ÄR DET VÄRT ATT SATSA PÅ PERSONALENS HÄLSA?

ÄR DET VÄRT ATT SATSA PÅ PERSONALENS HÄLSA? En studie av sjukfrånvaro och kostnader för den tredje sjuklöneveckan Författare: Afsaneh Kanani Arbetsplats Haluxa AB Handledare: Carl-Göran Ohlson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng, 2003-2005, Örebro Universitet och Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro

2 Innehållsförteckning Sammanfattning sida 3 Bakgrund sida 4-5 Syftet sida 6 Studiegrupp sida 7-8 Metod sida 9-10 Intervjuer Nyckeltal Kostnadsberäkning Resultat sida 11-14 Produktionen Sjukfrånvaron Besparing vid sjukfrånvaro Kostnad vid sjukfrånvaro Åsikter om medfinansieringsansvaret Företagshälsovårdens betydelse. Diskussion sida 15-17 Referenser sida 17 Figurer, tabeller och bilagor sida 18-26

3 Sammanfattning Ohälsan har varit ett växande problem på arbetsmarknaden sedan 1997 98, då sjukfrånvaron började öka. Trots utvecklingen har få arbetsgivare, både offentliga och privata, hårdsatsat på att bryta utvecklingen med hjälp av interna satsningar. Bara var tredje företag har, trots stigande sjuktal, avsatt särskild personal för att arbeta med ohälsa och sjukskrivningsproblem. (Riksförsäkringsverket 03-08-09). Undersökningen ska visa: Hur kostnaderna för sjukfrånvaro före och efter införandet av den tredje sjuklöneveckan utvecklades Hur arbetsgivaren såg på införandet av den tredje veckan i förhållande till förslaget om två veckor och 15 % sjuklön från arbetsgivaren. Om ett företag kan sänka sina kostnader för sjukfrånvaro genom att anlita företagshälsovården eller genom andra hälsoprojekt som kan förbättra personalens hälsa. I studien ingår två företag från mellansverige med vardera ca 350-450 anställda. All personal oavsett arbetsuppgifter ingår i studien. Studien har utförts genom intervjuer med personalchefer på företagen och statistik som tillhandahållits av dessa. Statistiken för sjukfrånvaro är från två olika perioder, dvs. innan den tredje sjuklöneveckans införande och efter, juli-dec 2002 och juli- dec 2003. För varje företag har kostnaden för sjukfrånvaron beräknats var för sig eftersom metoderna för beräkning av sjukfrånvaro vid de båda företagen skiljer sig åt. Därför har ingen jämförelse av resultatet mellan de båda förtetagen kunnat göras. Vid båda företagen minskade antalet sjukdagar/anställd under dag 15-21 efter införandet av den tredje sjuklöneveckan. Kostnaderna för sjukfrånvaron ökade däremot med anledning av att den tredje sjuklöneveckan ersattes av företaget. I undersökningen ges viss indikation om företagens syn på införandet av den tredje sjuklöneveckan i förhållande till förslaget om två veckor med 15 % sjuklön från arbetsgivaren. Företagen tror inte att det kommer att medföra några större förändringar för dem, då man redan satsat på bra rehabilitering samt att man bedriver olika hälsoprojekt. Dock anser man vid ett av företagen att det är fel att företag ska betala 15 % för långtidssjukfrånvaro som inte är arbetsrelaterad. I resultatet har inte sambandet mellan förebyggande hälsovård och antalet sjukskrivningsdagar undersökts. Företagen i den här undersökningen har vidtagit åtgärder i god tid, satsat på att förebygga hälsorisker, anlitat företagshälsovård, infört regelbundna skyddsronder och en fungerande rehabiliteringsplanering samt genomfört friskvårdprojekt med personalen. Man kan därför anta att satsningar på personalens hälsa inneburit vinster för företagen.

4 Bakgrund Ohälsan har varit ett växande problem på arbetsmarknaden sedan 1997 98, då sjukfrånvaron började öka. Trots utvecklingen har få arbetsgivare, både offentliga och privata, hårdsatsat på att bryta utvecklingen med hjälp av interna satsningar. Bara var tredje företag har, trots stigande sjuktal, avsatt särskild personal för att arbeta med ohälsa och sjukskrivningsproblem (Riksförsäkringsverket 03-08-09). Medan ohälsotalet (dvs. sjukskrivna och pensionerade) inte förändrats nämnvärt de senaste åren har sjukpenningtalet minskat det senaste året. En orsak anses vara att antalet med sjuk- eller aktivitetsersättning (dvs. förtidspensionerade) ökat. En annan bidragande orsak kan vara att fler personer nu också har rehabiliteringsersättning. Även den tredje sjuklöneveckan kan ha bidragit, till liten del, att minska antalet sjukskrivningar i Sverige (Riksförsäkringsverket 03-08-09). Under september månad 2003 utbetalades ersättning i form av sjukpenning till 315 200 personer, vilket var drygt 10 400 färre än under september 2002. De korta sjukfallen visar en minskning på 10 000 som en följd av den förlängda arbetsgivarperioden (Riksförsäkringsverket 03-10-21). Den tredje sjuklöneveckan infördes den 1 juli 2003 och upphörde den 1 januari 2005. Från och med 1 januari 2005 får arbetsgivarna ett medfinansieringsansvar på 15% av sjukpenningskostnaden för de anställda. Den arbetsgivare som medverkar till att den anställda kan komma tilbaka på deltid eller få rehabilitering och rehabiliteringsersättning slipper den särskilda sjukförsäkringsavgiften, som det nya medfinanseringsansvaret kallas. Den ordinarie sjukförsäkringsavgiften sänks så att förändringen blir kostnadsneutral för arbetsgivarkollektivet (Näringsdepartementet 04-09-03). En undersökning som genomfördes under 2003 av TEMO AB visade följande: Var fjärde svenskt företag har problem med sjukfrånvaron- ett av tio har stora problem Företagarna anser ofta att sjukskrivande läkare vet för lite om arbetsplatskrav nästan fyra av tio anser att läkare normalt sjukskriver på för långa perioder De flesta företag med problem anser att man har litet inflytande på hur det går till när anställda blir sjukskrivna Många med problem får liten hjälp från försäkringskassan många vill ha ett närmare samarbete med försäkringskassan. Få sjukskrivningar ses som orsakade av arbete Merparten anser att man har tillräcklig kompetens när det gäller att få sjukskrivna tillbaka i arbete Nästan alla satsar på åtgärder för att få ned sjukfrånvaron Åtta av tio företagare anser att köerna och väntetiderna inom sjukvården gör att sjukskrivningarna blir onödigt långa Den tredje sjuklöneveckan har ökat kostnaden för sjukskrivningarna Sjukfrånvaron hindrar tillväxt och gör företagen försiktigare att anställa

