Ändring av Detaljplan för del av Gårdskärs by (del av Gårdskär 25:1 m.fl.), Gårdskär, Älvkarleby kommun, Uppsala län.

Relevanta dokument
Ändring av Detaljplan för del av Gårdskärs by (del av Gårdskär 25:1 m.fl.), Gårdskär, Älvkarleby kommun, Uppsala län.

Samrådsredogörelse. TYRESÖ 1:505 Tyresö Strand, Tyresö kommun, Stockholms län. Antagandehandling juli, 2015 Dnr 2015 KSM 0067

PLANBESKRIVNING. Bygg- och miljöavdelningen. Johannes Siirtola

Särskilt utlåtande tillhörande detaljplan för Bostäder Bansjöslingan 20-22, Venus 4 &5 i Tyresö kommun

Detaljplan för fastigheterna Fjugesta 1:2 & Fjugesta 5:24 (Äventyrets förskola) Lekebergs kommun, Örebro län.

DETALJPLAN FÖR UTÖKNING AV DEL AV KVARTEREN SÅGEN OCH STENBOCKEN I VÄNNÄSBY

Samrådsredogörelse. Ändring av detaljplan för fasigheten Fasanen 6. Emmaboda tätort, Emmaboda kommun, Kalmar län

Detaljplan för Komministern 5 och del av Tumba 7:206, Botkyrka

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för Fjugesta 2:74 m.fl. Lekebergs kommun, Örebro län

Datum Krokoms kommun Detaljplan för Täng 2:28 samt 2:46, Ås, Krokoms kommun.

Detaljplan för DEL AV AVESTA 4:36 OCH 4:38, UTBYGGNAD AV KÄLLHAGEN samt upphävande av del av Detaljplan för del av Källhagens industriområde

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för Norbergsby 58:2 (Lilla Björkås) har varit utsänd på remiss och samråd under tiden 17 april t o m 15 maj 2019.

Granskningsutlåtande. Del av Gimmersta 1:1 Bollmora, Tyresö kommun, Stockholms län. Samhällsbyggnadsförvaltningen Amanda Hammer, planenheten

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Utställningshandling. Detaljplan för ARVIDSJAUR 6:1, del av Kv Hinden. Arvidsjaurs kommun Norrbottens län.

DETALJPLAN FÖR DEL AV KV LJUNGEN SAMT DEL AV PAJALA 9:3 Bostadsändamål

Inre hamnen (Båtsmansgatan)

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR TEGSNÄSSKIDANS INDUSTRIOMRÅDE. Vindelns kommun Västerbottens län GRANSKNINGSUTLÅTANDE

Fastigheterna Blåduvan 1 och Tättingen 2-12 m.fl., Finspång

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för område vid Dalskolan, Tyresö kommun.

HANDEL OCH VERKSAMHETER NORR OM NORRKÖPINGSVÄGEN (RIKSVÄG 51) Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

Detaljplan för BRF Vintergatan 1

GRANSKNINGSUTLÅTANDE. Detaljplan för Källbogården, Surahammar 14:199 m.fl., Surahammars kommun. SURAHAMMAR Dnr:

Detaljplan för del av Skälkulla 4:122, Sjösa, Nyköpings kommun

Detaljplan för Torglägenheterna

Antagandehandling. Sjösäter 3:1 m.fl. fastigheter Hällekis tätort, Götene kommun DETALJPLAN

Samrådsredogörelse

PLANBESTÄMMELSER, PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Inkomna synpunkter. Dnr KS/2015:180. Hur samrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden

Detaljplan för BACKEN VÄSTRA, HÄSTEN M FL. Norsjö kommun Västerbottens län SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Planområdet. Översiktskarta. Källa: Lantmäteriet

Samhällsbyggnadskontoret SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Dnr: SBN Detaljplan för. Hyvlaren 14. inom Östertälje i Södertälje. Upprättad

INKOMNA YTTRANDEN Skriftliga yttranden har under samrådstiden inkommit enligt nedan. Yttrande utan erinran

GRANSKNING DETALJPLANEFÖRSLAGET

DNR: 13BMN32 HANDLÄGGARE: EMMA OLOFSSON. Planbeskrivning. Mackmyra 20:18 mfl, Nya köpis Detaljplan för handel Gävle kommun, Gävleborgs län

Sund 1:15 mfl. Stora Räfseviken.

Inkomna yttranden Under samrådet inkom tre skriftliga yttranden. Yttranden redovisas sammanfattade eller i sin helhet och kommenteras.

Detaljplan för del av Norr 3:59, ny utfart mot Sveavägen

Detaljplan Fjugesta 1:2 del av (Ändring av detaljplan 18 FJU-93) Knista församling i Lekebergs kommun

Dnr PL/2016:21 Samrådsredogörelse för detaljplan för bostäder inom Vallda 4:46 m.fl.

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län

Granskningsutlåtande. Fastigheten Tyresö 1:582 Solberga, Tyresö kommun, Stockholms län. Samhällsbyggnadsförvaltningen Heléne Hallberg, planchef

Samrådsredogörelse. Detaljplan för Södra vägen, etapp 2. Nässjö stad och kommun

Gränsö 1:195 m.fl. Gränsö hotell, Loftahammar, Västerviks kommun, Kalmar län UTLÅTANDE EFTER GRANSKNING

Ändring av detaljplan för del av Sälven 1:35, Lanna Golf Resort, Lekebergs kommun, Örebro län.

