Grundutbildning i tobaksavvänjning Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Barbro.holm-ivarsson@telia.com
Nationella mål och Tobakskonventionen Riksdagen har bestämt följande delmål för minskat tobaksbruk - en tobaksfri livsstart från 2014. - en halvering till 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. - en halvering till 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. - ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning. WHO:s ramkonvention om tobakskontroll har som mål att -ingen ska behöva utsättas för miljötobaksrök -alla ska få information om rökningens hälsorisker -alla ska få lättillgänglig hjälp att sluta röka. Socialstyrelsens riktlinjer - rekommenderar kvalificerad rådgivning= rökavvänjning
Hur många röker idag? 12 % män och 13 % kvinnor rökte dagligen 2010 11 % röker då och då 5 % rökte i senare delen av graviditeten 2007 23% pojkar och 30 % flickor i åk 9 rökte 2009 (9 % pojkar och 12 % flickor varje/nästan varje dag)
Varför ska man hjälpa folk att sluta röka? Rökare förkortar livet med 10 år Rökare har 8 sjukdagar mer per år Arbetsgivarens kostnad är minst 45 000 kr/rökare och år Rökningen beräknas kosta samhället minst 30 miljarder kr per år En rökare kostar det allmänna 1,3 miljoner kr under ett liv Upp till 85% vill sluta Var tredje vill ha hjälp att sluta Många av de som nu röker tillhör en hård kärna
Hälsorisker med rökning Hjärt-kärlsjukdomar Hjärtinfarkt, stroke, åderförkalkning Lungsjukdomar Lungcancer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL Cancer Lungor, munhålan, luftstrupen, matstrupen, urinblåsan, njurarna, magsäcken, bukspottskörteln och livmoderhalsen Psykisk påverkan Stress, depression, ångest, alkohol- och drogberoende Andra risker Dålig kondition, blodcirkulation, typ 2-diabetes, operationskomplikationer, ryggbesvär, syn- och hörselnedsättningar, benskörhet, tandlossning, impotens, minskad fertilitet, risker för barnet vid graviditet
Hälsorisker med passiv rökning Ger högre koncentration av farliga partiklar då sidoröken förbränns vid en lägre temperatur Hälsorisker Akuta besvär i näsa, ögon, hals och luftvägar 30% högre risk för hjärtinfarkt 30 % högre risk för lungcancer 40-80% högre risk för KOL
Hälsovinster efter rökstopp Mellan 20 minuter och 3 månader Puls och blodtryck normaliserade inom 20 min Kolmonoxidnivån i blodet normaliserad inom 12 timmar Cirkulation, lungfunktion och sårläkning förbättrade inom 2 veckor 3 månader Mellan 1 månad och 1 år Lungfunktionen återställs Risken för hjärtinfarkt halverad Mellan 5 och 15 år Halverad risk för cancer i lunga, mun, luft- och matstrupe, blåsa, livmoderhals och bukspottkörtel inom 10 år Risken för hjärtinfarkt densamma som för icke-rökarens inom 15 år US Department of Health & Human Services. The Health Benefits of Smoking Cessation: A Report of the Surgeon General. Centers for Disease Control and Prevention (CDC), Office on Smoking and Health. 1990.
Rökavvänjning före operation En dansk studie undersökte rökavvänjning före knä- och höftplastik Rökstopp ca 4 veckor innan operation 50% blev rökfria Totala komplikationsfrekvensen minskade från 52-18% Sårinfektioner minskade från 31 till 5% Hjärt-kärlkomplikationer minskade från 10 till 0% Lunginflammationer minskade Blodproppar i ben och lungor minskade Risken för ny operation minskade från 15 till 4% Den totala vårdtiden minskade med två dagar Möller AM, Villebro N, Pedersen T, Tonnessen H. Effect of preoperative smoking intervention on postoperative complications: A randomised clinical trial. Lancet 2002; Jan 12;359(9301):114-7.