5 Enligt en undersökning som presenterades i Svenska dagbladet 2004-01-10, är nära 30 % av företagen inte knutna till någon företagshälsovård över huvud taget. Mot bakgrund av detta är det därför inte förvånande att kravet på en kvalitetssäkrad företagshälsovård fanns med på en lång rad olika avtalsområden under de avtalsförhandlingar som fördes under vintern 2003-2004. Grunden för företagshälsovårdens uppdrag finns i arbetsmiljölagen (AML 3 kap) och där beskrivs en folkhälsouppgift. Företagshälsovård definieras som en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering och ska särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Men ansvaret vilar tydligt på arbetsgivaren som ska svara för att företagshälsovård ska finnas att tillgå med hänsyn till de krav som arbetsförhållandena ställer (SOU 2004:113). I början av 90-talet togs det statliga stödet för företagshälsovård bort. Denna har utvecklats från en inriktning mot kemiska och fysikaliska faktorer i arbetsmiljön till att även inkludera beteendevetenskap och folkhälsopedagogik. I stort sett all fristående företagshälsovård är organiserad i föreningen Svensk företagshälsovård (FSF). Det finns 675 företagshälsovårdsenheter i Sverige, varav omkring 166 är inbygda i företaget. 40 procent av enheterna är kvalitetssäkrade och 19 procent är tredjepartscertifierade. Företagshälsovården har 5100 anställda, varav hälften är medicinsk personal. År 2003 hade den en sammanlagd omsättning på 3,1 miljarder kronor. Antalet anslutna företag var 46 000 med totalt 2,6 miljoner anställda. Således står 1 miljon anställda utanför systemet, varav 750 000 i småföretag. En del företag har företagshälsovård, men utnyttjar inte kompetensen i den. Ofta tänker man konventionellt och ser den som något man enbart kopplar in vid sjukdom. Dess sortiment är dock mycket bredare än så, och kan innehålla allt från friskvård till organisationsutveckling (Lars Sjöberg, Prevent, arbetsliv, 3 sep 2004)

6 Syftet Undersökningen ska visa: 1. hur kostnaderna för sjukfrånvaro före och efter införandet av den tredje sjuklöneveckan utvecklades 2. hur arbetsgivaren såg på införandet av den tredje veckan i förhållande till förslaget om två veckor och 15 % sjuklön från arbetsgivaren. 3. om ett företag kan sänka sina kostnader för sjukfrånvaro genom att anlita företagshälsovården eller genom andra hälsoprojekt som kan förbättra personalens hälsa.

7 Studiegrupp Undersökningen omfattar två stora företag i mellansverige med 350 450 anställda. I undersökningen ingår all personal. Företag A är ett stort företag inom tillverkningsindustrin med totalt ca 40 000 medarbetare varav ca 4 800 i Sverige och utav dessa ingår ca 450 i den här undersökningen. Företag A hade från slutet av 1940 talet egen inbyggd företagshälsovård bestående av läkare, sjuksköterska och sekreterare. Företaget var ett av de få företag som redan på den tiden hade egen företagshälsovård. På 80 talet, anslöt sig företaget till områdets företagshälsovårdcentral, detta på grund av att deras läkare gick i pension. Företaget är fortfarande anslutet till företagshälsovård. Beskrivning av arbetsförhållanden och arbetsmiljö för arbetstagare vid företag A enligt företagets egen beskrivning visas i nedanstående sammanställning: Avdelning L&T Gjutgods Arbetsuppgifter (enligt företagets beskrivning) För operatörerna gäller maskinbearbetning, svarvning med NC-styrda maskiner, vilket innebär att sätta upp bearbetningsmaterial till maskinerna, programmering, packning, truckkörning. Ergonomiska belastningar framförallt vid packning där arbetet är statiskt och där det finns anställda som har problem från nacke och axlar. Finns även vissa tunga lyft. Vi arbetar med att få dem att arbetsväxla samt att underlätta med ergonomiska insatser. Den stress som kan uppkomma är ofta beroende på att man inte har rätt kompetens vilket gör att den anställde kan vara osäker på hur man ska utföra arbetet. Det finns tre huvudarbetsuppgifter, smältning av järn, formning och efterbehandling, dvs slipning av gods. Man kör även truck. De största arbetsmiljöproblemen är värme, tunga lyft och ensidigt arbete, framförallt vid slipning av gods. Även där finns det problem med armar och axlar. När det gäller stress är kompetensbrist den största orsaken vilket ex kan innebära att någon anställd nyttjas för mycket beroende på arbetskamraternas bristande förmåga. Komponenter Samma som för L&T utom när det gäller tunga lyft Stab Administrativt arbete där riskerna för hälsoproblem är arbete vid PC. Dock inte några större problem med armar och axlar. När det gäller stress har det funnits problem och det är framförallt de som arbetar som chefer eller specialister. Det handlar mycket om att organisera sitt arbete.