Samrådsredogörelse tillhörande detaljplan för Hantverksgården, Tomelilla kommun, Skåne län.

Tillägg till detaljplan för kv. Lodjuret m.fl (fastigheten Lodjuret 11), Huddinge kommun

Samrådshandling Januari Ändring av detaljplan för del av Fjugesta 2:34, 3:139, del av Fjugesta 3:144 m.fl. (Fjugesta centrum) PLANBESKRIVNING

Genomförandebeskrivning. Detaljplan för skola, kontor och bostad, Stenung 106:7, 3:84 och 105:7. Antagandehandling Stenungsunds kommun

Ändring av Detaljplan för Del av Gällivare 1:15 m fl Vid Vassaraträsket Antagen av miljö- och byggnämnden 12 juni 1998, akt P 2000/92. Ändrad P03/132.

Granskningsutlåtande. Detaljplan för Rotvägen, Säffle

Granskningsutlåtande

Detaljplan för Fjugesta 2:74 m.fl. Lekebergs kommun, Örebro län.

Inre hamnen (Båtsmansgatan)

Detaljplan för Fjugesta 4:61 m.fl, Lekebergs kommun, Örebro län.

Genomförandebeskrivning Detaljplan för fastigheten Tobaksmonopolet 3 i stadsdelen Södermalm i Stockholm, S-Dp

NASUA INDUSTRIOMRÅDE Haparanda kommun Norrbottens län

Dnr: GRANSKNINGSHANDLING Sid 1 (5)

Samrådsredogörelse för detaljplan för bostäder inom fastigheten Malevik 1:6

Samrådsredogörelse. Detaljplan för del av Ludvika 7:10 Stationsområdet Ludvika GRANSKNINGSHANDLING

Detaljplan för Laxåskogen 18:1, Hemgården. Laxå kommun, Örebro län. SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Granskningshandling April Ändring av detaljplan för del av Fjugesta 2:34, 3:139, del av Fjugesta 3:144 m.fl. (Fjugesta centrum) PLANBESKRIVNING

Förslag till detaljplan för handel, tankställe och campingområde i Umfors, Storumans kommun

Tillägg till. planbeskrivning. Detaljplan för Mauritsberg 2:22 m.fl. ANTAGANDEHANDLING 1(10) tillhörande ändring av OBS!

ÖREBRO KOMMUN Bn 207/2015

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 405, avseende Höstsådden 1, 11, 12 och 13, Helenelund

Sannakajen (fd Inre hamnen)

0486-P2018/3. Upphävande ANTAGANDEHANDLING. Beslutsdatum Detaljplaneprogram. Gestaltningsprogram Illustrationskarta

HUR SAMRÅDET HAR BEDRIVITS Detaljplaneförslaget daterat 26 januari 2012 har varit på samrådsremiss under tiden t om

Natur- och byggnadsnämnden

Detaljplan för Gårö 1:14, Gnosjö kommun, Jönköpings län

HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

6.10 PLANBESKRIVNING. GAMLA SKOLAN I HARGSHAMN gällande fastigheterna Braxenbol 1:94 och 1:110. i Östhammars kommun, Uppsala län

Förslag till detaljplan för nytt resecentrum (Kalix 23:2 m.fl.) Kalix kommun, Norrbottens län

GRANSKNINGSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV STRÖVELSTORP 6:27, STRÖVELSTORP, ÄNGELHOLMS KOMMUN SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Byggnadsnämnden beslutade den 9 februari 2016, BN 2, att genomföra ett samråd i enlighet med 5 kap. 11 i Plan- och bygglagen.

Detaljplan för Gamla Gymnastiksalen, del av Kåbdalis 4:75 (tidigare Kåbdalis S:1), Kåbdalis, Jokkmokks kommun, Norrbottens län

Detaljplanen upprättad jan 2008 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Detaljplan för del av Figeholm 3:1 Högskulla gård

Enkärret 1:217 m.fl. Enkärret I6

Tillägg till. Planbeskrivning. Upprättad i januari 2016 av Plan- och byggavdelningen, reviderad mars 2016 Dnr Planområde

Samrådsredogörelse för detaljplan för kvarteret Moroten samt del av Älvsbyn 25:1 inom Grekland Älvsbyns kommun, Norrbottens län

- MARK OCH PLANERING Dnr 2014/70 DP/ä 253/343

- MARK OCH PLANERING - 16 FEBRUARI 2015 Dnr 2011/81 DP/ä 329/349

GRANSKNINGSHANDLING

G R A N S K N I N G S H A N D L I N G

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

Detaljplan för fastigheten Hillerstorp 3:85 m.fl. (Thule), Gnosjö kommun, Jönköpings län

Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING. Granskningshandling

Detaljplan för del av Anderbäck 1:50, Nyköping, Nyköpings kommun

Datum Dnr 2014/320

Tillägg till. Detaljplan för kv. Murgrönan m.fl. i Tranås stad Lantmäteriets register nummer 0687-P348. Planbeskrivning och genomförande

