (2082) samt Lunds universitet (1947). De näst största ämnena är matematik (med 9527 hst) respektive psykolog (med 9143 hst). Ett annat mått är antalet registrerade studenter inom ämnet dvs. hur många individer som har läst minst en kurs inom ämnet under en termin. Företagsekonomi hade ht 2011 ca 35 600 registreringar. Jfr matematik ca 27 750 registrerade och psykologi ca 14 400. Relationen hst och antal registrerade tyder på att matematik har många studenter som läser kortare kurser i jämförelse med företagsekonomi. Totalt antal helårsstudenter ht 2011 var ca 323 000 som fördelas på ca 200 ämnen inom det svenska högskoleväsendet. Ställer man antalet helårsstudenter i företagsekonomi i relation till hela det svenska högskoleväsendet har företagsekonomi en andel på 7,2 %. Oavsett hur man mäter företagsekonomiämnet är det störst akademiska ämnet i landet. Ämnets storlek medför att det krävs många lärare/forskare. En uppskattning 2011 visar att det finns ca 1 400 lärare/forskare inom ämnet. Eftersom högskolelagen (HL 1:a kap. 2) stipulerar att all undervisning ska vila på vetenskaplig grund och att verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning (se 3), är läraren/forskarens möjlighet till finansierad forskning ytterst viktig. Utbildningens forskningsanknytning liksom företagsekonomisk forsknings möjlighet att bidra till kunskapsutvecklingen i samhället, är helt beroende av ekonomiskt stöd. Denna rapport är resultatet av ett uppdrag från styrelsen för Föreningen Företagsekonomi i Sverige. Syftet är att beskriva hur det ekonomiska stödet från landets etablerade forskningsfinansiärer ser ut för företagsekonomer samt att analysera ämnets framgångar inklusive beviljandegrad under åren 2010 och 2011. Allmänt om forskningsfinansiering och finansiärer De svenska satsningarna på FoU uppgick år 2009 till cirka 112 miljarder kronor skriver VINNOVA på sin hemsida 3. Av dessa pengar gick ca 25% (ca 28 miljarder) till universitet och högskolor. Resterande FoU genomfördes inom statliga myndigheter, kommuner och landsting samt privata icke vinstdrivande organisationer. Inför 2010 beräknas 29,5 miljarder i statlig finansiering fördelas på olika finansiärer, bl.a. VINNOVA. Det finns således mycket pengar att fördela till forskning och antalet forskningsfinansiärer är stort. Några av de största finansiärerna 2010 är, enligt Svensk Forskning (2009): 4 1 www.hsv.se/statistik 120502 2 Hst = helårsstudenter 3 http://vinnova.se/sv/om-vinnova/svensk -FoU-i-siffror/ 120502 4 Svensk Forskning Större forskningsfinansiärer (utgiven 2009, nov.) av Forskning.se den nationella forskningsportalen. 3
De största svenska finansiärerna 2010 Vetenskapsrådet VINNOVA- Verket för innovationssystem Formas- Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande FAS- Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling KK-stiftelsen 4 100 miljoner 2 150 miljoner 840 miljoner 405 miljoner 350 miljoner 300 miljoner En genomgång av olika forskningsfinansiärer 5 visar följande 29 finansiärer. Internationella finansiärer t.ex. EU:s sjunde ramprogram ingår ej. Tabellen anger huruvida företagsekonomisk forskning möjliggörs inom finansiärernas verksamhetsområden. Tabell 1: Forskningsfinansiärer Anm: Markering innebär forskningsfinansiärer aktuella för denna rapports genomgång. Finansiär 1 Barncancerfonden och Cancerfonden Nej 2 Birgit och Gad Rausings Stiftelse för Humanistisk forskning Nej 3 Craafordska stiftelsen Nej 4 Familjen Erling-Perssons stiftelse Nej 5 FAS- Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Ja 6 Formas- Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Ja 7 Göran Gustafssons stiftelse Nej 8 HUR- Handelns Utbildningsråd Ja 9 Hjärt-Lungfonden Nej 10 Johan och Jakob Söderbergs Stiftelse Ja 11 Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse/Tore Browaldhs stiftelse Ja Företagsekonomi 12 Kempestiftelserna Ja (Norrland) student 13 KK-stiftelsen Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling Ja (främst högskolor) 14 Konkurrensverket Ja 15 Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademin Nej 16 Kungliga Vetenskapsakademin Ja? (Nobel) 17 MISTRA- Stiftelsen för miljöstrategisk forskning Ja (tvärvetenskap) 18 Sparbanksstiftelserna / Sparbanksstiftelsen Öresund Ja (lokala utdelningar) 19 Stiftelsen för strategisk forskning SSF Nej 20 Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Ja 21 STINT- Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning Ja 22 Torsten Söderbergs stiftelse Ja 23 Ragnar Söderbergs stiftelse Ja 24 VINNOVA-Verket för innovationssystem Ja 25 Vetenskapsrådet Ja 26 Vårdalsstiftelsen Nej 27 Åke Wibergs stiftelse Ja 28 Wallenbergsstiftelserna Ja, främst stipendier 29 Östersjöstiftelsen Ja, dock enbart Södertörn 5 inspirerad av lista på Ragnar Söderbergsstiftelsens hemsida http://www.ragnarsoderbergsstiftelse.se/anslag/svenska-forskningsfinansiarer/index1,34.htm, 111011 4