Hjärta/kärl - riskminskning Risk 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0-3 -2-1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Aneurysm Inf.ej död Inf.död Stroke Angina Ej rök År efter rökstopp 20 cig/dag i 30 år Sammanställt av Hans Gilljam, professor, KI, 2003
Cancer - riskminskning Risk 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Lunga Strupe Matstrupe Bukspottk Livm.hals Icke rök År efter rökstopp -3-1 1 3 5 7 9 11 13 15 20 cig/dag i 30 år Sammanställt av Hans Gilljam, professor, KI, 2003
Hur många snusar? 20 % män och 4 % kvinnor snusade dagligen 2010 5 % snusar då och då 0,3 % snusade i senare delen av graviditeten 2007 15% pojkar och 4 % flickor i åk 9 snusade 2009 (9% pojkar och 0% flickor varje/nästan varje dag)
Vad vet vi om snus? Snus innehåller 2 500 kemiska ämnen Höjer puls och blodtryck Ökad risk för cancer (bukspottkörteln, ev också matstrupe, magcancer) Ökad risk att dö i hjärt-kärlsjukdom och stroke Ökad risk för diabetes typ II Ökad risk för metabola syndromet Mer idrottsskador Munskador; slemhinneförändringar, frilagda tandhalsar Risk för havandeskapsförgiftning, för tidig förlossning och låg födelsevikt. Nästan hälften av de vuxna snusarna vill sluta Var tredje vill ha hjälp att sluta Snus är inget evidensbaserat rökavvänjningsmedel Metoder för rökavvänjning kan tillämpas på snus 2004-10
Stress, negativa känslor och rökning Lugnande effekt = abstinenslindring Rökare är mer stressade Rökstopp ger minskad stress och mindre negativa känslor
Nikotinberoendet Bästa välbefinnandenivå (koncentrerad, stimulerad, lugn) Ca 1 tim Ca 1 tim Ca 1 tim Nikotinreceptorerna eller nikotinkopparna
Nikotinberoendet abstinensperioden Bästa välbefinnandenivå (koncentrerad, stimulerad, lugn) Ca 1 tim Ca 1 mån Nikotinreceptorerna eller nikotinkopparna
Ungdomar och tobak De ungdomar som röker är de som visar fler riskbeteenden (skolk, utagerande beteende, alkohol, droger, sexuellt riskbeteende) Tobak är den första drog ungdomar kommer i kontakt med Tobaksbrukande ungdomar - dricker mer alkohol - blir lättare beroende av alkohol och droger - har lättare att få ångest och depressioner Många vill och har försökt sluta Leder ofta till ett livslångt nikotinberoende
Ute att röka och inne att sluta Hälsan Dyrt Beroendet Förebild Ute
Varför är en del ibland så svåra? De svåra är inte alltid svåra När de är motiverade går det!
Viktigaste hindrande föreställningar Två onda ting att välja på: Sluta röka och leva ett tråkigt liv eller röka och få cancer Röka hjälper mig att leva ett gott liv.
Viktigaste hjälpande föreställningar Sluta röka ger mig ett BÄTTRE LIV NU GENAST!
Vad motiverar människor att sluta röka? Att förstå beroendet Att förstå sambandet med hälsan Att förstå att det finns bra metoder Att någon frågar och bryr sig Att få stöd privat och professionellt Att se andra lyckas ( kan han så kan jag ) Att möjligheterna att röka begränsas Förändringens dörr kan bara öppnas inifrån
Sluta röka - vad betyder det för människor? Friskare, lungproblem förbättras tex snabbt Bättre sömn Bättre kondition Mer energi Bättre självförtroende Mera pengar Mindre stress Fokus på det friska Lär sig hantera känslor och situationer på ett friskare sätt Tränar förmågan att ta kontroll över livet Mindre neuroleptica (psykiskt sjuka)
Hemligheten med att lyckas Hemligheten med att lyckas med det man företar sig är att vilja att det skall lyckas, och vara så positivt inställd till det att det rimligtvis inte kan annat än lyckas
Förväntanseffekten Oavsett om du tror att det skall gå eller att det inte skall gå kommer du att få rätt
Fler hindrande föreställningar Rökning är guldkanten på livet det blir ett tomt och trist liv i saknad om jag slutar Rökare är trevligare och har roligare Att sluta röka är plågsamt, man klättrar på väggarna Jag kommer att bli fet Jag är rädd att misslyckas Alla tjatar på mig Jag vill feströka Det är farligt att sluta röka, man kan dö!