DP 274 KS/2017:502. Detaljplan för Tågarp 16:75 Burlövs kommun, Skåne län GRANSKNINGSUTLÅTANDE

Boberg 3:122 A N T A G A N D E H A N D L I N G. Detaljplan för bostäder. Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G

Tillägg till PLANBESKRIVNING

Detaljplan för Kroksdal 1:170 Tennistomten

Detaljplan för Hammaren 5 m fl, Trosa kommun, dnr 2016/24

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

- MARK OCH PLANERING - 3 JUNI 2015 Dnr 2015/33 DP/ä 225/351

DETALJPLAN FÖR STALLET TORREBY

U T S T Ä L L N I N G S H A N D L I N G

Handläggare: Datum: Diarienummer: Jenny Andreasson PBN

Transkript:

Samhällsbyggnadsnämnden Bygg- och miljöavdelningen Johannes Siirtola Johannes.siirtola@alvkarleby.se 026 83044 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Ändring av Detaljplan för del av Gårdskärs by (del av Gårdskär 25:1 m.fl.), Gårdskär, Älvkarleby kommun, Uppsala län. PLANENS SYFTE Syftet med denna ändring av detaljplan är att modernisera de mindre byggrätter i Gårdskär som följer 50-talets planeringsideal. I stora delar av Gårdskär finns utrymme för att öka byggrätterna utan att äventyra de arkitektoniska och estetiska värdena som finns i byn. Inom planområdet läggs också nya ändamål till för att göra bostäder och handelslokaler planenliga. PLANFÖRFARANDE Detaljplanen genomförs med ett utökat förfarande. SAMRÅD DETALJPLANEFÖRSLAGET Samrådet har genomförts enligt bestämmelser i 5 kap. 11-17 Plan- och bygglagen. Samrådet varade mellan 19 december 2016 och 20 januari 2017. Alla yttranden har inkommit innan sista svarsdag. INKOMNA SYNPUNKTER OCH KOMMENTARER TILL DEM Länsstyrelsen Länsstyrelsen anser att kommunen tydligare bör redovisa för vilka konsekvenser planförslaget medför i förhållande till gällande plan. Det bör tydligare framgå vilka bestämmelser som tas bort eller ersätts med nya bestämmelser. Länsstyrelsen anser vidare att plankartan är svårläst, både vad gäller de bestämmelser som utgår och inom vilka områden nya bestämmelser föreslås gälla. Länsstyrelsen anser att plankartan bör omarbetas, så att den blir lättare att tolka. Två områden inom planområdet föreslås få markanvändningen R Kultur och fritid. Länsstyrelsen anser att kommunen bör precisera användningen, med hänsyn till den omgivningspåverkan som anläggningar inom markanvändningen R kan medföra.

Kommunen tackar för yttrandet. Konsekvenser av planändringens genomförande kommer att utvecklas. En tydligare redovisning av planbestämmelser som tillkommer och exkluderas kommer att tillföras i planbeskrivningen. Kyrkan (Gårdskär 11:1) och samlingslokalen (Gårdskär 26:1) kommer att ges preciserade ändamål. Även idrottsplatsen ges preciserat ändamål. Gällande plankartan så ber kommunen Länsstyrelsen att tolka planen i sitt rätta format (A1). Plankartan blir väldigt svårläst i mindre pappersformat. Ändringar i detaljplanen Plan- och genomförandebeskrivningen kompletteras med konsekvenser och förändrade planbestämmelser. Plankartan omarbetas och ges preciserade bestämmelser C 1 - samlingslokal och C 2 - kyrka. Idrottsplatsen ges det preciserade ändamålet R 1 - Idrott och folkpark. Lantmäteriet Lantmäteriets arbetsuppgifter, efter det att planen har vunnit laga kraft, är att med stöd av detaljplanen avstycka ytterligare fastigheter eller göra fastighetsregleringar mellan fastigheter. Detaljplanen ger möjlighet att området utlagt som allmän plats - LEK förs till någon kommunägd fastighet samt att gemensamhetsanläggning för vägarna och naturmarken inom planområdet (förutom den allmänna vägen) inrättas. De markreservat som lagts ut för allmännyttiga underjordiska ledningar kan bli föremål för ledningsrätt. Ändring av befintlig detaljplan eller upprätta ny detaljplan? Lantmäteriet vill ifrågasätta om det är möjligt enligt plan- och bygglagens regler att med ändring av gällande detaljplan göra sådana genomgripande förändringar av detaljplanen som föreslås. Enligt PBL Kunskapsbanken på Boverkets hemsida är det möjligt för kommunen att göra mindre ändringar av användningsbestämmelser under förutsättning att avsikten med den ursprungliga planens grundstruktur bevaras och att ändringen är förenlig med planens syfte. Lantmäteriet anser att det är för omfattande förändringar av den planlagda markanvändningen för att kunna genomföras genom ändring av detaljplan. Exempelvis finns områden som tidigare varit utlagda som kvartersmark som nu utgör allmän plats, med kommunalt huvudmannaskap. Ändringarna är många och tillsammans gör de att planen blir oöverskådlig och svårtolkad. Nya användnings- och egenskapsgränser blir otydliga och det finns risk för missförstånd. Det blir även svårt för enskilda fastighetsägare att utläsa vilka planbestämmelser som gäller i det enskilda fallet. Den befintliga planen är en byggnadsplan från 1959 som kommunen ansett vara gammal och bör aktualiseras för att möta nya förhållanden. När ett sådant nytt stort grepp tas om ett planområde som berör många fastigheter anser Lantmäteriets att det bör övervägas att istället upprätta en helt ny plan för området.