Forskningsfinansiärer för företagsekonomer En närmare genomlysning av dessa finansiärer visar att vissa måste exkluderas i rapporten. Någon saknar information om beviljade projekt (Å. Wibergs stiftelse), andra vänder sig i första hand till studenter och doktorander (Sparbanksstiftelserna, STINT, Wallenbergsstiftelserna) samt slutligen Östersjöstiftelsen som enbart finansierar projekt vid Södertörns högskola. 6. Därutöver konstateras att Nobelpriset i ekonomi sällan tilldelas företagsekonomer. Kvarstår gör följande tretton finansiärer, vars uppgifter ligger till grund för den fortsatta sammanställningen och analysen. Tabell 2: Tretton forskningsfinansiärer med stöd för företagsekonomi (urval från tabell 1) 5. FAS - Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 6. Formas - Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 8. HUR - Handelns Utbildningsråd 10. Johan och Jakob Söderbergs stiftelse 11. Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse/tore Browaldhs stiftelse 13. KK-stiftelsen Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling 14. Konkurrensverket 17. Mistra Stiftelsen för miljöstrategisk forskning 20. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 22. Torsten Söderbergs stiftelse 23. Ragnar Söderbergs stiftelse 24. VINNOVA - Verket för innovationssystem 25. Vetenskapsrådet Tillvägagångssätt Denna rapport bygger på material avseende forskningsbidrag och dess fördelning. De källor jag använt är finansiärernas hemsidor, årsredovisningar, webbaserade projektkataloger och/eller sammanställningar över sökta/beviljade projekt samt uppgifter som företrädare för finansiärerna bidragit med. I flera fall har tjänstemän hos de olika finansiärerna bidrag med material. Inledningsvis kontaktade jag de stora forskningsfinansiärerna via mail och frågade efter sammanställningar med utgångspunkt i ämnesområde och beviljade och avslagna projekt. I flertalet fall blev jag hänvisad till respektive hemsida och de översikter eller projektkataloger som presenteras där. I något fall fick jag kompletterande material avseende de enskilda projekten, i några fall hänvisades jag till årsredovisningarna där översikter presenteras. Tyvärr har jag inte fått tillgång till likvärdiga uppgifter från samtliga finansiärer. Mätproblemen har därför varit stora: Ett problem är att underlagen för att kunna ämnesbestämma projekten varierar. I flera fall finns inga detaljerade uppgifter om ämnesområde utan en granskning av projekttitel, projektansvarig 6 Utöver denna lista finns andra forskningsfinansiärer som i huvudsak vänder sig till andra områden t.ex. Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Rymdstyrelsen, SIDA och Strålskyddsmyndigheten. 5
och/eller institution/lärosäte har legat till grund för min bedömning av om projektet avser företagsekonomi eller inte. Ett annat problem är vilken tidpunkt som avses: Året då projektet beviljas eller året då projektet genomförs. Här har jag valt att redovisa projekt beslutade 2010, avseende start 2011(eller senare) respektive projekt beslutade 2011. I något fall är de enda uppgifter som finns tillgängliga finansierade projekt under ett år, vilket innebär att även pågående projekt kan ingå. Ett tredje problem avser vilken summa som redovisas. Jag har valt att redovisa den totalt beviljade projektsumman även om projektet löper över flera år 7. Ett annat problem är vilken typ av stöd som avses. Jag har valt att redovisa forskningsprojekt/projektstöd när en sådan uppdelning är möjlig (terminologin varierar något mellan olika finansiärer). Riktade forskningsprogram eller andra speciella satsningar, stöd till doktorander, konferensdeltagande, renodlade postdoc-stipendier etc. ingår normalt ej. Ett ytterligare problem är att information om totalt antalet forskningsansökningar, i synnerhet ämnesbestämda ansökningar, i de flesta fall saknas. Ambitionen att kunna uttala sig om beviljandegraden för företagsekonomiska ansökningar har enbart varit möjlig avseende två finansiärer. För att om möjligt korrigera felaktiga uppgifter skickade jag i januari 2012 en första version av rapporten avseende 2010 års forskningsfinansiering till de berörda finansiärerna. Jag berättade om rapportens syfte samt gav dem möjlighet att kontrollera och vid behov korrigera och komplettera mina uppgifter. Jag bad även om motsvarande data även för 2011. Flertalet har välvilligt bidragit och hjälpt mig ta fram önskvärda uppgifter, även om det tagit lite tid och krävt påminnelser. Trots denna återkoppling från merparten av finansiärerna måste jag reservera mig för att statistiken och underlagen kan innehålla felaktigheter. Dels summeringsfel, dels att uppgifter från olika finansiärer inte alltid är fullt jämförbara. I materialet nedan kommenterar jag de fall som är kända. 