8 Företag B har ca. 360 anställa och verkar inom tryckeribranschen. Företaget och 13 andra företag bildade en företagshälsovårdcentral på 1970 talet. Detta företag var anslutet till företagshälsovården fram till 2001, men därefter började företaget köpa tjänster från olika friskvårdsföretag vid behov. Från och med 2003 har företaget avtal med företagshälsovården igen. Beskrivning, enligt ergonom, av arbetsförhållanden och arbetsmiljö för arbetstagare vid företag B: Avdelning Förpress Tryckeri Binderi Tjänstemän Övriga Arbetsupgifter (enligt ergonom) Kontorsarbete som nästan helt är datorbundet, ensidigt och stressigt. Har höj- och sänkbara bord Ganska rörligt, man står och går mycket I huvudsak står och går man hela dagarna men har många ensidiga lyft av buntar med tidskrifter. Ofta har man en hög stressnivå Där arbetar man mestadels med typiskt kontorsarbete Blandat verkstads- och IT- avdelningar

9 Metod Intervjuer av personalchefer genomfördes våren 2004 om sjukfrånvaro för två perioder, juli-december 2002, avseende andra sjuklöneveckan och juli-december 2003 avseende den tredje sjuklöneveckan. Dessutom har nyckeltal beräknats (Aronsson T, Malmqvist C, 2002) för att klargöra hur kostnadsutvecklingen varit för de två företag som ingår i undersökningen. Intervjuer Personalcheferna på de två företagen intervjuades enligt ett i förväg konstruerat frågeunderlag. Detta omfattade 11 frågor om effekterna på produktionen av den tredje sjuklöneveckan, om antal sjukdagar och personalchefernas uppfattning om hur sjukskrivningarna påverkats av sjuklöneveckan och vilken nytta man haft av företagshälsovården (se nedan). 1. Har den tredje sjuklöneveckan medfört ökande produktionskostnader (finns det beräkningar som belägger detta)? 2. Har Ni förlorat några order på grund av prisökningarna för tredje veckan (finns det klara exempel som visar att det är kostnaden för tredje veckan som är orsaken)? 3. Finns underlag som visar hur många som varit sjukskrivna, hur ofta och sjukskrivningsperiodens längd under perioden 1 juli 2002 31 december 2002 och 1 juli 2003 31 december 2003? 4. Kostnader för ersättare, övertid eller omfördelning av arbetsuppgifter för att kompensera för sjukskriven personal 5. Arbetsgivareavgift % 6. Semesterersättning % 7. I hur många sjukfall var sjukskrivningen arbetsrelaterad? 8. Vad vidtog Ni för åtgärder för att minimera kostnaderna för den tredje veckan? 9. Vad hade Ert företag för förväntningar på företagshälsovårdens vid införandet av den tredje veckan? 10. Förändrades Era rutiner vid nyanställning av personal vid införandet av tredje veckan? 11. Har företaget någon dokumenterad hälsopolicy eller strategi för att hålla personalen frisk? Personalcheferna behövde extra tid för att sammanställa svaren på frågorna och därför noterades svaren fråga för fråga och skickades in vid ett senare tillfälle. Därefter kontaktades de vid flera tillfällen för kompletterande av frågor.

10 Nyckeltal Först beräknades genomsnittligt antal sjukdagar per anställd, sjukdagar/anställd, för de två företagen uppdelat på sjukfrånvaro för dag 1-14 och dag 15-21 samt för dag 22-90. Sjukfrånvaro under dag 1-14 upptog inte de sjukfall som var längre än 14 dagar, dvs dag 15-21, och därför kan antalet sjukdagar under den senare perioden paradoxalt nog vara större än under dag 1-14. I informationen från företag B saknades uppgifter om sjukfrånvaron dag 15-21, år 2002. Kostnadsberäkning Beräkning av kostnader för sjukfrånvaro har inte kunnat grundas på de exakta uppgifterna om bruttolön och antal dagar för varje sjuktillfälle och därför har vissa förenklade antaganden gjorts. De flesta sjukskrivningarna inom dag 1-14 antogs omfatta endast några dagar, närmare bestämt 4 dagar (av 10 arbetsdagar under dag 1-14). Timlönen antogs vara i genomsnitt 112 kr och arbetsgivaravgiften 40 %. Dessa antaganden och skattningarna av kostnad för produktionsbortfall, vikarier och övertidsarbete ansluter till de schabloner som används i Rehabiliteringens ekonomi (Aronsson T, Malmqvist C, 2002). Om ingen åtgärd vidtas mot produktionsbortfallet vid en sjukskrivning blir arbetsgivarens besparing 2 254 kr (karensdagen 1 254 + 4 x 250 kr) första veckan och 1 250 kr andra och tredje veckan (Aronsson T, Malmqvist C, 2002, uppgift 11, sid 91). Före 1 juli 2003, var besparingen tredje veckan 6 272, 1 254 kr/dag, eftersom arbetsgivaren då inte betalade sjuklön. Om produktionsbortfallet ersätts med vikarie som nyanställs kan dess kostnad beräknas till 9 520 kr/vecka eller 1 904 kr/dag (idem, uppgift 17, sid 94). En vikarie som varit anställd en längre tid, dvs överanställd person, borde inte kosta mer än ordinarie arbetskraftskostnad, dvs 6 270 kr/vecka eller 1 254 kr/dag. I praktiken kan dock inte en överanställds arbetstid utnyttjas optimalt och därför torde kostnaden vara lite högre, kanske runt 7 500 kr/vecka eller 1 500 kr/dag. Det kan vara realistiskt att anta, att ett företag har en pool av överanställda som går in som vikarier, men även att vikarier anställs då och då, kanske i en femtedel av fallen. Den genomsnittliga kostnaden för vikarier/överanställda blir då 7 905 kr/vecka eller 1 581 kr/dag. Om produktionsbortfallet ersätts med övertid blir kostnaden 50 % högre än ordinarie arbetskraftskostnad (pga 50% påslag för övertid), dvs 9 410 kr/vecka eller 1 882 kr/dag. I praktiken kanske det är vanligast med en kombination av lika delar vikarier/överanställda och övertid vilket skulle ge en skattad genomsnittskostnad på 1 732 kr/dag, eller 8 660 kr/vecka, se sammanfattning nedan. Åtgärd kostnad/dag kostnad/vecka Vikarie 1 581 kr 7 905 kr Övertid 1 882 kr 9 410 kr Vikarie/Överanställd och övertid 1 732 kr 8 660 kr