Vad händer i kroppen -nikotinabstinens Cirka 80% av de som slutar röka upplever abstinensbesvär. Vanliga symtom: sug efter nikotin nedstämdhet irritabilitet, frustration, ilska koncentrationssvårigheter ängslan, rastlöshet sömnsvårigheter ökad aptit, viktökning
Vikt och motvikt Den genomsnittliga viktökningen är ca 3 5 kg, ca 10% kan öka mer. Blodsockernivån sjunker Vana att ha något i munnen Vana att föra handen till munnen Minskad förbränning - förbrukar inte det man äter Sysselsättning äter istället för att röka Uppmuntra till en plan ökad motion, planera måltiderna, tänka på vad man äter Nikotinläkemedel (särskilt nikotintuggummi och Zyban) minskar tidig viktuppgång
Rekommenderad metod för att sluta röka och snusa 1. Sätt ett stoppdatum en bit fram i tiden (gärna inom 2 4 veckor) 2. Som förberedelse ändra gärna vanor 3. Om hög konsumtion minska till normal (<20) men inte trappa ner till noll! 4. Vid tobaksstoppet: Använd gärna läkemedel Ät ordentligt och regelbundet Drick mer vatten än vanligt Fysisk aktivitet är bra
Läkemedel för att sluta röka och snusa På marknaden idag finns: 1. Nikotinläkemedel (receptfria) 2. Zyban (receptbelagd) 3. Champix (receptbelagd) Det effektivaste hittills är Champix och kombinationsbehandling med nikotinläkemedel - Lindrar abstinens och röksug - Används max 6-12 månader - Ta rekommenderad dos - Snusare kan ta nikotinläkemedel - Kostar ca 29 kr/dag i genomsnitt - Billigare på recept
Nikotinläkemedel Nikotintuggummi Nikotinplåster (dag, dygnet-runt) Microtab Sugtablett Munhålespray Munhålepulver Inhalator Nässpray (receptbelagd) Kombinationsbehandling (plåster+annat nikotinläkemedel) Rekommenderas för psykiskt sjuka Används från rökstoppsdagen (prova gärna lite innan) Fördubblar chansen att lyckas Använd rekommenderad dos Kan användas för att minska rökningen Viss risk för beroende Även för snusare
Nikotinläkemedel Tuggummi Flera olika smaker Rekommenderad dos: 1,5-2 mg, 8 12 per dag vid lågt beroende. 3-4 mg, 8 12 per dag vid högt beroende. Plåster Styrkor: 16-timmarsplåster 25, 15 mg, 10 mg, 5 mg 24-timmarsplåster 21 mg,14 mg, 7 mg Microtab (sublingual-tablett) Styrka: 2 mg/tablett Rekommenderad dos: 1 tabletter, 8 12 per dag vid lågt beroende, 2 tabletter, 8 12 per dag vid högt beroende Munhålepulver Styrka: 4 mg Rekommenderad dos: 1 påse varannan timme läggs under överläppen i ca 30 minuter, 8-12 påsar/dag Inhalator Styrka 10 mg/cylinder Rekommenderad dos: 4 12 pluggar per dag. 6 pluggar per dag rekommenderat genomsnitt. Nässpray (receptbelagt) Styrka: 0,5 mg/dos Rekommenderad dos: 1 2, högst 3 doser/ timme i vardera näsborren. Sugtablett Styrka: 1 mg resp 2 mg/tablett Rekommenderad dos: 1-2 mg tablett, 8 12 per dag vid lågt beroende, 2-4 mg tablett, 8-12 per dag vid högt beroende Munhålespray Styrka: 1 mg Rekommenderad dos: 1-2 sprayningar varje - varannan timme, 8-12 per dag
Zyban (bupropion) Ett antidepressivt läkemedel för rökavvänjning utan nikotin Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna Påbörja behandlingen medan man röker. Rökstopp inom 2 veckor Behandlingstid 7 veckor En tablett per dag i 6 dagar, därefter en tablett morgon och eftermiddag 8 tim mellan doserna! Ta andra tabletten i god tid innan sänggåendet. Lindrar abstinens och röksug Biverkningar: muntorrhet, sömnsvårigheter, hudutslag, huvudvärk, yrsel Risk för interaktioner Försiktighet när det gäller psykiskt sköra personer pga biverkningsspektrumet (depression, maniska och psykotiska symtom i spektrumet)
Champix (vareniklin) Ett läkemedel för rökavvänjning utan nikotin även för snusare Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna Påbörja behandlingen medan man röker. Rökstopp inom 2 veckor Behandlingstid 12 veckor Efter en upptrappningsvecka tas en tablett 2 ggr per dag Äta när man tar tabletten. Andra tabletten i god tid innan sänggåendet Lindrar abstinens och röksug, minskar belöningseffekten av att röka Biverkningar: milt-måttligt illamående, huvudvärk, sömnsvårigheter, onormala drömmar Försiktighet när det gäller psykiskt sköra personer pga biverkningsspektrumet. Kan ge depression hos depressivt lagda.