7 Något undantag finns bl.a. Mistra, där utbetalade projektpengar 2011,2012 redovisas vilket bedömts vara den mest rättvisande uppgiften pga. att utlysningar inte förekommer varje år. 6
Aktuella forskningsfinansiärer för företagsekonomer Nedan följer en mer utförlig tabell över forskningsfinansiärer möjliga för företagsekonomer: Tabell 3: Forskningsfinansiärer möjliga för företagsekonomi (FEK) inklusive kommentar om inriktning: Finansiär Kommentar FAS - Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Formas - Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande HUR - Handelns Utbildningsråd Johan och Jakob Söderbergs Stiftelse Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse/Tore Browaldhs stiftelse Konkurrensverket Olika projektområden finns varav "Arbetsorganisation" troligen är mest lämplig för företagsekonomer. Stöder ej ämnet företagsekonomi specifikt men projekt inom ämnet förekommer. Forskning inom handelsområdet. Stöder fyra områden: Naturvetenskap, juridik, ekonomi, kultur. Forskningsprogram inom Företagsekonomi, Nationalekonomi eller Ekonomisk historia avses. Forskning inom konkurrens- och upphandlingsområdet. KK-stiftelsen Stiftelsen för kunskapsoch kompetensutveckling Inriktad på stöd för nya universitet och högskolor i samproduktion med näringslivet. Mistra - Stiftelsen för miljöstrategisk forskning Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Torsten Söderbergs stiftelse Ragnar Söderbergs stiftelse VINNOVA - Verket för innovationssystem Vetenskapsrådet Miljöstrategisk forskning för god livsmiljö och hållbar utveckling. Stöder humaniora och samhällsvetenskaplig forskning Stöder medicin, ekonomi (inkl företagsekonomi) och rättsvetenskap. Samredovisade med Ragnar Söderbergs stiftelse t.o.m. 2010. Stöder medicin, ekonomi (inkl företagsekonomi) och rättsvetenskap. Samredovisade med Torsten Söderbergs stiftelse t.o.m. 2010. Stöder ny teknik och ny kunskap för att skapa hållbar tillväxt genom nya produkter, tjänster och processer. Har fem olika stödområden: Humaniora samhällsvetenskap, Natur och teknikvetenskap, Medicin och hälsa, Utbildningsvetenskap samt Konstnärlig forskning och utveckling. I tabellen nedan presenteras en sammanställning över de tretton utvalda finansiärerna och de uppgifter som funnits tillgängliga avseende antal beviljade projekt i antal och kr samt hur stor del av dessa som tillfaller företagsekonomi. För merparten anges sammanlagd data från 2010 och 2011. I bilaga finns underlagen redovisade årsvis för denna sammanställning inklusive kommentarer om datainsamlingen. 7
Tabell 4: Beviljade forskningsprojekt: Totalt, för företagsekonomer och i relation till övriga projekt för åren 2010 och 2011 (st, kr och procent).*=ingår delvis i summering) A B C* C D E Kolumn Finansiär (Andel av totalt beviljade medel) Totalt antal beviljade projekt 2010+2011 (st) Totalt antal beviljade projekt 2010+2011 (kr) Därav beviljade projekt inom FEK (st) Beviljade projekt inom FEK i rel. till totalt antal (A) (%) projekt inom FEK (kr) projekt i kr inom FEK i procent av totalt (B) (%) FAS (5%) 177 441,6 mkr. 7 7 projekt av 177 = 4,0% FEK 23,4 mkr. 23,4 mkr. av 441,6 mkr.= 5,3% FEK Formas (11%) 279 891 mkr. 3 3 av 279 = 0,8% FEK 7,1 mkr. 7,1 mkr. av 891 mkr.= 10,7% FEK Handelns Utbildningsråd (0,5%) 50* 39,5 mkr.* i.u. i.u. i.u. i.u. J & J Söderbergs stiftelse (0,1%) 52 6,2 mkr. 2 2 av 52 = 3,8% FEK 0,5 mkr. 0,5 mkr. av 6,2 = 8,1% FEK Wallanders/ Hedelius/ Browaldhs stiftelse (2%) 80 129,7 mkr. 40 40 av 80 = 50,0% FEK 65,4 mkr. 65,4 mkr. av 129,7 = 50,4% FEK Konkurrensverket (0,2%) 16 20,3 mkr. 2 2 av 16 = 12,5 % FEK 3,4 mkr. 3,4 mkr. av 20,3 = 16,7% FEK KK-stiftelsen (6%) 99 489,6 mkr. 11 11 av 99 = 11,1% FEK 68 mkr. 68 mkr. av 489,6 = 13,9% FEK Mistra (4%) i.u. 302 mkr.* 8 i.u. i.u. (22 mkr.*) 22 mkr. av 302= 7,3% FEK Riksbankens Jubileumsfond (3%) 95 229 mkr. 7 7 av 95 = 7,4% FEK 19,3 mkr. 19,3 mkr. av 229 = 8,4% FEK Torsten Söderbergs stiftelse (0,5%) 34 44,6 mkr. 21 21 av 34 = 61,8% FEK 34,2 mkr. 34,2 mkr. av 44,6 = 76,7% FEK Ragnar Söderbergs stiftelse (3%) 140 249 mkr. 16 16 av 140 = 11,4% FEK 41,4 mkr. 41,4 mkr. av 249 = 16,6 % FEK Vetenskapsrådet (50%) 1450 4 181 mkr 5 5 av 1450 = 0,3% FEK 18,2 mkr. 18,2 mkr. av 4181= 0,4% FEK VINNOVA (15%) 459 1 268,3 mkr 13 13 av 459= 2,8% FEK 16 mkr. 16 mkr. av 1268.3 = 1,3% FEK 8 Avser utbetalade anslag, ej beviljade projekt. 8