11 Till detta tillkommer administrativa kostnader för sjukskrivning som schablonmässigt kan sättas till 100 kr/dag. Resultat Vid båda företagen minskade antalet sjukdagar/anställd marginellt vid införandet av den tredje sjukskrivningsveckan, se tabellerna 1-4. Kostnaderna för sjukfrånvaro däremot ökade med anledning av att den tredje sjukskrivningsveckan ersätts av företaget. Produktionen Vid företag A hade den tredje sjuklöneveckan inte medfört ökade produktionskostnader. Detta beror förmodligen på att man haft en procentuell minskning av sjukfrånvaron med 0,4 % sista halvåret 2003 i jämförelse med sista halvåret 2002. Man har inte kunnat se att man förlorat några order på grund av tredje sjuklöneveckan. Man menar att kostnaden för denna är så försvinnande liten i förhållande till andra kostnader att det inte har påverkat deras prisbild. Det är ur kostnadssynpunkt tyngre när el-priserna ökar med 15 % eller löneökningarna ökar med 3 % Vid företag B har man inga beräkningar som styrker att den tredje sjuklöneveckan medfört ökade produktionskostnader eller förlorade order.

12 Sjukfrånvaro Tabell 1. Sjukfrånvaron på företag A för olika avdelningar under halvåren juli-december 2002 respektive 2003. Antal anställda och antal sjukdagar uppdelat på dag 1-14, 15-21 och sammantaget dag 1-21. Dag 1-14 innefattar inte de sjukdagar som hänförs till sjukfall > 14 dagar. Juli december 2002 Juli december 2003 Avdelning Anställda Sjukdagar Anställda Sjukdagar 1-14 15-21 1-21 1-14 15-21 1-21 L&T 222 728 1517 2245 219 706 1270 1976 Gjutgods 132 335 191 526 120 357 239 596 Komponenter 67 211 171 382 66 152 103 255 Stab 42 47 30 77 42 47 30 77 Totalt 463 1321 1909 3230 447 1262 1642 2904 Tabell 2. Sjukfrånvaron på företag A för olika avdelningar under halvåren juli-december 2002 respektive 2003. Nyckeltalet antalet sjukdagar/anställd uppdelat på dag 1-14, 15-21 och sammantaget dag 1-21. Juli december 2002 Juli december 2003 Avdelning Anställda Sjukdagar/anställd Anställda Sjukdagar/anställd 1-14 15-21 1-21 1-14 15-21 1-21 L&T 222 3,3 6,8 10,1 219 3,2 5,8 9,0 Gjutgods 132 2,5 1,4 4,0 120 3,0 2,0 5,0 Komponenter 67 3,1 2,6 5,7 66 2,3 1,6 3,9 Stab 42 1,2 0,7 1,9 42 1,2 0,7 1,9 Totalt 463 2,9 4,1 7,0 447 2,8 3,7 6,5 Som framgår ovan var antalet sjukdagar/anställd i Företag A i stort sett oförändrat mellan de två halvåren för dag 1-14 och 10% lägre under andra halvåret 2003 jämfört med 2002 för dag 15-21, dvs en sänkning från 4,1 till 3,7 dagar.

13 Tabell 3. Sjukfrånvaron på företag B för olika avdelningar under halvåren juli-december 2002 respektive 2003. Antal anställda och antal sjukdagar uppdelat på dag 1-14 och alla dagar 1-. Dag 1-14 innefattar inte de sjukdagar som hänförs till sjukfall > 14 dagar. Juli december 2002 Juli december 2003 Avdelning Anställda Sjukdagar Sjukdagar Anställda Sjukdagar 1-14 1-1-14 15-21 22-90 1-21 1-90 Förpress 37 76 444 30 119 7 184 126 310 Tryckeri 104 538 587 102 493 29 492 522 1014 Binderi 116 1094 2260 123 1016 81 1018 1097 2115 Övriga 24 69 330 27 113 20 77 133 210 Tjänstemän 79 271 595 75 240 17 157 257 414 Totalt 360 2048 4216 357 1981 154 1928 2135 4063 Tabell 4. Sjukfrånvaron på företag B för olika avdelningar under halvåren juli-december 2002 respektive 2003. Nyckeltalet antalet sjukdagar/anställd uppdelat på dag 1-14, 15-21 och sammantaget dag 1-21. Juli december 2002 Juli december 2003 Avdelning Anställda Sjukdagar/anställd Anställda Sjukdagar/anställd 1-14 1-90 1-14 15-21 22-90 1-21 1-90 Förpress 37 2,1 12,0 30 4,0 0,2 6,1 4,2 10,3 Tryckeri 104 5,2 5,6 102 4,8 0,3 4,8 5,1 9,9 Binderi 116 9,4 19,5 123 8,3 0,7 8,3 8,9 17,2 Övriga 24 2,9 13,8 27 4,2 0,7 2,9 4,9 7,8 Tjänstemän 79 3,4 7,5 75 3,2 0,2 2,1 3,4 5,5 Totalt 360 5,7 11,7 357 5,5 0,4 5,4 6,0 11,4 I Företag B sågs således en marginell minskning av sjukfrånvaron med 2-3% såväl dag 1-14 som 1-90, dvs alla dagar. Dessutom noteras en mycket låg sjukfrånvaro under dag 15-21. Sammanfattningsvis observerades en marginell minskning av sjukfrånvaron, under andra halvåret 2003 jämfört med 2002. Besparing vid sjukfrånvaro Företag A hade andra halvåret 2002 totalt 1 321 sjukdagar mellan 1-14 dagen och 1 909 sjukdagar mellan 15-21 dagen. Om antagandet om 4 genomsnittligt antal frånvarodagar under dag 1-14 accepteras som ett medelvärde för de två företagen skulle den minskade kostnaden under denna period skattas till 501 kr/dag (karensdagen 1 254 kr + 3 dagar á 250 kr, se avsnittet Kostnadsberäkning). Kostnadsminskningen för dag 15-21 var 1 254 kr/dag före 1 juli 2003 och efter detta datum 250 kr/dag.