Kommunen tackar för yttrandet och vill framföra följande kommentarer: Med hänvisning till PBL Kunskapsbanken så hävdar kommunen, att de ändringarna av användningsbestämmelser i föreslagen detaljplaneändring, inte har någon negativ påverkan på planens grundstruktur och att planändringen i allra högsta grad är förenlig med planens ursprungliga syfte. Ändringarna av användningssätt är ett resultat av pågående användning. De nya användningsbestämmelser som föreslås i planen är pågående och har genom tidigare bygglov godkänts i en tidigare PBL-prövning. Det område som föreslås ändras till LEK är idag bebyggt med en lekpark som omfattas av kommunalt huvudmannaskap. Planändringen medför därför att lekplatsen, som redan är befintlig, ges stöd i detaljplanen. Sakägare inom planområde anser också att denna lekpark ska bevaras på platsen. Istället för att ändra användningssätten helt i delar av planen kommer kommunen att behålla planens ursprungliga användningssätt samt tillföra de ändamål som behövs för att göra befintliga byggnader planenliga. Förutom på fastigheten Gårdskär 25:11 där användningssättet ändras till LEK. Syftet med planändringen är att utöka byggrätterna i Gårdskär. Kommunen anser därför att en ny detaljplan inte är nödvändig för området. Ändringar i detaljplanen Användningssätt inom flera användningsområden ändras. Yttrande - 11 Vi som bor efter Myrvägen i Gårdskär skulle vilja att man reviderar den gamla och gällande detaljplanens vägförbindelse i området som korsar Myrvägen. De anslutande fastigheterna blir negativt drabbade om vägsträckningen skulle genomföras som detaljplanen ligger i dagsläget. Komplementbyggnaden på en av fastigheterna fanns redan vid planläggning och vägsträckan går rakt över byggnaden. Om kommunen inte har för avsikt att genomföra vägdragningen borde det som inte är aktuellt tas bort. Förslaget är att ändra den möjliga vägsträckningen i detaljplanen som går från Dalvägens slutpunkt mellan fastigheterna 6:95 och 6:96 mot Myrvägens slutpunkt och vidare mellan fastigheterna.

Förslag på vägändamål som bör tas bort samt läggas till i planförslaget. Kommunen tackar för yttrandet och vill framföra följande: Kommunen vill upplysa sakägaren om att syftet med planändringen är att ändra byggrätterna i Gårdskär. En revidering av kartan innebär att markområden ges ändrade användningssätt utan att det genomförs en fullständig lämplighetsprövning enligt Plan- och bygglagen. Detta är alltså inte möjligt i en planändring. För att revidera plankartan behövs alltså en helt ny detaljplan. Men eftersom kommunen enbart har för avsikt att ändra byggrätterna i området anser kommunen att det inte är nödvändigt med framtagande av en ny detaljplan. Kommunen har alltså inte för avsikt att genomföra några byggnationer av nya vägar i området, speciellt inte på områden som inte ägs av kommunen. Yttrande - 12 Vill lämna följande synpunkter på en detalj i aktuell planöversyn avseende centrala Gårdskär. Takhöjder på komplementbyggnader - våningsplan Menar att det ska finnas en flexibilitet i stället för fastlagda mått. En koppling kan göras till huvudbyggnadens takhöjd. Komplementbyggnaden kan då maximeras till den höjden alternativt 0,5/1m lägre än huvudbyggnaden. Kan alltså vara lägre än så om sökande det önskar. Praktiska skäl till att tillåta högre höjd är: när väl en golvyta är lagd går det att få så mycket mer förvaringsutrymme om det finns möjlighet att gå upprätt på en övervåning, helt enkelt byggnadsekonomi. Det är också viktigt att kunna få ordentliga taklutningar som snabbt för av regn och där snön får svårt att ligga kvar. (Låt oss lära av hur det byggdes tidigare, se bara på gamla lador. Platta och lågsluttande tak är ett fördärv). Utseendemässiga skäl: är det fråga om en högre gård så passar det ju väl in med att ha uthusbyggnad som står i harmoni med huvudbyggnaden. Menar att den tanken också väl framgår när en ser på äldre bebyggelse eller t.ex. bondgårdar.