Totalt A Totalt antal beviljade projekt 2010+2011 B Totalt antal beviljade projekt 2010+2011 i kr C* Därav beviljade projekt inom FEK C Beviljade projekt inom FEK i rel. till totalt antal D projekt inom FEK i kr E projekt i kr inom FEK i procent av totalt Summa 11 finansiärer 9 2881 st 7950,3 mkr. 127 127 av 2881 = 4,4% FEK 296,9 mkr. 296,9 mkr. av 7950,3 = 3,7% FEK Alternativ summa 2931 st inkl HUR 8252,3 inkl Mistra (8291,8 mkr. inkl Mistra och HUR) 318,9 mkr. inkl Mistra 318,9 mkr. av 8252,3 = 3,9% Summering 1: Hur ser forskningsfinansieringen ut avseende beviljade anslag? Tabellen ovan visar att totalt har 11 finansiärer beviljat medel till 2881 projekt under 2010-2011 (exkl. HUR och Mistra). Dessa projekt motsvarar 7 950 mkr. i beviljade pengar (8 292 mkr. inkl HUR och Mistra). Notera att dessa pengar vanligen fördelas under flera år. Läget för företagsekonomer är att totalt antal beviljade projekt är 127 projekt dvs. 4,4 % av samtliga 2881 beviljade projekt. Beviljade fek-projekt i pengar är 297 mkr. (ca 319 mkr. inkl. Mistra) I jämförelse med totalt ca 7 950 mkr. motsvarar dessa beviljade medel 3,7% av totalt utdelade medel. Summering 1: Under 2 år (2010-2011) fördelade 11 finansiärer drygt 7 miljarder 950 miljoner på ca 2900 projekt. Företagsekonomer tilldelades ca 297 miljoner fördelat på ca 127 projekt vilket motsvarar drygt 4 % av antalet beviljade projekt och knappt 4 % av utdelade medel. Notera att Vetenskapsrådet står för en mycket stor andel av tilldelade projekt både i antal och pengar i denna sammanställning: Ca 50 % av samtliga beviljade projekt och ca 50% av tilldelade pengar. De tre stora (VR, Vinnova och Formas) står för ca 75% av samtliga projekt och utdelade medel dessa år. Eftersom företagsekonomi har väldigt liten framgång hos dessa (då dessa finansiärer har sitt forskningsfokus på andra ämnesområden) påverkar det jämförelsen om relativ framgång mycket. Skulle de två största (VR och Vinnova) undantas motsvarar de beviljade företagsekonomiprojekten ca 11% (av totalt antal beviljade projekt) istället för drygt 4% och andelen beviljade medel inom FEK blir istället drygt 10% istället för knappt 4%. 9 Mistra och HUR ingår ej pga att vissa uppgifter saknas. 9
Det bör påpekas att storleken på de olika projekten varierar kraftigt. Från ca 50 000kr per projekt från någon av de mindre stiftelserna till dryga 40 miljoner för ett enskilt projekt från KKstiftelsen. Summering 2: Hos vilka finansiärer har företagsekonomer störst framgång? Ser man till forskningsframgång i pengar är det ett antal finansiärer som under 2010-2011 särskilt har beviljat företagsekonomiska projekt. De i särklass största under dessa år är: KK-stiftelsen (ca 68 mkr. 10 ) Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse/Tore Browaldhs stiftelse (ca 65 mkr.) Ragnar Söderbergs stiftelse (ca 41 mkr.) Torsten Söderbergs stiftelse (ca 34 mkr.) Det bör påtalas att KK-stiftelsens position i denna jämförelse, påverkas starkt av två stora projekt till Karlstad 2011. Som tidigare nämndes, de riktigt stora forskningsfinansiärerna VR, Vinnova, FAS och Formas (inklusive utbildningsdepartementet) lägger merparten av sina medel på helt andra områden, i enlighet med sina statuter/prioriteringar. Dock blir tvärvetenskapliga projekt hos dessa finansiärer allt vanligare vilket medför att även företagsekonomers finansiering har förutsättningar att öka i framtiden. När det gäller framgångarna avseende antal beviljade projekt för företagsekonomer hos olika finansiärer är framgången under 2010-2011markant störst hos följande: Torsten Söderbergs stiftelse beviljade 21 projekt vilket innebär ca 62 % av dessa gick till företagsekonomer. Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse/Tore Browaldhs stiftelse, där 40 projekt beviljats (vilket innebär att 50% av de beviljade projekten går till företagsekonomer ) Att framgångarna är mer ringa för Formas och VR-sökta projekt framgår tydligt ovan, då mindre än 1 % av projekten 2010 och 2011 tilldelades företagsekonomer. Det förklaras med att dessa finansiärer har sitt forskningsfokus inom helt andra ämnesområden. Summering 2: Både avseende beviljade projekt i antal och pengar hade företagsekonomer under åren 2010-2011 störst framgång hos stiftelser (Wallanders, Hedelius, Browaldhs stiftelse, Torsten Söderbergs stiftelse samt Ragnar Söderbergs stiftelse). Dessa har ett uttalat fokus på företagsekonomisk/ekonomisk forskning(de båda senare parallellt med bl.a. medicin och rättsvetenskap). Även KK stiftelsen bidrog med mycket pengar. 10 Varav 46 mkr i två stora anslag till Karlstad Universitet. 10