14 Kostnad vid sjukfrånvaro Företag A hade följande skattade kostnader under andra halvåret 2002: 1 321 x (100 + 1 732 501) + 1 909 x (100 + 1 732 1 254) = 2 861 653 kr Företagets kostnader under andra halvåret 2003 med samma antal sjukdagar skulle då bli: 1 321 x (100 + 1 732 501) + 1 909 x (100 + 1 732 250) = 4 778 289 kr Företaget skulle alltså ha förlorat 1 916 636 kr efter införandet av den tredje sjuklöneveckan. Med motsvarande antaganden för Företag B skulle följande beräkningsxempel kunna gälla (med användande av 2003 års sjukdagar eftersom uppgift för dag 15-21 saknades för 2002): Företag B hade följande skattade kostnader under andra halvåret 2002: 1 981 x (100 + 1 732 501) + 154 x (100 + 1 732 1 254) = 2 725 723kr Företagets kostnader under andra halvåret 2003 med samma antal sjukdagar skulle då bli 1 981 x (100 + 1 732 501) + 154 x (100 + 1 732 250) = 2 880 339 kr Företaget skulle alltså ha förlorat 154 616 kr efter införandet av den tredje sjuklöneveckan, men denna skattning är mycket osäker. Sammanfattningsvis bedöms kostnaderna för sjukfrånvaron ha ökat med den tredje sjuklöneveckan, med c:a 60% för företag A och c:a 5% för företag B. Åsikter om medfinansieringsansvaret. I undersökningen ges viss indikation om företagens syn på införandet av den tredje sjuklöneveckan i förhållande till förslaget om två veckor med 15 % sjuklön från arbetsgivaren. Företagen trodde inte att det kommer att medföra några större förändringar för dem, då man redan satsat på bra rehabilitering samt att man bedriver olika hälsoprojekt. Dock anser man vid ett av företagen att det är fel att företag ska betala 15 % för långtidssjukfrånvaro som inte är arbetsrelaterad. Företagshälsovårdens betydelse. Det har inte varit möjligt i denna studie att utvärdera företagshälsovårdens betydelse för en effektivare handläggning av sjukfrånvaron och ett samband mellan förebyggande hälsovård och antalet sjukskrivningsdagar har inte kunnat styrkas. På företag A kan personalchefen inte hänföra något speciellt till att företagshälsovårdens insatser påverkat sjukfrånvaron. På företag B anser man däremot att företagshälsovårdens

15 insatser har haft en positiv effekt på minskningen av sjukfrånvaron. Det kan således inte uteslutas att minskningen av sjukfrånvaron kan ha skett delvis till följd av åtgärder föranledda av den tredje sjuklöneveckan. Diskussion Denna undersökning av kostnaderna för den tredje sjuklöneveckan på två företag visade att vid båda företagen hade antalet sjukdagar/anställd minskat något vid införandet av den tredje sjuklöneveckan. Kostnaderna för sjukfrånvaro hade däremot ökat med anledning av att den tredje sjuklöneveckan ersätts av företaget. Det kan vara osäkert att från denna studie dra några säkra slutsatser mot bakgrund av att undersökningen sträcker sig över en relativt kort tid, (6 månader före och efter införandet av den tredje sjuklöneveckan veckan). Det har inte heller gått att få fram uppgifter om dag 15 21 för år 2002, vid företag B. En annan faktor som också försvårar att dra säkra slutsatser är att antalet anställda vid företagen hade ändrats under den period som undersökningen avser. Företag A har räknat sjukdagar utifrån årets samtliga dagar och vid företag B har man använt sig av nettodagar (nettodagar = de dagar då man skulle ha arbetat om man inte varit sjuk). Beräkning av kostnader för sjukfrånvaro har inte kunnat grundas på de exakta uppgifterna om bruttolön och antal dagar för varje sjuktillfälle och därför har vissa förenklade antaganden gjorts. Studien omfattar heller inte den så kallade sjuknärvaron dvs. när man är sjuk men inte sjukskriven och finns på arbetsplatsen. Vid beräkning av kostnader för sjukskrivningen använder sig företag A av en schablonkostnad på 500:-/timme som inkluderar kostnad för administration, övertid, ev ersättare och sjuklön. Vid företag B har man inte gjort någon särskild beräkning för att få fram schablonkostnad. Detta försvårar att jämförelsen av kostnadsutvecklingen mellan de båda företagen. Företagen i den här undersökningen har vidtagit åtgärder i god tid och satsat på att förebygga hälsorisker, anlita företagshälsovård, ha regelbundna skyddsronder, en fungerande rehabiliteringsplanering samt friskvårdprojekt med personalen. Det finns ett dussintal amerikanska studier som visar att varje satsad krona på frisk- eller hälsovård ger tillbaka 4 kronor i genomsnitt (Arbetslivet, prevent september 2004). Mot bakgrund av ovannämnda så är det osannolikt att förhållandena vid de undersökta företagen skulle vara annorlunda. Stor korttidssjukfrånvaro kan ställa till problem för produktionsledningen. Den kan innebära omflyttning av personal, sämre produktivitet och i slutändan risk för sämre kvalitet. De företag som tar krafttag mot riskfaktorerna stress, övervikt och några sammanvägda riskområden som högt blodtryck och hög alkoholkonsumtion, kan minska kostnaderna för ohälsan.