Pedagogiska skäl: det ligger i tiden att släppa på behovet av central styrning och reglering. En plan som innehåller variationsmöjligheter får ett större mått av acceptans och gillande om medborgarna känner sig kunna påverka sin egen boendesituation. Behovet av individuella lösningar ska kunna mötas med ett större mått av förståelse när vi rör oss på landsbygden. Kommunen tackar för yttrandet och vill framföra följande: Kommunen anser att planbestämmelsen gällande byggnadshöjd är flexibel eftersom uttrycket byggnadshöjd reglerar det maximala avståndet mellan marknivån och takfot. Byggnadshöjd är inte detsamma som nockhöjd. Dock innebär att taknock får uppföras högre än 4,5 meter från marknivån utan att byggnad på något sätt blir planstridig. Byggnadshöjden måste heller inte vara 4,5 meter utan får naturligtvis uppföras lägre än så. Illustrationsbild byggnadens olika höjdbenämningar (Källa: Arboga kommun). Yttrande - 13 Yttrande gällande förslag till ändring av detaljplan för del av Gårdskär by m.fl. Det är svårt som fastighetsägare att tolka vad som gäller när det är den gamla planen från 50- talet som ligger till grund. Man måste vara insatt i hur man tolkar detaljplaner för att kunna förstå när det är så många delar som inte stämmer med verkligheten. Genomförandetiden är 15 år. Kan en planändring göras inom den tiden för planområdet? Som exempel är det flera föreslagna vägar som inte är genomförda samt att idag är många byggnader placerade på prickmark. Vad händer om en byggnad brinner ner? Får den då byggas upp igen? Får privatpersoner äga naturmark? Som exempel Gårdskär 6:115.

Byggnaden (kiosken/restaurangverksamheten) föreslås få ändrat användningssätt till C i två våningar. Är det lämpligt att den byggnaden får möjligheten att bygga i två våningar? Borde de inte vara en våning som idag? Kommunen tackar för yttrandet och vill framföra följande: Kommunen är medvetna om att plankartans användningsområden och grundkarta inte stämmer överens med verkligheten då bland annat vägändamålen på flera platser aldrig blivit genomförda. Kommunen vill dock belysa att syftet med planändringen är att ändra de små byggrätter som finns inom planområdet. Syftet är alltså inte att ändra de användningssätt som idag är planstridiga. Det är fullt möjligt att ändra en detaljplan innan genomförandetiden löpt ut, förutsatt att ingen fastighetsägare inom planområdet påverkas negativt av den nya planen. Om en planstridig byggnad brinner ned så får den inte uppföras på samma plats. Däremot får friliggande Attefallare uppföras på prickmark. Större byggrätter medför dock att ny byggnad kan uppföras större men på de platser där detaljplanen tillåter byggnation. Privatpersoner får äga planlagd naturmark. I denna detaljplan är även fastighetsägaren huvudman för naturmark eftersom hela planen omfattas av enskilt huvudmannaskap förutom på allmän plats för LEK där det istället är kommunalt huvudmannaskap. Eftersom restaurangbyggnaden står på ett område med begränsad yta anser kommunen att ytterligare ett våningsplan är en bra lösning om verksamheten utökas. Detta eftersom parkeringsplatser och andra komplement till verksamheten också ska rymmas på området. Trafikverket Trafikverket är väghållare för väg 762, Gårdskärsvägen. Trafikverket anser generellt att statlig väg inte ska detaljplaneläggas, eftersom det innebär att vägen då omfattas av två lagstiftningar (väglagen och PBL). Det är oftast enklare att endast ha en lagstiftning att förhålla sig till. Ska den statliga vägen ingå i detaljplanen ska den planläggas som Genomfart, eller annan bestämmelseformulering enligt Boverkets allmänna råd, som bättre överensstämmer med vägens funktion. Bestämmelse om utfartsförbud bör i erforderlig omfattning läggas utmed väg 762. Kommunen tackar för yttrandet och vill framföra följande: Eftersom vägområdet redan idag omfattas av två lagstiftningar ser inte kommunen att denna planändring på något sätt kommer att påverka situationen negativt. Kommunen tar dock med sig önskemålet om att ändra ändamålet och tillför istället (i samråd med Trafikverket) användningssättet HUVUDGATA på vägområdet.