Beviljandegrad En annan intressant aspekt på finansiering är beviljandegrad dvs. hur många projekt beviljas av antalet som söker. Tyvärr har det varit svårt att få fram data på antalet ansökningar fördelade på ämnen. De enda som kunnat redovisa detta är Riksbankens Jubileumsfond samt Ragnar Söderbergs stiftelse. Tabell 5a: Beviljandegrad för sökta projekt inom företagsekonomi 2010-2011. Finansiär Riksbankens Jubileumsfond 2010 Riksbankens Jubileumsfond 2011 Ragnar Söderbergs stiftelse 2011 Sammanställning Sökta projekt inom FEK/totalt 67 av 752 totalt= 8,9% 48 av 810 totalt= 5,9% 66 av 593 totalt= 11,1% 181 av 2155 totalt= 8,4% Beviljandegrad av sökta 2 beviljade av 67 i FEK = 3% 2 beviljade av 752 = 0,3% 5 beviljade av 48 i FEK = 10,4% 5 beviljade av 810 = 0,6% 7 beviljade av 46 i FEK = 15,2% 7 beviljade av 593 = 1,2% 14 beviljade av 161 i FEK = 8,7% 14 beviljade av 2155 = 0,6% Utifrån de få exemplen ovan kan konstateras att oddsen för framgång i förhållande till totalt antal ökande är mycket liten i dessa fall. Givetvis är underlaget inte tillräckligt för att dra några generella slutsatser. I exemplen ovan motsvarar ansökningar från företagsekonomer drygt 8% av alla sökta projekt hos de två aktuella finansiärerna. Om den andelen är signifikant även hos andra finansiärer finns tyvärr ingen möjlighet att svara på. Ett rimligt antagande är att ju större andel av de som söker som är företagsekonomer, ju större är chansen att fler fekprojekt beviljas. Tyvärr tyder statistiken ovan inte på att det samband är starkt då andelen beviljade projekt av samtliga projekt i exemplet ovan är 0,6% medan andelen sökta av totalt antal var drygt 8%. Som jämförelse redovisas nedan beviljandegraden generellt oavsett ämne/område. 11
Tabell 5b: Beviljandegrad för totalt antal projekt, oavsett ämne 2010 och 2011. Finansiär Sökta projekt (alla ämnen) totalt (2010+2011) Beviljandegrad av sökta (alla ämnen) (2010+2011) FAS 814+898=1712 91+86=177 177 av 1712=10,3% Formas 1249+1349=2598 133+146=279 11 279 av 2598=10,7% HUR 62+96=158 17+33=50 50 av 158=31,6% Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse/Tore Browaldhs stiftelse 108+115=223 41+39=80 80 av 223=35,9% Konkurrensverket 32+22=54 7+9=16 16 av 54=29,6% KK-stiftelsen 344 137 12 av 344=39,8% Riksbankens Jubileumsfond 752+810=1562 47+48=95 95 av 1562=6,1% Ragnar Söderbergs stiftelse (enbart 2011) 593 66 av 593=11,1% Vetenskapsrådet (avser enbart område Hum/Sam) 900+825=1725 107+126=233 233 av 1725=13,5% Sammanställning 8969 1133 av 8969=12,6% Den generella beviljandegraden, oavsett ämne, för dessa 9 finansiärer ligger således på knappt 13 % enligt ovan. Att jämföras med företagsekonomiprojekten hos 2 finansiärer som låg på 0,6%. 11 Avser uppgifter från årsredovisningen avseende enbart vissa former av stöd. 12 Enligt tjänsteman på KK. Uppgifter enligt projektkatalog. 12
Summering 3: Är företagsekonomer framgångsrika när det gäller forskningsfinansiering? När det gäller beviljandegraden avseende antal projekt för samtliga ansökningar ovan, är variationen stor mellan de olika finansiärerna. Beviljandegraden sammantaget ligger på knappt 13%. De finansiärer som utmärker sig positivt är KK-stiftelsen, Handelns Utbildningsråd, Wallanders, Hedelius, Browaldhs stiftelse samt Konkurrensverket som beviljar ca 30% eller mer av sökta projekt. En korrekt jämförelse avseende beviljandegraden för företagsekonomer är svår att göra baserat på underlaget i denna rapport. De två finansiärer som haft tillgängliga uppgifter visar att endast 0,6% av sökta fek-projekt beviljas vilket är betydligt lägre än den generella beviljandegraden (13%). Tendensen att företagsekonomer inte är så lyckosamma är tydlig i dessa fall. Det påståendet tydliggörs av den jämförbara statistiken för Riksbankens Jubileumsfond, som visar en beviljandegrad för samtliga projekt med ca 6% och för företagsekonomer ca 0,5%. Ragnar Söderbergs stiftelse har ca 11% generell beviljandegrad och för företagsekonomer drygt 1 %. En kommentar är att det mest intressanta hade varit att jämföra beviljandegraden i pengar, inte enbart i antal projekt. Det har tyvärr varit omöjligt att få fram dessa uppgifter då projekt som avslagits sällan dokumenteras offentligt. Summering 3: Den generella beviljandegraden 2010-2011 (dvs. antalet beviljade projekt i relation till antalet sökta) visar att knappt 13% av sökta projekt beviljades (baserat på 9 finansiärer). Högst beviljandegrad hade KK-stiftelsen med ca 40%. Baseras på två finansiärers statistik beviljades 0,6% av ansökningarna från företagsekonomer trots att ansökningarna motsvarade ca 8% av totala antalet ansökningar. 13