16 Många företag och myndigheter gör ambitiösa friskvårdskampanjer, men uppföljningen av dem haltar (Hansson 2004). Programet Ständigt Bättre & jag startades upp under 2002 i företaget A och det programet är bl a till för att minska sjukfrånvaron. Detta kommer man att fortsätta med utan något slutdatum. Dock finns det delar av programmet som bedrivs mer i projektform, ex hälsoarbetet som de beräknar att avsluta som projekt i juni 2005. Genom utbildning har man höjt medarbetarnas kompetens vad gäller hälsans påverkan av rökning, alkohol, kost, motion, ergonomi mm (Bilaga 1). Företagsledningen vid företag A, ansåg att programmet haft viss inverkan på den minskade sjukfrånvaron. I företag B har man också börjat med många hälsoprojekt, hälsoprofiler, utbildningar om kost, rökning m m och även anslutit sig till företagshälsovården under 2003., Företag A skulle kunna tjäna med en %-enhets minskning av sjukfrånvaron dag 15-21 resp dag 1-14 under ett helt år ca. 1,5 miljoner kr och företag B med samma minskning av sjukfrånvaron skulle kunna tjäna ca. 1 miljon under ett helt år. I en magisteruppsats från Lunds universitet har man räknat på konsekvenserna av det nya medfinansieringsansvaret (Knutgård, 2004). Trots att den tredje sjuklöneveckan tas bort beräknas kostnaderna för låntidsjukfrånvaron öka med cirka 56 procent. Totalt beräknas kostnaderna för sjukfrånvaron öka med nästan en fjärdedel, under förutsättning att man inte har en plan för rehabliterings åtgärder. Ett exempel på att organisationer och företag lägger ner olika resurser på företagshälsovård, kan hämtas från Örebro kommun (Öhrlings 2003). Denna studie visar att man betalat ut 2 850:- i sjuklön / anställd men bara satsat 1 026:- i företagshälsovård / anställd. Man har delat upp de anställda i programmområden och i samtliga områden utom ett visar beräkningarna att man får lägre sjuklönekostnader om man satsar mer på företagshälsovård.

17 Det har inte gått att hitta några studier om tredje sjuklöneveckan och därför har ingen jämförelse med andra organisationer kunnat göras. I sammanfattning från Temo AB:s undersökning finns nedan angivet de punkter som väl stämmer överens med de synpunkter som framkommit från företagen i den här undersökningen. Merparten anser att man har tillräcklig kompetens när det gäller att få sjukskrivna tillbaka i arbete. Nästan alla satsar på åtgärder för att få ned sjukfrånvaron Den tredje sjuklöneveckan har ökat kostnaden för sjukskrivningarna Sammanfattningsvis, tyder resultaten i denna fallstudie på att den tredje sjuklöneveckan kan ha medfört ökade kostnader som inte kompenserats av minskad sjukskrivning för många företag. Referenser 1. Riksförsäkringsverket Pressmeddelande 03-08-09 respektive 03-10-21 2. Näringsdepartementet pressmeddelande 04-09-03 3. TEMO AB 2003 T-24975 4. Svenska Dagbladet 2004-01-10 Företagens kontroll på egna sjukkostnader 5. Arbetsmiljölagen. SFS 1977:1160 med ändringar fram till 2004:453 6. Näringsdepartementet. Utveckling av god företagshälsovård, ny lagstiftning och andra åtgärder. Kurt Eriksson. SOU 2004:113. 7. Sjöberg L. Att köpa hälso- och arbetsmiljötjänster, Prevent, Arbetsliv, nummer 3, sep 2004 8. Aronson T, Malmqvist C. Rehabiliteringens ekonomi. Bilda Förlag 2002 9. Arbetsliv (Prevent) nr 3 september 2004 10. Hansson B. Personal och Ledarskap, facktidningen för personal och företagsutveckling, nr. 3 2004 11. Knutgård D, Tavner M. Personal och Ledarskap. Magisteruppsats från Lunds universitet, 2004 12. Örebro kommun, Öhrlings 2003

18 Bilagor, tabeller och figurer: Bilaga 1. Ständigt Bättre & Jag Min kompetens Min ledning Min grupp JAG Min hälsa ---------------------------------------------- Mitt privatliv/fritid Min arbetsmiljö

19 Ledarskap Grundutbildning nya chefer Ledarutvecklingsprogram för chefer inom bolagen i Sverige Nätverk chefer Personlig coaching Individuellt utformade program efter behov Ständigt Bättre & Jag Förebyggande och systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljösystem Friskvård Hälsoprofil Individuell plan

20 Intervju med personalchefer företag A och B Bilaga 2. 1. Har tredje veckan medfört ökade produktionskostnader? A. Den tredje veckan har inte medfört ökade sjuklönekostnader.vi har haft en %-minskning av sjukfrånvaron med 0,4 % medan kostnader för sista halvåret 2003 i jämförelsen med sista halvåret 2002 är B. Nej inga beräkningar som styrker detta. 2. Har ni förlorat några order på grund av prisökning som föranletts av ökade kostnader för tredje sjuklöneveckan? A. Den ökade kostnaden för 3:sjuklöneveckan är så försvinnande liten i förhållande till andra kostnader så det påverkar inte vår prisbild. Det är ur kostnadssynpunkt tyngre när el-priserna ökar med 15 % eller löneökningarna ökar med 3 % B. Nej, ingen diskusion kring detta. 3. Finns underlag som visar på hur många som varit sjukskrivna, hur ofta och sjukskrivningsperiodens längd under perioden 1 juli 2002 31 december 2002 i jämförelse med 1 juli 2003 31 december 2003. A. Sjukfrånvaron för juli-december 2002 såg ut enligt följande: Avdelning Anställda Sjukdagar Sjukdagar 1-14 Sjukdagar15-21 L&T (verkstad) 222 2245 728 1517 Gjutgods 132 526 335 191 Komponenter 67 382 211 171 Stab 42 77 47 30 Totalt 463 3230 1321 1909 Juli - december 2003: Avdelning Anställda Sjukdagar Sjukdagar 1-14 Sjukdagar15-21 L&T (verkstad) 219 1976 706 1270 Gjutgods 120 596 357 239 Komponenter 66 255 152 103 Stab 42 77 47 30 Totalt 449 3059 1300 1759