Kommunen väljer att inte lägga till utfartsförbud i plankartan. Lämpligheten för anordning av nya utfarter på väg 762 bör istället hanteras av exploatör i samråd med Trafikverket. Ändringar i detaljplanen Ändamålet HUVUDGATA tillförs på vägområdet. Yttrande 16 Sakägarna motsätter sig den vägdragning, i befintlig plankarta, som går över deras fastighet. Vägändamålet bör strykas på fastigheten. Kommunen tackar för yttrandet och vill framföra att syftet med planändringen är att utöka byggrätterna. Syftet är alltså inte att ta fram en ny karta, eftersom detta kräver en helt ny detaljplan. Stora förändringar, som att ändra vägdragningar, kan inte genomföras i en planändring. Yttrande 18 Ägaren till en fastighet inom detaljplan yrkar på att dennes fastighet bör ges ökad byggrätt. Att våningshöjden ändras till 2 våningar och att byggnadshöjden sätts till 8 meter. Kommunen tackar för yttrandet och vill framföra att önskemålen är lämpliga på platsen. Efter att bedömt området och omkringliggande bebyggelse och byggrätter ändras byggrätten gällande våningsantal och byggnadshöjd. Ändringar i detaljplanen Våningsantalet sätts till två våningar och byggnadshöjden till 8 meter. Yttrande 19 Gällande förslag till ändring av detaljplan av Gårdskärs by ändras fastighet Gårdskär 25:11 från nuvarande B till LEK för att legitimera den nuvarande lekparken. Fastighet (bollplan) ligger i anslutning till lekparken används i större utsträckning av de äldre barnen/ungdomarna då lekparken är mer anpassad för de yngre barnen. Dock används den som uppskattad samlingsplats året runt till många olika aktiviteter som bollspel, lek, pulka/skidåkning och har så gjorts de senaste 40-50 åren av alla åldrar. Kommer bollplanen att bebyggas försvinner denna möjlighet för byborna. Dessutom försämras sikten avsevärt för trafikanterna att uppmärksamma lekande barn i lekparken. Fastighetsägare vid Solvändan har under alla år ombesörjt skötsel och underhåll av bollplanen. Det är vår förhoppning att bollplanen får samma status som LEK efter så många år. Kommunen tackar för yttrandet och vill framföra följande: Kommunen anser att fastigheten Gårdskär 25:11 är tillräckligt stor för att rymma både lekplats och bollplan. Bollplanen på Gårdskär 25:12 är cirka 340 kvadratmeter stor. En bollplan i liknande storlek ryms därför på fastigheten Gårdskär 25:11 som har en areal på

1440 kvadratmeter. Fällning av träd och rensning av stubb krävs dock för att göra detta möjligt. Fastigheten Gårdskär 25:12 är en av två kommunalt ägda fastigheter i Gårdskär som nu ligger ute till försäljning. Då kommunen vill att samtliga kommundelar ska växa i befolkningsantal är dessa fastigheter viktiga för framtida utveckling. Gårdskär 25:12 kommer fortsättningsvis att omfattas av bostadsändamål. Skanova Skanova har luft- och markförlagda kabel-/teleanläggningar inom detaljplaneområdet, se bifogade dokument. Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Denna ståndpunkt skall noteras i planhandlingarna. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Kommunen tackar för yttrandet och vill framföra följande: Syftet med detaljplanen är att utöka fastigheternas byggrätter i Gårdskär. Kommunen har alltså inte för avsikt att genomföra nya vägdragningar eller ändamål som kan riskera dessa befintliga ledningar. Vid nybyggnationer och andra ingrepp i den befintliga miljön bör ett ärende skapas hos Ledningskollen. Detta för att identifiera var ledning är belägna men också för att den part som initierar en förändring ska få en tidig kontakt med berörd ledningsägare.

Ändringar i detaljplanen Information om eventuella förändringar av ledningars läge läggs till i plan- och genomförandebeskrivningen. Vattenfall AB Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet vilket visas av bifogad karta, röd linje = 10 kv högspänningsledning, blå linje = 0,4 kv lågspänningsledning. Heldragna linjer är luftledningar och streckade linjer är markförlagda kablar. Ledningarnas läge i kartan är ungefärligt. Nätstationer visas som svart blixtförsedd kvadrat. Inom kvartersmark önskar Vattenfall att E-områden ritas in för befintliga nätstationer, ett avstånd om 5 meter ska gälla mellan ny byggnad och befintlig nätstation. Bifogar skiss över ungefärligt läge. Eventuell flytt/förändringar av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall, men bekostas av exploatören. Offert på eventuella el-serviser, både byggkraft och permanent servis, beställs via https://www.vattenfalleldistribution.se/el-hem-till-dig/ eller på telefon: 020 82 10 00. Vid eventuella schaktningsarbeten skall kabelutsättning begäras. Detta beställs via Post och telestyrelsens www.ledningskollen.se. Om ärendet brådskar kontakta Vattenfalls kundtjänst på telefon: 020 82 10 00, kostnaden för utryckningen debiteras då beställaren. Befintliga elanläggningar måste hållas tillgängliga under alla skeden av plangenomförandet. Vattenfalls markförlagda kablar får inte byggas över och Vattenfalls anläggningar måste uppfylla det säkerhetsavstånd som framgår av Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. Till Vattenfalls lågspänningsluftledning gäller 2 meters avstånd och till Vattenfalls högspänningsluftledning gäller 5 meters avstånd. Kommunen tackar för yttrandet och vill framför att nya användningsområden inte tillförs i planändringen då syftet med planändringen är att utöka byggrätterna. Däremot kommer planhandlingarna att kompletteras med text om nätstationer och ledningar i området. Ändringar i detaljplanen Text om nätstationer och ledning i området tillförs i planhandlingarna. Gästrike Vatten AB (svarar åt Älvkarleby Vatten AB). GVAB hittar inget avsnitt i planbeskrivningen om att planområdet är anslutet till kommunalt vatten och avlopp. Det finns inte heller beskrivet om planområdet ligger inom verksamhetsområde för vatten, dagvatten eller spillvatten. GVAB kan informera om att området ligger inom VO för vatten och spillvatten. GVAB saknar ett stycke som beskriver dagvattenhanteringen i området.