Sammanfattning: Syftet med denna rapport är att beskriva hur det finansiella stödet från etablerade forskningsfinansiärer för ämnet företagsekonomi ser ut samt analysera ämnets framgångar avseende finansiering inklusive beviljandegrad under åren 2010 och 2011. Utifrån den tillgängliga statistiken från elva (i vissa fall tretton) av landets större forskningsfinansiärer 13 beviljades ämnet företagsekonomi ca 4% av samtliga beviljade projekt och samtliga utdelade medel. Det innebär 127 projekt (av totalt 2881) omfattande 297 mkr (av dryga 7 950 mkr.) Största bidragen i pengar stod KK-stiftelsen och Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse/Tore Browaldhs stiftelse för (68 mkr. respektive 65 mkr.) under dessa två år. Den generella beviljandegraden över samtliga sökta projekt hos de större finansiärerna 14 ligger på knappt 13%. Störst framgång ges hos KK-stiftelsen, Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse/Tore Browaldhs stiftelse där 36-40% av projekten beviljades. Beviljandegrad för företagsekonomiansökningar (baserat på endast två finansiärer 15 ) är 0,6%. Med andra ord: Av 100 ansökningar beviljas generellt 13 medan det för företagsekonomer 16 är endast 0,6 beviljade per 100 (eller 6 av 1000 ansökningar). Ett annat konstaterande är att de tre största svenska finansiärerna: Vetenskapsrådet, VINNOVA och Formas, utifrån denna statistik, beviljar anmärkningsvärt få projekt från företagsekonomer (vilket kan förklaras av att dessa finansiärers fokus är på andra ämnesområden). Varför så blygsam utdelning? Det finns självfallet inga entydiga svar på varför förhållandena i denna studie ser ut som de gör. För att bättre kunna förklara och förstå vad som avgör forskningsfinansiärernas beslut i allmänhet, och besluten avseende företagsekonomers ansökningar i synnerhet, fordras en fördjupad studie. Aspekter och tänkbara fördjupade frågeställningar är: - Sammanställningen här är baserad på åren 2010 och 2011 i flertalet fall. För att bättre kunna uttala sig om tendenser hos finansiärer att bevilja projekt för företagsekonomer, skulle flera års statistik studeras. För att underlätta jämförelser (och göra finansiärerna full rättvisa) skulle en mer komplett och jämförbar statistik vara önskvärd. Det innebär detaljerad statistik t.ex. avseende antal sökta projekt, sökta medel, antal beviljade projekt och beviljade medel samt redovisning av ämne/ämnesområde/projekt (gärna även inriktning när det är relevant). - Det skulle också vara intressant att studera hur fördelning och beviljandegrad etc. ser ut för andra jämförbara ämnen/områden t.ex. nationalekonomi, statskunskap, teknik, medicin, naturvetenskap. 13 FAS, Formas, HUR, Johan & Jakob Söderbergs stiftelse, Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse/Tore Browaldhs Stiftelse, Konkurrensverket, KK-stiftelsen, Mistra, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, Torsten Söderbergs stiftelse, Ragnar Söderbergs stiftelse, Vetenskapsrådet samt VINNOVA. 14 FAS, Formas, HUR, Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse/Tore Browaldhs Stiftelse, Konkurrensverket, KK-stiftelsen, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, Ragnar Söderbergs stiftelse och Vetenskapsrådet 15 Riksbankens Jubileumsfond samt Ragnar Söderbergs stiftelse. 16 Baserat på två finansiärer: Riksbankens Jubileumsfond samt Ragnar Söderbergs stiftelse. 14
De frågor som vore intressanta att närmare studera för att uppnå en mer heltäckande bild är t.ex.: - Är företagsekonomer mindre lyckosamma än andra ämnen sett över en längre period 17? - Söker företagsekonomer stöd för forskning i mindre utsträckning än andra? - Kan de låga oddsen för att ett projekt beviljas för en företagsekonom påverka benägenheten att lägga tid på ansökan eller är det andra uppgifter (t.ex. det stora antalet studenter) som medför att tiden ej räcker för att söka finansiering? - Skulle företagsekonomer kunna bli mer framgångsrika som part i mångvetenskapliga ansökningar? - Vilken påverkan på beviljandegraden har beredningsgruppernas ämnessammansättning? - Är inte företagsekonomiforskningen intressant nog eller skriver inte företagsekonomer tillräckligt bra