Motiverande samtal (MI) när motivationen inte räcker för att sluta Lyssna på patienten Hur tänker du om rökningen? Stimulera prat om nackdelar med rökning och fördelar med rökstopp - förstärk skälen för att sluta Erbjud information Betona patientens självbestämmande
Tobaksavvänjning Kognitivt beteendeinriktade metoder (KBT) för att ändra tankar och vanor Individuell- och gruppavvänjning likvärdigt Snusavvänjning=Rökavvänjning Diskutera och förstärk skälen för att sluta röka Diskutera stoppdatum (gärna rökreduktion innan) Diskutera strategier för att hantera nikotinsug Diskutera strategier för att hantera nikotinabstinens Diskutera strategier för att hantera svåra situationer Diskutera strategier för att hantera negativa känslor Socialt stöd viktigt Läkemedelsbehandling bör ingå
Behandlingsplan tobaksavvänjning?? Ointresserad Intresserad Förberedelse Handling Underhållsfas v1 v2 v3 v4 v5 v6 v7 v8 Motivationsperiod 1-2 träffar 2 tr 1 tr 1 tr 1 tr 1 tr 1 tr Prochaska JO, DiClimente CC et al. J Consult Clin Psych 1983 & 1991
Modell för tobaksavvänjning Individuell avvänjning Gruppavvänjning Manual för tobaksavvänjaren Screeening 1-2 träffen kartlägga/planera 3 träffen sluta-dagen 4 träffen inom en vecka från sluta-dagen 5-8 träffen inom 8 veckor Idébok för tobaksavvänjaren Självhjälpsmaterial =kursmaterial för Rökare och snusare
Träff1-2 kartlägga och planera Tobakshistoria- tobaksvanor Tidigare erfarenheter av att försöka sluta Negativa konsekvenser av rökning-vinster med rökstopp Vad känns svårt - hinder och lösningar Hur ska personen gå tillväga? Sluta-datum Läkemedel? Instruktion när man ska börja. Som förberedelse gärna ändra vanor, tex rökfria zoner Gärna registrera och trappa ner lite Ev mäta beroendet (Antal cigaretter/dag, tid till första cigaretten på morgonen)
Träff3 sluta-dagen Hur mår du? Hantera röksug Hantera abstinens Hantera läkemedel Hantera svåra situationer Inga cigaretter kvar Träning/motion?
Träff4-8 - uppföljning Hur mår du? Vad märker du som är positivt? Vad har varit svårt? Vad har gått bra? Hantera röksug Hantera abstinens Hantera läkemedel sluta med läkemedel Hantera svåra situationer Belöningar? Hantera ev återfall/bakslag
Vid återfall och bakslag Till slut kan du cykla Vad har fungerat? Hur fixade du det? Oj, vad bra, hur gjorde du? Var inte det svårt? Kartlägg återfallsituationer -Berätta vad hände? -Hur kunde du ha gjort istället? -Hur tänker du göra nästa gång? Definiera återfall/bakslag som lärosituationer: Vad lärde du dig?
Nikotinsug vad kan man göra Hur känns ett röksug? Hur hemskt kan det bli? Vad hjälper? Surfa på suget
Beroende av nikotintuggummi Nedtrappning: Det kan vara en fördel att använda nikotinplåster 5 mg, under tiden som man trappar ned nikotintuggummit. Plåster ger inget beroende. Börja i så fall med att sätta på ett plåster, därefter börja nedtrappningen. Om du använder 4 mg tuggummi, byt till 2 mg i stället och tugga det i någon vecka. När du är nere på 2 mg tuggummin kan du börja minska antalet genom att ta bort ett tuggummi i veckan. Ta god tid på dig och gå inte för fort fram. Du kan även nu börja vänja dig vid att inte alltid ha ett tuggummi i munnen. Ta ett äpple eller någon annan frukt i stället. När du kommit ned till enstaka tuggummin per dag kan du börja dela på dem. Om det känns som om de blir för små kan du tugga in ett vanligt tuggummi. När du inte längre använder tuggummi kan du efter ytterligare någon vecka ta bort plåstret, om du använt det.