21 B. (Se tabell 3 i Resultat). 4. Kostnader för ersättare, övertid eller omfördelning av arbetsuppgifter för att kompensera för sjukskriven personal? A. Vi schablonberäknar att en korttidssjuk kostar ca 500 kr inklusive sjuklön. När vi 2001 gjorde en beräkning på vad korttidssjukfrånvaron kostade så kom vi fram till ca 12 000 000 kronor/år. B. Ej räknat på detta 5. Arbetsgivaravgift? A. 32,7 % B. 39,6 % för grafiker, 49,8 % för tjänstemän 6. Semesterersättning? A. 13 % B. 12,8 % 7. I hur många sjukfall var sjukskrivningen arbetsrelaterad? A. Detta kan vi inte svara på. Däremot kan vi svara för de 31 långa sjukfall som vi hade 2003. Där vi med långa sjukfall menar de som varit sjukskrivna i 30 dagar eller mer. 14 st. återgått i arbete 4 st. återgått till halvtid 2 st. erhållit sjukersättning 2 st. uppsagda på grund av arbetsbrist ( ska arbeta med annat arbete) 6 st. sjuka Andelen som återgått i arbete är 58 % inklusive dom som är sjukskrivna på halvtid. Den arbetsrelaterad sjukfrånvaron var ca 50 %. I samtliga ärenden har det gjorts en rehabiliteringsutredning B. Har ej statistik i nuläget 8. Vad vidtog ni för åtgärder för att minimera kostnaderna för den tredje veckan? A. Vårt program Ständigt Bättre & Jag hade startats upp under 2002 och det programmet är bl a annat till för att minska sjukfrånvaron och det

22 ansåg vi vara tilräckligt. Vi startade programmet 2002 och vi kommer att fortsätta med detta utan något slutdatum. Dock finns det delar av programmet som vi bedriver mer i projektform ex hälsoarbetet som vi beräkna att avsluta som projekt i juni 2005 B. Inga 9. Vad hade Ert företag för förväntningar på företagshälsovården vid införandet av den tredje veckan? A. Vi hade inga speciella förväntningar på företagshälsovården just för införandet av den tredje veckan. B. Inga extra förväntningar 10. Förändrades Era rutiner vid nyanställning av personal vid införandet av tredje veckan? A. Nej vi har samma anställningsförfarande. B. Nej 11 Har företaget någon dokumenterad hälsopolicy eller strategi för att hålla personalen frisk? A. Ja programmet Ständigt Bättre & Jag. Bilaga 1 B. Satsar på friskvård genom bland annat hälsoombud på företaget som ska hjälpa till föra ut information samt delektiga och ordna trivsel hälsofrämjande aktiviteter. Förebygga verkasamhet genom företagshälsovård Haluxa Information angående kost för skiftarbetare Arbetsrelaterad sjukvård genom företagshälsovård Haluxa. Arbetsgivarnas kommentarer när det gäller 15% sjukersättning. A: Om man ser rent egoistiskt på vårt företag så kommer vi att vinna ekonomiskt på detta eftersom vi uppfyller de villkor som föreslagets. Det innebär att vi inte kommer att behöva betala någon sjukersättning B. Anser att det är fel att företaget ska betala 15% vid långtidssjukfrånvaro som inte är arbetsrelaterad.

23 Bilaga 3. Hälsoekonomi sjukskrivnings- och rehabiliteringskostnader Detta är ett sammandrag för tillämpning främst inom offentlig sektor ur Aronsson T, Malmquist C: Rehabiliteringens ekonomi. Bilda Förlag 2002. Förutsättningar för kalkylerna under A. och B. nedan: En anställd med lönen 100 kr/tim och 800 kr/dag, motsvarande en månadslön på knappt 15 000 kr, en årslön på 176 000 kr och en årslönekostnad (inkl. arbetsgivaravgifter på 32%) på 232 000 kr för 220 arbetsdagar. Skattesats 30% och moms 25%. Arbetsgivaren betalar 80% av sjuklönen dag 2-14 och Försäkringskassan 80% under FK-perioden dag 15-365. A. Kostnad för offentlig sektor, dvs samhället Karensdagen Sjukpenning 0 kr Ej inbetalade 0,32 x 800 kr 263 kr arbetsgivaravgifter Lägre inkomstskatt 0,30 x 800 kr 240 kr Lägre indirekt skatt (moms) 0,70 x 0,25 x 800 kr 140 kr Summa 643 kr En karensdag kostar således samhället 643 kronor. Arbetsgivarperioden, dag 2-14 Sjukpenning 0 kr Ej inbetalade 0,20 x 0,32 x 800 kr 53 kr arbetsgivaravgifter Lägre inkomstskatt 0,20 x 0,30 x 800 kr 48 kr Lägre indirekt skatt (moms) 0,20 x 0,70 x 0,25 x 800 kr 28 kr Summa 129 kr En sjukskrivningsdag inom arbetsgivarperioden kostar samhället 129 kronor. Försäkringskasseperioden, dag 15 - Sjukpenning 0,80 x 800 640 kr Ej inbetalade 0,32 x 800 kr 263 kr arbetsgivaravgifter Lägre inkomstskatt 0,20 x 0,30 x 800 kr 48 kr Lägre indirekt skatt (moms) 0,20 x 0,70 x 0,25 x 800 kr 28 kr Summa 979 kr En sjukskrivningsdag inom försäkringskasseperioden kostar samhället 979 kronor.