ansökningar? Denna rapport ger dessvärre inga svar på dessa frågor utan ger endast en översiktlig bild över två års finansiering för 13 finansiärer. Förhoppningsvis kan den inspirera till en fortsatt diskussion både bland företagsekonomiforskare och bland finansiärer. Till sist En annan intressant fråga är hur finansieringen fördelar sig över landets lärosäten. Det har inte legat i mitt uppdrag att studera detta men den bild jag kunnat se i materialet, där uppgifter om lärosäte varit tydligt presenterat, tyder på att de gamla universiteten är mycket väl försedda relativt övriga. Även denna aspekt, gärna ställd i relation till de fasta forskningsresurser som respektive lärosäte tilldelas, är ytterligare en intressant fråga att se närmare på avseende forskningsfinansiering. Kalmar, oktober 2012 Katarina Zambrell Styrelseledamot i Föreningen Företagsekonomi i Sverige Stf prefekt Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Källor: Svensk Forskning - Större forskningsfinansiärer ( 2009, nov.) Forskning.se den nationella forskningsportalen. Finansiärernas hemsidor, årsredovisningar, projektkataloger Tjänstemän hos FAS, Formas, Handelns Utbildningsråd, Konkurrensverket, KK-stiftelsen, Mistra, Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse/Tore Browaldhs stiftelse, J & J Söderbergs stiftelse, Riksbankens Jubileumsfond, Ragnar Söderbergs stiftelse, Vetenskapsrådet och Vinnova. Bilaga: Tabell med grundmaterial 17 Om det är rimligt att ämnets storlek (mätt i antalet helårsstudenter) skulle motsvara den andel av totalt antal projekt/pengar som utdelas (Jfr HSV-statistiken för ht2011 där ämnets andel av samtliga hst var 7%) torde företagsekonomi således få 7% av forskningsanslagen, inte ca 4% som denna studie tyder på. 15
Grunddata: Sammanställning över forskningsfinansiärer 2010 A B C D E F Katarina Zambrell, Sept 2012 Totalt antal Beviljandegrad Totalt antal beviljade projekt inom Sökta totalt + sökta Finansiärer beviljade projekt projekt inom FEK i av sökta totalt Kommentar projekt 2010 (st) FEK i rel. till fek (i vissa fall) 2010 i kr kr (B) + av sökta fek totalt antal (A) FAS - Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 91 214 mkr. 5 av 91=5,5% 16,4 mkr. av 214 mkr.=7,7% 814 (totalt) 91 av 814= 11,3% Uppgifter delvis kontrollerad av FAS. Anm. Projektens ämneshemvist dokumenteras ej systematiskt. Titel/institution(forskare) utgör grund för klassning här. Formas - Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 133 392 mkr. 1 av 133=0,8 % 1,5 mkr. av 392 mkr.= 0,4% 1249 (totalt) 133 av 1249=10,6% Uppgifter hämtade ur årsredovisningen och projektkatalog, bekräftade av Formas. Riktade utlysningar ingår ej. HUR- Handelns Utvecklingsråd 17 24 mkr. 62 (totalt) 17 av 62= 30,0% Uppgifter från HUR. Ämneshemvist dokumenteras ej. Johan och Jakob Söderbergs stiftelse 30 3,7 mkr. 1 av 30 =3,3% 0,2 mkr. av 3,7 = 5,4% Avser alla typer av bidrag, många mindre. Uppgifter via hemsida. Ej bekräftade av finansiären. Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse/tore Browaldhs stiftelse 41 62,5 mkr. 16 av 41 =39% 27,3 mkr. av 62,5 =43,7% 108 (totalt) 41 av 108=38% Forskningsprogram avses (därutöver tillkommer postdoc-stipendier och stöd för utbyte.). Uppgifterna bekräftade. Konkurrensverket 7 6,8 mkr 1 av 7 = 14% 0,4 mkr. av 6,8 mkr = 6% 32(totalt) 7 av 32 = 21,9% Uppgifter från Konkurrensverket. KK-stiftelsen Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckli ng 49 174,2 mkr. 5 av 49 = 10,2% 9,2 mkr. av 174,2 = 5,3 % 344 (totalt 2010+2011) 137* av 344 =39,8% (2010+2011) Enligt projektkatalog avseende startår. Fekklassning via titel. Ej kontrollerad av KK. *Beviljandegrad direkt från KK projektkatalogen visar totalt 99 beviljade, ej 137. 16
Finansiärer Totalt antal beviljade projekt 2011 Totalt antal beviljade projekt 2011 i kr projekt inom FEK i rel. till totalt antal (A) Mistra 133 mkr. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 47 109,4 mkr. 2 av 47 = 4,2% projekt inom FEK i kr (B) 10 mkr. av 133=7,5% 4,6 mkr. av 109,4 =4,2 % Sökta totalt + sökta fek (i vissa fall) Sökta fek-projekt 67 av 752 totalt = 8,9% Beviljandegrad av sökta totalt + av sökta fek Beviljade fek 2 av 67 sökta fek= 3%. 