Psykiskt sjuka och rökning Röker 2-4 gånger så mycket (56 % av öppenvårdspat i Gävleborg 2008-2009) Blir mycket sjuka (livet förkortas med i genomsnitt 25 år) Får stora ekonomiska problem (psykiskt sjuka har 30% lägre disponibel inkomst) Många vill sluta röka (två av tre ville sluta i Gävleborg) Kan sluta om de får adekvat hjälp Svårt att få adekvat hjälp Ångest och depressivitet minskar efter rökstopp Symtom förbättas hos schizofrena efter rökstopp
Patienter i behandling för annat beroende Alkohol, kokain och opiater Kan lyckas i ungefär samma utsträckning som andra Bör erbjudas sluta röka samtidigt motivationen är större då Ökar chansen att bli fri från det andra beroendet Ta hänsyn till motivationen
Sluta-röka-processen för psykiskt sjuka - att tänka på Större risk för abstinens och återfall Välj en lugn fas av sjukdomen Att minska på konsumtionen är en bra början särskilt för de som röker stora mängder (>20) och kan ibland vara det enda som kan uppnås Längre och noggrannare förberedelser Inte sätta stoppdatum förrän man är mogen för det Behov av att få prova och experimentera Intensivare stöd under längre tid av personal som de känner och litar på
Läkemedel för psykiskt sjuka Nikotinläkemedel rekommenderas i första hand. Gärna kombinationsbehandling (plåster+annat preparat). Kan behöva användas längre tid än vad som normalt rekommenderas. Zyban försiktighetsprincip pga biverkningsspektrumet Champix försiktighetsprincip pga biverkningsspektrumet Kontrollera nivåerna i blodet av neuroleptika höjs generellt vid rökstopp med 50% på 14 dagar. Mät plasmanivåerna före rökstoppet, minska med omkring 10 procent per dag under fyra dagar efter stoppet och kontrollera därefter plasmanivån igen. Även opiater, barbiturater, bensodiazepiner och tricykliska antidepressiva läkemedel kan minskas (de två senare med ca 25%) Patienter på atypiska neuroleptica röker mindre och har betydligt lättare att sluta (Leponex, Clozapin, Risperdal, Zyprexa)
Avvänjning med ungdomar Låg effekt Inga pekpinnar Korta insatser (4 5 korta samtal) Gärna uppföljning
Följ upp resultat 12 månader Formulär Hur bra kan det gå? Kostnadseffektivt
Effekten kan tiodubblas Rökavvänjningsmetod (procent rökfria ett år efter rökstoppet) På egen hand 2-3% Kort rådgivning 5% Kort rådgivning + nikotinläkemedel 10% Sluta-röka-linjen + nikotinläkemedel 25% Behandling hos rökavvänjare + nikotinläkemedel 20-30% Inläggning 50%
Självhjälpsmaterial Fimpa dig fri är ett vetenskapligt utvärderat självhjälpsmaterial Man fick boken av en professionell Rökstoppet diskuterades i 30 min 16% rökfria efter ett år jämfört med 23% i rökavvänjningsgrupp (8 träffar under 4 månader) Barbro Holm Ivarsson
Sluta-röka-linjen Sluta-röka-linjen behandlar rökare och snusare per telefon 25% är rökfria efter ett år De som rekommenderats ringa av vårdpersonal lyckas bättre Kostnadsfri handledning för professionella Barbro Holm Ivarsson
Marknadsför rökavvänjningen! Utnyttja väntrummen för -information om tobak -information om tobaksavvänjning -livsstilsformulär Alla bör veta vart man kan hänvisa rökare/snusare -utnyttja hemsidor -tidningsannonser -informationsfoldrar som sprids brett tex via Apotek
Rökavvänjning på Remiss 19 % av de som svarade på väntrumsenkäten var rökare 34 % av rökarna fick remiss 24 % av rökarna kom till tobaksavvänjare tobaksavvänjarna på interventions-vårdcentralerna fick 6 gånger fler remisser jämfört med kollegorna på kontroll-vårdcentralerna!! väntrumsenkät är effektivt för att rökare ska komma till tobaksavvänjare RöR-rapporten: www.fhi.se/tobaksuppdraget/samarbetsprojekt
Hemsidor www.psykologermottobak.org www.fhi.se (Statens folkhälsoinstituts hemsida) www.slutarokalinjen.org www.slutarokalinjen.se www.tobaksnolla.se (hur man kan arbeta med ungdomar) www.apoteket.se (Apotekets hemsida om läkemedel) www.somt.se (utbildningsprogram i motiverande samtal om tobak)