GVAB tycker det är svårt att se om det finns u-område på alla de ställen som det behövs för de ledningar som inte ligger i vägar. GVAB vill gärna få det bekräftat att detta har setts över. Det pågår även ledningsnätsförnyelse i området. En pdf-fil bifogas som visar vilken ledning som ska flyttas samt en dwg-fil med hela områdets ledningar. En utredning pågår vart det bästa stället är att flytta ledningen. GVAB återkommer med besked när detta är utrett. Kommunen tackar för yttrandet och vill framföra att planhandlingarna kommer att kompletteras med text enligt önskemål. Kommunen vill framhäva att detta är en planändring och inte en ny detaljplan. Detta medför att den befintliga plankartan används för de nya planbestämmelserna. För att rita in befintliga vägnät, användningsområden och nya u-områden krävs det att kommunen tar fram en helt ny detaljplan. Men eftersom syftet är att utöka byggrätterna inom planområdet anser kommunen att en planändring är fullt tillräcklig för att uppfylla syftet. Ändringar i detaljplanen Planhandlingarna kompletteras med text om VA och dagvatten i områden.

Yttrande 24 I sak vill jag göra ett litet påpekande som gäller vår egen fastighet Gårdskär 25:52, Solvändan 22. I detaljplanen står att höjden på huset får vara högst 4,5 meter. Vårt hus är högre än så. Känner ingen större oro över att ni kommer och kapar det på höjden för att det ska stämma med detaljplanen men ändå. Detsamma bör ju gälla en del hus efter Gårdskärsvägen. Vill också dela mina synpunkter på informationen som skickats ut till alla berörda här i Gårdskär. Plankartan i formatet A3 är i det närmaste oläsbar utan förstoringsglas. Plankartan är ju som namnet säger en plan, d.v.s. verkligheten ser inte ut som den. Eftersom den innehåller en hel del vägar som är annorlunda dragna än de verkliga eller helt enkelt vägar som inte finns i verkligheten så är det svårt att orientera sig. Fastigheter som planerats 1959 och dessutom byggts har inte fyllts i så att man ser att det idag inte bara är en plan utan en verklighet. Fastigheter som byggts men inte enligt plankartan har inte lett till ändringar i kartan. Kort sagt så är det svårt, mycket svårt att orientera sig i plankartan. Till detta hör att informationen i text finns i samma karta. Såsom information betraktat så är den väldigt otillgänglig. Idag med digitala verktyg hade det varit helt möjligt att komma till föreningshuset och visa på vägg dels den verkliga kartan, för att sedan lägga på plankartan och därefter förändringarna. Tre lager över varandra som mycket tydligt skulle visa informationen. Flera människor skulle ha tagit del av informationen och kunskapen om processerna i de här sammanhangen skulle öka. 1959 levde vi (förhoppningsvis) i en helt annan typ av samhälle. Toppstyrning och lagens bokstav var förhärskande. Idag har vi ett annat samhällsklimat, eller åtminstone en möjlighet till ett annat sätt att kommunicera mellan myndighet och privatpersoner. I det sammanhanget tror jag att just informationen är en av pusselbitarna. Information ska tillföra kunskap inte bara sätta myror i huvudet på dom som vill delta i samhällsprocessen. I brevet fanns en hänvisning till kommunens webbplats. Den visade sig vara tillgänglig i begränsad uppfattning. Nådde inte pdf-informationen för varje fastighet med Ipad. Via vanliga datorn fungerade det bättre. Kartan på webben var inte helt överensstämmande med den papperskarta som skickats ut. De sökmöjligheter som erbjöds fungerade inte heller fullt ut. Antar att ni inte hunnit bygga ut systemet fullt ut ännu. Måste också kommentera kartans alla vägar. Tycker själv det ser så trevligt ut med alla vägar som skulle göra byn betydligt mer framkomlig än vad den är. Det enda som skett efter kartans tillkomst är att redan befintliga vägar som ju efter gammalt sätt att bygga gått genom fastigheter, har försvunnit. Kommunen har tillåtit att man stängt av vägar därför att plankartan dragit vägen annorlunda. Klandrar inte de som haft de önskemålen men i verkligheten betyder det att antalet vägar minskat eftersom några ersättningsvägar inte byggts.