24 B. Konsekvenser för organisationen, företaget 1. Lägre produktivitet 2. Högre frånvarokostnad 3. Rehabiliteringsåtgärder 4. Ökad personalomsättning 1. Lägre produktivitet Produktivitetsminskning. Sjuknärvaro innan sjukskrivningen börjar leder till sämre arbetsförmåga. Det är svårt att mäta produktivitetsbortfall inom offentlig sektor. Tidsförlust kan dock alltid skattas (24 minuters mindre arbete per dag torde motsvara 5% produktivitetsminskning). Sjuknärvaro kan också medföra sämre arbetsklimat och extra möten. Arbetstidens värde är svårskattat. Vissa befattningar (anställda) kan öka sin produktivitet så att kostnaden för andras övertid minskar. Indirekt produktiva befattningar ( t ex arbetsledare, sekreterare, lokalvårdare) kan påverka andras produktivitet. Arbetsmiljöarbete t ex som påverkar 20 anställda till 5% högre produktivitet motsvarar kostnaden för en anställd. Värdet kan också skattas genom självkostnad för en befattning under ett år: Lönekostnad enligt A. inkl arbetsgivaravgift Personalomsättningskostnad enligt schablon Personalunderhållskostnad, t ex utbildning och FHV Personalkringkostnad, dvs overheadkostnader enligt schablon Summa 232 000 kr 30 000 kr 40 000 kr 190 000 kr 492 000 kr 2. Högre frånvarokostnad Skilj mellan lågkostnadsfrånvaro (den frånvarande är ersatt med normalproduktiv vikarie) och högkostnadsfrånvaro (intäktsbortfall, övertid, låg produktivitet hos vikarie etc). Högkostnadsfrånvaro. Intäkter: Lägre lönekostnader (lönekostnad minus kvarvarande lönekostnader såsom semesterlön ochb kompletterande sjuklön) och lägre förbrukning av resurser i arbetet.

25 Kostnader: Några av nedanstående kostnadsposter är överlappande och alla poster är inte relevanta för alla arbetsställen. Administrativa (blanketter, extra möten, rehabutredningar) Störningar (avbokningar, telefonhänvisningar, sämre motivationsklimat, försenade arbetsinsatser) Återinskolning (produktiviteten först lägre, ofta viss handledning av kollegor) Produktionsbortfall Omorganisation Övertid (1,5 x lönen och effektiviteten kan minska efter ansträngande övertid) Överanställning (pool, fast vikarie, ökad grundbemanning, ersättare. Fungerar bra vid hög frånvaro och många med samma arbetsuppgifter, dvs lätta att ersätta) Köpta tjänster ( stafettläkare som kostar mer) Överutnyttjande (personalen övertar den sjukskrivnes arbetsuppgifter lönsamt kortsiktigt men långsiktigt dyrare pga av lägre produktivitet och ökad sjuknärvaro) Vikarie (kostnader för rekrytering, handledning och störningar i början av anställningen) 3. Rehabiliteringsåtgärder. Rehabilitering tillbaka till samma arbetsuppgifter medför kostnad för tid till stödsamtal. Extra uppmärksamheten kan både leda till sämre motivation hos arbetskamraterna och till en bättre good will av att arbetsledningen satsar på en anställd. Rehabilitering genom omplacering kan medföra kostnader för: Särskild utrustning Utbildning Inskolning Handledning Ev. negativa reaktioner hos arbetskamrater Det finns också en risk att den nedsatta produktiviteten blir bestående eller att den rehabiliterade återinsjuknar. 4. Ökad personalomsättning. På intäktssidan kan noteras att den nyanställde har lägre ingångslön, bidrar med ny kompetens och nya idéer, ger en social stimulans och underlättar omorganisation. Kostnader. Avvecklingskostnader då någon slutar Rekryteringskostnader (annonsering, urval, anställningsintervjuer) Anställnings- och introduktionskostnader Inskolningskostnader (den största kostnadsposten) Lägre produktivitet i början av anställningen Risk för felrekrytering

26 C. Kostnader för organisationen, företaget Nedanstående kalkyl är hämtad från exempel A på sidan 165 i Aronsson och Malmquist, men mer konkret anpassat till den kommunala sektorn. Förutsättningar: En grundskolelärare med tilltagande sjuknärvaro pga stress och utmattning ledande till utbrändhet under 4 års period. Månadslön 20 000, årslönekostnad 12 x 20 000 x 1,32 och övertidskostnad 1,5 x ordinarie lönekostnad. Arbetsgivaren betalar 10% av lönen under FK-perioden då arbetsgivaravgiften med tiden blir lite lägre, i genomsnitt 25%. Sjukskrivningar under de två första åren har ej beaktats. Produktivitetsminskningen de två första åren, 20% resp. 30%, kan tänkas ha yttrat sig som färre föräldrasamtal, fler icke genomförda lektioner och sämre förmåga att konstruera och rätta skrivningar. År Anställningsstatus 1 C:a hälften av produktionsbortfallet på 20% kompenserades med ungefär lika delar överutnyttjande resp. övertid och resten kompenserades ej, dvs ledde till kvalitetssänkning. 2 Produktionsbortfallet på 30% började leda till uppenbara problem och en överanställd kollega vikarierade för bortfallet. 3 Helt sjukskriven. Heltidsvikarie som rekryterats externt och erhållit handledning initialt av överanställd kollega. 4 Helt sjukskriven. Heltidsvikarie. Rehabiliteringsåtgärd Kalkyl Kostnad för 5% övertid: 0,05 x 1,5 x 320 000 kr Den överanställdes lönekostnad: 0,3 x 320 000 kr och övertalighet periodvis, c:a Dag 2-14: 0,5 x 1,32 x 20 000 Dag 15 365: 10% sjuklön 0,10 x 11,5/12 x 320 000 + kvarvarande lönekostnad 0,25 x 11,5 x 20 000 Rekryteringskostnad, c:a: Handledningskostnad, c:a: 10% sjuklön och kvarv. lönekostnad Rehabåtgärd, c:a Kostnad kr 24 000 96 000 50 000 13 200 30 700 57 500 30 000 25 000 88 200 25 000 Summa 439 600 Ovanstående exempel på extrakostnad för långtidssjukskriven lärare är troligen räknat i underkant praktikexempel A i Aronsson & Malmquist hamnar på 777 000 kronor.