2 av 752=0,3% 47 totalt av 752=6,2% Kommentar Uppgifter från Mistra. Utlysningarna varierar stort mellan åren. Obs Avser utbetalda medel. Uppgifterna bekräftade av RJ. Enl. RJ stor variation mellan åren. Andel beviljade medel bättre för fek 2011. Torsten Söderbergs stiftelse 17 25,7 mkr. 11 av 17=64,7% 20,8 mkr. av 25,7=80,9% Samredovisade tidigare med Ragnar Söderbergs stiftelse. Ej bekräftade uppgifter. Vill ej medverka i denna sammanställning. Ragnar Söderbergs stiftelse 74 120 mkr. 9 av 74= 12,1 % 16,7 mkr. av 120=13,9% Skilda kanslier från 2011 med separat hantering från T. Söderbergs stiftelse. Uppgifterna bekräftade Vetenskapsrådet 641 2023 mkr. 4 av 641 = 0,6% 14,3 mkr. av 2023=0,7% 900 (totalt)* 107* av 400=26,8% Avser projektstöd. Uppgifterna bekräftade. *Totalen avser enbart uppgifter avseende område Hum/Sam. VINNOVA - Verket för innovationssystem 198 574,4 mkr. 5 av 198= 2,5% 7,6 mkr. av 574,4=1,3% Avser projekt. Uppgifterna bekräftade. Fekklassning via titel/forskare. Summa (antal finansiärer som ingår, inom parentes. Färgade rutor ingår i summering) 1345 (12) 3862,7 mkr. (13) 60 av 1328 (11) = 4,5% 129 mkr.(12) av 3838,7= 3,4% 4261 (8) FEK 67 av 752=8,9% 580* av 4261(8)= 13,6% *Antalet beviljade projekt för KK avser både 2010,2011 17
Grunddata: Sammanställning över forskningsfinansiärer 2011 A B C D E F Katarina Zambrell sept 2012 Totalt antal Beviljandegrad Totalt antal beviljade projekt inom Sökta totalt + sökta Finansiärer beviljade projekt projekt inom FEK i av sökta totalt + Kommentar projekt 2011 FEK i rel. till fek (i vissa fall) 2011 i kr kr (B) av sökta fek totalt antal (A) FAS 86 227,6 mkr. 2 av 86=2,3% 7,0 mkr. av 227,6= 3,1 % 898 (totalt) 86 av 898=9,6% Uppgifter delvis kontrollerad av FAS. Anm. Projektens ämneshemvist dokumenteras ej systematiskt. Titel/institution(forskare) utgör grund för klassning här. Formas 146 499 mkr. 2 av 146=1,4 % 5,6 mkr. av 499 mkr.=1,1% 1349 (totalt) 146 av 1349=10,8% Uppgifter hämtade ur årsredovisningen och projektkatalog, bekräftade av Formas. Riktade utlysningar ingår ej. HUR- Handelns Utvecklingsråd 33 15,5 mkr 96(totalt) 33 av 96= 34,4 % Uppgifter från HUR. Johan och Jakob Söderbergs stiftelse 22 2,5 mkr. 1 av 22 =4,5% 0,3 mkr. av 2,5 = 12% Avser alla typer av bidrag. Ej bekräftade av finansiären. Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse/tore Browaldhs stiftelse 39 67,2 mkr. 24 av 39=61,5% 38,1 mkr. av 67,2=56,7% 115 (totalt) 39 av 115 =33,9% Forskningsprogram avses (därutöver tillkommer postdoc-stipendier och stöd för utbyte.). Uppgifterna bekräftade. Konkurrensverket 9 13,5 mkr 1 av 9 = 11% 3,0 mkr av 13,5 mkr = 22% 22(totalt) 9 av 22 = 40,9% Uppgifter från Konkurrensverket KK-stiftelsen 50 315,4 mkr. 6 av 50 = 12,0% 58,8 mkr. av 315,4 = 18,6 % 344 (totalt 2010+2011) 137* av 344 =39,8% (2010+2011) Enligt projektkatalog avseende startår. Fekklassning via titel. Ej kontrollerad av KK. *Beviljandegrad direkt från KK projektkatalogen visar totalt 99 beviljade 2010+2011, ej 137. 18
Finansiärer Totalt antal beviljade projekt 2011 Totalt antal beviljade projekt 2011 i kr projekt inom FEK i rel. till totalt antal (A) projekt inom FEK i kr (B) Sökta totalt + sökta fek (i vissa fall) Beviljandegrad av sökta totalt + av sökta fek Kommentar Mistra 169 mkr. 12 mkr. av 169=7,1% Uppgifter från Mistra. Utlysningarna varierar stort mellan åren. Riksbankens Jubileumsfond Torsten Söderbergs stiftelse Ragnar Söderbergs stiftelse 48 119,6 mkr. 5 av 48 = 10,4% 17 18,9 mkr 10 av 17=58,8% 66 129 mkr. 7 av 66=10,6% Vetenskapsrådet 809 2158 mkr. 1 av 809=0,1% VINNOVA 261 693,9 mkr. 8 av 261=3,1 % Summa (antal finansiärer som ingår, inom parentes. Färgade rutor ingår i summering) 1585(12) 4429,1 mkr. (13) 67 av 1553 (11) = 4,3% 14,7 mkr. av 119,6 =12,3 % 13,4 mkr. av 18,9=70,9% 24,7 mkr. av 129=19,1% 3,9 mkr..av 2158=0,2% 8,4 mkr. Av 693,9=1,2% 189,9 mkr. (12) av 4413,6= 4,3% Sökta fek-projekt 48 av 810 totalt = 5,9% Sökta fek-projekt 46 av 593 totalt=7,8% 825 (totalt)* Beviljade fek 5 av 48 sökta fek= 10,4%. 5 fek av 810=0,6%. 48 beviljade totalt av 810=5,9% Beviljade fek 7 av 46 sökta fek = 15,2% 7 av 593=1,2%. 66 beviljade totalt av 593=11,1% 126* av 825=15,3% Uppgifterna bekräftade av RJ. Enl. RJ stor variation mellan åren. Andel beviljade medel bättre för fek 2011. Samredovisade tidigare med Ragnar Söderbergs stiftelse. Ej bekräftade uppgifter. Vill ej delta i denna sammanställning Skilda kanslier från 2011 med separat hantering från T. Söderbergs stiftelse. Uppgifterna bekräftade Avser projektstöd. Uppgifterna bekräftade. *Totalen avser enbart uppgifter avseende område Hum/Sam. Avser projekt. Uppgifterna bekräftade. 4708 (8) FEK 94 av 1403 (2)= 6,7% 553 av 4708 (8)= 11,7% *Antalet beviljade projekt för KK avser både 2010,2011 Källor: Finansiärernas hemsidor, årsredovisningar, sökbara projektkataloger/sammanställningar över beviljade/avslagna projekt samt uppgifter från tjänstemän hos vissa finansiärer. 19