En missuppfattning vad gäller genomförandet av plankartan tror jag också är att många boende i byn trott att kommunen skulle vara drivande i att förverkliga planen medan kommunen inte haft den synen. Hörde härom dagen en yngre människa säga att hen trodde att kommunen planerade en verksamhet av något slag för det stod ett H i en fastighet på plankartan. Kanske det var det H:et som står kvar på den gamla livsmedelsbutiken innan den flyttades till Gårdskärsvägen runt 1967. Den nya affären som blev klar runt 1967 finns inte med på kartan alls trots att den försett bybor med mat under så lång tid. Mina funderingar är, vänligt men lite ironiskt, om jag nu när jag gått i pension vill starta ett företag måste jag då starta med att flytta in i ett hus märkt H? På grund av ovanstående önskar jag att plankartan ska vara ett mer levande dokument där förändringar som sker faktiskt ritas in, åtminstone när den ska användas i informationssyfte till kommuninvånare. Det mesta av brevet handlade inte om det som det skulle ges synpunkter på men jag tycker ändå att jag vill delge er mina tankar kring processen. Kommunen tackar för yttrandet och vill framföra följande: Enligt bilder från Googles kartverktyg StreetView ser det ut som att huvudbyggnaden, på adressen Solvändan 22, består av 1 våning med inredd vind. Därför är möjligheten stor att huset byggnadshöjd är 4,5 meter. Byggnadshöjd, enligt plan- och bygglagen, är höjden till husets takfot och ska därför inte förväxlas husets nockhöjd. Se figur i kommunens svar till yttrande 12. Angående plankartan så är den ritat i A1 format. Men eftersom kommunen inte har möjlighet att skicka ut planhandlingar i A1-format så kan plankartan uppfattas som svårläst. För att enklast se plankartan hänvisar kommunen till den digitala versionen på kommunens hemsida. Efter att synpunkter om plankartans grundkarta kommit från flera håll under samrådsprocessen vill kommunen kortfattat belysa skillnaderna mellan en ny detaljplan och ändring av befintlig detaljplan. Boverket skriver på sin hemsida att en ändring av en detaljplan kan användas för att anpassa planen till nya förhållanden och hålla den aktuell utan att genomföra hela den lämplighetsbedömning som görs vid upprättandet av en ny plan. Det finns i lagen ingen uttalad gräns för vad som kan göras inom ramen för ändring. Ändringen ska dock uppfylla plan- och bygglagens, PBL, krav på tydlighet och rymmas inom syftet för den ursprungliga detaljplanen. Det är kommunen som avgör om det är lämpligt att använda sig av ändring av detaljplan i ett enskilt fall. I detta fall, där syftet med planprocessen är att ändra de små byggrätterna i Gårdskär, menar kommunen att en ändring av detaljplan är en lämplig åtgärd trots att plankartan är gammal. För att istället ändra vägnätet i plankartan krävs istället en helt ny detaljplan eftersom detta

inte ryms inom syftet för den ursprungliga planen och kommunen måste då prova ett nytt ändamål som inte stämmer överens med den befintliga planen. Kommunen har inte för avsikt att bygga nya vägar genom befintliga områden i Gårdskär. Kommunen har heller inte för avsikt att starta några nya verksamheter i befintliga byggnader. I den befintliga plankartan omfattas den gamla butiken på Gårdskärsvägen 31 av bostadsändamål. Vilket i praktiken innebär att byggnaden inte tillåter någon handelsverksamhet även om någon söker bygglov för detta. Kommunen ser gärna att byggnaden tas i bruk och nyttjas för handelsverksamhet igen men för att detta ska vara möjligt måste alltså detaljplanen medge detta. Kommunen har dock inga planer på att starta upp någon verksamhet i egen regi. Det finns inga krav på att bo i en bostad som också omfattas av handelsändamål (BH) för att starta ett eget företag. Men om du ska starta ett företag som innebär att du ska nyttja en del av din bostad för verksamheten så krävs det att du beviljas bygglov eftersom du ändrar byggnadens användningssätt från bostad (B) till bostad och handel (BH). För att detta ska vara möjligt på din fastighet så måste detaljplanen medge detta. Det är dock inte alla typer av företag och verksamheter som kräver detta. - Kommunstyrelsen, Älvkarleby kommun - Gästrike Räddningstjänst - Svenska Kraftnät Boende i Gårdskär menar att även fotbollsplanen bör ges ändrat användningssätt för att denna fortsättningsvis ska finnas kvar. Kommunens svar: Fotbollsplanen på fastighet Gårdskär 25:12 kommer fortsättningsvis att omfattas av bostadsändamål. I avsnittet Konsekvenser av planens genomförande står det att På fastigheten Gårdskär 25:11 ändras ändamålet från B till LEK. Detta för att legitimera den befintliga lekparken samt fotbollsplanen som finns på fastigheterna. Eftersom fotbollsplanen ligger på fastigheten Gårdskär 25:12 bör meningen ändras. Kommunens svar: 25:12 kommer fortsättningsvis att omfattas av bostadsändamål. Mening kommer därför att stå kvar. Vad händer med byggnader som idag ligger på prickad mark? Kommunens svar: Byggnader som idag ligger på prickad mark får stå kvar.

Kioskens våningsantal bör ändras till en våning. För att inte negativt påverka befintlig bebyggd miljö. Kommunens svar: Våningsantalet ändras. Under samrådsmötet ställdes frågan om privatpersoner kan äga mark som i plankartan är utpekad som naturmark. Kommunens svar: Privatpersoner kan äga naturmark eftersom all naturmark i planområdet omfattas av enskilt huvudmannaskap. Vägförbindelser i plankartan bör ändras eftersom vägnätet i Gårdskär inte är fullt genomfört enligt plankartan från 1959. Deltagare på samrådsmötet anser därför att plankartan bör ritas om. Kommunens svar: Ny plankarta kräver ny detaljplan. Då syftet med planändringen är att utöka byggrätten inom planområdet behövs ingen ny detaljplan.

Bilaga 1. Länsstyrelsens yttrande.

Bilaga 2. Lantmäteriets yttrande.